Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.
1
N:o 13.
Af Herr JoilflS JOIIUSSOII från Calmar län: Om underdånig hemstäl¬
lan till Kongl. Maj:t angående åstadkommande af permanenta
skiljedomstolar för biläggande af internationela tvistefrågor.
Fem år äro förflutna, sedan jag fann mig föranlåten att från samma plats,
som jag ännu genom mina valmäns förtroende innehar, väcka motion om eu skrif¬
velse till Kongl. Mapt med anhållan om dess medverkan för åstadkommande af ett
internationell fredsförbund och en i sammanhang dermed stående allmän afväpning.
Då liksom nu hyste jag nemligen den öfvertygelsen, att ett ibland de väsendtligaste
vilkoren för ett lyckligt samhällstillstånd är, att statens inkomster, hvilka ju endast
äro medborgarnes med svett och möda förvärfvade penningar, icke användas till
improduktiva ändamål, och det var i medvetandet derom, att de åsigter jag då ut¬
talade delades icke blott af mina valmän utan af det svenska folkets flertal, som
jag icke tvekade att framställa ett förslag, om hvars framgång jag då hade föga hopp.
Sedan min motion vid 1869 års riksdag inom Andra Kammaren haft ett
gynsammare öde än inom det Tillfälliga Utskott, till hvilket det remitterades, och
då mina åsigter i frågan efter de nu förflutna fem åren äro oförändrade, har jag
icke dragit i betänkande att ånyo framkomma med ett förslag i samma syfte som
det ofvannämnda, allrahelst sedan dessa åsigter vunnit ett faktiskt understöd genom
de opinionsyttringar, som nyligen förekommit inom tvänne europeiska stormakters
representant-församlingar. Som bekant har nemligen under det sist förflutna året
frågan om inrättandet af internationela skiljedomstolar till slitande af de olika
stater emellan uppkommande tvister blifvit väckt inom Englands och Italiens par¬
lament. Inom det förra framställde nemligen parlamentsledamoten Richard det för¬
slag, “att hennes majestät måtte uppdraga åt sekreteraren för utrikes ärendena att
sätta sig i förbindelse med de främmande makterna i afsigt att upprätta ett sy-
Bih. till Biksd. Prot. 1874. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 2 Häft. 1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.
stena af permanenta skiljedomstolar" och blef detta förslag trots premierministerns
motstånd af underhusets majoritet godkändt. I det italienska parlamentet åter före¬
slog Mancini “att den italienska regeringen vid första lägliga tillfälle skulle väcka
förslag om en skiljedomstols upprättande, och att hon bland de bestämmelser, som
ingå i alla af henne afslutade fördrag, skulle upptaga en artikel, enligt hvilken alla
frågor af hvad slag de vara månde, som kunde uppstå i anledning af dessa fördrag,
skulle handläggas och afgöras af en skiljedomstol". Efter en debatt, under hvil¬
ken utrikesministern uppträdde till förmån för Mancinis motion, och sedan äfven
flere andra framstående talare på det varmaste förordat densamma, blef den af par¬
lamentet enhälligt antagen.
Dessa glädjande och om en stigande upplysning vittnande fakta äro onek¬
ligen bevis derpå, att tiden nu är inne att göra hvad som på den ömsesidiga öf-
verenskommelsens väg kan göras för att afskaffa krigen och allt elände, som de
medföra.
Hvad för öfrigt- de moraliska skälen för min framställning beträffar, så har
jag dels framhållit dem i min förra motion, och dels är jag öfvertygad, att jag
icke behöfver vara mångordig, då jag riktar mina ord till det fredsälskande svenska
folkets representanter. Eller vore det väl tänkbart att vi, som nu i 60 år åtnjutit
fredens välsignelser och under denna långa tid varit nästan ostörda af de blods¬
bragder, för hvilka icke blott Europa utan äfven de öfriga verldsdelarne utgjort
skådeplatsen, vore det väl möjligt, säger jag, att vi under denna långa fredsperiod
skulle hafva glömt de lärdomar, som i blodskrift stå tecknade på historiens blad?
Skulle vi icke särskild! erinra oss huru dyrköpt den krigiska ärans glans varit för
våra förfäder? Och slutligen, månne vårt folks sedliga och religiösa medvetande
under de fredsår, med hvilka Gud välsignat vår älskade fosterbygd, slappats till
den grad, att vi, glömska af kristendomens bud, låta nationalhat och national-
fåfänga intaga den plats i våra hjertan, som borde vara ett hemvist för kärlekens
och ödmjukhetens göda andar? För min del anser jag, att dessa frågor besvara
sig sjelfva, och jag är fullt öfvertygad att, om någon folkrepresentant verkligen
skulle finnas, som menade att kriget vore en nyttig åderlåtning på nationen, så
skulle han möta ogillande af hvarje tänkande menniska.
Emellertid är jag nog sangvinisk att hysa den förhoppningen, att hvarken
folkens rättskänsla eller monarkernas mensklighetskänsla i längden skall tillåta, att
fridens evangelium trampas under fotterna, och jag anser mig derföre fullgöra både
en medborgerlig skyldighet och en kristlig pligt, då jag härmed har äran föreslå,
att Riksdagen ville till Kongl. Maj:t aflåta en underdånig skrif¬
velse, med anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes vid alla de till¬
fällen, då främmande makter med Sverige eller med hvarandra
öppna underhandlingar angående åstadkommande af permanenta
Motioner i Andra Kammaren, N:o 14.
3
skiljedomstolar för biläggande af internationela tvistefrågor, un¬
derstödja desamma.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles vördsamt.
Stockholm den 24 Januari 1874.
J. Jonasson,
fråii Calmar län.
N:o 14.
Af Herr A. W. Wigardt: Om ändring i gällande föreskrifter rörande
byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse.
Med åberopande af de vid flere föregående riksdagar i ämnet anförda, af An¬
dra Kammaren alltid, af Första Kammaren vid 1867 års riksdag gillade skäl för
ändring i nu gällande grunder för skyldigheten att bygga och underhålla tingshus
och häradsfängelse, vågar jag vördsamt föreslå,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl.
Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag
till sådana förändrade stadgande!! angående deltagande i bygg¬
nad och underhåll af tingshus och häradsfängelse, att dessa
åligganden blifva för medlemmar af tingslagen efter billiga
grunder gemensamma.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 26 Januari 1874.
A. W. Wigardt.