20
Motioner i Andra Kammaren N:o 161.
b) att böter för olaglig dämning i högst betydlig mån
höjas; och
c) att, vid tillämpning af här ofvan anförda stadganden
ur såväl Byggninga-balken som Fiskeristadgan, landtbruks-
ingeniörs, på grund af verkställd afvägning och med 2:ne
gode män förrättad syn å marken, afgifna utlåtande, må, i
fråga om huruvida vattendämning kan eller kunde ofvan-
liggande åker eller äug skada, ega laga vitsord.
Om remiss af denna motion till Lag-Utskottet anhålles vördsamt.
Stockholm flen 27 Januari 1874.
(Just. Silfverstolpe.
t
No 161.
Af Herr J. Rutberg: Om förbud mot skogsuf verkning å vissa åt
Geliivara-verkens egare upplåtna hemman och nybyggen.
Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 23 sistlidne Maj, N:o 85,
i underdånighet anhållit “att Kongl. Maj:t täcktes, på sätt och i den omfatt¬
ning som Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt, inhemta upplysningar rörande
Gellivara-verkens nuvarande tillstånd och förvaltning och derefter taga i nådigt
öfvervägande huruvida dessa upplysningar må anses, utöfver hvad Kongl. Maj:t
härutinnan redan förordnat, påkalla ytterligare åtgärder i sådant syfte, som,
21
Motioner i Andra Kammaren, N:o 161,
till bevakande af det allmännas rätt och bästa, Kammar-kollegium och den för
ordnandet af de Norrländska skogsförhållandena tillsatta komité i deras åbe¬
ropade underdåniga utlåtancien sammanstämmande förordat 5 htu Kong!,
Maj-t den B sistlidne Juni i nåder föreskrifvit “att Dess Befallningshafvande i
Norrbottens län, efter anställd fullständig undersökning rörande Gfellivara-verkens
tillstånd och dertill hörande egendomars nuvarande tillstånd och förvaltning,
skall till Kong). Maj:t inkomma så väl med berättelse derom som med under¬
dånigt utlåtande, huruvida, till bevakande och upprätthållande af det allmännas
rätt och bästa i afseende å omförmäida egendomar och de verken förunnade
privilegier, några särskilda åtgärder utöfver dem, som redan finnas föreskrifne,
må vara af behofvet påkallade.“
Kongi. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län har derefter å ifråga¬
varande egendomar förordnat besigtningar, som ådagalagt, bland annat: l:o)
att den för Svartlå ej uppförda jernbruk anslagna kolfångstskog om 16,071
tunnlands vidd användes till ett för upplåtelsen främmande ändamål, eller
afverkning af sågblock, såsom kronofogden J. O. Curtelius upplyser, “en de! år
ända till 30,000 timmer, men sistlidet år endast 8,000 timmer"; 2:o) att eu
mängd till understöd för bergsbruket och landets uppodling anlagda hemman
och nybyggen befinna sig i vanhäfdadt skick till och med i ödesmål; 3:o) att
privilegii-innehafvarne försäga timmer från nämnda hemman och från de för
åtskilliga vattenverk anslagna stockfångstskogar vid sedermera och annorstädes
inrättade ångsågar, allt sådant utan afseende derå att Kongi. Maj:t förvägrat
begärd öfverflyttning af sågverks rättigheter; 4:o) att Kronofogden Osaar Moos-
berg uti afgifvet utlåtande föreslagit “ej mindre att afstämpling och afverkning
af skog ifrån de hemman och nybyggen, hvilka icke äro lagligen bebygda och
odlade måtte förbjudas, intill dess verksegaren låtit behörigen fullgöra alla efter¬
satta åboskyldigheter, än ock att verksegaren måtte åläggas att vid hans egande
sågverk inom Råueå socken försäga allt det timmer, som han ifrån sina frälse¬
hemmans och privilegii-skogar årligen ma ega rätt ocn kunna förskaffa sig;
samt 5:o) att kronofogden P. Hammarberg, uti sitt i frågan afgifna utlåtande,
yttrar det han “utan att egentligen tillvita nuvarande egarne af s. k. Gellivara-
verken att. under den korta tid som de deraf varit i besittning, hafva eftersatt
sin byggnads- och odlingsskyldighet, eller i någon väsendtlig män bidragit till
skogens raserande, likväl och då många och betydliga brister i förstnämnda
fall förefinnas samt, hvad skogen angår, densamma blifvit under föregående år
allt för hårdt åtgången och, som det vill synas, använd till helt andra ändamål
än hvartill den varit afsedd, nemligen bergsbrukets upphjelpande, “anser krono¬
fogden dels att ekonomiska syner och besigtningar böra hvart tredje år å
egendomarne förrättas, på det alt eu noggrann kännedom må vinnas om hvad
egarne årligen vidgjort desamma eller underlåtit, dels ock att all skogsafverk-
22 Motioner i Andra Kammaren, N:o 161
ning iöi andra ändamål än husbehof må tills vidare och intilldess skogen varder
af vederbörande jägeritjensteman upptaxerad, upphöra, samt att densamma må
i likhet med kronans öfrige skogar ställas under jägeritjenstemäns vård och
uppsigt."
Upplysningsvis må nämnas att, i afseende å Gellivara-verkens hemman
och nybyggen, desamma äro belägna antingen i Lappmarken, der afvittring
emellan kronan och enskilde hemmansegare ännu ej skett, eller i kustlan¬
det. der afvittringen redan är fullbordad i de flesta socknar, och bland dessa
särskild! i alla dem, der Gellivara-verkens hemman finnas.
I afseende å oafvittrade hemman och nybyggen för hvilka områden ej
äro bestämda, har det varit brukligt att innehafvaren medgifvits, ait, inom det
område, som ansetts böra tillfalla hemmanet, efter af jägeribetjening verkställd
^stämpling, få afgiftsfritt afverka till afsalu så mycket virke, som ansetts kunna
medgifvas med hänsyn tilUskogens framtida bestånd och förmåga af återväxt,
sådant sannolikt för att understödja landets uppodling och befordra fullgöran¬
det af de åboskyldigheter, som afse befrämjande af nämnda syftemål: men nu¬
mera torde vara anledning att förutsätta det Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
icke vidare på sådan grund kau medgifva afgiftsfri skogsavverkning å sådana
oafvittrade hemman, derå byggnads- och odlingsskyldigheterna äro eftersatta.
Beträffande åter afvittrade hemman, beviljade till anläggning hufvudsak¬
ligen såsom understöd för bergsbruket och å hvilka dispositionsrätten öfver sko¬
gen är fri, så ådagalägga förbemälde kronofogdars ofvan åberopade utlåtanden
att stor vanhäfd samt uraktlåten byggnad och odling flerestädes förekommer,
äfvensom att skogarne äro hardt anlitade. Dessa hemman, som fått stora om¬
råden sig tilldelade, äro emellertid så vanvårdade, att det uppenbart synes,
att de numera användas endast i ändamål att kunna åtkomma skogen för det
billigaste pris. Men som det måste ligga i statens intresse, att de, för besitt¬
ningsrätten å hemmanen stadgade vilkor noggramit fullgöras, så borde väl ock,
då, efter hvad i det föregående visadt är, skyldigheterna från innehafvarens
sida försummas och uraktlåtas, rättigheten till afgiftsfri skogsafverkning å dem
upphäfvas och anses förverkad, samt i följd deraf det, som utgör dessa hem¬
mans ^egentliga värde, nemligen skogen, ”jställas under noggrann tillsyn och vård,
för att så vidt möjligt fredas mot fortsatt förödelse.
Inkomsterna från kronans skogar i Norrbottens län utgjorde under år 1873
239,990 riksdaler 61 öre, och uppskattas för innevarande år af Landskamre-
raren till riksdaler 390,(X)0; men denna inkomstkälla skulle högst sannolikt
kunna uppbringas til! en vida högre afkastning, om den skog, som finnes å
omförmäkla åt Gellivara-verkens egare upplåtna, men af dem högeligen van-
häfdade hemman, blefve ställd under tillsyn och förvaltning af jägeribeijenin-
Motioner i Andra Kammaren, N:o 161. - 23
geu, o«h denna tillsyn och vård utsträckt äfven till de stockfångstskogar, från
hvilka skogsprodukterna icke försågas å de sågverk, som i Öellivara-verkens
privilegier äro bestämda,
På grund af det nu anförda får jag vördsamligen föreslå,
/
att Riksdagen måtte besluta en underdånig hemställan till
Kongl, Maj:t derom, att förbud måtte utfärdas mot skogs-
afverkning å sådana åt Gellivara-verkens egare upplåtna
hemman och nybyggen, för hvilka innehafvaren försummat
fullgöra de med besittningen förbundna skyldigheter i af¬
seende å odling och byggnad och som sålunda råkat i van¬
häfd och ödesmål.
Stockholm den 28 Januari 1874.
Joh. Rutberg.