6
Motioner i Andra Kammaren, N:o 139.
X:o 139
Af Herr Johannes Jöeilgtsson: Om ändring af § 58 i Kongl.
Stadgan om skiftesverket i riket den 9 November 1866.
Vid åtskilliga af de laga skiften, som under en föregående tid
blifvit verkställda, hafva skiftesförrättarne af misstag eller förbiseende för¬
lagt de skiftade lotterna så, att den ene lottegaren, för att icke färdas
öfver grannens mark, fått sin utfartsvag särdeles obeqvämt och illa be¬
lägen samt betydligt längre, än om han fått densamma förlagd öfver
grannens mark, ett förhållande, hvilket för de jordegare, som måst vid¬
kännas detsamma, medfört stor olägenhet, i synnerhet under de tider af
året, då vår- och höstarbetet samt bergningen af skörden pågått, och en
kortare väg således skulle hafva betydligt påskyndat arbetets afsilande
och derigenom möjliggjort arbetskrafternas användande på andra för jord¬
bruket nyttiga ändamål. Den skada, som härigenom tillskyndats jord-
egarne, kan naturligtvis nu ej ersättas, men rättvisa och billighet kräfva,
att tillfälle lemnas dem, hvilka befinna sig i denna oförmånliga ställning,
att mot utbyte af mark, i värde motsvarande den, som erfordras för vägen
öfver grannens jord, och så belägen, att densamma kan med grannens
lott förenas, erhålla för dem lämplig utfartsväg, äfvensom att vid fram¬
deles skeende laga skiften samma förmån beredes hvarje skiftesdelegare,
som deraf är i behof. Bestämmes ersättningen för utfartsvägen så, att den
verkligen motsvarar den minskning i värde och afkastning afjorden, som
grannen genom afträdandet af den för utfartsvägen nödiga mark lider,
och är den afträdda marken så belägen, att den kan förenas med gran¬
nens mark till ett helt, så torde alla billiga anspråk å grannens sida
kunna anses uppfyllda.
Nu gällande skiftesstadga förbjuder visserligen ej utbyte af mark
för ifrågavarande ändamål skiftesdelegare emellan, men föreskrifver i §
Motioner i Andra Kammaren, N:o 139.
7
58, att utbytet må ega rum endast om jordegarne sig derom förena, en
bestämmelse, som, om den icke omintetgör betydelsen af stadgandet i
den föregående delen af §, åtminstone betydligt förringar dess betydelse
i praktiskt hänseende. Skyldigheten att afstå mark för att derigenom
bereda sin granne fördelen af en gin och beqväm utfartsväg bör vara
ovilkorlig, så vida nemligen å andra sidan lemnas mark, som till areal
och beskaffenhet befinnes med den förra jemngod och är så belägen, att
den kan med grannens skift sammanläggas.
Med stöd af hvad jag nu i korthet anfört, hemställer jag vördsamt,
att Riksdagen för sin del må besluta,
att, med ändring af Kongl. Skiftesstadgan den 9 No¬
vember 1866, § 58, samma § skall erhålla följande
lydelse: >'Kan genom ego-utbyte i andra fall, än nu
nämnde äro, beqvämlighet för odling eller häfd, utfarts¬
väg eller'annan dylik fördel vinnas, och yrkar skiftes-
delegare sådant utbyte, då må det utan hinder af förut
faststäldt skifte ske, på sätt i 56 § sägs.»
Om remiss till Lag-Utskottet anhålles.
Stockholm den 27 Januari 1874.
J. Bengtsson.