10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 5.
No 5.
Åt Herr SVCTI NilsSOIl i Efveröd: Med förslag till förändrad lydelse
för 23 % 3 mom. af Kongl. Förordningen den 26 Juni 1871,
angående vilkoren för tillverkning af bränvin.
Så snart olika tydningar om eu utaf Kongl. Maj:t utfärdad förordning
uppstått, utan att man å ömse sidor kan öfvertygas om hvad som är rätt
eller orätt, måste det ligga Riksdagens representanter om hjerta! att få dylika
tvistigheter häfda, i synnerhet då vid tillämpningen, auktoriteternas dom om
saken utfallit i sådant syfte, att författningen efter deras tolkning inverkar
menligt för enskilda individer i landet. Så har inträffat i afseende på Kongl.
Maj:ts nådiga förordning den 26 Juni 1871 angående vilkoren för tillverkning
af bränvin, jemförd med den af Kongl. Maj:t i nåder utfärdade förnyade ord¬
ningsstadga för brännerier i riket den 18 Augusti samma år.
Ofvanberörda förordning innehåller i 23 § 3 mom. att bränvinstillverkare
skall åt kontrollören utan ersättning lemna kost och ett eget möbleradt, eldadt
och städadt boningsrum å det ställe der bränvins tillverkning eller destillering ut-
öfvas. Och i ordningsstadgan föreskrifves: att bränvinstillverkaren skall åt
kontrollören anvisa bostad i närheten af bränneriet, äfven om tillhörande man¬
byggnader äro derifrån mera aflägsna. Hvarjemte 1 § i förenämnda förordning
tillåter, att flera, som till bränvinsbränning äro berättigade, kunna förena sig i
bolag för bedrifvande af sådan tillverkning.
Nu har med anledning af dessa stadgande!), åtminstone i min ort, allmänt
den tydningen af ifrågavarande lagrum gjort sig gällande, att antingen skall
tillverkare i öfverensstämmelse med den Kongl. förordningen vara pligtig att
lemna bostad åt kontrollören i bränneriet, som ju är det ställe der tillverk¬
ningen utöfvas, eller ock, på grund af ordningsstadgan, å hvilket annat ställe
som helst i närheten af bränneriet, utan afseende derpå om detta tillhör någon
Motioner i Andra Kammaren, N:o 5
11
af tillverkarne eller icke, blott kontrollen öfver bränneriet kan tillbörligt och i
öfverensstämmelse med gällande lag utöfvas. Denna sednare tillämpning af för¬
fattningen liar i allmänhet blifvit följd, då nära nog oöfvervinneliga svårigheter
uppstått vid inrättandet af tjenliga bostäder i brännerierna.
Emot en sådan tillämpning af författningen hafva dock vederbörande
som hafva sig ålagdt . tillse att bränvinstillverkningslagen i öfverensstämmelse
med ordningsstadgan behörigen efterlefves, varit af en annan mening, samt i
särskilda fall lemnat föreskrifter, att kontrollören — allt på grund af författ-
ningarne — ovilkorligen skall lemnas bostad å det hemmans egor, hvarå bran
neriet finnes vara beläget, och inom de i ordningsstadgan bestämda gränser,
således i vanliga fall hos den person, som har sina manbyggnader belägna å
den egendom hvarå bränneriet finnes uppförd t, om han sjelf tillverkar bränvin
eller icke, och utan afseende derpå, att kontrollen öfver bränneriet kunnat ut¬
öfvas lika bra å det ställe som varit åt kontrollören anvisadt, hvarifrån han
blifvit ålagd afflytta, och hvaremot ingen annan anmärkning varit framkastad
än den, att bostaden ej finnes på den egendom hvarå bränneriet är beläget.
Om en sådan tolkning af nämnda författning kunde vara åtskilligt att säga,
som dock icke torde hafva sin rätta plats i eu motion till Riksdagen. Men då den
samma måste efterlefvas i öfverensstämmelse med de lemnade föreskrifterna,
hvilka man således får antaga ej äro stridande mot författningens mening, efter
som auktoriteter, hvars pröfning tvister af ifrågavarande beskaffenhet varit
underkastade, uttalat en sådan åsigt, och då genom ett sådant förhållande,
det torde vara tydligt, hurusom stora prejerier och obehagligheter af ganska svår
beskaffenhet kunnat, och hvilka också redan på flera ställen hafva uppstått vid
sådana brännerier, isynnerhets ådana som bedrifvas af bolag, och fortfarande i ännu
större skala säkerligen skola komma ega rum, såvida ej en ändring i författ¬
ningen vidtages, dels derigenom att de personer som sålunda äro icke allenast
skyldige, utan jemväl berättigade att lemna bostad och föda åt kontrollören,
kunna af öfrige bolagsmännen derför i ersättning taga en öfverdrifven hög be¬
talning, och dels i åtskilliga fall, att de personer som sålunda tvingas att mot¬
taga kontrollören i sin egen hostad, men dertill ej äro villige, då de icke vilja
underkasta sig de dermed förenade besvär till nära nog något pris, utan heldre
till och med afhända sig sin rätt i bränneriet, och derjemte undandraga sig att åt
bolaget vidare lemna rättighet att å sina egor bedrifva bränvinstillverkningen i
det derstädes uppförda bränneriet, då något åliggande i bolagets regler icke
förefinnes, annat än att kontrollören skall af bolaget lemnas bostad och kost,
vanligen fördelad delegarne emellan, såvida dessa ej bo mera aflägse från brän¬
neriet, så torde det vara nödigt att eri förändring af författningen vidtages, som
kan betrygga icke allenast staten utan äfven den enskilde i sina rättigheter
och skyldigheter.
12
Bio tion er i Andra Kammaren, N:o 5.
Äfven en annan omständighet torde få anföras för en förändring eller
eu förtydligande af författningens föreskrifter. Enligt 23 § 1 inom. i förut
åberopade förordning skall, der utan olägenhet ske kan. 2 eller 3 b rån neder
ställas under uppsigt af eu gemensam kontrollör. När nu så inträffar, hvar
skall då kontrollören bo? Om författningen skall tydas sfi, att han ovilkorligen
skall bo å flen egendom der bränneriet finnes, blir detta säkerligen svårt att
utföra, om icke snarare hela detta stadgande, som för staten kan bereda icke
obetydligt minskade utgifter, derigenom göres helt och hållet otillämpligt. Kon¬
trollören kan naturligtvis ej bo på mer än ett ställe åt gången, och vanligen,
för att bäst och säkrast kunna fullgöra sina åligganden i brännerierna, kan
dertill lämplig bostad anvisas emellan brännerierna, antingen det då blir hos
någon af tillverkarue eller någon annan.
Att deremot anvisa bostad åt kontrollören i bränneribyggnaden, hvilket
säkerligen i många fall skall komma att inträffa för undvikande af ofvan påpe¬
kade oundvikliga olägenheter — såvida en rättelse i häntydda syftningen ej vid¬
tages — torde i de allra flesta fallen vara olämpligt, om ej nära nog omöjligt,
såvida man vill hafva anspråk på friska, sunda och fredliga bostäder, der kon¬
trollören kan bo utan risk för sin helsa samt utan att störas vid utötningen
af sin befattning. Sådana bostäder skola säkerligen blifva ganska sällsynta i
b rån ne ribyggn adern a, der allestädes råder en ganska stor fuktighet, samt ofta
oro och oljud från såväl derstädes anställda arbetare som apparater. Erfaren¬
heten har i detta fall gifvit oss de bästa vittnesbörden, och en sådan åtgärd
skulle helt säkert leda derhän, att kontrollörsbefattningarne icke allenast komma
att blifva mindre eftersökta, och således möjligen vålla staten större utgifter,
utan äfven måhända måste öfverlemnas åt personer dertill mindre lämpliga.
Det är således både i statens och den enskildes intresse och eu ovil¬
korlig nödvändighet, att eu förändring eller ett förtydligande af den åberopade
förordningen vidtages. Och af den utredning jag härofvan lemnat torde framgå,
att jag anser att en vid bränneri tillförordnad kontrollör, bör i författningarne
tillåtas att bo å hvilket ställe af bränvinstillverkaren, eller om bränneriet bedrifves
i bolag, af detta anvisas, då det; är författningsenligt, och att således kontrol¬
lören dervid kan utan olägenhet sköta sin befattning som sig bör i öfverens¬
stämmelse med gällande lagar, hvilket jag för min del anser kan ega rum lika
bra om han bor hos den ene eller andre af tillverkarne i ett bolag eller hos
annan person, blott bostaden ej anvisas för långt från bränneriet. Ofvertygad
som jag således är om nyttan och nödvändigheten af den förändring i Kongl.
förordningen den 26 Juni 1871 angående vilkoren för tillverkning af bränvin,
som iag under åberopande af här ofvan angifna skäl vågar framställa, vill
jag härmed lemna följande förslag till förändrad lydelse af 23 § 3 mom. af
sagda förordning:
13
Motioner i Andra Kammaren, K;o 6‘.
Dessutom erhåller han af bränvinstillverkare utan ersättning
kost och ett eget möbleradt, eldadt och städadt boningsrum å
sådant ställe att han vederbörligen kan utöfva den kontroll
öfver bränneriet honom enligt författningarne åligger.
Stockholm i Januari 1874.
Sven Nilsson
från Gärds och Albo Domsaga.
N:0 (>.
Af Herr C. LkniM: Med förslag till förändringar i nu gällande
föreskrifter om försäljning af spirituösa drycker.
Under flera af de senare årens riksdagar hafva förslag varit väckta
om förändring i lagstiftningen rörande handel med spirituösa drycker, och par-
tiela förändringar hafva jemväl tid efter annan åstadkommits. Att denna lag¬
stiftning det oaktadt för. närvarande icke är sådan den bör vara, derom vittnar
det allmänna missnöje, som mer och mer högljudt uttalas mot berörda lag¬
stiftning.
Det lärer väl svårligen kunna förnekas, att förtärandet af starka drycker
pa senare tiden tilltagit uti en för sedlighet och allmän ordning oroväckande
grad, synnerligast på landet, och om än orsakerna till detta sorgliga faktum
ligga djupare än att de på lagstiftningens väg skulle kunna undanrödjas, torde
dock eu förbättring vara att hoppas genom förändringar uti gällande lag rö¬
rande försäljning af starka drycker^; men dessa förändringar måste afse sjelfva
grunderna för en dylik handel, tv enligt min åsigt är det just den allmänna