BBBEHBiltlGT BETiMålBE
MED FÖRSLAG TILL
reglering af häralshofdingarres
AFG1FVET DEN 5 DECEMBER 1873
1 NÅDER FÖRORDNADE KQMITERADE.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG,
1873,
STOEMÅKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG!
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 19 sist!. Augusti för¬
ordnat undertecknade att utarbeta och till Eders Kongl. Maj:t afgifva förslag
till ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, hafva vi för detta ändamål
sammanträdt bär i hufvudstaden den 26 i nämnda månad; och efter det vi denna
dag af slutat berörda uppdrag, få vi härmed i underdånighet öfverlemna be¬
tänkande med förslag till reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, jemte
tillhörande beräkningar och öfversigter samt de särskilda meningar två af komiténs
ledamöter afgifvit.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigaste, allernådigaste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
N. A. Fröman. Aug. Östergren. Rich. Carlén.
J. M. Lindgren. Liss Öl. Larsson.
Stockholm
d. 5 Dec. 1873.
Enär en reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner syntes vara icke blott särdeles
önsklig med afseende å den stora olikheten i inkomster, som förefunnes de särskilda dom¬
sagorna emellan, utan jemväl med nödvändighet påkallad af den under senare åren inträffade
högst betydliga stegring i pris å alla förnödenheter och den derigenom upkomna eller ökade
otillräcklighet i inkomster för innehafvarne af de med svagare löneinkomster försedda dom¬
sagorna, samt dessutom Riksdagen i underdåniga skrivelser anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes
låta dels undersöka och utreda, om och på hvad sätt det nu med vissa tjcnstebefattningar
förenade afiöningssättet medelst expeditionslösen eller andra sportler skulle, till båtnad för
det allmänna, kunna helt och hållet eller till någon del afskaffas, och dels tillse, huruvida de
åt civile embets- och tjenstemän uplåtna boställen borde, i den mån sådant författningsenligt
kunde ega [rum, till statsverket indragas; har Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 19 Augusti
1873, åt komiterade updragit att, efter utredning i hvad mån förenämnde af Riksdagen an-
gifne grunder härvid borde - komma i tillämpning, utarbeta och afgifva underdånigt förslag
till ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner.
Dål dessa löneförmåner för närvarande hufvudsakligen bestå i sportler, eller utgifter
af de rättsökande för påkallade embetsåtgärder, och i det komiterade gifna updrag, såsom
angifvet är, uttryckligen ingår förpligtelsen att utreda, huruvida ej sportelsystemet såsom af-
löningsmetod mgjligen kunde helt och hullet eller till någon del afskaffas, anse sig komiteiade,
då de nu gå att redogöra för det dem lemnade updrag, böra i första rummet verkställa
den af Riksdagen äskade utredningen angående sportelsystemet och dervid framlägga till öfver¬
vägande, å ena sidan, de anmärkningar, som emot detsamma blifvit gjorda eller med fog
kunna göras, samt, å den andra, de fördelar, som kunna vara dermed förenade.
Dessförinnan anhålla dock komiterade att få förutskicka den anmärkning, att de icke
fattat sitt updrag så, som om något yttrande af dem äskades i fråga om sportelsystemets
lämplighet eller olämplighet ur rättslig eller statsfinanciel synpunkt eller, med andra ord,
i fråga om det lämpliga af den beskattningsmetod, som tillförbinder de rättsökande att er¬
lägga viss betalning för äskade embetsåtgärder. Hvarken det för komiterade utfärdade för¬
ordnande eller riksdagens deruti åberopade underdåniga skrifvelse gifva nämligen anledning till
annat antagande, än att frågan i denna del inskränker sig till spörsmålet om det mer eller
mindre ändamålsenliga deruti, att vederbörande embetsman, i stället att åtnjuta aflöning af
statsverket, skall vara berättigad att för egen räkning af de rättsökande upbära densamma
i form af sportler. Det endast tillåta sig komiterade erinra, att icke, dem veterligen, något
2
land med ordnad rättskipning finnes, "hvarest icke de rättsökande äro underkastade skyldig¬
heten att erlägga utgifter för de till rättsväsendet hörande åtgärder, som af dem påkallas,
ehuru visserligen i de flesta länder dessa utgifter, merendels i form af stämpelpapper, ingå
till statsverket, som deremot i sin ordning ombesörjer embetsmännens aflönande.
Mot sportelsystemet, såsom aflöningsmetod betraktadt, har till en början anmärkts,
att det lian föranleda alltför stora vexlmgar i vederbörande embetsman^ aflöning och dymedelst
göra hans ekonomiska ställning osäker.
Att anmärkningen ej saknar fog visar sig af bilagda tabell N:o 1, hvilken redogör för
inkomsterna af rikets domsagor under åren 1861—1872. Vexlingarne hafva nämligen varit
så stora, att lösen för tingsexpeditionerna i några domsagor det ena året varit nära på dubbelt så
stor som det andra, i en mängd andra en tredjedel större o. s. v., på sätt närmare inhemtas af
bifogade tabell N:o 2. Uppenbart är ock, att då aflöningens större eller mindre belopp beror
af det större eller mindre antalet, den mer eller mindre inkomstbringande beskaffenheten af
påkallade embetsåtgärder, men dessas såväl antal som beskaffenhet kunna skifta i mycket
hög grad, ofta i följd af alldeles oberäkneliga tillfälligheter, jemväl motsvarande skiftning i
lönebeloppet skall uppstå. Vore det nu så, att dessa skiftningar i inkomster motsvarades
af enahanda skiftningar i arbetet, så vore olägenheten lättare att bära, men såsom sportel¬
systemet för närvarande är hos oss anordnadt, kan sådant ingalunda alltid påräknas. Det
kan tvertom rätt ofta hända att samma domsaga det ena året ger vida större inkomst för ringa
arbete, derest detsamma hufvudsakligast påkallats för s. k. småprotokollsärenden, än hvad
flen ger ett annat år för större arbete, nedlagd t företrädesvis på invecklade domboksmål.
Genom ändring i sportelsatserna, så att de besvärligare embetsåtgärderna högre lönades under
det att lösen för de mindre besvärliga nedsattes, skulle visserligen missförhållandet utjemnas. Men,
derest man fortvarande vill medelst sportler allena godtgöra domaren, ej blott de kostnader
han måste vidkännas till nödigt biträde, utan äfven hans eget arbete, så möter den betänk¬
lighet, att eftersom de egentliga rättegångsmålen taga mesta arbetet i anspråk, sjelfva rätt¬
skipningen skulle blifva synnerligen dyrfången och tillträdet till domstolen sålunda mången
gång stängas för den mindre bemedlade. Väl är det en regel i lagstiftningen, att den tap¬
pande parten skall ersätta den vinnandes rättegångskostnader, men dels äro sakerna ofta så
mörka, att qvittning i dessa kostnader bör ske, och dels händer icke sällan, att den tappande
saknar medel att gälda hvad honom ålägges. Till hvilket betydligt belopp lösen för proto¬
koll i rättegångsmål behöfde höjas, derest nu antydda grund skulle följas, kan man sluta af
förstnämnda tabell, enligt hvilken flerstädes denna lösen utgör endast en bråkdel, på sina
ställen endast en femte- eller sjettedel af de sammanslagna inkomsterna.
Såsom eu annan olägenhet af sportelsystemet har blifvit anmärkt, att det föranleder
alltför stor olikhet i ajlöningen för innehafvarne af samma slags embete.
Att äfven denna anmärkning är befogad, inhemtas af åberopade tabeller. Af tabellen
A ro 2 framgår, att under det i eu domsaga högsta och lägsta sportelinkomsten för tings-
expeditioner under de sista 12 åren upgått till respektive 17,103 och 12,454 R:dr, har den
i eu annan utgjort endast respektive 3,965 och 2,520 R:dr. Visserligen kan det medföra sina
fördelar att inom samma slag a i domareembeten några finnas, som i följd deraf att de äro
rikligare aflönade kunna upställas såsom belöning för mera framstående förmågor; men skil-
naden lärer dock ej behöfva vara så stor; liksom uppenbart vill synas, att aflöningen i allt
3
, „ ... ,ltan afseende å iemförlighet i embetsställning, i ena fallet ofverdmvct bog och i
andra »mJ ring». Äfven här gäll» AMU hvad . Mga om aflöningsbeloppets »exhng
•• u eller att olikheten i inkomst ingalunda kan alltid antagas vara betingad åt olik
^”»bel Deta"- de. nämligen derpä, huruvida inkomsterna väsentligen hemma
från de mera eller mindre besvärliga förrättningarna, och dels linnés bland dessa eu aning ,
som kan under domarens öfvervakande ombestyras af medhjelpare badana, äfven till mei
, , v . i uan cien rikligen aflönade utan svårighet anlita, under det den svagt
ant annat biträde än de. mest oundgänglig
lonarte åt nouig onsnrAk för göromål, som deri bättre
hvaraf foljcr, »it dä "ans egen arbeta Iel.kc’t understundom
vmmiskt hänseende vanlottade embetsbroders.
Väl är sannt, att detta missförhållande skulle kunna i någon man liafvas genom
omreglering af domsagornas omfång; men utom det att eu definitiv regering redan pa de
mmmmåmMé
=S?SE25H55iiaSiÄv e
domare' som allt ditintills varit befriad från det lönlösa besväret med brottmulsransaknmga.,
* “ ^Ttn •« tlå staten sjelf undandrager sig att,
Hku med de ensktlde rättsökmjde »
den enskilde nodgas i nlanga fall vidkännas stol) c aiggy / / n/iknllades
SSlliSiilil
Sandet i fråga om de»pTräSÄt ina^ordna” detta
Srunder^issa
t teslMÄto S TäenZ domarens aflöning
4
afstäda inkomst shdle försvinna. Ett särdeles träffande exempel härpå erbjuder lagstiftnin-
b6n ,0m 77*: med fast egendom. Fastebrefven, af hvilka domarne mångenstädes hemta en
ganska väsentlig del af sina nödiga inkomster, anses ur lagstiftningspunkt kunna afskaffa
hvaremot lagfart äfven med ärfd fastighet påyrkats såsom nödvändig för anordnandet af ett
d fleste 1 8 T1?; i MCn °m Utfäl’dande af fastebref ^ ridare ifrågakomme, skulle
f öste domare mista alldeles oundgängliga medel till sin bergning, då deremot påbudet
att S Vf7 7 arM faStlgh8t; under förutsättning att fastebrefven bibehöllos, komma
öfverfödÄun/lr' ™ eU" en
,.h ,/;Kl7en har em0t sP°rtelsystemet anmärkts det anstötliga i sjelf va upbördsmdoden
och dd för domarens anseende menhga i den omständighet, att hans ekonomiska välfärd i viss
Zhärenln ^ ** ^ * formeU hänseende ^handlar förekommande mål
Om också anmärkningen rörande upbördsmetoden icke förtjena!- synnerligt afseende
helst domaren icke kan sakna utvägar att i de flesta fall låta upbörden af sportlerna gå
genom annan person, lärer anmärkningen i öfrigt ej kunna frånkännas en viss betydelse.
a ma man erkänna, att i vårt land den sportellönade domaren rättvisligen liäfdar ett an-
seenc e för redbarhet, som icke i högre grad kommer den af staten aflönade till del- men
oneklig ar att systemet innebär anledningar till frestelse och dylika anledningar kunna Väcka
eu misstanke, hvarför ingen domare borde vara utsatt, allraminst den, som, i allt hvad till
sakernas förmala behandling hörer, intager eu så okontrollerad ställning, som ordföranden i
underdomstolen pa landet.
, , .11?aS.T, ,7tV1? m0t nU anmärkta olägenheter af sportelsystemet hafva dess försvarare
frambalht åtskilliga fördelar af detsamma och bland dem till en början den, att det företrädes¬
vis skulle vara egnadt att pa ett rättvist sätt väga lön emot arbete.
Vore taxan för hvarje embetsåtgärd bestämd i noga afpassadt förhållande till det be¬
svär den medför, och vore derjemte hvarje rättsökande och sålunda äfven staten eller dess
organer forbundna att erlägga sådan betalning, så skulle visserligen rättvisa i detta hänseen-
de genom sportelsystemet skipas, ehuru alltid den obillighet qvarstode, att den ena embets-
mannen, i följd af utebhfvet påkallande af embetsåtgärder, kunde komma att utan eget för-
valhinde sakna nödiga inkomster, under det den andre, hvars biträde mera påkallades, kunde
halla sadana i riklig mängd. Men nu är, såsom komiterade haft tillfälle visa i den redan
“ u^mngen rörande anledning»™ till vexlingarne i häradshöfdingarnes löneinkomster
och till. olikheten i desamma, ingen af de gjorda förutsättningarna för hand. Till eu viss
glad maste visser igen, detta oaktadt, göromålens mängd hafva inflytande på aflöningens be-
opp, men da i allmänhet det ar intensiteten, men ej extensiteten af domareåtgärderna, som be-
béS -T1"113 °C1 anSVär’ kan det lätteliSen inträffa, att ett fåtal ringa ersatte em-
b e t s f o r r att in liga r medföra vida större arbete, än ett större antal sådana, som äro högre taxe-
rade’ T1' ■!' A T' ettfpar lnvecklade tvistemål> hvilkas utredande och bedömande inbringar
nagm fa riksdaler, erfordra vida mera arbete än utfärdande af flerdubbelt antal fastebref
foi hvilka lösen kan uppgå till tusentals riksdaler. ’
Ed vida större fördel än den „„ antydda, erbjuda deremot sportelsystemet derut-
an, >« dd mnebar dm rabastc garant, derför, att domarm i behörig tid och ordning
fullgör sina åligganden såsom expedit i onshafv ande, enär hans eget intresse bjuder, att både
undsättning och expedition gå så raskt undan som möjligt, eftersom eftersättandet af denna
pligt medför sitt särskilda straff i uteblifva inkomster. Genom att framhålla denna fördel
af sportelsystemet och sålunda antyda, att eu eller annan af ifrågavarande embetsman skulle
behöfva denna sporre för att förmås fullgöra sin skyldighet, tillvitas ingalunda kåren i dess
helhet eller ens någon enskild medlem deraf ådagalagd pligtförgätenhet i detta hänseende:
man har så mycket mindre anledning dertill, som erfarenheten visat, att äfven sådana expe¬
ditioner, som ingen lösen draga, t. ex. protokoll till meddellösa rättsökande ellei i mai, an-
hängiggjorda af allmän åklagare, hitintills i allmänhet utan tidsutdrägt utgifvits. Men expe¬
ditioners utgifvande utan lösen är för närvarande undantag, och af det sätt, hvarpå undan-
tagsförhållanden behandlats, kan man ej alltid med säkerhet döma till förfaringssättet sedan
undantaget förvandlats till regel. Det är dessutom en af erfarenheten bestyrkt, psykologiskt
lätt förklarlig sak, att ej sällan just den domare, som besitter öfverlägsen förmåga att utöfva det
egentliga domarekallet och lifvas af oförtröttad nitälskan för detsammas samvetsgranna handhafvan¬
de, deremot saknar de egenskaper, som bilda, hvad man brukar kalla, en duglig expeditionskarl.
Och i allt fall: då häradshöfdingarne vanligen äro så öfverhopado med göromål, att de sjelfva
ej förmå fullgöra dem alla, och då ingen lag ålägger dem att skaffa sig biträden, vill det
förefalla åtminstone ej oantagligt, att en och annan, derest expeditionslösen ej funnes att på¬
räkna för extra biträdens aflönande, kunde anse sig ursäktad, om han, i tider af mycken
brådska, läte ett och annat mera tidsödande arbete anstå, tilldess tillfället att det fullgöra
vore för honom eller hans ordinarie biträden lämpligt.
Den nu angifna fördelen af sportelsystemet inbegriper eu annan, som kommer stats¬
verket till godo, eller den att domaren, på samma gång kan bevakar sin egen rätt till expe¬
ditionslösen, lätteligen kan bevaka äfven statens rätt till de afgifter af bevillning snatur, som
det åligger de rättsökande alt erlägga. Det är visserligen sannt att man kunde ålägga doma¬
ren att, äfven fast han sjelf ej vore berättigad till afgifter för utfärdade expeditioner, öfver-
vaka att afgifterna till staten behörigen erlades; men lämplig torde en sådan anordning ej vara.
Ännu en fördel, och den af synnerlig stor ekonomisk betydelse, eger slutligen sportel¬
systemet deruti, att det bereder tillfälle att till minsta möjliga belopp nedbringa de omkostna¬
der, utöfver domarens aflöning, som äro med förvaltningen af häradshöfdinge-embetma
förenade.
Huru betydliga dessa omkostnader nu än äro, är det fara värdt, att de skulle i hög
grad stiga, derest staten, i stället att till domaren öfverlemna att liksom på entreprenad om¬
besörja dem, sjelf öfvertoge skyldigheten att omedelbarligen bestrida desamma. Sådant för¬
hållandet gestaltar sig, då sportlerna äro beräknade att betäcka jemväl ifrågavarande utgifter,
ligger det i domarens intresse att bringa ned densamma så långt som möjligt, genom att
anordna allt på det billigaste sättet. Visserligen kan detta domarens intresse hållas vaket,
äfven om saken ordnades så, att staten, utan att omedelbart bekosta utgifterna, anslog eu viss
årlig oföränderlig summa till domaren att för ändamålet användas och lät honom behålla hvad
lian deraf kunde ett eller annat år inbespara. Men om staten sålunda ändå ikläder sig för-
pligtelsen att hålla domaren tillhanda nödigt arbetsbiträde, måste, derest arbetet alltid skall
inom behörig tid medhinnas, vid bestämmandet af denna anslagssumma tagas såsom norm
den arbetsprodukt, som under de mest besvärliga förhållanden kunde åligga en domare att
6
sjelf ocli medelst biträden åstadkomma, och ersättningen alltså blifva högre än behöfligt under
de år, då ett mindre arbete påkallades. För öfrigt kan med visshet antagas, att man fåfängt
skall bemöda sig att för all framtid träffa rätta måttet af anslagsbeloppet för hvarje särskild
domsaga, utan alltför mycket äfventyra felaktiga kalkyler och följaktligen hafva att emotse
det ena anspråket efter det andra om förhöjning i anslaget, med utsigt att nödgas godkänna
dylika anspråk, utan att ega visshet derom, att icke desamma, ehuru för tillfället befogade,
snart nog, sedan de blitvit erkända, kunde befinnas grundade på förhållanden, hvilka varit
af öfvergående natur.
Ordnade man åter saken på det sätt, att domaren, på samma gång en viss bestämd
lön anvisades honom för hans eget arbete, befriades från allt bestyr såväl med anskaffande
som bekostande af nödigt biträde, komme det antagligen att gestalta sig ännu ofördelaktigare
för statsverket och sannolikt äfven för ärendenas jemna gång. Frågan om en sådan anord¬
ning är ej ny. Den uptogs till skärskådande, i sammanhang med väckt förslag om anstäl¬
lande af s. k. häradsnotarier, redan af den år 1841 nedsatta lagberedning, till hvars ytt¬
rande i ämnet komiterade tillåta sig hänvisa. ‘‘Om domhafvandena — yttrar lagberedningen
— aflönns med eu bestämd penningesumma; så kommer troligen för denna lön ej annat af
dem att fordras, än göroinalens bestridande i den mån, de sjelfva medhinna, men utan skyl¬
dighet att bekosta andra personers biträde; och de blifva säkerligen öfver nog sysselsatte med
sjelfva domarebefattningen, ordets förande i domstolen, beslutens upsättande, brefvexlingen
och de ekonomiska bestyren. Det återstår således mycket, som de ej kunna medhinna; och
de måste dertill hafva biträden, aflönade af staten och ställde ungefär i enahanda förhållande
med de tjenstemän, om livilka, under namn af häradsnotarier, fråga längre fram förekommer.
Dessa biträden komma således att bestrida protokollsföring, renskrifning, bestyret med karte¬
ring, handlingars påskrifning, besörjande af allt, som bör föregå expeditionernes kontrasigne¬
rande och framläggande till domhafvandens underskrift, och derefter expeditionernes utlem¬
nande eller kringsändande (med eller utan upbörd af lösen och dess redovisande). Här¬
igenom blir en ganska dryg del af arbetet lagd på dessa biträden, hvilkas befattning kom¬
mer att fordra i det närmaste jemngod skicklighet med den, domhafvanden sjelf bör ega;
och deras aflöning får icke vara obetydlig. Fn sådan person i hvarje domsaga blir ej till¬
räcklig, om han icke så aflönas, att han åt sig kan hålla biträde ej allenast till renskrifning,
utan ock till jrrotokollens upsättande. Antingen detta sker, eller ock mer än en i domsagan
tillsättes; så kan kostnaden icke betydligen understiga beloppet af domhafvandens lön. Och
äfven med dessa upoffringar å statens sida är ändock fara värdt, att ändamålet icke vinnes.
Det är egentligen genom frivillig arbetsamhet som häradsrätternes göromål hittills blifvit
skötta. Om frivilligheten uphörer, så finnes ej annat att sätta i dess ställe, än tvång och
straffhot; och detta blir utan allt tvifvel otillräckligt. Det maskineri, som så till sägandes
gått af sig sjelf genom den egna fördelens drifkraft, är för vidlyftigt, att kunna af åklagare-
makten ouphörligen i alla dess delar öfverskådas och genom tvångsmakt hållas i gång. Det
är den naturliga, kloka inrättningen, som hittills underhållit lifvet i dessa domstolars verk¬
samhet ; men fruktansvärd skall det stora problemet af denna verksamhet icke lösas genom
något stränghetens hjelpmedel, och förspillandet af det verksamma medlet vore således en
oersättlig förlust. Huru litet som genom åtal eller något tvångsmedel kunde uträttas emot
ett sådant förhållande, visar sig uppenbart, och dess afhjelpande vore ej att påtänka annor¬
7
lunda, än att arbetet minskades genom domsagornas delning. Men denna utväg att minska
arbetet skulle allt framgent blifva ganska bekymmersam, då efterhand allt flera ansökningar
derom vore att förvänta, i följd af vexande folkmängd och förmögenhet samt allt mer inveck¬
lade industriella förhållanden, hvilka alla samfält bidraga att öka lagskipning sysselsätt¬
ningar. I stället att alla förändringar härutinnan hittills icke vållat någon olägenhet i detta
afseende, och den mera sysselsatte landtdomaren aldrig klagat, att han vore vanlottad; skulle
då vid dessa befattningar, vida mer än vid någon annan af statens tjenster, upkomina en
orolig täflan att få löner och göromål jemkade, till afhjelpande af ouphörligen återkommande
ojemnhcter, och nya statsanslag för Justitie-departementet alltjemt blifva oundvikliga .
Granskar man nu närmare beskaffenheten af alla dessa med sportelsystemet förenade
olägenheter och fördelar, så lärer man finna, att, under det de senare i allmänhet tillhöra
systemet i och för sig, olägenheterna deremot hufvudsakligast härflyta från det sätt, hvarpå
detsamma blifvit hos oss anordnadt, företrädesvis derutinnan, att sportlerna äro beräknade,
icke allena till betäckande af de med domsageförvaltningen förbundne utgifter, utan derutöf¬
ver såsom den enda, eller åtminstone väsentliga källan till bäradshöfdingarnas egen aflöning.
Vore detta icke förhållandet, så kunde t. ex. den oproportionerligt höga lösen för fastebref
och, i vissa fall, äfven för boupteckningar betydligt nedsättas och sålunda större jemnvigt
mellan arbete och arbetets lön åvägabringas. Äfven vexlingarne i domarens aflöning skulle
minskas; olikheten i inkomster de särskildta domsagorna emellan utjemnas; de enskifta rätt¬
sökande ej nödgas vidkännas upoffringar för embetsåtgärder, påkallade af det allmänna,
angelägenheten att förbättra en föråldrad lagstiftning ej råka i strid med angelagenheten att
uppehålla domarekårens ekonomiska sjelfständighet; och den för domarens anseende menliga
föreställningen, att hans ekonomiska välfärd bjöde honom att fika efter sportler, af sig
sjelf förfalla.
Vid sådant förhållande hafva komiterade, som ansett fördelarne af sportelsystemet allt¬
för stora att böra försakas och som följaktligen icke kunnat tillstyrka sportlernas fullkomliga
afskaffande, trott sig finna lämpligaste lösningen af den dem förelagda fråga i antagande af
den grundsats, att sportlerna, såvidt de erfordras såsom vederlag för de med domsageförvalt-
ningen förenade kostnader, bibehållas, men i öfrigt afskaffas, och att häradshöfdingarnas
egentliga aflöning deremot af statsmedel bestrides.
I tvänne hänseenden är dock, i komiterades tanke, en modifikation af denna grund¬
sats nödig, nämligen dels deruti att kostnaderna för resor till och gästning vid de lagtima
tingen undantagas från de förvaltningsomkostnader, som skulle medelst sportler gäldas, och
dels deruti, att de s. k. extra sportelinkomsterna, såsom af gravationsbevis, stämningar, syne-
förrättningar o. s. v., fortfarande hänföras till de medel, hvarmed domarens egen aflöning
skall bestridas.
Räknades tingsresor och tingsgästning till de allmänna förvaltningsomkostnaderna och
bestämdes i följd deraf sportelsatserna till de högre belopp, som erfordrades för att betäcka
äfven utgifterna för desamma, så skulle jemväl de häradshöfdingar, som bodde å tingsstället
och för ifrågavarande ändamål ej behöfde vidkännas alls någon utgift, likväl åtnjuta denna
8
förhöjning och den, hvars resor vore färre och kortare, erhålla lika stor ersättning, som deri
hvilken hade att färdas vida större våglängd.
Hvad åter de extra sportel nkomsterna angår, så eger med dem det särskilda förhål¬
lande ruin, att de mest betydande och ansvarsfulla bland de göromål, hvarför nämnde in¬
komster utgöra vederlag, nämligen upsättande af gravationsbevis och andra intyg af domare-
embetet, nästan uteslutande måste af domaren sjelf ombestyras. Såsom ersättning för arbets¬
biträde kan, då sådant i allmänhet ej blifvit begagnadt, lösen för dylika handlingar således
ej anses, utan måste principielt räknas till de inkomster, som utgöra domarens egen aflöning.
Oafsedt detta, finnas emellertid äfven praktiska skäl, som tala för det ifrågasatta un¬
dantaget. Det ar nämligen uppenbart, att om jemväl de extra inkomsterna inberäknades bland
de sportler, hvarmed förvaltningsomkostnaderna skulle bestridas, men sportelsumman ej finge
öfverskrida summan af de verkliga kostnaderna, en så mycket större nedsättning i de nuva-
lande sportelsatserna maste ske. Af det förslag i detta syfte, som blifvit inom komitéen fram-
ställdt, bär visat sig, att denna nedsättning skulle blifva så stor att, i åtskilliga fall, icke
f-,wa,iden r8t,f.för(lel af sPortelsystmet, som ligger i dess förmåga att mana domaren
till tullgörande åt sina skyldigheter såsom expeditionshafvande, skulle förloras, utan domaren
till och med understundom finna sin uträkning vid att i det längsta åsidosätta desamma.
Detta gäller företrädesvis gravationsbevisen, för Indika den nu bestämda lösen är så ringa, att
dess nedsättande till hälften, såsom nödigt torde vara derest ifrågasatta grundsats skulle följas,
icke skulle sta i rimligt förhållande till det besvär och det ansvar, hvarmed utfärdandet af
dessa vigtiga expeditioner är förenadt.
Ln annan praktisk olägenhet af de extra sportelinkomsternas hänförande till de medel,
hvarmed förvaltningskostnaderna skola betäckas, förefinnes jemväl deruti, att dels expeditions-
taxan niaste, särskildt för Häradsrätterna, undergå vida större förändring än eljest vore bc-
liofligt, och sålunda skillnaden mellan förhållandena å land och i stad ytterligare ökas, dels
ock en hel mängd nya slag af stämpelpapper anskaffas, såvida statsverket skulle, såsom veder¬
lag för den till häradshöfdingarna anslagna kontanta lön, medelst stämpelpapper upbära skill¬
naden emellan den nedsatta lösen och den nuvarande. Endast för gravationsbevis, som nu
draga eu lösen af 2, 3, 6, 9, 11, 13, 15, IG, 17, IS, 19 eller 20 R:dr, komme alltså att
ertordras tolf nya slag af skrifkartor, ty då gravationsbevisen ej införas i några minnes-
bocker, icke heller renoveras, lärer omsorgen om nödig kontroll ej tillstädja att de förses en¬
dast med biläggningskartor.
H\.ul häi el ter angar den af Riksdagen jemväl väckta fråga om indragning af de till
vissa häradshöfdingar anslagna boställen, i hvilken fråga Kammarkollegiet och vederbörande
Ilofrätter redan afgifvit underdåniga utlåtanden, inhemtas af de till komiterade öfverlemnade
handlingar: att af de 103 häradshöfdingarne i riket endast 56 hafva boställen åt sig anslagno:
att dessa boställen, hvilka äro i korthet beskrifna uti en Kammarkollegiets utlåtande bilagd
förteckning, utgöra tillhopa 60§ mantal och 8 lägenheter utan åsatt mantal; att deras taxe¬
ringsvärden för år 1867 upgatt till 1,530,010 R:dr; att 5 boställen äro belägna utom de
domsagor,
9
domsagor, till hvilka de höra; att endast 8 boställen brukas af vederbörande indelningshaf¬
vare och att återstående 48 äro utarrenderade, antingen med Kongl. Maj:ts tillstånd för viss
bestämd längre tid eller ock utan sådant tillstånd för tid, som i intet fall kunnat utstiäckas
utöfver den ovissa, under hvilken upplåtaren eger dispositionsrätt öfver sitt boställe. Kammar-
kollegiet bar funnit boställenas bibehållande i allmänhet vara menligt, ej mindre för tjenster-
nas behöriga utöfning, än ock för häradshöfdingarne sjelfve och för staten. Detta omdöme
bar kollegiet grundat på följande skäl: att då tjensteman, hvilka, såsom de ifrågavarande,
hafva trägna tjenstegöromål, måste dela sin tid emellan dessa och skötseln af ett icke sällan
vidsträckt jordbruk, skulle tjenstegöromålen derigenom komma att i större eller mindre mån
eftersättas; att om häradshöfding, såsom ofta torde vara fallet, vid boställes emottagande sak¬
nade erforderliga insigter i landtbruksskötseln samt dessutom nödsakades att, i anseende till
otillräckligheten af de så kallade laga busen, låta uppföra nya eller tillhandla sig redan be¬
fintliga öfverloppshus, äfvensom att förskaffa sig de för jordbruket behöflig*! inventarier, kunde
han härigenom lätteligen bringas på ekonomiskt obestånd, b vilket åter maste hafva ett skad¬
ligt inflytande på tjenstens handhafvande; att, genom boställenas utarrendering för kronans
rakning, desamme antagligen komme att skötas af personer, hvilka cgde större insigter i jord¬
bruket och tillika kunde häråt egna eu mera odelad uppmärksamhet; samt att, om boställena
på längre tid bortarrenderades, arrendatorerne lättare vore i tillfälle att nedlägga kostnadei
på jordens upodling och förbättring samt derigenom bringa boställena till högre värde än
då de utarrenderades af boställsinnehafvarne på några få år eller under deras ovissa tjenstetid
eller ock af dem sjelfve under eget bruk innehades. Att nära hälften af häradshöfdingarne
sakna boställen och att af de 50 boställen, som finnas, blott 8 af innehafvare sjelfve brukas,
vore omständigheter, som, i kollegiets tanke, ådagalade, att i och för embetets utöfning bo¬
ställe för en häradshöfding icke vore ovilkorligen nödvändigt; och har kollegiet, på grund af
hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrkt, att häradshöfdingehoställena måtte varda till statsverket
indragna, för att, i likhet med redan indragne boställen, för statsverkets räkning utarrende¬
ras. Beträffande frågan, huruvida från denna allmänna regel undantag borde för ett eller annat
boställe ega rum har kollegiet yttrat, att då till stöd för ett så beskaffadt undantag icke torde
kunna anföras andra skäl än antingen eu för handen varande nära oöfvervinneilig svårighet
för en häradshöfding att inom domsagan annorstädes än å bostället erhålla tjenlig bostad, ellei
ock att liäradsboerne å bostället åt sin domare uppfört boningshus eller a bostället el.er i dess
närmaste grannskap byggt sitt tingshus, syntes alla boställen kunna utan undantag till stats¬
verket indragas, så vida för häradshöfdingens eller häradets räkning afsöndring finge ske af
den jordrymd, som för bostads- eller tingshusen erfordrades, hvarom, i händelse af behof, för¬
behåll kunde göra vid boställes utarrendering. Svea Hofrätt samt Hofrätten öfver Skåne
och Blekinge hafva, med tillkännagifvande, att vederbörande häradshöfdingar inom desse Hof-
rätters domvärjo ej kunde anses sakna utväg att annorstädes, än a nu varande boställena, er¬
hålla lämpliga bostäder, jemväl tillstyrkt indragning till statsverket af alla häradshöfdinge-
boställen, hvaremot Göta Hofrätt ansett sådan indragning böra ifrågakomma endast för de bo¬
ställen, som äro olämplige till bostäder åt häradshöfdingarne, samt hemställt, att följande
boställen, nämligen 1 mantal Stora Yxhult i Finspanga läns domsaga, 1 mantal Bärby i Vestra
Hisings härad, 1 mantal Kragenäs i Tanums härad, 1 mantal Wassmolösa i Södra Möre härad,
10
och 1 mantal humlegård på Öland, Indika af nu varande indelningshafvare bebos, äfvensom
1 mantal Normlösa i Wifollca härad, 1 mantal Näs på Oroust och 1 mantal Hvetlanda i
()stra härad, desse sistnämnde tre boställen hörande till domsagor, inom Indika svårighet
skulle förefinna for häradshöfdingarne att skaffa sig annan bostad, måtte såsom boställen åt
dem bibehållas.
Lika med Kammarkollegiet anse komiterade sig böra tillstyrka indragning till stats¬
verket af alla käradshöfdingeboställen, äfvensom komiterade finna det vara lämpligt och
billigt att, om tingslag byggt sitt tingshus eller bostad åt domaren ä boställes ägor, det
medgifves tingslaget att hafva desse hus (kvarstående för dermed afsedde ändamål- men att
enligt kollegiets anvisning, tillåta ^afsöndring från boställe till tomtplats för åbyggnad, som
ur nu varande . innehafvares enskilda egendom, synes deremot ej vara gagneligt. En sådan
afsöndring kunde nedtrycka arrendet på bostället och den förutsätter dessutom för härads-
höfdingen eu underhalls- och byggnadsskyldighet, som, utan sammanhang med jordbruk, torde
ior honom blifva allt för betungande. Det kan emellertid icke bestridas att häradshöfding
som på boställe^ bär honom enskildt tillhörig åbyggnad, eller som åt sig undantagit bostad
eller andra förmåner, då boställe med Kong]. Maj:ts tillstånd utarrenderats, skulle blifva li¬
dande pa indragningen, om den med stränghet genomfördes. På det att sådant må kunna
be-
^ kiifcMUli, litet I\t
undvikas torde statsverket böra mot lösen öfvertaga så kallade öfverloppshus, derest de
Unnas för bostället,
då antagligt är,
radshöfding eller
arrendekontrakt uptaget undantag, som det omnämnda.
Sex boställen, anslagne til! domsagor, hvilkas nu varande innehafvare icke på grund
al vilkor i fullmakterna äro underkastade lönereglering, torde icke kunna indragas under
om ej nödvändiga, dock nyttiga. Detta medförde eu ringa upoffring,
att boställe betingar högre arrende, om öfverloppshus, som kunna till hä-
annan uthyras, la qvarstå. Äfven synes staten böra respektera sådant i
^ - ------ "uuuci nu
varande l.aradshofdmgars tjenstetid. Desse boställen äro fidels mantal Skogs i Gotlands
Sunnerbo härad, £ mantal Svansjö med qvarn ocli \ mantal
södra härad, 1 mantal Kalf i
Prestetorpet i Marks härad, samt 1 mantal Brötegården och j mantal Hamnebacka i Valbo
Härad. Ofrige bostallen deremot böra, såsom bär nedan närmare utvecklas, kunna indragas
redan under nu varande innehafvares tjenstetid, men då, ifall att häradshöfdingar, som sjelfve
0 ivertagit brukningen af sina boställen, finge sig ålagdt att under tjenstetiden afstå från bruk-
nmgen, sadant komme att verka eu svår rubbning i deras ekonomiska anordningar och be¬
räkningar samt kunde föranleda betydliga af dem icke förskyllade förluster, synas billighet,
rättskänsla och statens värdighet bjuda, att det lemnas desse häradshöfdingar Öppet att för
tjenstetiden behålla boställena, emot behörigt afdrag på den kontanta lönen. De boställen
sou, al häradshöfdingarne sjelfve brukas, äro, utom bär ofvan nämnda £ mantal Skogs, sju’
nämligen: l£ mantal Limlhof i Svartlösa härad, 1} mantal Husby med torpet Falsboda i
vemlels tingslag, i mantal Alleqvia i Gotlands Norra härad, 1 mantal Wassmolösa i Södra
More härad, I mantal humlegård på Öland, 1 mantal Bärby i Vestra Hisings härad och
1 mantal Kragenas i Ta nu ms härad. Huruvida häradshöfdingen i Östra härad i Småland
tagit sitt boställe 1 mantal Hvetlanda under eget bruk och bostället sålunda är att hänföra
t’11 ,la 818t uppräknade hafva komiterade ej kunnat af tillgängliga handlingar inhemta.
Hå komiterades förslag är byggd! derpå, att, häradshöfdingarne
skulle få upbära
1]
viss lön af statsverket, koinme naturligtvis att med detsamma försvinna de särskilda anslag,
som under hvarjehanda titlar, nämligen boställsränta, boställsersättning, lön, tingsgästnings¬
penningar, domarenäst och ersättning för mistade bötesandelar, nu utgå.
Efter att sålunda hafva angifvit grunderna för der förslag till reglering af härads-
höfdingarnes löneförmåner, komiterade här nedan framlägga, ötverga de till redogörelse eu
detsammas detaler. _
Vid upskattningen af de med domsageförvaltningen förenade kostnader hatva visser¬
ligen varit att tillgå upgifter, dock mestadels endast approximativa, från de flesta liäradshöt-
dingar; men upgifternas ofullständighet, i förening med den olika beräkningen af kostna¬
derna för biträdens kost och lön, har nödgat komiterade att Bjellra söka bestämma beloppet
af dessa omkostnader. De hafva dervid skattat kost och husrum för hvarje medhjelpare till
700 Riksdaler, lönen för renskrifvare till 300 Riksdaler och för de juridiska bitradeua till
belopp, varierande emellan 150 och 800 Riksdaler. Flera domare, företrädesvis bland dem
som bo i städerna, hafva dock icke ansetts behöfva renskrifvare i hus och kost, lfoljd hvar¬
af renskrifnmgskostnaden i vissa domsagor kunnat något nedsättas under hvad den skulle ut¬
göra, derest ständig renskrifvare användes. De juridiska biträdenas antal aro beräknade
efter domsagornas 'storlek och besvärlighet. För några få äro 3 sådana biträden anvisade.
De bestå hafva ansetts ej behöfva mer än ett och för innehafvarne åt de tre minsta dom¬
sagorna är hela kostnaden för juridiskt biträde uppskattad till endast 700 Riksdaler. Det
har ej ansetts redligt att lemna någon häradshöfding utan medel att, om oek endast tillfäl¬
ligtvis, begagna sig af juridisk medhjelpare. De rättssökandes anspråk pa utfående utan a t
för lång väntan af' begärda expeditioner torde nemligen kräfva, att äfven den domare, som
under de tider på året då göromålen äro lindrigare kan reda sig ensam, deremot under de
brådare tiderna har eu medhjelpare hos sig, som ej blott bidrager till arbetets fortskyndande,
utan ock, derest domaren får förfall, kan lörordnas att uppehålla embete!.
Då komiterade bort bedömma förhållandena i och för sig, utan afseende på den ene
eller andre nu varande ständige domarens större eller mindre arbetsförmåga, ar naturligt att
skiljaktighet i särskildta. fall skolat upstå emellan komiterades ^»skattning åt behöflig! ar¬
betsbiträde och domrarnas upgifter å det biträde de använda Skiljaktigheten är dock öfver
hufvud taget ej synnerligen stor och torde, hvad särskild t angår de tall då komiterades
biskattning är högre, till icke ringa del härflyta derifrån, att mången domare^ verkligen e-
höft mera biträde, än han under nuvarande löneförhållande haft råd att hålla sig, hvarut
utan tvifvel följt eller följer öfveransträngning, ledande slutligen till förstörd helsa och allt
för tidig oförmåga att förvalta det besvärliga domareembetet.
Jemte kostnaderna för juridiskt biträde och renskrifning måste häradsliöfdingarue äfven
vidkännas sådana för resor till urtima ting och andra extra förrättningar i det allmännas in¬
tresse, för skrifmaterialer, dem komiterade upskattat till 1 å 200 R:dr efter hvarje domsagas
storlek, samt ändteligen för resor till och gästning vid de lagtima tingen, när häradshoidingen
icke haft sin bostad å tingsstället. Vid upskattningen af denna sistnämnda kostnad ha.va komi¬
terade icke fäst sig vid läget af häradshöfdingarnes nuvarande bostad, utan beräkna! ersättningen
till det belopp, hvartill den skulle upgå, derest häradshöfdingeu bodde på det for domsagans
12
innevånare och embetsmåltningen i allmänhet beqvämaste stället eller vid något af tings-
tallena, der flera sadane i domsagan finnas. Reseersättningen är, med undantag för lappmarks-
resorna, beraknad till 3 R:dr för mil, ocli dagtraktamentet, som i allmänhet uptagits blott för
vistelsen a tingsstaden ej för resetideu, till 10 R:dr sammanlagdt för domaren och hans
skrifvare För lappmarksresorna ar ersättningen beräknad till det mindre belopp, vederbö-
rande sje lva upgifvit. Den olikhet, som förefinnes emellan komiterades ^skattning och
har ad s bo fd ingå ra a s egna upgifter, Lärflyter antagligen, då upskattningen går till lägre bc-
lopp derifrån, att haradshofdingen beräknat skjutslega!) från sitt mera aflägsna hemvist, och
da den gatt till högre, derifrån att skjutsersättning ej tillfullo beräknats, då vederbörande
rest med egna hästar.
1 expeditionstaxan äro föreslagna de förändringar: att lösen för fastebref och boup-
tec mngars inregistrerande ej vidare skulle beräknas efter egendomens värde, utan utgöra
för hvart fastebref 1 Rall- och för hvarje boupteckning 50 öre; att någon lösen för andra
och tredje upbuden ej skulle la beräknas, och att protokollslösen skulle nedsättas till 1 Rall'
för forsta och 75 öre för hvart efterföljande ark; och hafva komiterade, vid bestämmande
åt dessa sportelsatser, halt lor ögonen, ej blott angelägenheten att nedbringa de samman-
iagda sportlerna till det belopp, som motsvarar förvaltningsomkostnaderna, utan äfven ända¬
målsenligheten deraf att hvarje särskild sportelsats kommer att stå i proportionerligt förhål¬
lande till kostnaderna lör hvarje dermed belagd expedition.
Att döma af de uträkningar, som med ledning af de från häradshöfdingarna erhållna
uppgflter a lösen för de 12 sista årens tingsexpeditioner blifvit inom komitén gjorda har
det forra syltet vunnits i anmärkningsvärdt hög grad, ehuru det är gifvet att då uträknin-
garne till eu de. maste grundas på approximativ beräkning, såsom i fråga om antalet ark i
i varje tingsexpedtion, sjelfva resultatet endast kan såsom approximativt anses. Med undan-
ag or do. domsagor der ovanligt talrika eller långa tingsresor medföra en särskild kostnad
motsvarar i allmänhet den lösen, som efter komiterades förslag framdeles blifver att beräkna’
i det Harmas e de förvalta,ngsomkostnader, som efter komiterades upskattning drabba inne¬
ha fvarne af hvarje särskild domsaga. För några få domsagor, nämligen Gotlands norra och
södra, vestra Helsinglands Viske och Fjäre, Oroust och Tjörns, norra Vadsbo, vestra Göinge
samt Fars och Frosta bär den upskattade lösen med några hundra, i den sistnämnda
med närmare tusen Riksdaler öfverstigit den beräknade förvaltningskostnaden, under det att
den för andra med mindre belopp understigit nämnde kostnad. Skillnaden har emellertid
mgestades vant af den beskaffenhet att den synts komiterade böra föranleda afvikelse för
någon viss domsaga från ett system, som i allmänhet visar sig tillfredsställande.
l, ,, . , 1raga. °,m S.Portelsatf rnas jemförlighet med det arbete med hvarje expedition, som
skulle betalas, halva komiterade väl ej att åberopa stödet af några uträkningar, men tror sig
i tvål kunna antaga, att någon väsentlig anmärkning i detta afseende ej skall kunna af den
sakkunnige goras. Emellertid anhålla komiterade att, särskild! med afseende å den föreslå
1 m.1 Pr°i,?Y°!S^S<f•,la.nfasta "Pmarksamhet derå, att renskrifningskostnaden redan mången-
S; des bllfvit forhoJd tlJ1 00 ore iör hvart fullskrifvet ark samt att förhandlingarne i de^ic-
sta mai, nämligen alla som skola antecknas i de så kallade småprotokollen och flera af dom-
13
boksmålen, skola afskrifvas i de renoverade exemplar af minuesböckerna, som till Hofratterna
insändas
Den olikhet i förhållandena å land och i stad, som skulle blifva en följd af ifrågava¬
rande, endast för Häradsrätterna afsedda, förändring i expeditionstaxan, beböfver ej medföra
någon olägenhet för de rättsökande, om saken så ordnas, att den del af lösen,^ som kommer
att frångå häradshöfdingarna, istället debiteras såsom stämpladt papper. För de belopp,
som erfordras för fastebref och boupteckningar, finnas redan biläggningskartor till erforder¬
liga valörer att tillgå, och för protokollsutdragen erfordras endast nya skrifkartor a 1 K:dr
25 öre att användas till första och å 50 öre till andra arket.
Vid upskattning af de extra sportelinkomsterna hafva komiterade tagit till ledning
dels antalet lagfarter och inteckningar, hvilka ofta föranleda utfärdande af gravationsbevis,
dels antalet anhängiggjorda mål, hvaraf beloppet af stämningslösen beror, dels ock antale
brukningsdelar, äfvensom folkmängden i hvarje domsaga. Den kalkyl, som grundats pa sam¬
manställning af dessa faktorer, ger stöd för det antagande att de extra inkomsterna kunna
upskattas ungefärligen efter samma måttstock som öfriga sportelinkomster, sa att den dom¬
saga, som i fråga om tingsexpeditioner visat sig stå högre, äfven star högre ifraga om
extra inkomster. Det säger sig emellertid sjelft, att ingen kalkyl kan vara ofelbar i fråga
om inkomster, hvilka så som de ifrågavarande bero af ytterligt skiftande och oberäkneliga
förhållanden: 'så kunna t. ex. ett större antal konkurser af vidsträcktare omfattning, eller
uptågandet samtidigt af åtskilliga amorteringslån, för ett år mångdubbla den vanliga
inkomstsumman, hvilken ett annat år af andra lika tillfälliga omständigheter kan nedbringas
långt under medeltalet. Lika litet kan någon afgörande vigt tillerkännas de resultat,^ som
erfarenheten, vore den ock samlad en aldrig så lång tid, biingar i dagen. e är oc sa i
en del af denna anledning komiterade icke tilltrott sig att fästa synnerligt afseende;aharads-
höfdingarnes i allt fall mycket ofullständiga och enligt fleras egen antydan otillforlitliga up-
gifter i detta hänseende. En annan anledning är den, att komiterades begäran om up-
gifter å “extra inkomster' uppenbarligen blifvit af flera missförstådd, enär eu del dit raknat
t. ex. provision för såldt stämpelpapper och inkomster af hypotheksvärdenngar eller sadant,
som ej tillfaller häradshöfdingen såsom sportel för honom åliggande embetsatgard, utan så¬
som ersättning för frivilligt åtagna bestyr, under det att deremot andra efter all anledning
förbisett hvarjehanda inkomsttitlar, hvilket visar sig bland annat deraf, att för en och unna
domsaga alla de extra inkomsterna uptagits till en summa, föga öfverstigande inkomsterna
af stämningar allena. Den af komiterade gjorda beräkning slår emellertid i det hela sa ut
att slutsumman endast på ett par tusen Riksdaler skiljer sig Iran den slutsumma, hvartill de
ifrågavarande inkomsterna efter häradshöfdingarnes upgifter upga.
Komiterade öfvergå nu till den grannlaga frågan om beloppet af den aflöning,
häradshöfdingarna böra för egen räkning upbära, sedan förvaltnings- och resekostnader bliivit
Vid öfvervägande af denna fråga hafva komiterade bort taga hänsyn till, ej allena
de löneförmåner som andra af staten lönade domare åtnjuta, utan äfven de tor vart land
egendomliga förhållanden, hvilka göra det till en vigtig samhallsangelageuhet, att landtdom-
14
rarne aflönas så, att män med framstående duglighet finna sin uträkning vid att eftersträfva
dessa befattningar, de mest besvärliga af alla domaresysslor.
Om ordföranden i underdomstolen på landet gäller ej blott hvad som gäller om do¬
mare i allmänhet, eller att man fåfängt söker bygga land med lag, om icke de, som äro
sätta att tillämpa lagen, äro sjelfständige och oberoende, äfven i ekonomiskt hänseende.
Den okontrollerade ställning landtdomaren intager, ej endast såsom den ende lagfarne i Rätten
och således så godt som ensam beslutande, utan äfven såsom protokollsförande och expedi-
tionshafvande, göra det af ytterligare vigt, att hans ekonomiska vilkor så tillgodoses, att han
ej utsattes för frestelsen att, genom lycksökeri eller ännu sämre medel, söka förbättra
sin ställning. Äfven den omständighet, att den första praktiska öfning, som den nyblifne
juristen skall förvärfva sig, nästan uteslutande står att vinna vid Häradsrätterna, gör det an¬
geläget, att dessas ordförande!’ icke, i följd af allt för knapp aflöning, nödgas stänga sin skola
för de juridiska lärjungarne, Indika under början af sin bana sällan kunna göra något gagn,
motsvarande kostnaden för deras underhåll.
Men äfven om man lemnar utan afseende denna sida af saken, fordrar den regel,
att embetsmannens lön bör stå i förhållande till hans ansvar och möda, att ifrågavarande
embetsmän väl aflönas. Det ansvar, ledamoten af den kollegiala domstolen delar med flera
kamrater, får Häradsrättens ordförande ensam upbära. Detta ansvar äro desto tyngre, som
göromålen äfven i de minsta domsagor äro sa många och mångartade, att häradshöfdiugen
sjelf ej medhinner dem alla. Han måste således använda oansvariga biträden; af hvilkas nog¬
grannhet och ordentlighet hela hans välfärd kan bero, enär det är för honom hardt när
omöjligt att kontrollera allt. Den omständigheten att han dömer i första instans minskar
ej det anspråk på lagkunskap och skarpsinne, som man eger att ställa på alla domare utan
undantag. Snarare är anspråket på honom större, eftersom det åligger honom att afgöra
sakerna i första hand, utan ledning af föregående domslut och utan tillfälle att samråda med
insigtsfulla embetsbroder. Han har derjemte ett åliggande, hvarifrån ej blott ledamöterne i
öfverrätterna utan äfven de flesta ledamöter af underdomstolarne i städerna äro befriade
och på hvars samvetsgranna fullgörande ofta nog målens utgång beror, nämligen desammas
utredande från början till slut; hvartill kommer den särskilta förpligtelse!) att sjelf vara proto¬
kollstörande och expeditionshafvande, i sistnämnde egenskap äfven i viss mån statens upp¬
bördsman, enär det åligger honom, vid embetsmannaausvar, att kontrollera det statens in¬
komst af stämpelpapper ej olagligen förringas eller undansnillas. Utöfver sina embetspligter
är häradshöfdingeu derjemte mångenstädes, der tillfälle att rådfråga andra jurister saknas,
otta nödsakad att ga allmänheten tillhanda med råd och dåd, ett lika lönlöst som tidsödande
besvär, hvilket dock eu välvillig man ej gerna undandrager sig.
Det var antagligen behjertandet af nu anmärkta förhållanden, som i fordon dagar
verkade derhän, att man lät sig angeläget vara att gifva häradshöfdingarne eu i ekonomiskt
hänseende mycket framstående ställning, och ganska visst är, att om den förändring till ett
sämre, som under senare tider pa många ställen inträdt, icke med allvar motarbetas, sam¬
hället kommer att deraf lida på mångahanda sätt. För utmärktare förmågor, icke minst
bland juiister, finnas nu förtiden vida mera lockande utsigter, än som erbjudes den, hvilken
efter en dyr akademisk kurs beträder den bana, som leder till eu föga inkomstbringande
domsaga, den lian i bästa fall kan hoppas uppnå först vid 40 års ålder eller ännu senare,
15
efter (let lian ditintills nödgats arbeta såsom enskildt biträde åt än den ena, än den andra
domaren mot en aflöning, som i många fall knappast upgår till våra dagars dränglöner.
1 afseende å befordringsväsendet är det nämligen så ställdt, att de jurister, som mera ute¬
slutande tjenstgöra på landet, mycket sällan hafva att förvänta den tidigare befordran inom
Justitierevisionen eller Hofrätterna, som vanligen endast kommer dem tillgodo, hvilka från
början egnat sig åt tjenstgöringen inom dessa verk.
Öfver väger man alla dessa förhållanden och dertill besinnar, att häradshöfdingarna
icke, såsom de flesta andra domare, åtnjuta någon semester eller, derest de af sjuklighet
eller ålderdom blifva urståndsätta att sjelfva förvalta sitt embete, hafva att påräkna ringaste
bidrag af staten till vikaries aflönande, så lärer det ej kunna förnekas, att hänsynen ej min¬
dre till de billiga anspråken af dem, som lönlöst offrat sina bästa år för att bereda sig till
det ansvarsfulla kallet såsom landtdomare, än äfven samhällets välförstådda intresse påkallar
eu väsentlig förbättring i de förhållanden, som, företrädesvis genom den långt drifua dom-
sageklyfningen, på senare tider inträdt. Ännu finnas visserligen ej få häradshöfdingar, som
hafva ej blott tillräcklig, utan öfverflödig inkomst, men många åter hafva den så knapp, att
det verkligen må väcka förundran, att den på senare tider ej alldeles exempellösa skandalen,
att konkursdomaren sjelf gör konkurs, ej oftare inträffat.
Genom att till skäligt belopp höja de svagast aflönade häradshöfdingarnes inkomster
behöfver i allt fall staten ej göra någon synnerlig upoffring, ty — såsom nedan utrö-
nes — i det närmaste tillräckliga medel blifva att tillgå genom att nedbringa de alltför rikligt
gynnades aflöning till måttliga proportioner.
Att fixera den siffra, som utgör passande aflöning för en embetsman, är i allmänhet
svårt, och ännu svårare är det. då fråga är om embetsmän i den egendomliga ställning, som
häradshöfdingen intager både såsom domare och chef för ett vidlyftigt kansli, hvilket han
sjelf antager och för hvars görande och låtande äfven han sjelf ensam ansvarar. Ln siffra
måste emellertid bestämmas och komiterade hafva, efter noggrannt öfvervägande, stannat i
den mening att 5,500 R:dr, deraf de 500 Riksdalerna torde åtgå till skatter och tvungna pen-
sionsafgifter, är den minsta aflöning eu häradshöfding bör åtnjuta. Detta belopp är så måttligt
tilltaget, att ej blott ordförandena utan äfven ledamöterna åt underdomstolarne i många stä¬
der aflönas högre, fastän deras befattningar väl i allmänhet icke kunna, i afseende å besvär
och ansvar, med landtdomarens i någon man jemföras. Den angifna summan är dock i
komiterades tanke tillräcklig endast för innehafvare af de minsta domsagorna. Det större
ansvaret, det mera intensiva arbetet och den ökade omsorg vid ledningen af ett vidlyftigare
kansli, som åtföljer förvaltningen af en större domsaga, i förening med angelägenheten att
dugliga kandidater finnas äfven till de besvärligare domsagorna, hafva föranledt komiterade
att föreslå eu stigande aflöningsskala. De hatva för sådant ändamål hänfört domsagorna
under vissa löneklasser. I afseende å lönerna inom de särskilda klasserna föreslås, att för
första klassen sammanlagda aflöningsbeloppet skulle blifva 5,500 R:dr, deraf 5,000 i statsan¬
slag, för den andra 6,000 R:dr, deraf äfven 5,000 i statsanslag, för den tredje 6,500 R:dr,
deraf 5,500 R:dr i statsanslag, för den fjerde 7,000 R:dr, deraf jemväl 5,500 i statsanslag,
för den femte 7,500 R:dr, deraf 6.000 R:dr i statsanslag och slutligen för den sjette 8,000
R:dr, deraf äfvenledes 6,000 R:dr i statsanslag; kommande efter komiterades beräkning den
del af aflöningen, som ej utgår i statsanslag, att istället upbäras genom de extra sportel-
IG
inkomsterna, hvilka ansetts kunna upskattas: i domsagor af första klassen till 500, i andra
och tredje till 1,000, i fjerde och femte till 1,500 och i den sjette till 2,000 R:dr. I stats¬
anslag skulle fyratioen häradshöfdingar få upbära 5,000, fyratiosju 5,500 och femton 6,000
R:dr eu hvar.
Vid bestämmandet af dessa lönebelopp hafva koiniteradc icke tagit synnerlig hänsyn
till de för det närvarande så ovanligt högt uppdrifna priserna på nästan alla lifsförnödenheter,
hvilka ju möjligtvis kunna, åtminstone i någon mån, nedgå igen. Hvad deremot, särskilt
vid bestämmandet åt lönebeloppet för innehafvarne af de större domsagorna, bort vinna
afseende är den omständigheten, att den föreslagna lönesumman visserligen icke alltid kan
påräknas såsom en gifven behållning. Äfven med den inskränkning i sportelsystemet, som
blifvit föreslagen, blifva nämligen häradshöfdingarne fortfarande underkastade äfventyret
af vexling i inkomster och utgifter, visserligen ej så stor som nu, men dock tillräckligt stor
för att tidtals åstadkomma eu märkbar skillnad emellan de verkliga förvaltningsomkostnaderna
och de sportler, hvarmed desamma skulle betäckas. Obemärkt har ej heller bort lemnas,
att anledningar förefinnas till det antagande, ej blott att priserna på arbetsbiträde allt
fortfarande komma att stiga, an äfven att häradshöfdingarnes besvär och omkostnader komma
att i en snar framtid betydligt ökas, dels genom öfverflyttande till allmänna domstolärnes be¬
handling af hvarjehanda i administrativ väg hitintills handlagda mål och dels, samt i ännu högre
grad, genom införande af hypotheksböcker, eu institution, som väl knappast i något land ko¬
star så ringa, som den kommer att kosta här, derest expeditionslösen för lagfarter och inteck¬
ningar nedsättes så, som komiterades förslag innehåller.
Såsom hufvudsaklig ledning vid domsagornas hänförande under ena eller andra löne-
klassen hafva komiterade begagnat, förutom de uplysningar om göromålens storlek och be¬
skaffenhet, som framgå af häradshöfdingarnes sportelupgifter, de i bifogade tabell N:o 1
aberopade statistiska berättelser rörande folkmängd samt antalet afgjorda mål i allmänhet
och gröfre brottmål isynnerhet; ocli ehuru det visserligen är möjligt, till och med sannolikt,
att i ett eller annat fall misstag blifvit begångna, våga dock komiterade antaga, att de¬
samma ej skola vara af synnerlig betydelse, helst hela skillnaden emellan hvart och ett af
de föieslagna lönebeloppen ej upgar till mer än 500 Rdr och för öfrigt utjemnas genom
afdragen för de extra sportelinkomsterna, hvilka blifva större i den mån lönebeloppet stiger. 1
1 afseende å den financiel!;! delen af frågan visar sig det tillfredsställande resultat,
att fastän omkring halfva antalet af rikets häradshöfdingar skulle få sina vilkor förbättrade
och samtlig^ komma att påräkna, val ej en riklig, men dock anständig bergning, statsverket
dock icke behöfver göra någon synnerlig upoffring, enär tillskottet från de domsagor, hvit kas
innehafvare nu hafva öfverflödig inkomst, ungefärligen motsvarar anslagsbehofvet för de dom¬
sagor, smil lemna eu alltför ringa aflöning.
Kalkylen
IT
Kalkylen gestaltar sig nämligen sålunda:
Statsverket till godo:
Inkomst af boställena . .......; ' ' \ ' ‘ '. '
De till häradshöfdiugarne nu utgående boställsräntor, boställsersattnmg,
löner, tingsgästningspenningar och ersättning för domarenäst . • •
äfvensom ersättning för mistade bötesandelar.........
samt den ökade inkomst af stämpelpapper, som motsvarar den expeditions¬
lösen, hvilken genom föreslagna nedsättningen i expeditionstaxan skulle
• frångå häradshöfdingarne. Sammanlagda beloppet af lösen för tingsexpedi-
tioner, om hvilka endast fråga är, upgår efter medelberäkning för de
tolf sista åren till 769,060 Rdr. Då derifrån afdrages hvad häradshöfdm-
garna fortfarande skulle få upbära, såsom vederlag för förvalta! ngsomkost-
nader, beräknadt till 317,000Rdr, så återstår att i stämpelpapper debitera^
Sta
81,905 Rdr
29,936 „
6,022 „
452,060 „
569,923 Rdr.
Statsverket till last:
Löner till 41 häradshöfdingar å 5,000 . . • ■
„ „ 47 „ ä 5,500 . . . .
„ „ 15 å 6,000 . . . .
samt ersättning för tingsresor.....
205,000
258,500
90'000 553,500 Rdr
. . . 44,000 „
Sta 597,500 Rdr.
Ehuru denna kalkyl utvisar eu förlust för statsverket af 27,577 Rdr, oberäknade kost¬
naderna för stämpelpapperets tillverkning och försäljning, kan emellertid med vishet antagas,
att när regleringen blifvit genomförd, icke allena förlusten kommer att godtgoras utan stats¬
verket tillskyndas eu betydlig vinst, dels i följd deraf att bespisa kastningen kommer att
stiga, då boställena för längre tid utarrenderas, och dels i följd af den okade inkoms a
stämpelpapper som uppkommer derigenom att, derest lagfart äfven med arfsfang i as egen¬
dom påbjudes, den fastebrefslösen motsvarande afgiften till största delen tillfaller staten, i
stället för domaren.
I fråga om nuvarande häradshöfdingars skyldighet att underkasta sig blifvande regle¬
ring, hafva komiterade från Kongl. Justitie-statsexpeditionen erhållit den upplysning, att sex
häradshöfdingar, näml. B. W. Hessle, C. R. Kökeretz, D. Fehrman, L O. Bostrom, J. A
Tornérhjelm och G. A. Montén, innehafva å sina domsagor fullmakter utan vilkoi, men att
alla öfriga häradshöfdingar i fullmakterna tillförbundits att underkasta sig de iorandnngar i
afseende å aflöning, som kunde följa af förändrad lönereglering. Fullmakterna lyda naml.
så, att vederbörande tillförsäkrats den lön och öfriga förmåner, som vid utnammngstiden en¬
ligt stat och författningar tillkommo resp. fenster, intill dess lönevilkoren i an edmng af
väckt fråga om förändrad lönereglering för domare» (eller, såsom det i andra fullmakter lyder.
»i följd af eu allmän lönereglering för domare») kunde blifva annorlunda bestämdt
Att de med dylika vilkorliga fullmakter försedda tjenstinnehafvare måste atnojas med
den föreslagna förändringen i lönevilkor, lärer finnas obestridligt, hvaremot lika obestridligt
18
trnle vara, att de, som utan vilkor att underkasta sig lönereglering tillträdt sina embeten,
aio berättigade att åtnjuta ersättning för hvad de genom regleringen möjligen kunna förlora
i de inkomster, som vid deras utnämning voro att påräkna. Denna ersättning synes böra
bestammas till belopp motsvarande skillnaden emellan den uppgiga medelinkomsten efter nu-
varande aflomngsmetod och den inkomst, som efter regleringen blir att påräkna. En sådan
skillnad till tjensteinnehafvarnes förlust upstår dock endast för häradshöfdingarne Kökeritz Fehr-
man, lornérhjelm och Montén. Den nuvarande bruttoinkomsten af deras domsagor öfverstiger
den inkomst, som etter regleringen blir att påräkna, med de belopp, som utvisas afföljande tablå:
Dotlands södra domsaga .... 8,765 Rdr . . . 8 100 RdT
Halmstads m. fl. härads „ .... 11,712 „ . . 10’000
Sunnerbo „ .... 14,604 „ .... 11’500 ”
Nordals m. fl. härads „ .... 12,990 „ .... n’900 ”
... ^laiul cle häradshöfdingar, som måste nöja sig med regleringen, komma flera att mista
större eller mindre del af de inkomster de hitintills kunnat påräkna; och för dem som så¬
lunda gorå en större förlust, kan det visserligen blifva bekymmersamt att helt plöstligt se
sina ekonomiska beräkningar rubbade. Om nu också detta förtjena! att behjertas och ett
deraf valladt alltför känbart lidande att afhjelpas, lärer andra utvägar dertill finnas än att
uppskjuta en af så trängande behof påkallad reform, som den nu ifrågavarande.
Till sist böra komiterade anmäla att de, till jemförelse med det förslag till reglering
af häradshöfdingarnes aflöning komiterade för sin del omfattat såsom det lämpligaste, ansett
sig hora sprätta jemväl ett annat (Bilaga litt. A.), byggdt på grunder, närmare öfverens¬
stämmande med de nu gällande. Äfven efter detta förslag skulle boställena indragas till
statsverket och nu utgående särskilta anslag försvinna, men expeditionstaxan undergå förändring
endast 1 afseende å fastebref, upbudsbevis, boupteckningar och lösen för utdrag af för-
mynderskapsprotokollet. Hufvudsakliga anledningen, hvarför komiterade ansett sig böra utarbeta
jemva] detta förslag, ar den, att de föreställt sig möjligheten deraf, att man kunde finna he-
ankhgt att med ens allt för mycket bryta med ett system, som hitintills visat sig på ett
tillfredsställande satt halla 1 gång det vidlyftiga arbetsmaskineriet vid Häradsrätterna, samt att
införa olika bestämningar om protokollslösen vid land t- och stadsdomstolar. I betraktande häraf
och af hvad förut 1 detta betänkande är anfördt om tordelarne af sportelsystemet har också eu
åt komiterade, justitieombudsmannen Fröman, velat hafva här antecknadt, att han helst om-
fatta sist berörda förslag, ehuru han, då han blifvit ensam om denna mening, slutit sig till det
bland de ofnga förslagen, som står hans omförmälda åsigt närmast, eller det som härnedan följer:
Förslag till reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner.
1.
Till statsverket indrages, efter laga fardag, alla till häradshöfdingar anslagna boställen, så
ock bostallsrantor och kontanta medel, af hvad beskaffenhet de vara må, dock med iakttagande
a) att vederbörande indelningshafvare ega att, om de så önska, under sin återstående
tjenstetid innehafva nedannämnda boställen, emot utfördt afdrag å det statsanslag, som skulle
en hvar tillkomma, nämligen:
19
Afdragets belopp
Skogs, | mantal i Gotlands södra härad
Kalif, 1 mantal i Sunnerbo härad......
Svansjö, i mantal med qvarn, och Brestetorpet, 4 mantal 1
mantal och Hantneboda, | mantal i Walbo hämd
mantal i Mark
Brötegården, 1
Svartlösa dito
675
|
Rdr
|
522
|
|
635
|
»
|
1,500
|
V
|
3,200
|
V
|
1,215
|
V
|
1,500
|
ff
|
1,260
|
B
|
500
|
|
2,000
|
|
1,250
|
|
840
|
|
arrendekon-
Lindhof, If mantal
Husby, U mantal, med torpet Falsboda, i Vendels tingslag
Allequia, J mantal i Gotlands norra härad...........
Wassmolösu, 1 mantal i Södra Möre dito...........
Lundegård, 1 mantal på Öland..............
Bärby, 1 mantal å Westra Hisingen ............
Kragenäs, 1 mantal i Tan luns härad
samt livetlanda, 1 mantal i Östra härad, derest innehafvare!! tagit det¬
samma under eget bruk............'
b) att der boställe blifvit med Kongl. Maj:ts tillstånd utarrenderadt och
traktet häradshöfding förbehållits rätt till bostad eller andra förmåner, han eller hans efter¬
trädare bibehålies dervid under arrendetiden;
c) aft staten då den af häradshöfding eller häradsböfdings sterbhus otvertager boställe,
som af häradshöfdingen ditintills eller vid dödsfallet beboddes, efter värdering vid laga syn
jemväl öfvertager sådana å bostället befintlige indelningshafvare!! tillhörige abyggnader, som
af synerätten anses vara för bostället nyttiga; och ...... , ...,.
dj att vederbörande tingslag förbehålles rätt att, utan annan afgift an den som mojli-
gen nu kan erläggas, till tingsplats och bostadslägenhet för domaren fortvarande använda hvad
nu af boställets mark för sådant ändamål begagnas.
2.
Nu gällande expeditionstaxa undergår hvad Häradsrätterne och häradshöfdingarne be¬
träffar, den ändring, att lösen nedsättes: för fastebref till 1 Rdr; för bevis om bouptecknings
inlemnande och inregistrerande till 50 öre; samt for protokoll, ehvad det innefattar beslut
eller icke, äfvensom för resolution och utslag, då de ej utfärdas 1 form af protokollsutdiag,
till 1 Rdr första och 75 öre hvart efterföljande ark.
3.
Häradshöfdingarne aflönas dels medelst statsanslag och dels med de sportler som ofver-
förvaltningskostnaderna (“extra sportler'1). Domsagorna hänföras under sex loneklasser,
beräknad aflöning för domsaga i första klassen till 5,500, 1 andra till 6,000, 1
stiga
med
tredje
till 6,500, i fjerde till 7,000, i femte till 7,500, i sjette till 8,000 Rdr. Derjemte tillerkän-
nes vissa häradshöfdingar ersättning af statsverket för resor till och gästning vid de lagtima
tingen, (“ersättning för tingsresor“), hvilken ersättning dock kan minskas 1 den män samman¬
slagning af tingslag eller andra förhållanden dertill föranleda. De särskilda statsanslagen till
lön och ersättning för tingsresor samt beloppen af de såsom lönefyllnad beraknade extra
sportler, äfvensom den expeditionslösen, hvilken beräknas såsom vederlag for forvaltmngsomkost-
naderna, utvisas af följande tablå:
20
Domsaga:
Löne-
klass.
Statsanslag.
Ersättning
för
i tingsresor.
Summa.
[Extra sport¬
ler, beräkna¬
de såsom
| lönefyllnad.
Lösen af i
tingsexpedi-
tioner, be- j
räknad till
fövvalt-
ningsom-
kostnaderna.
! 1.
! 2.
3.
I f
o.
(i.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
Norra Koslags .............
Mellersta Roslags..........
Södra Roslags .............
Stockholms läns vestra.
Södertörns......................
Upsala läns norra..........
» » södra..........
» » mellersta...
Kungadömets ................
Lifgedingets...................
Gottlands södra...........
„ » norra.....
Östersysslets ........
Mellansysslets........
Södersysslets ........
Fryksdals ...............
Jösse .....................
Elfdals och Nyeds
Wester Nerikes......
Öster Nerikes.........
Lindes.
22.
|
Nora........
|
............!
|
23.
|
Westmanlands
|
södra ......
|
24.
|
)>
|
vestra ...
|
25.
|
»
|
norra ........
|
26.
|
))
|
östra . ..
|
27.
|
Österdalarnes .
|
|
28.
29.
30.
31.
132.
133.
! 34.
135.
36.
,37.
38.
139.
j 40.
| 41.
42.
Hedemora..................
.Falu.............................
Westerdalarnes ...........
Gestriklands.................
Norra Helsingelands
Westra Helsingelands
Södra Helsingelands
Medelpads....................
Södra Ångermanlands
Norra D:o
Norra Jemtlands ........
Södra Jemtlands .........
Westerbottens södra ...
norra ......
mellersta
2
3
3
1
2
4
2
2
2
3
1
6
4
2
5
4
4
2
3
1
1
1
2
6
2
2
5 :
4
5
2
*>
4
6
4
4
3
4
3
2
R:dr.
5000
5000
5500
5000
550( >
5500
5000
5000
5500
5000
5000
5000
5500
5000
6000
5500
5000
R:dr.
800
100
900
400
400
1200
600
500
1200
500
500
200
600
300
300
K: dr.
5800
5100
6400
5400
5900
6700
5600
5500
6700
5500
5000
5000
6000
5200
6600
5800
5300
R:dr.
1000
500
1000
1000
1000
1000
500
1000
1500
1000
1000
1000
1000
500
2000
1500
1000
6000
|
800
|
! 6800
|
1500
|
5500
|
400
|
5900
|
1500
|
5500
|
i 300
|
5800
|
i 1500 1
|
! 5000
|
200
|
5200
|
1000 i
|
5500
|
400
|
5900
|
| 1000 |
|
5000
|
500
|
5500
|
500 :
|
! 5000
|
j 100
|
5100
|
500 i
|
! 5000
|
i 400
|
5400
|
1 500 :
|
5000
|
500
|
5500
|
looo !
|
6000
|
1000
|
7000
|
2000
|
5000
|
400
|
5400
|
1000
|
1 5000
|
500
|
5500
|
1000 !
|
| 6000
|
1100
|
7100
|
1500 i
|
| 5500
|
600
|
6100
|
1500
|
6000
|
500
|
6500
|
1500
|
5000
|
400
|
5400
|
looo
|
; 5500
|
400
|
5900
|
looo !
|
5500 j
|
800
|
6300
|
1500
|
6000
i
|
1100 !
|
7100
|
2000
|
5500 j
|
500 i
|
6000
|
1500
|
5500 I
|
1000
|
6500
|
1500 '
|
! 5500 i
|
1400 1
|
6900
|
1000
|
5500 I
|
1000 !
|
6500
|
1500
|
5500
|
300 1
|
5800
|
1000 j
|
5000 |
|
400 |
|
5400
|
1000
|
R:dr.
2300
1800
2500
2000
2500
2900
1700
2100
3100
2200
2100
2100
3400
2100
5100
3100
1900
3300
3000
3300
2200
2500
1700
1800
1600
2100
5300
2600
2600
4500
3800
4100
2300
3600
4000
4900
3300
4900
2800
3500
2500
2300
21
Domsaga:
Löne-
klass.
|
Statsanslag.
_............. - . 1
|
i
ixtra sport¬
er, beräkna¬
de såsom
lönefyllnad.
it
|
Lösen af !
ingsexpedi- i
tioner, be- 1
•äknade till'
förvalt-
ningsom- 1
kostnaderna.
|
Lön. (
|
Ersättning j
för
tingsresor. j
|
Summa.
|
B: dr. i
|
K:dr. I
|
R:dr.
|
R:dr.
|
R:dr. •
|
1 6000
|
700
|
6700
|
2000 !
|
4900
|
6000
|
900
|
6900
|
1500
|
3900
|
i 5000
|
300 [
|
5300
|
500 1
|
2000
|
|
5000
|
300
|
5300
|
looo i
|
2000
|
|
5000
|
300
|
5300
|
1000 1
|
2600
|
|
5000
|
200 1
|
5200
|
500
|
1900
|
i
|
5000
|
400
|
5400
|
500
|
1900
|
|
5000
|
200
|
5200
|
1000
|
2000
|
|
5000
|
400
|
5400
|
1000
|
2500 i
|
|
5000
|
500
|
5500
|
1000
|
2000
|
|
5000
|
200
|
5200
|
1000
|
2400
|
|
5000
|
- I
|
5000
|
500
|
2000 i
|
|
5500
|
300
|
5800
|
1500
|
4500
|
|
5000
|
700
|
5700
|
1000
|
2400
|
|
5000
|
300
|
5300
|
1000
|
2500 |
|
i 6000
|
600
|
6600
|
1500
|
5000
|
.
|
5500
|
600
|
6100
|
1500
|
4200
|
|
5500
|
__
|
5500
|
1500
|
4500
|
|
5500
|
—
|
5500
|
1000
|
3800
|
|
5500
|
300
|
5800
|
1000
|
3600
|
|
5000
|
300
|
5300
|
1000
|
2300
|
|
5500
|
300
|
5800
|
1000
|
3400
|
|
6000
|
_
|
6000
|
2000
|
6000
|
|
5500
|
300
|
5800
|
1000
|
4400
|
|
5500
|
400
|
5900
|
1000
|
3100
|
|
5500
|
500
|
6000
|
1500
|
3800
|
|
5500
|
200
|
5700
|
1000
|
2400
|
|
5500
|
400
|
5900
|
1000
|
3400 !
|
|
5500
|
500
|
6000
|
1000
|
3300
|
|
5000
|
_
|
5000
|
500
|
2000 !
|
|
i 5500
|
500
|
6000
|
[ 1500
|
4400
|
|
5500
|
300
|
5800
|
1500
|
3700
|
|
j 6000
|
500
|
6500
|
2000
|
4400
|
|
5000
|
300
|
5300
|
| 1000
|
2000 I
|
|
i 6000
|
i 300
|
| 6300
|
| 1500
|
i 4200
|
|
5500
|
400
|
[ 5900
|
1000
|
3200 i
|
|
5000
|
400
|
5400
|
1000
|
2400
|
|
5500
|
900
|
6400
|
1500
|
4000 !
|
|
5500
|
400
|
1 5900
|
I 1000
|
3800 1
|
|
5500
|
500
|
6000
|
1000
|
2700
|
|
5000
|
500
|
5500
|
: iooo
|
2200 '
|
|
5000
|
| 300
|
5300
|
1 1000
|
2300
|
43. Norrbottens södra ...............j
44. » norra.................j
45. Kinda och Ydre ..................j
46. Björkekinds in. 11. härads ...j
i 47. Lysings och Göstrings .......,.{
48. Åkerbo m. fl. härads...........|
• 49. Vi f olka in. fl. » ............
50. Pinspånga läns .....................j
51. Aska in. fl. härads ...............j
! 52. Hammarkinds och Skärkinds'
| 53. Westra härads .....................\
j 54. Östra härads (Småland) ......j
55. östbo och Westbo ...............|
I 56. Tveta in. fl. härads..............j
157. Wedbo, norra och södra......
' 58. Östra Värends .....................!
59. Westra Vävends ..................i
j 60. Sunnerbo ..............................j
61. Tjusts ...................................|
62. Aspelands och Hanbörds ...
[63. Säfvedes och Tunaläns ......
[64. Norra Möre och Stranda......
| 65. Södra Möre ...........................
66. Ölands....................................
67. Halmstads m. fl. härads ......
| 68. Årstads in. fl. härads...........
169. Viske och Fjäre ..................
| 70. Hisings och Askims ............
71. Inlands ................................
172. Oroust och Tjörns ...............
[ 73. Norrvikens ...........................
i 74. Sunnervikens ......................
I 75. Marks m. fl. härads...............
[ 76. Flundre m. fl. härads .........
77. Kinds och Redvägs...............
178. Wättle m. fl. härads ............
[ 79. Ås och Gäseneds.................
[ 80. Nordals m. fl. härads............
[81. Tösssbo och Vedbo ............
[82. Åse m. fl. härads..................
[ 83. Kinnefjerdings in. fl. härads
j 84. Skånings m. fl. härads ......
6
5
1
2
2
1
L
2
2
2
2
1
4
2
2
5
4
4
3
3
2
3
6
3
3
4
3
3
3
1
4
4
6
2
5
3
2
4
3
O
O
2
2
22
Domsaga:
Löne-
klass.
|
1
Statsanslag.
|
Extra sport¬
ler, beräkna¬
de såsom
lönefyllnad.
|
Lösen af
tingsexpedi-
tioner, be¬
räknad till
förvalt-
ningsom-
kostnaderna.
|
Löj.
|
Ersättning
för
tingsreeor.
|
Summa.
|
|
K:dr.
|
R:dr.
|
R:dr.
|
R.dr.
|
R:dr.
|
2
|
5000
|
400
|
5400
|
1000
|
2200
|
3
|
5500
|
400
|
5900
|
1000
|
2500
|
2
|
5000
|
400
|
5400
|
1000
|
2200
|
2
|
5000
|
500
|
5500
|
1000
|
2200
|
3
|
5500
|
400
|
5900
|
1000
|
3000
|
1
|
5000
|
—
|
5000
|
500
|
2100
|
3
|
5500
|
—
|
5500
|
1000
|
3500
|
4
|
5500
|
—
|
5500
|
1500
|
3500
|
3
|
5500
|
—
|
5500
|
1000
|
3500
|
5
|
6000
|
500
|
6500
|
1500
|
3900
|
3
|
5500
|
500
|
6000
|
1000
|
2500
|
3
|
5500
|
—
|
5500
|
1000
|
2600 !
|
6
|
6000
|
200
|
6200
|
2000
|
5400
|
3 !
|
5500
|
300
|
5800
|
1000
|
2700
|
6
|
6000
|
400
|
6400
|
2000
|
5500
|
4 i
|
5500
|
—
|
5500
|
1500
|
3900
|
3 ]
|
5500
|
300
|
5800
|
1000
|
3400
|
3 !
|
5500
|
400
|
5900 j
|
1000
|
3300
|
O i
|
5500
|
400
|
5900 ,
|
1000
|
3700 |
|
85. Gudhems och Käkinds .....
86. Vartofta och Frökinds .....
87. Norra Vadsbo ..................
88. Södra Vadsbo ....................
89. Listers ..............................
90. Bräkne ................................
91. östra (Blekinge) ..............
92. Medelstads..........................
93. Ingelstads och Järrestads..
94. Villands och Östra Göinge
95. Allbo och Gärds...............
96. Vestra Göinge....................
97. Åsbo och Bjäre ..................
98. Skytts och Oxie..................
99. Färs och Frosta..................
100. Rönnebergs m. fl. härads
101. Luggude ..............................
102. Bara och Torna ..................
103. Herrestads m. fl. härads ...
4.
Såsom godtgörelse för deri genom löneregleringen uppkommande minskning i inkomster
tillerkännes följande häradshöfdingar, under deras återstående tjenstetid, ett personligt årligt
anslag af statsmedel, till nedan utförda belopp, nämligen C. R. Kökeritz 665, D. Fehrman 1 712
J. A. Tornérhjelm 3,104 och G. A. Montén 1,090 Rdr.
Bilaga litt. A
Alternativt förslag till lönereglering, utan annan förändring i expeditionstaxan, än att lösen nedsättes för faste¬
bref till 1 Rdr, för inregistrerande af boupteckning till 50 öre och för utdrag af förmynderskapsprotokollet till
1 Rdr för första och 75 öre för hvart efterföljande ark samt att lösen för andra och tredje
uppbuden ej får beräknas.
|
Föreslagen aflöning.
|
Beräknade inkomster.*)
|
Domsaga.
|
|
Lön.
|
H,
°:
<
£ H 1
B’ i
ep
|
e+
! H
•-i hU
o
ce
O
|
Summa.
Rdr.
*
|
l1 i
<T> O: 1
X CC !
a> 2
& p
m". ,-ts
o et; I
CD £
r-i er?
• CO
|
fel
X |
>s '
-
►Ö
O
cT
|
CD |
P
ce
p j
3 !
ce
P !
ert?
|
Summa.
Rdr.
|
1. Norra Roslags.......................................
|
6000 ;
|
2300 i
|
800
|
9100
|
4100
|
1000
|
4000
|
9100
|
i. Mellersta Roslags ..........:....................
|
5500
|
1800 S
|
100
|
7400
|
3100
|
500
|
3800
|
7400
|
|
6500
|
2500
|
900
|
9900
|
3400
|
1000
|
5500
|
9900
|
4. Stockholms läns vestra........................
|
6000
|
2000
|
400
|
8400
|
3200
|
1000
|
4200
|
8400
|
5. Södertörns .....................................
|
6500
|
2500 .
|
400
|
9400
|
3900
|
1000
|
4500
|
9400
|
6. Upsala läns norra.................................
|
6500
|
2900 '
|
1200
|
10600
|
3700
|
1000
|
5900
|
10600
|
7. Upsala läns södra.................................
|
5500
|
1700
|
600
|
7800
|
3000
|
500
|
4300
|
7800
|
i 8. Upsala läns mellersta..........................
|
6000
|
2100
|
500
|
8600
|
3700
|
1000
|
3900
|
8600
|
9. Kungadömets ....................................
|
7000
|
3100
|
1200
|
11300
|
4200
|
1500
|
5600
|
11300
|
10. Lifge dingets..........................................
|
6000
|
2200
|
500
|
8700
|
3300
|
1000
|
4400
|
8700
|
11. Gottlands södra ...................................
|
6000
|
2100
|
—
|
8100
|
4500
|
1000
|
2600
|
8100
|
12. Gottlands norra...................................
|
6000
|
2100
|
|
8100
|
4600
|
1000
|
2500
|
8100
|
i 13. Oster-Sysslets .......................................
|
6500
|
3400
|
500
|
10400
|
4100
|
1000
|
530U
|
10400
|
14. Mellan-Sysslets ...................................
|
5500
|
2100
|
200
|
7800
|
3000
|
500
|
4300
|
7800
|
! 15. Söder-Sysslets.......................................
|
8000
|
5100
|
600
|
13700
|
7500
|
2000
|
4200
|
13700
|
^ 16. Fryksdals ............................................
|
7000
|
3100
|
300
|
10400
|
4800
|
1500
|
4100
|
10400
|
|
6000
|
1900
|
300
|
8200
|
3200
|
1000
|
4000
|
8200
|
18. Elfdals och Nyeds .............................
|
7500
|
3300
|
800
|
11600
|
4900
|
1500
|
5200
|
11600
|
1 19. Vester-Nerikes ..................................
|
7000
|
3000
|
400
|
10400
|
4300
|
1500
|
4600
|
10400
|
20. Oster-Nerikes .......................................
|
, 7000
|
3300
|
300
|
10600
|
5800
|
1500
|
3300
|
10600
|
21. Lindes ..................................................
|
1 6000
|
, 2200
|
200
|
8400
|
3100
|
1000
|
4300
|
8400
|
|
; 6500
|
! 2500
|
400
|
9400
|
3800
|
1000
|
4600
|
9400
|
| 23. Vestmanlands södra..............................
|
5500
|
1700
|
500
|
7700
|
2500
|
500
|
4700
|
7700
|
I 24. Vestmanlands vestra ...........................
|
1 5500
|
1800
|
100
|
7400
|
2300
|
500
|
4600
|
7400
|
25. Vestmanlands norra............................
|
! 5500
|
1600
|
400
|
7500
|
1800
|
500
|
5200
|
7500
|
26. Vestmanlands östra.......................i.....
|
6000
|
! 2100
|
500
|
8600
|
3900
|
, 1000
|
3700
|
8600
|
27. Oster-Dalarnes . ...................
|
8000
|
j 5300
|
1000
|
14300
|
7000
|
2000
|
5300
|
14300
|
28. Hedemora ................
|
6000
|
! 2600
|
400
|
9000
|
3800
|
i 1000
|
i 4200
|
9000
|
29. Fahlu .....
|
6000
|
1 2600
|
500
|
9100
|
3600
|
i 1000
|
i 4500
|
9100
|
30. Vester-Dalarnes ...............
|
7500
|
i 4500
|
1100
|
13100
|
6500
|
1500
|
5100
|
13100
|
31. Gestriklands ..............
|
1 7000
|
3800
|
600
|
11400
|
6300
|
I 1*00
|
! 3600
|
11400
|
32. Norra Helsinglands .........
|
7500
|
j 4100
|
500
|
12100
|
6300
|
1500
|
! 4300
|
12100
|
33. Vestra Helsinglands ..............
|
1 6000
|
2300
|
! 400
|
8700
|
4300
|
1000
|
i 3400
|
8700
|
34. Södra Helsinglands .....................
|
' 6500
|
! 3600
|
400
|
10500
|
5700
|
1000
|
3800
|
10500
|
35. Medelpads ..........
|
7000
|
I 4000
|
1 800
|
; 11800
|
5800
|
! 1500
|
1 4500
|
11800
|
| 36. Södra Ångermanlands ........................
|
8000
|
j 4900
|
| 1100
|
14000
|
8600
|
2000
|
3400
|
i 14000
|
*) Summorna äro afrundade till jemna hundratal.
24
|
Föreslagen aflöning.
|
|
|
C+- 1
|
Domsaga.
|
Till
■rvaltn
;C
|
*■< Summa.
o tn
|
|
|
o Bär.
|
|
1 crq
|
|
Öl.
38.
39.
40.
41.
42.
43.
44.
45.
46.
47.
48.
49.
50.
51.
52.
53.
54.
55.
56.
57.
58.
59-
60.
61.
62.
63.
64.
65.
66.
67.
68.
69.
70.
71.
72.
73.
74.
75.
76.
77.
78.
79.
80.
81.
82.
Norra Ångermanlands
o ......
Norra Jemtlands
Södra Jemtlands
Westerbottens södra
Westerbottens norra
Westerbottens mellersta
Norrbottens södra................
Norrbottens norra................
Kinda och Ydre
Björkekinds in. fl. härads
Lysings och Göstrings ........
Åkerbo in. fl. härads............
Wifolka in. fl. härads
Finspånga läns ....................
Aska m. fl. härads
Hammarkinds m. fl. härads
Vestra
Östra (i Småland)...............
Östbo och Westbo
Tveta in. fl. härads..............
Vedbo, norra och södra
Östra Wärends
Vestra Wärends
Sunncrbo
Tj usts
Aspelands och Hanbörds
Sefvedes och Tunaläns ....
Norra Möre och Stranda .
Södra Möre
Olands
Halmstads in. fl. härads
Arstads in. il. härads.......
Wiske och Fjäre
Ilisings m. fl. härads.......
Inlands
Oroust och
N orrvikens
Sunnervikens
Marks in. fl. härads
Flundre in. fl. härads
Kinds och Redvägs
Wättle m. fl. härads
As och Gäseneds
Nordals m. fl. härads
Tössbo och Wedbo ...
Äse m. fl. härads ...
Tjörns
7000
7000
6500
7000
6500
6000
8000
7500
: 5500
6000
i 6000
5500
5500
6000
6000
' 6000
6000
5500
7000
6000
; 6000
7500
i 7000
7000
6500
j 6500 :
6000
j 6500 I
I 8000 |
6500
6500
; 7000
6500
i 6500
6500
5500
7000 I
7000 |
8000
6000
7500
6500
6000 i
7000 .
6500
6500
3300
4900
2800
3500
2500
2300
4900
3900
2000
2000
2600
1900
1900
2000
2500
2000
2400
2000
4500
2400
2500
5000
4200
4500
3800
3600
2300
3400
6000
4400
3100
3800
2400
3400
3300
2000
4400
3700
4400
2000
4200
3200
2400
4000
3800
2700
10800
12900
10700
11500
9300
8700
13600
12300
7800
8300
8900
7600
7800
8200
8900
8500
8600
7500
11800
9100
8800
13100
11800
M500
10300
10400
8600
10200
14000
11200
10000
11300
9100
10300
9300
7500
11900
11000
12900
8300
12000
10100
8800
11900
10700
9700
Beräknade inkomster.
* s-
"ö ep
5400
7500
4500
5600
3900
2400
5800
5100
3500
3200
3600
2500
3200
2600
4200
2700
3800
3300
6900
3900
4300
7600
7800
8300
4600
5700
4300
6500
8700
6600
6000
6900
5000
4400
5500
5000
7300
7300
7100
2500
6000
5700
5900
6400
6900
5000
| >1
; et¬
sa
ce
ep*
|
Statsanslag.
|
Summa.
Rdr.
|
1500
|
3900
|
10800
|
1500
|
3900
|
12900
|
1000
|
5200
|
10700
|
1500
|
4400
|
11500
|
1000
|
; 4400
|
9300
|
1000
|
5300
|
8700
|
2000
|
! 5800
|
13600
|
! 1500
|
5700
|
12300
|
500
|
3800
|
7800
|
1000
|
4100
|
8300
|
1000
|
j 4300
|
8900
|
500
|
4600
|
i 7600
|
500
|
. 4100
|
7800
|
1000
|
4600
|
8200 1
|
1000
|
3700
|
8900
|
1000
|
4800
|
8500
|
1000
|
3800
|
8600
|
500
|
3700
|
7500
|
1500
|
3400
|
11800
|
1000
|
4200
|
9100
|
1000
|
3500
|
8800 1
|
1500
|
4000
|
13100
|
1500
|
2500
|
11800
|
1500
|
1700
|
11500
|
1000
|
4700
|
10300
|
i 1000
|
3700
|
10400 i
|
1 1000
|
3300
|
8600 j
|
1000
|
2700
|
10200
|
2000
|
3300
|
14000
|
1000
|
3600
|
11200
|
1000
|
3000
|
10000 |
|
1500
|
2900
|
11300
|
1000
|
3100
|
9100
|
1000
|
4900
|
10300
|
1000
|
2800
|
9300
|
500
|
2000
|
7500
|
1500 |
|
3100
|
11900
|
1500
|
2200
|
11000
|
2000
|
3800
|
12900
|
1000
|
4800
|
8300
|
1500
|
4500 !
|
12000
|
1000
|
3400
|
10100
|
1000 j
|
1900 i
|
8800
|
1500 '
|
4000 i
|
11900
|
1000
|
2800 |
|
10700
|
1000
|
3700 i
|
9700
|
25
1
Domsaga.
|
Föreslagen aflöning.
|
Beräknade
|
inkomster.
|
Lön.
|
Hs
O:
<
£ H
c+- irl!
•2. ^
er;
|
cd H
*-i J-V-
cd ES
CD
©
|
Summa.
Rdr.
|
t*
CB O:
X C/3
83 5
«D P
Cb
•3- P
e+- l-h
Ss
O C3
Hi crq
C/3
|
X
p
ce
83
O
►i
et-
CD
|
CO
et¬
sa
<rt-
C/3
P
3
CD
&
ep
|
Summa.
Rdr.
|
‘
83. Ivinnefjerdings m. fl. härads ............
|
6000
|
2200
|
500
|
8700
|
3300
|
1000
|
4400
|
8700
|
84. Skånings m. fl. härads........................
|
6000
|
2300
|
300
|
8600
|
3900
|
1000
|
3700
|
8600
|
85. Gudhems och Kåkinds .....................
|
6000
|
2200
|
400
|
8600
|
3500
|
1000 i
|
4100
|
8600
|
86. Wartofta och Frökinds .....................
|
6500
|
2500
|
400
|
9400
|
3800
|
1000
|
4600
|
9400
|
87. Norra Vadsbo ....................................
|
6000
|
2200
|
400
|
8600
|
4300
|
1000
|
3300
|
8600
|
88. Södra Vadsbo ....................................
|
6000
|
2200
|
500
|
8700
|
3800
|
1000
|
3900
|
8700
|
89, Listers ................................................
|
6500
|
3000
|
400
|
9900
|
4800
|
1000
|
4100
|
9900
|
90. Bräkne ................................................
|
5500
|
2100
|
|
7600
|
3600
|
500
|
3500
|
7600
|
91. Östra (i Blekinge).............................
|
6500
|
3500
|
—
|
10000
|
4500
|
1000
|
4500
|
10000
|
92. Medelstads ..........................................
|
7000
|
3500
|
|
10500
|
6400
|
1500
|
2600
|
10500
|
93. Ingelstads och Järrestads..................
|
6500
|
3500
|
|
10000
|
5400
|
1000
|
3600
|
10000
|
94. Willands och Östra Göinge...............
|
1 7500
|
3900
|
500
|
11900
|
7200
|
1500
|
3200
|
11900
|
95. Allbo och Gärdts ..............................
|
6500
|
2500
|
500
|
9500
|
4700
|
1000
|
3800
|
9500 [
|
96. Westra Göinge...................................
|
6500
|
2600
|
|
9100
|
5200
|
1000
|
2900
|
9100
|
97. Åsbo och Bjäre ................................
|
8000
|
5400
|
200
|
13600
|
10100
|
2000
|
1500
|
13600
|
98. Skytts och Oxie................................
|
6500
|
2700
|
300
|
9500
|
4500
|
1000
|
4000
|
9500
|
99. Färs och Frosta ...... .........................
|
1 8000
|
5500
|
400
|
13900
|
10200
|
2000
|
1700
|
13900
|
100. Rönnebergs m. fl. härads ..................
|
7000
|
3900
|
|
10900
|
6400
|
1500
|
3000
|
10900 1
|
101. Luearude ............................................
|
6500
|
3400
|
300
|
10200
|
5700
|
1000
|
3500
|
10200
|
102. Bara och Torna ..................................
|
6500
|
3300
|
400
|
10200
|
5600
|
1000
|
3600
|
10200
|
103. Herrestads m. fl. härads ..................
|
6500
|
3700
|
400
|
10600
|
5400
|
1000
|
| 4200
|
10600
|
4
Tabell N:o I
Inkomster och upgifne omkostnader för förvaltning och tingsresor. ] j Årligen
Doms a g a.
|
|
|
1
|
n k
|
) in
|
t e
|
r 11 d r
|
It in
|
1 a f
|
|
| Omkostnader
j Rdr Itmt för
|
F olkmängd.
|
j R-
Clp.
! |
|
afg.1
m
3 J
’ 1—1 ca
i CD
j e° l
er* c
i pr
ä: —
CD ö
|
'p . Gröfre brottmål.
} o £5 i -------- _ .. .
|
boställe.
|
statsanslag.
|
fastebref.
|
lagfarter i (ifrigt.
|
inteckningar.
|
o
l £
CD
O
PT*
|
aktenskapstorord
morgongåfvo-
bref. lösöreköp.
|
förmynderskap.
|
domboksmål.
|
extra sportler.
Summa.
|
Summa
inkomster.
|
! å
rf-
|
tingsresor.
|
Summa.
|
1. Norra Koslags .........
|
|
1
299 1105
|
582
|
1120 533
|
71
|
421
|
2241
|
6373 715
|
7088
|
2051
|
65C
|
2700
|
28059
|
1776
|
262
|
9
|
2. Mellersta Roslags......
|
|
320 1071
|
421
|
860: 489
|
57
|
282
|
1697
|
5204 1055
|
6259
|
1710
|
90
|
1800
|
19792
|
1461
|
172
|
5
|
■i. Södra Roslags .......
|
—
|
197 1872
|
481
|
1061
|
: 669
|
78
|
387
|
1667
|
6410 800
|
7210
|
1950
|
800
|
2750
|
27361
|
1376
|
307
|
32
|
4. Stockholms läns vestra
|
|
168
|
991
|
353
|
852
|
621
|
36
|
; 291
|
1871
|
5188 1487
|
6675
|
2750
|
600
|
3350
|
20809
|
1051
|
232
|
9
|
5. Södertörns ...............
|
.'idol
|
271
|
1895
|
461
|
106!
|
573
|
49
|
1 47C
|
209!
|
10089 1153
|
11242
|
2750
|
450
|
3200
|
28985
|
1151
|
194
|
28
|
6. Upsala läns norra......
|
1215
|
325
|
1370
|
436
|
952
|
532
|
61
|
: 387
|
20()(
|
7284 786
|
8070
|
2190
|
(Ilo
|
2800
|
40649
|
2633
|
305
|
13
|
7. Upsala läns södra......
|
600
|
268
|
1105
|
3l6
|
829
|
481
|
54
|
278
|
181!
|
5750 1525
|
7275
|
1192
|
450
|
1642
|
21985
|
1412
|
191
|
6
|
8. Upsala lans mellersta
|
1161
|
251
|
1236
|
46!
|
1003
|
603
|
63
|
34(
|
2094
|
7220 500
|
7720
|
2050
|
461
|
2511
|
24975
|
1635
|
223
|
15
|
9. Kungadömets ............
|
1801
|
462
|
1947
|
655
|
1413
|
1159! 109
|
933
|
1548
|
10026 786
|
10812
|
2750
|
1233
|
3983
|
78181
|
3513! 273
|
14
|
10. Lifgedingets ............
|
1537
|
341
|
1925
|
661
|
1265
|
958
|
53
|
43!
|
117(
|
8349 1008
|
9357
|
2250
|
650 2900
|
45154
|
2703
|
182
|
12
|
11. Gotlands södra .........
|
675
|
287
|
1697
|
1124
|
1722
|
641 44
|
266
|
1916
|
8365 400
|
8765
|
1825
|
|
1825
|
24804
|
|
161
|
7 i
|
12. Gotlands norra .......
|
1300
|
261
|
1335
|
1334
|
1653
|
405
|
47
|
422
|
1877
|
8839 772
|
9611
|
1468
|
no
|
1578
|
23206
|
J- 4859
|
186
|
7
|
13. Oster-Sysslets............
|
' -
|
34S
|
1601
|
986
|
1194
|
781
|
128
|
493
|
172!
|
7260 1371
|
8631
|
3150
|
400
|
3550
|
45496
|
2984
|
322
|
5
|
14. Mellan-Sysslets .......
|
1850
|
257
|
1263
|
737
|
962
|
525
|
74
|
404
|
115!
|
7231 890
|
8121
|
2670
|
200
|
2870
|
35417
|
2498
|
159
|
4
|
15. Söder-Sysslets .........
|
--
|
394
|
1800
|
2432
|
2204
|
1004
|
83
|
446
|
3091
|
11454 684
|
12138
|
4740
|
604
|
5344
|
57570
|
6417
|
6)21
|
7 i
|
10. Fryksdals
|
—-
|
168
|
1255
|
1877
|
123!)
|
358
|
121
|
540
|
1810
|
7368 942
|
8310
|
3555
|
660
|
4215
|
42453
|
3584
|
406
|
3
|
17. Jösse.........
|
—
|
262
|
797
|
1052
|
873
|
541
|
78
|
398
|
1287
|
5288 889
|
6177
|
1650
|
95
|
1745
|
34447
|
336!)
|
179
|
8
|
IS. Elfdals och Nyeds ...
|
1030
|
242
|
1034
|
1061
|
1102
|
390
|
120
|
361
|
2630
|
7970 1337
|
9307
|
3617
|
399
|
4016
|
34659
|
200!)
|
605
|
3
|
19. Vester-Nerikes .........
|
1050
|
312
|
1877
|
853
|
1468
|
824
|
6
|
476
|
1822
|
86S8 1390 10078
|
3264
|
536 3800
|
47857
|
2917
|
336
|
18
|
20. Oster-Nerikes..........
|
1150
|
291 170511060
|
2087
|
769
|
41
|
639
|
2428
|
10170 1440 11610
|
5530
|
271 5801
|
43677
|
2918
|
302
|
16
|
21. Lindes ...
|
—
|
20911291
|
689
|
1045
|
377
|
68
|
2112
|
1375
|
5256 477
|
5733
|
ei uppgifna.
|
30163
|
2306
|
227
|
5
|
22. Nora____
|
—
|
334
|
1353
|
771
|
1150
|
517
|
1()7
|
431
|
1760
|
6323 1681
|
8004
|
3150
|
350
|
3500
|
34151
|
1802
|
277
|
7
|
23. Vestmanlands södra...
|
678
|
116
|
815
|
411
|
857
|
604
|
80
|
311
|
1080
|
4952 I4!)ö
|
6447
|
1550
|
200
|
1750
|
25452
|
128!)
|
134
|
9
|
24. Vestmanlands vestra
|
—
|
215
|
832
|
475
|
606
|
448
|
42
|
242
|
1127
|
3987 250
|
4237
|
1636
|
320
|
1956
|
24580
|
1503
|
10!)
|
7
|
25. Vestmanlands norra...
|
2000
|
232
|
770
|
237
|
653
|
345
|
71
|
143
|
707
|
' 158 299
|
5457
|
800
|
250
|
1050
|
21324
|
1476
|
107
|
5
|
26. Vestmanlands östra...
|
828
|
33111123
|
933
|
1134
|
637
|
83
|
278
|
1747
|
094 407
|
7501
|
1850
|
300
|
2150
|
29181
|
2347
|
223
|
9
|
27. Oster-Dalarnes ....
|
—
|
381 1306
|
1,97
|
1572
|
691
|
215
|
644
|
3249
|
51000110855
|
430))
|
1200
|
5500
|
61499
|
|
536
|
18
|
28. Hedernora ..
|
—
|
257
|
10324302
|
913
|
709
|
128
|
396
|
1526
|
6 I28u
|
7543
|
2734
|
350
|
3084
|
29924
|
•25350
|
257
|
7
|
29. Fåla .........
|
—
|
256:1332
|
950
|
1162
|
677
|
100
|
332
|
1389
|
2432
|
8530
|
2401
|
313
|
2714
|
30323
|
290
|
12
|
30. V ester-Dalarnes ........
|
---
|
378 1024 1795
|
1214
|
684
|
335
|
543
|
3328
|
9 1 1660 10961
|
2950
|
600
|
3550
|
47273
|
|
571
|
13
|
31. Gestriklands .........
|
—
|
339
|
9134065
|
1591
|
708
|
178
|
398
|
3422
|
861 1000, 9614
|
4200
|
400
|
4600
|
41945
|
2326
|
505
|
15
|
32. Norra Hälsinglands ...
|
-—
|
243
|
19041651
|
1383
|
797
|
134
|
410
|
3199
|
9711 1931:11642
|
3320
|
260
|
3580
|
31875
|
2796
|
578
|
19
|
33. Vestra llelsinglands...
|
—
|
238
|
133311065
|
1815
|
488
|
105
|
278
|
1496
|
6818 589
|
7407
|
3350
|
650
|
4000
|
19656
|
1659
|
274
|
20
|
34. Södra llelsinglands ... !
|
—
|
221
|
1437!
|
676
|
1619
|
690
|
115
|
395
|
3074
|
8227 ej uppg.
|
3240
|
200
|
3440
|
34016
|
1813
|
362
|
22
|
35. Medelpads ...............
|
—---
|
3ö4
|
1854 1900
|
1780
|
699
|
78
|
335
|
2277
|
9257 1088! 10345
|
4000
|
1000
|
5000
|
43705
|
2946
|
394
|
17
|
36. Södra Ångermanlands
|
|
355
|
1755:1353
|
1927
|
841
|
80
|
458
|
5245
|
12014 711 13725
|
4175
|
825
|
5000
|
46185
|
3037
|
582
|
19
|
37. Norra Ångermanlands ;
|
|
253
|
1171 1125
|
1623
|
4( )8
|
120
|
165
|
2492
|
7657 277
|
9934
|
2290
|
350
|
2640
|
36691
|
2464
|
502
|
11 i
|
38. Norra Jemtlands .....j
|
2( )()|
|
163
|
1972
|
2017
|
3494
|
6.08:
|
114
|
574
|
3031
|
11123 75942882
|
4850
|
650
|
5500 42152
|
3862
|
427
|
14
|
39. Södra Jemtlands ......
|
|
232
|
1523
|
1050
|
1663!
|
368
|
98
|
344
|
1691
|
6969 530
|
74992305
|
1500
|
3805 27477
|
2230
|
248
|
9
|
40. Vesterbottens södra... 1
|
|
1636
|
819
|
1161
|
2126
|
403
|
271
|
35o
|
2116
|
8882 1 200 10082
|
2450
|
1700
|
4150
|
48324
|
5142
|
39!)
|
18
|
41. Vesterbottens norra ..
|
|
741
|
611
|
818
|
925
|
358
|
136
|
263
|
1991
|
5876 1 22
|
6998
|
2700
|
300
|
3000
|
27940
|
2547
|
296
|
12
|
42. Vesterbottens mellersta
|
—
|
137
|
639
|
66?
|
8s2
|
j
|
77
|
253
|
851
|
3681 188
|
4369
|
1200
|
4oo
|
1600
|
18058
|
1965
|
202
|
1)
|
43. Norrbottens södra.....i
|
|
845
|
996
|
999
|
1841!
|
363
|
638 .
|
373
|
2355
|
8410 6 8
|
9068
|
4350
|
650
|
5000
|
41281
|
4039
|
623
|
11
|
44. Norrbottens norra ..
|
|
807
|
561
|
597
|
1070!
|
311
|
185
|
394
|
3132
|
7107 15 6
|
8623
|
3091
|
872
|
3963
|
28415
|
2215
|
526
|
20
|
4:>. Kinda och Ydre
|
—
|
278
|
1291
|
,27
|
1257
|
710
|
25
|
50!)
|
1354
|
6151 7 8
|
6949
|
2200
|
450
|
2650
|
29815
|
1919
|
146
|
11
|
46. Björkekinds m. ti. hä-1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rads......
|
_j
|
243
|
1309
|
497
|
991:
|
67? i
|
61
35
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
47. Lysing.? och Göstrings
|
—
|
136
|
1257
|
648
|
974
|
572
|
485
|
1869
|
Ji Jo ul
5976 1056
|
7032 2550
|
375
|
LÖAD
2925
|
24970
|
|
203
|
7
|
48. Åkerbo in. fl. härads
|
18110
|
225
|
1176
|
404
|
721
|
645
|
498
|
1135
|
6604 791
|
7395
|
642
|
75
|
717
|
27958
|
1261
|
153
|
8
|
49. Vifolka no fl. härads
|
1452|
|
131
|
1240
|
597
|
10041
|
612
|
22
|
424
|
1540
|
7022 650
|
7672 2019
|
310
|
2329
|
26355
|
|
175
|
10
|
50. B inspånga läns .........
|
30001
|
214
|
S83j
|
356
|
648
|
467
|
41
|
386
|
1361
|
73561148
|
850411275
|
125
|
1400
|
27075
|
lins
|
194
|
7
|
27
Inkomster och upgifne omkostnader för förvaltning och tingsresor.
Inkomster R d r R m t a f
' Omkostnader
i Rdr Rmt för
! Årligen
afgjorda
mål.
D o in s a g a.
£>: |
Fn
S
2 ö I
fH
3 ►§ i
ro w !
m j
ö ;
3
C(Q
Aska m. 11. härads ...
Hammarkinds m. fl. hä¬
rads ........................
Vestra ....................
Östra (i Småland)......
Östbo och Vestbo......
Tveta m. 11. härads ...
Norra o. Södra Yedbo
Östra Värends .........
Vestra Värends.........
60. Sunnerbo..................
61. Norra o. Södra T justs
51
53.
54.
55.
56.
57.
58.
i2550! 2491584 554
lönn
810
000
1780
900
801
1278
522
2010
101 9201 362
281 1261 1037
226 18341 793
309 1656 1755
1643j 943
14691 938
20931706
2320' 1857
1B79! 1801
163
291
287
408
242
3131653 624
1337j 766
696' 4381
1291 396
1046 333
1772 779
1285 652;
1286
2308
2476
588'
673!
803
2212 673!
961 492:
02. Aspelands och Hand-1
|
1000
|
162
|
11261106
|
1174!
|
306
|
03. Scfvedes och Tunaläns
|
|
252
|
1208
|
854
|
1075 (
|
353
|
04. Norra Mörc 0. Stranda j
|
—
|
266
|
.379
|
716
|
1356!
|
455
|
|
1260
|
189
|
L806
|
1580
|
2490! 6291
|
(U). Ölands .....................
|
500j
|
344
|
1442
|
1327
|
1810
|
585,
|
f)7. Halmstads m. 11. härads j
|
---!
|
362(2022(1380
|
2158
|
617
|
I (58. Arstads m. fl. härads
|
1881 (
|
341
|
1882! 1730
|
2776)
|
631
|
, (i!). Visko och Fjäre ......
|
—
|
340! 1069
|
931
|
1480
|
571
|
70. Hisings och Askims . . |
|
2000
|
269
|
1363
|
912
|
1461|
|
605
|
|
—
|
157
|
1189
|
902
|
2014)
|
348
|
72. Oronsts och Tjörris
|
1000
|
264
|
894
|
1489
|
1215
|
499
|
|
1250
|
258
|
1357
|
1726
|
1998
|
533
|
74. Smmervikens ...........
|
2700
|
309(1346
|
1254
|
2085
|
611
|
i 75. Marks m. fl. härads ..
|
635
|
375 1024
|
1054
|
1930
|
537
|
70. Flundre m. fl. härads
|
1400
|
246
|
897
|
454
|
952
|
376
|
• 77. Kinds och Redvägs ..
|
900
|
340
|
1505
|
1219
|
1888
|
609
|
j 78. Wättle in. fl. härads ..
|
485
|
330
|
1109
|
913
|
1790
|
402
|
79. Ås och Gäseueds ... .
|
600
|
140
|
9581111
|
1590
|
3941
|
80. Nordals in. fl. härads
|
1500
|
229
|
216011464
|
1575
|
641
|
81. Tössbo och Wedbo ...
|
|
283
|
1268(1449
|
1373
|
721
|
82. Åse m. 11. härads ......
|
710
|
26614721202
|
1437
|
567'
|
| 83. Kinnefjerdings m.fl.bä-
|
|
143
|
2440
|
867 974
|
723
|
: 84. Skånings in. fl. härads
|
1137
|
236
|
1191
|
868
|
995
|
629
|
j 85. Gudhems och Kåkinds
|
1560
|
253
|
1073
|
658
|
915
|
535
|
1 8f>. Wartofta och Frökinds
|
126(
|
175
|
1078
|
803
|
927
|
590 (
|
1 87. Norra Vadsbo...........
|
|
265
|
1270
|
12731146
|
533
|
| 88. Södra Vadsbo............
|
—
|
141
|
1116
|
754'1096
|
614
|
89. Listers .....................
|
—
|
131
|
1078
|
701! 1300
|
397
|
90. Bräkne...................
|
1908
|
108
|
1005
|
648
|
1183
|
278
|
91. Östra härads (i Ble-
|
|
234
|
778
|
701
|
1344
|
264
|
i '42. Medelstads ..............
|
—
|
162
|
11333
|
1041
|
1806 454;
|
| 93. Ingelstads och Järre-
stads ....................
|
4001
|
3( h
|
12014
|
1685
|
1545
|
588,
|
j 94. Villands och östra Gö-
inge .....................
95. Albo och Gärds.........
|
__
|
30(
|
1S54
|
1428
|
1953
|
693
|
11203' 317
|
1800
|
(1251!1185
|
663
|
96. Vestra Göinge .........
|
147i
|
281
|
[1571
|
(1100 1474
|
417
|
j 97. Åsbo samt Bjäre ......
|
|2545
|
| 39t
|
3035
|
219012880.1202
|
37
33
71
37
171
70
56
168
121
146
43
166
60
132
112
86
56
175
155
30
95
55
197
101
239
82
190
82
327
98
106
54
15
69
30
32
55
43
83
52
70
86
112
375l220oi 96521506 11218 2500. 5OO300Oi31375'
218 10
501 1440;
489 2258
368 1477:
760,3180
541:1464'
6344922!
786:3318!
688 3400
1133 4*43
6632007
649 3257
587:2272!
903 3992
1289|4244
7493238
5797 550
7084 1460
6954! c i
10982
8547
8084
12140
13351
12121
9426
1283
1114
780!
2391
1500
2483
571
63-17 2075
8544,2255
u p p g
1226512350
9661 2550
8864 2500
14531(5732
1485114950:
1460414690
9997 5300
225 2300
22812483
.fn a.
350 2700
650(3200
300 2800
6366368
600(5550
26o:4950
500 5800
24528
30308!
219.30
47348
34727
31423 (
553841
59090
40940
4371.".
(357 4746'30799:
300 2900(27701
600(4600(29814
- (6500 44705!
250.4650:37978'
044
659
454
465
638
622
1020
882
544
8946(1036 9982 4089,
6661 796! 7457 2000
91994300 10499 4000
13599 2971'16573 0500
10081 ej uppg. 4400
2427 , 9666(2040 11712 4500 4500;42518:
213012205! 77012975. ej uppfinna. (42222
2440! 7446 1524 89701949 173 2122 31150
1999 9104| 1079! 1018314211: 482(4693 29555;
2383! 7726 700 8426:3600 9504550!,33758;
2331 8369: 056' 902512945:----2945:20252
3252(11591 2799 143903350 050 4000(33531!
3724 13012 742113754 3010 340(3350 40321
3799 10137 1920 12057(3272(1155 4427:49257
240(1000
502(2659!
i 730(2682
| 48012873
' 639(3184
672(4038
( 606(2262,
! 292,1457
] 418(1930!
: 440(1806!
i 420(2042
j 563(l955(
454;1836(
424(2607:
j 307 1767
( 306(2376!
( 352 3524!
5647 750' 63971325 260
9812 862(10674 2675 548
8523 1855:10378 3950; 975
84731000: 9473 1985 415
11490 1500 12990 3550 750
991012260 12170,4000. 000
8576 1682 10258! 339 7 553
6911, 847
7473 280
7270 lull
7327! 387:
7060 4001
6084 1800
67291032
7256 1042'
775812045
7753(2610
8281)1925,
771412000:
7460! 2400''
7950 2370
7761 3775:
8298(2850!
1585 27354:
3223 44145)
4925 39224
2400 245371
4300 44214
4600 38812
3950(37307)
2395:36063
3022(31132
2500 30163
2200:34660
285029216
2716 32694
4045124466
— 285021438
350
412
575
200
450
348
270
2738
1792
4963
2965
2582
4092
4460
3869
2105
1933
1842
1498
2470
3150
4080
4659
2709
2641
2422
3177
2825
2918
3029
1580
3521
3547
2154
4357
3667
3277
2420
2502
2389
2920
2189
12
200
108
ISO 10
420 12
100
203 j
4081
374
357
293
i
10
21
19
9
13
402 15
254; 10
310! 22
535 42
387 19
300 21
296 22
1441
280
311
169
400
/
24
9
10
7
no 15
721 24
222 8
480 11
295 11
202
420
303
7
10
7
290 10
8761 1484(10245(3250:
482 216o|l2892 1136 14028(4200
215
293
217
-94-
213
i
11
13
9
12
300,4500(37207
89 65513627 10599 1682! 1228114100 680(478049771
87 ! 373 2296) 9171 1163(10334(2100 050 2750 35352
85 i 468(2032: 9506 500(10006 4950 300(5250 33137
165 887 4837:18137 1699 19636 4250 150,4400 56401
£“±01 i
1548
|
250 9
|
1336
|
213 7
|
1218
|
270 21
|
2234
|
594 17
|
3987
|
260 16
|
3272
|
401 20
|
2894
|
296 19
|
2634
|
332 20
|
4605
|
511 24
|
28
|
Inkomster
|
och upgifne omkostnader
|
för
|
förva ltning och
|
tingsresor.
|
Folkmängd.
|
Brukningsdelar.
|
Årligen
|
Domsaga.
|
|
|
I n
|
k o
|
m s
|
t e
|
r R d
|
r li m
|
t a i
|
|
|
Omkostnader
Rdr Rmt för
|
algJ
m
|
oroa
ål.
|
boställe.
|
statsanslag.
|
Hh.
SO
ce
ct-
<T>
|
lagfarter i öfrigt.
|
inteckningar.
|
boupteckningar.
|
äktenskapsförord,
morgongåfvo-
bref, lösöreköp.
|
förmynderskap.
|
domboksmål.
|
Summa.
|
extra sportler. ,
|
Summa
inkomster.
|
förvaltning.
|
tingsresor.
|
Summa.
|
Tyiste- och brott¬
mål i allmänhet.
|
Gröfre brottmål.
|
98. Skytts och Oxie ......
|
—
|
278
|
2140
|
1282
|
995
|
1545
|
140
|
409
|
2178
|
8967
|
1003
|
9970
|
3150
|
300
|
3450
|
34672
|
3079
|
221
|
13
|
99. Färs och Frosta......
100. Rönnebergs m. fl. hä-
|
1880
|
357
|
2515
|
2094
|
.824
|
844
|
143
|
762
|
5518
|
16937
|
1851
|
18788
|
6800
|
800
|
7600
|
52900
|
5422
|
395
|
33
|
rads...................
|
—
|
291
|
2497
|
1452
|
1748
|
1187
|
269
|
780
|
2814
|
11038
|
2529
|
13567
|
5926
|
5926
|
45046
|
3588
|
403
|
li)
|
101. Luggude.................
|
2361
|
218
|
1951
|
1233
|
1719
|
895
|
107
|
792
|
2493
|
11769
|
950
|
12719
|
3350
|
350
|
3700
|
40867
|
3004
|
9 (-JO
|
13
|
102. Bara och Torna ......
103. Herrestads m. fl. hä-
|
3248
|
334
|
2069
|
868
|
1139
|
922
|
230
|
944
|
3033
|
12787
|
e
|
j u r
|
g i
|
f n
|
a.
|
39980
|
3547
|
252
|
20
|
rads.....................
|
2300
|
293
|
2247
|
1549
|
1272
|
983
|
118
|
582
|
2470
|
11814
|
1756
|
13570 5674
|
550|6224
|
42632
|
4418
|
214
|
14
|
Förklaringar:
l:o. Inkomst af boställe är, i de fall då detsamma ej blifvit med Kongl. Maj:ts tillstånd utarrenderadt, i allmänhet beräknad
till 5 procent af boställets taxeringsvärde. Der vederbörande indelningshafvare upgifvit högre inkomst är den
nptagen.
2:o. Under statsanslag äro hänförde: boställsräntor, boställsersättning, lön, tingsgästningspenningar och ersättning för s. k.
domarenäst, men ej den mestadels såsom personligt anslag utgående ersättningen för mistade bötesandeler, hvilken
ersättning för närvarande utgör sammanlagdt 6022 Edr.
3:o. Sportelinkomsterna äro i allmänhet utförde till medeltalet af hvad de, enligt vederbörandes upgifter, utgjort under
tolfårsperioden 1861—1872. För de få domsagor, i afseende å hvilka upgifter för ett eller flere af nämnde år saknas,
såsom åt tabellen N:o 2 inhemtas, är medeltalet af upgifna årsinkomsterna beräknad. Der bland extra sportler in¬
beräknats ersättning för mistade bötesandelar och provision för försåldt stämpelpapper, är behörigt afdrag gjordt.
Do. Folkmängden är angifven efter Statistiska Central-Byråns sammandrag för år 1871. Brukningsdelarne äro upgifne efter
samma^ byrås sista berättelser; de afgärda målen i allmänhet efter medeltalet under åren 1862—1871 samt de gröfre
brottmålen efter medeltalet under åren 1866-1870, i enlighet med H. Exc. Justitie-Stats-Ministerns derom afgifna
6:o. I omkostnaderna för förvaltningen hafva en del häradshöfdingar inberäknat äfven pensionsafgifter och skatter samt en
jemväl hushyra, hvaremot andra ej upskattat kost och husrum för hos dem boende medhjelpare.
29
Tabell N:o 2.
utvisande de belopp, hvartill lösen för tingsexpeditioner upgått åren 1861—72.
Domsaga.
1. Norra Roslags ...............
2. Mellersta Roslags............
3. Södra Roslags ..............
4. Stockholms lans vestra...
5. Södertörns........................
6. Upsala läns norra .........
7. Upsala läns södra .........
8. Upsala läns mellersta ...
9. Kungadömets .................
10. Lifgedingets ..................
11. Gotlands södra .............
12. Gotlands norra ..............
13. Öster-Sysslets.................
14. Mellan-Sysslets ..............
15. Söder-Sysslets................
16. Fryksdals .......................
17. Jösse .............................
18. Elfdals och Nyeds ........
19. Vester-Nerikes ..............
20. Oster-Nerikes .................
21. Lindes.............................
22. Nora ...............................
23. Vestmanlands södra .....
24. Vestmanlands vestra .....
25. Vestmanlands norra .....
26. Vestmanlands östra.......
27. Öster-Dalarnes ..............
28. Hedemora.......................
29. Falu..............................
30. Vcster-Dalarnes.............
31. Gcstriklands...................
32. Norra Helsinglands.......
33. Vestra Helsinglands ....
34. Södra Helsinglands.......
35. Medelpads.....................
36. Södra Ångermanlands .
37. Norra Ångermanlands .
38. Norra Jemtlands ..........
39. Södra Jemtlands ..........
40. Vesterbottens södra ....
41. Vesterbottens norra ....
42. Vesterbottens mellersta
43. Norrbottens södra .......
44. Norrbottens norra .......
45. Kinda och Ydre .........
1861.
|
1862.
|
1863.
|
1864.
|
1865. j
|
1
1866.
|
1867.
|
1868.
|
1869. i
|
1870.
|
1
1871.
|
1
1872.
|
5842
|
6246
|
5847
|
5652
|
5874
|
6040
|
6337
|
7633
|
6177
|
5311
|
6052
|
5984
|
4763
|
5521
|
5499
|
4457
|
4439
|
5599
|
4254
|
5554
|
5543
|
4337
|
4382
|
4132
|
5604
|
6481
|
7044
|
7711
|
6600
|
5454
|
6325
|
6416
|
6568
|
5495
|
5590
|
5507
|
|
|
|
'
|
__i
|
|
--1
|
5535
|
5461
|
5561
|
4683
|
4880
|
5315
|
7199
|
7119
|
7221
|
7428
|
8340
|
8520
|
5920
|
6204
|
5534
|
5424
|
5175
|
5132
|
5489
|
5139
|
4867
|
5987!
|
6045
|
5869
|
6732
|
5913
|
5824
|
5594
|
6324
|
5117
|
5707
|
5314
|
4555
|
5174
|
4467
|
4217
|
5393
|
4891
|
5026
|
4489
|
4250
|
6146
|
6361
|
6041
|
|
!
|
5304
|
6085
|
6120
|
6065
|
5694
|
|
5527
|
8924
|
7335
|
8533
|
8300
|
7029
|
7013
|
8064
|
7716
|
8012
|
7225
|
7486
|
8253
|
5720
|
6525
|
8488
|
6441
|
6856
|
6260
|
6443
|
6508
|
5618
|
61374
|
6854
|
5567
|
7335
|
7199
|
8237
|
8057
|
7172!
|
6767
|
7067
|
7542
|
8485
|
7420
|
6658
|
6832
|
|
6828
|
6271
|
6421
|
60981 11
|
6677
|
6587
|
7328
|
8597
|
7796
|
7933
|
7274
|
6439
|
7578
|
6751
|
6131
|
5285
|
6900
|
6804
|
8741
|
7180
|
7075
|
7677
|
6382
|
5656
|
5694
|
5447
|
4750
|
4940
|
4256
|
4861
|
5814
|
5519
|
5171
|
4570
|
4825
|
|
|
|
|
|
__
|
|
|
|
—
|
--
|
11188
|
6736
|
7773
|
7163
|
6433
|
5567
|
6628
|
7350
|
8301
|
8312
|
7568
|
7201
|
7352
|
4632
|
4928
|
4915
|
4915
|
4497
|
4667
|
4925
|
5517
|
5801
|
5187
|
5119
|
5227
|
6139
|
6097
|
5940
|
5743
|
6880
|
6697
|
7928
|
7835
|
7963
|
7110
|
6006
|
6051j
|
! 6540
|
6162
|
7931
|
7648
|
7165
|
7054
|
6836
|
8272
|
9584
|
8858
|
6507
|
6)370
|
7756
|
8424
|
8826
|
8462
|
7647
|
8027
|
8750
|
7451
|
<1873
|
9738
|
9731
|
9878
|
|
—
|
|
|
—
|
—
|
—
|
|
5345
|
5560
|
4504
|
4571
|
5966
|
5771
|
6464
|
6280
|
! 6576
|
5192
|
6118
|
6250
|
6690
|
6570
|
5913
|
5293
|
|
|
_
|
|
_
|
|
3780
|
3960
|
5050
|
4053
|
4192
|
3913
|
3226
|
3764
|
3459
|
4240
|
3684
|
3657
|
4354
|
4436
|
3824
|
3497
|
3482
|
3652
|
3090
|
3965
|
3064
|
26911 2845
|
2626
|
2910
|
2520
|
2660
|
3010
|
2740
|
3010
|
5284
|
5465
|
5564
|
5774
|
6674
|
5138
|
5705
|
6047
|
6836
|
6900
|
5780
|
6752
|
8528
|
8964
|
8512
|
7866
|
1 8207
|
9615
|
11093
|
10935
|
10289
|
10466
|
9357
|
9967
|
5302
|
5855
|
5761
|
5926
|
5234
|
5432
|
6584
|
7077
|
6175
|
6305
|
6066
|
6356
|
5319
|
(ilo:
|
6120
|
5365
|
j 5053
|
5367
|
6850
|
6553
|
6478
|
5831
|
6287
|
5868
|
|
|
8850
|
8466
|
9430
|
9000
|
8792
|
1006!
|
9333
|
8766
|
8530
|
8012
|
|
|
7523
|
7066
|
I 9A90
|
. 7627
|
8351
|
842!'
|
7648
|
8209
|
9263
|
8477
|
7584
|
j 7537
|
8325
|
8580! 9143
|
9659
|
9458
|
10758
|
9166
|
10015
|
11316
|
12271
|
4121
|
494C
|
5321
|
5299 7659
|
7366
|
697!
|
1 6723
|
6276
|
6651
|
8670
|
8949
|
5205
|
j 5857
|
8370
|
8596 8295
|
8455
|
8148
|
8958
|
8874
|
8160
|
9108
|
8024
|
5631
|
6547
|
7343
|
6861
|
7228
|
6484' 8793
|
8750 8626
|
8834
|
8454
|
9859
|
12832
|
1066810897
|
10068
|
i 9974
|
9932
|
11068
|
1227413330
|
12604
|
12291
|
14020
|
662C
|
7709 8261
|
7333
|
7232
|
i 7047
|
8013
|
7087
|
7869
|
7418
|
6946
|
7298
|
8648
|
996C
|
11081
|
10371
|
9728
|
11601
|
9835
|
11024
|
12008
|
12006
|
11981
|
12861
|
5789
|
5491
|
5331
|
5737
|
6573
|
6676
|
7198
|
7977
|
8168
|
7602
|
7224
|
7081
|
. 6581
|
5861
|
6923
|
7127
|
7576
|
6071
|
7433
|
9701
|
7931
|
7206
|
7245
|
7238
|
. 435C
|
4851
|
458:
|
489(
|
5115
|
5129
|
6181
|
5754
|
6396
|
6472
|
6104
|
5387
|
|
|
_
|
|
|
—
|
—
|
3521
|
•1876
|
3987
|
3376
|
3246
|
6951
|
7521
|
872."
|
6451
|
7438
|
6986
|
7624
|
8343
|
7691
|
8236
|
7566
|
7204
|
. 5584
|
5864
|
5797
|
6071
|
5303
|
6767
|
7157
|
7082
|
6838
|
5442
|
65le
|
6164
|
. 4819
|
5421
|
5601
|
5478
|
5117
|
4831
|
6977
|
6873
|
7118
|
651 r
|
6086
|
5926
|
30
Domsaga.
1861. 1862. 1863.
1864.
46. Björkekinds in. fl. härads .
47. Lysing^ och (1 östrings........
48. Åkerbo in. fl. härads...........
49. Vifolka in. fl. härads...........
50. Finspånga läns ..................
51. Aska in. fl. härads ..............
52. Hammarkinds in. fl. härads
53. Vestra...................................
54. Ostra (i Smaland)................
55. Ostbo och Vest bo ..............
56. Tveta in. fl. härads..............
57. Norra och Södra Vedbo.....
58. Östra Värends ....................
59. Vestra Värends...................
60. Sunnerbo .............................
61. Norra och Södra Tjusts .....
(12. Aspclands och Ilandbörds ..
63. Sefvedes och Tunaläns........
64. Norra Möre ocli Stranda.....
65. Södra Möre..........................
66. Olands..................................
67. Halmstads in. 11. härads .....
68. Arstads in. fl. härads............
69. Viske och Fjärc ..................
70. Hisings och Åskhus ............
71. Inlands .................................
72. Orousts och Tjörns...............
73. Norrvikens ..........................
74. Sunnervikcns ........................
75. Marks in. 11. liärads ............
76. Flundre in. fl. härads .........
77. Kinds och Redvägs...............
78. \ ättle in. fl. härads ............
79. As och Gäseneds................
80. Nordals in. fl. härads...........
81. Tössbo och Vedbo ..............
82. Ase in. fl. härads..................
83. Kinnefjerdings in. fl. härads
84. Skånings in. fl. härads .........
85. Gudhems och Kåkinds.........
86. Vartofta och Frökinds.........
87. Norra Vadsbo........................
88. Södra Vadsbo.......................
89. Listers....................................
90. Fräkne ................................
91. Östra härads (i Blekinge) ...
92. Medelstads ..........................
93. Ingelstads och t Järrestads ...
94. Willands och Östra Göinge
95. Allbo och 1 lärds ..................
59811 5971
6679! 6928
5046
5212
4478
5692
4707
5781
8575
6111
6680
10233
9575
10470
6813
6892
6191
8638
10001
7912
8511
10011
6662
4917
5879
4830
6021
5648
6220
9074
6988
7498
11507
11250
10117
7656i
7781
7157
9747
10619
8429
9601
10811
6904
5727
6803
4666
6261
3994
7016
4722
7411
9750
6113
7314
5509
6617
5258
6183
3879
6135
5087
5659
1865., 1866. 1867. 1868.11869.
10330
6512
6353
9805(10832
1110311099:3
12925112767
9111
7940
6207
7131
10938
8427
9735
9641
7036
7095! 9156
6024 6426
(10478(11493
9177 11717
9401110887
39801 8060
8664 8264
8955 92841
7480 8347
768510028
7829
5976
10378
10221
9649
3862
9050
8109
8473
106941
7770
7653
6387
9480
11561
8759
9342
9374
7271
5556
5805
4832
5466
3696
6332
4313
5668
10267
6488
7663
10891
11463
12762
7665
7860
5430
8512
11009
8504
7712
8733
7040
5941
6256
4227
5482
3173
6684
3810
6545
1870.
7571
6472
10405
8719
10327
3685
9070
6603
8455
8600!
9567
6094
6230
6232
4077
5759
4470
7133
3631
6497
10697
7087
6410 6779
1105610909
1245412363
1142411367
5222
5784
4482
5687
4669
7.135
3953
8428
5994
11487
7290
7682
11724
4687
5216
5016
5829
4498
7764
4631
8737
7148
11255
7936
7330
13570
6703
6224
11029
9522
9161
3727
9119
6694
7589
9178
7463
7643,
6293
8241
12279
9145
8786
7449
7862
6635
8676
12441
10064
9083
9136:10148
6572! 7133
(1291213426
11824(11532
7276! 7006
8322
6615
10118
13631
10481
10965
8017
7289
8898
14929
9503
9749
6845
6200
10453
10013
8784
3660
8283
7651
6885
6368
9425
9151
8654
3577
8999
7566
11542 12083
7558: 7676
6181 7109
7328 8073
4887
5114
4590
4393
4692
7616
4015
7666
5789
10128
6548
6810
12163
(12049
11267
6365
8411
6926
8976
13831
10100
912 J
9990(
6996
1871. 1872.
5605
4651
3985
4905
4010
7985
4252
6861
5318
10162
6492
6170
10754
11643
10442
5472
7714
5909
9684
12748
10265
8701
9075
7424
: 7627
.10075
10626
8416
4080
8648
9828
11079
9224
4960
7007 7624
937310195
9294| 9281
7862 7542
8340 7633
'1101812232
7530 6949
7953: 8517
6922 7282
5917
5211
5106
6000
5072
6182
5098
4667 (
80271
7939
9154
6883
6745
5810
5880
7594
577s!
6818 j
5359
5060
85401
8361
6359
6157
6350
74701
6862
6921
5736
4172,
7978
8084 (
9214(10467
7336 7241
9704
9784
10713
9190
4254
8543
7569
7727(
9840
7894
9169
10089
7940
4245
7481
7619
7441
9659!
|
|--
|
6730
|
10708
|
1021210851
|
976310613
|
6855
|
6151
|
5952
|
7163
|
821 (
|
8457
|
9151
|
9290
|
5596
|
6491
|
5670
|
6141
|
5576
|
6286
|
6128
|
6179
|
5438
|
5095
|
4912
|
4639
|
5266
|
5773
|
6153
|
5691
|
5423
|
5958
|
6:186
|
5725
|
5477
|
6505
|
6242
|
6005
|
6930
|
63,74
|
5952
|
5923
|
6742
|
8209
|
7349
|
7012
|
6259
|
5167
|
4856
|
5840
|
5946
|
6844
|
6549
|
6486
|
6610
|
7171
|
6865
|
6884
|
6671
|
6480
|
6360
|
5991
|
5401
|
5003
|
4734
|
5086
|
5577
|
5214
|
5656
|
5289
|
5357
|
5561
|
5660
|
5123
|
7054
|
6221
|
6974
|
6455
|
8841
|
8785
|
8574
|
8610
|
9045
|
9326
|
9714
|
7858
|
6537
|
7064
|
7452
|
9250
|
9917
|
9744!
|
9471
|
9347
|
9155
|
10862
|
10493
|
9910(12192
|
12980
|
9739
|
9678
|
7920
|
7457
|
7231
|
69091
|
7264
|
84771
|
8004
|
7927
|
5142
4215
3859
4336
3318
6708
3992
6160
4741
9574
5523
6010
9178
10737
9386
5379
7355
5666
9022
11918
9232
10340
9066
6977
6408
6843
6725
8483
9013
7907
4072
6932
7133
6671
8622
8520
8368
6768
6079
5339|
5862
6434
5651
6214
4913
6805
7892
9881
9738
6606
31
Domsaga.
|
1861.
|
1862.
|
1863.
|
1864.
|
1865.
|
1866.
|
1867.
|
1868.
|
1869.
|
1870.
|
1871.
|
1872.
|
96. Vestra Göinge....................
|
6902
|
7470
|
8109
|
8068
|
8297
|
7992
|
7477
|
7914
|
9008
|
7264
|
8324
|
7946
|
97. Åsbo samt Bjäre ..............
|
13467
|
15106
|
14560
|
14373
|
15325
|
15517
|
15069
|
16629
|
15930
|
15110
|
14912
|
15368
|
98. Skytts och Oxie..................
|
8597
|
9022
|
9103
|
8505
|
8156
|
7876
|
8426
|
8847
|
8698
|
9055
|
8778
|
9195
|
99. Färs och Frosta..................
|
12454
|
16015
|
17103
|
16205
|
14242
|
14302
|
13764
|
15544
|
15187
|
14596
|
13916
|
13077
|
100. Rönnebergs m. fl. härads...
|
|
|
—
|
|
10180
|
9036
|
10769
|
10896
|
11860
|
10819
|
11254
|
11172
|
( 101. Luggude..............................
|
8244
|
9121
|
10066
|
10854
|
9595
|
9834
|
9030
|
8490
|
9013
|
8072
|
8847
|
9028
|
102. Bara och Torna .................
|
7093
|
8825
|
11889
|
9806
|
10410
|
8924
|
9893
|
9293
|
9988
|
8693
|
7928
|
7432
|
103. Herrestads m. fl. härads ...
|
6111
|
9490
|
9399
|
9368
|
8186
|
9928
|
9142
|
9363
|
9059
|
10620
|
9020
|
10964
|
Särskilda meningar af:
l:o). Revisionssekreteraren Öster gr en:
Uti den af komiterades pluralitet lemnade redogörelse för sportelsystemets olägenheter
och fördelar anser jag mig kunna i det väsendtligaste instämma. Dock kan jag icke, lika
med pluraliteten, fästa synnerlig vigt vid den sportelsystemet tillagda egenskapen att det
skulle innebära den säkraste garanti derför, att domaren fullgör sina åligganden såsom expe-
ditionshafvande. Jag har nämligen icke funnit att nu ifrågavarande embetsman äro fort-
färdigare i expedition än andra, som icke sporras af sportler; och jag tänker dessutom så
högt om deras pligtkänsla, att denna, i min tro, skulle vara en tillräcklig garanti för full¬
görandet af expeditionsskyldigheten, äfven om alla sportler borttoges. Till omförmälda redo¬
görelse vill jag emellertid tillägga, att jag bland olägenheterne af sportelsystemet räknar
jemväl den, att de så kallade domsagearrendena synas, hafva sin grund uti nämnda system.
Så länge häradshöfdingarnes aflöning till hufvudsakligaste delen består af sportler, lärer det
väl fortfarande komma att tillgå såsom hittills, nämligen att en häradshöfding, då han af
längre tids sjukdom eller af ålderdom är urståndsatt att sjelf förvalta sitt embete, till vikarie
föreslår en person, med hvilken på förhand träffats aftal, enligt hvilket vikarien skall betala
viss afgift för rättigheten att, under den tid han förvaltar embetet, uppbära dermed förenade
sportler; och detta för ifrågavarande embetens uppehållande under den ordinarie embets-
mannens förfall säregna sätt synes mig medföra beaktansvärda olägenheter. Exempelvis må
nämnas, att den som bjuder högsta afgiften och måhända derföre af häradshöfdingen förordas
till vikarie, icke alltid är den för embetsförvaltningen lämpligaste, och att skickligare person,
i följd af sådant aftal, kan blifva tillbakasatt. Häremot kan visserligen invändas, att veder¬
börande Hofrätt eger, utan afseende å häradshöfdingens förslag, till vikarie förordna den,
Hofrätten finner skickligast och mest förtjent af ett långvarigare förordnande, men erfaren¬
heten torde hafva ådagalagt, att det är svårt för Hofrätt att utöfva denna makt, just emedan
den af sportler bestående afiöningen icke är till beloppet känd och föreskrift saknas om
hvad en häradshöfding under tjenstledighet bör af sina inkomster afstå till vikarie. Vidare
kan genom öfverenskommelse om en för hög afgift det missförhållandet lätteligen uppkomma,
att utaf en med afseende å embetets vigt och deraf härrörande stora ansvar bestämd rikligare
aflöning allt för stor del tillfaller den tjenstledige, från allt ansvar i följd af embetsförvalt¬
ningen befriade ordinarie embetsmannen, under det den tjenstgörande vikarien, som bär hela
ansvaret, få åtnöja sig med ringa andel deri.
Med komiterades pluralitet är jag ense derom att nuvarande sportler böra in¬
skränkas till hvad som ungefärligen motsvarar häradshöfdingarnes utgifter för domsageför-
välfången samt att den egentliga häradshöfdingelönen, mot det att stampelpappersafgiften
vid Häradsrätterne ökas i mån af sportlernes minskning, bör i kontanta medel från stats¬
verket utgå. 1 fråga om tillämpningen af berörda grundsats skiljer sig emellertid mm
mening från pluralitetens. Jag bär nämligen ansett, att man bör sä konseqvent som. möjligt
följa grundsatsen, då komiterades pluralitet åter uti sitt förslag gjort betydande undantag
derifrån. Så bar pluraliteten bibehållit nu varande lösen oförändrad for alla sadana expedi¬
tioner, från b vilka domarens s. k. extra inkomster härflyta. Härigenom har den lösen, som
enligt pluralitetens förslag skulle komma att fortvara, blifvit betydligt högre an förvaltnings-
omkostnaderne; och pluraliteten bär derföre måst låta denna lösen ingå såsom en del a
den egentliga häradshöfdingelönen. Att det omnämnda undantaget från regeln icke ar eu
obetydlighet kan slutas deraf, att de extra inkomsterne, enligt häradsliöfdingarnes for 12 ar
lemnade uppgifter i medeltal årligen uppgått i 18 domsagor till mer an 1500 Ii:dr och i 8
domsagor till belopp som för de olika domsagorne varierat emellan 2000 och 2974 K:dr. bil
följd af pluralitetens undantag från regeln bar blifvit, att den måst gorå löneregleringen be¬
roende af icke mindre än 5 fristående uppfattningar af häradsliöfdingarnes forvaltmngsom-
kostnader, särskilt för resor till och vivre vid de lagtima tingen och särskilt för juridiskt
biträde och renskrifning in. m., eu beräkning af det belopp, hvartill deri nedsatta lösen för
tingsexpeditioner skulle för hvarje domsaga komma att uppgå, eu annan beräkning af beloppet
utaf de extra, inkomsterne i domsagan, och en upptaxering af hvarje domsagas svarskotthet
i förhållande till andra domsagor. Utom det att jag icke kunnat gilla åtskilliga antaganden,
på hvilka omnämnda uppskattningar och beräkningar grundats, bär jag dessutom ansett det
vara vanskligt att stödja bestämmandet af häradsliöfdingarnes kontanta löner pa kombina¬
tionen af flere särskild! gjorda kalkyler, hvilka lätteligen kunna hvar i sin man missleda,
Det är nämligen eu gammal erfarenhet, att ju flere kalkyler som kombineras, desto oti lfor-
litligare blir uträkningens resultat. Uti de 8 domsagor, för hvilka de högste extra inkom¬
sterna uppgifvits, skulle, om uppgifterne i desse delar äro riktiga, hvilket jag för min del
icke bar anledning att betvifla, vederbörande häradshöfdingar komma att i verkligheten er¬
hålla ända till 974 R:dr högre extra inkomster än pluraliteten uti sitt förslag beraknat;
och om härtill korn, att förvaltningsomkostnaderne för eu eller annan af samme domsagor
blifvit några hundra R:dr för högt men den till ersättning för kostnaderne afsedda lösen
lika mycket för lågt beräknade, så skulle den totalinkomst, som för domsagans innehafvare
anslagits, blifva jemförelsevis allt för stor. Nu kan det ock hända, att for en annan dom¬
saga genom flere kombinerade kalkyler ansloges en allt för låg aflöning.
De skäl, betänkandet innehåller för nödvändigheten af de extra inkomsternas skiljande
från dem, som skola motsvara förvaltningsomkostnaderne, äro icke för mig öfvertygande. Jag
kan omöjligen fatta, att lösen för handlingar, som expedieras icke å Häradsrätts utan a
Domareembetets vägnar, såsom gravations- och vederhäftighets-bevis, konkurskallelser oci
stämningar m. in., är af annan natur än den lösen, som erhålles för tingsexpeditioner.
Redan förut bar jag antydt, att jag icke fäster synnerlig vigt vid sportelsystemets förmenta
egenskap att sporra häradshöfdingarne till fullgörande af sina skyldigheter såsom expeditions-
liafvande. Om, såsom pluraliteten antagit, de domare äro få, som icke finna 1 Rmr oO ore
vara för låg ersättning för besväret med utfärdandet af ett gravationsbevis, så är, enligt
mitt förmenande, antalet ännu färre af dem, som icke inse, att det är dem likgiltigt, om de
34
för utfärdandet af ett gravationsbevis erhålla 3 R:dr i lösen eller eu till 1 R:dr 50 öre ned¬
satt lösen jemte förhöjning i den kontanta lönen i samma mån som lösen minskats; och
inses ‘detta klart, lärer ingen domare, äfven om eu sportelsporre skulle mot hvad jag an¬
tagit vara behöflig, åsidosätta sin skyldighet att utfärda gravationsbevis jemväl för det fall,
att lösen minskas. Den af pluraliteten framhållna olägenheten af olikhet i lösen för stad
och land innebär ringa eller ingen bevisningskraft, uti ifrågavarande hänseende, ty då, såsom
nu är fallet, syftet är att med stämpelpapper till en del aflösa endast landtdornrarnes sportler,
utan att komiterade hafva befogenhet att föreslå ändring i aflöningen för den till stadsdom-
stolarne hörande personal, lärer ingen lämplig förändring i det bestående aflöningssättet för
landtdomrarne kunna föreslås, utan att denna förändring betingar olikhet i de för lanut-
och stadsdomstolar gällande bestämmelser om lösen och stämpelpappersafgift; och nödgas
man föreskrifva olikhet i 3 eller 4 sportelsatser, synes det mig göra föga till saken, om
olikheten, för eu lämpligare reglering, utsträclces till några flere, blott stämpelpappersafgiften
höjes i ungefär samma mån som lösen sänkes, så att det belopp, den rättsökande skall för
handling erlägga, blifver i möjligaste måtto lika, om han anlitar domare å landet eller i
stad. Absolut likhet i detta afseende förefinnes i allt fall ej nu, enär gällande expeditions-
taxa innehåller bestämmelser, enligt hvilka lösen för fastebref är olika för stad och land
samt lösen för burbref olika för olika städer. Enligt pluralitetens förmenande skulle det,
för aflösning af halfva gravationsbevislösen erfordras tolf nya slag af skrifkartor, hvilket jag
för min del anser kunna och af praktiska skäl böra undvikas, men äfven om en sådan olä¬
genhet ej skulle kunna förekommas, synes den mig dock väga ganska lätt i vågskålen mot
de olägenheter, som de extra inkomsternas bibehållande till oförändradt belopp, enligt hvad
jag ofvan antydt, kan medföra vid bestämmandet af häradshöfdingarnes aflöning efter plu¬
ralitetens förslag.
Med det nu anförda vill jag hafva angifvit de hufvudsakligaste skälen, hvarföre jag
ej kunnat lemna min röst åt det förslag, pluraliteten förordat. Till en del samma skäl
hafva afhållit mig från att understödja det föga motiverade alternativförslag, som, ehuru om-
fattadt egentligen endast af en ledamot och slutligen äfven af denne öfvergifvet, blifvit af
pluraliteten framlagdt. Detta alternativförslag har ett företräde framför det förordade, näm¬
ligen deruti, att beloppet af den lösen, som skulle bibehållas kan tillförlitligare beräknas.
Öfrige uppskattningar och beräkningar äro gemensamma för begge förslagen; och om dem
gäller hvad jag ofvan yttrat. Med antagandet af alternativförslaget skulle emellertid ej vinnas
annan fördel, än att aflöningen de säi’skilda domsagorne emellan utjemnades för tillfället.
De mot sportelsystemet anförde befogade anmärkningarne skulle i öfrigt ej blifva undanröjde.
Jag går nu att redogöra för det förslag jag, enligt hvad betänkandet antyder, inom
Komitén förfäktat.
För att vinna det mål jag söker, eller att få sportlerne så nära som möjligt motsva¬
rande förvaltningsomkostnaderne, föreslår jag, att Kongl. Förordningen af den 30 November
1855 om expeditionslösen ändras sålunda, att Häradsrätterne hänföras till en särskild afdel¬
ning med följande sportelsatser:
för afskrift med vidimation hvarje ark 50 öre;
„ bevis hälften af nu gällande sportelsatser, utom hvad angår bevis om inlemnande och in¬
registrering af bouppteckningar, för hvilka bevis lösen torde bestämmas till 50 öre
35
utan afseende på den behållning, som finnes i boet; och synes jemväl höra stadgas,
att lösen för bevis om meddelande af andra och tredje uppbuden a last egendom
ej må vid Häradsrätterne debiteras eller uppbäras;
för fastebref 1 R:dr utan afseende å köpskillingens belopp; ..
, instrument, äfven besigtning, värdering m. m., 1 R:dr för forsta arket och 50 ore oi
hvarje af de öfrige; .
kallelse å kronans ombudsman eller å borgenär i konkursmål 25 ore;
, protokoll, 1 R:dr för första arket och 50 öre för hvarje åt de öfriga; '
resolution-, tergal- eller definitivt beslut, tecknadt å ingifven handling, 1 K.cr,
„ stämning, offentlig, 75 öre,
annan 50 öre. ,
Med ledning af de utaf häradshöfdingarne lemnade uppgifter, har jag for hvarje dom¬
saga beräknat hvad lösen skulle komma att utgöra med de lägre sportelsatser jag före¬
slagit. För uträkningen af lösen för fastebref och bouppteckningar hafva lagts till giu
uppgifter, som från Hofrätterne infordrats angående antalet af fastebref som utfärdats och
bouppteckningar, som inregistrerats, under de 5 sista åren. Lösen för lagfartsprotokoll med
bevis har antagits till TVdelar af den utaf häradshöfdingarne uppgiga, eftersom den före¬
slagna lösen 1 R:dr för protokoll och 50 öre för bevis, utgor indelar af nu val ande lösen,
2 R:dr för protokoll och 3 R:dr för bevis; och då de föreslagne sportelsatserne tor inteck¬
ningar, lösöreköps-afhandlingar, domboksexpeditioner och de handlingar, som lemna de sa
kallade extra inkomsterne, i det aldra närmaste motsvara hälften af nu varande lösen skulle
desse expeditioner, med de föreslagna förändringarne i expeditionstaxan komma att jemn
hälften af hvad häradshöfdingarne af dem hittills haft. Resultaten af de gjorda utrakmn-
garne återfinnas uti bilagan LM. A. Till jemförelse med den uträknade slutsumman af
lösen för hvarje domsaga, upptager bilagan de af häradshöfdingarne uppgifne förvaltnings-
omkostnader. Jemförelsen visar att lösen skulle nära motsvara uppgifne forva nmgsomkost-
naderne i 7, understiga desamme i 51 och öfverstiga dem i 38 domsagor hvilket synes ut¬
märka, att sportelsatserne äro för det åsyftade ändamålet till lämplige belopp välde. Större
skiljaktigheter emellan lösen och uppgifne förvaltningsomkostnaderne luta oftast förklara sig
dels deraf, att för domsagor, uti hvilka domaren har ovanligt höga resekostnader, som uti
förvaltningsomkostnaderne inberäknats, lösen naturligtvis måste blifva otillräcklig för ersättande
jemväl af resekostnaderne, dels deraf, att de extra inkomsterne såsom pluralitet^ riktigt
anmärkt, för någre domsagor uppgifvits lägre än den måste i verkligheten hafva vant, dels
ock deraf, att häradshöfdingarne, som efter olika grunder beräknat sina omkostnader, upp-
gifvit dem för somliga domsagor uppenbarligen för lågt, for andra åter lika uppenbar or
högt, hvilket vid granskning af de särskilda uppgifterne lätt finnes Uti bilagans anmärk¬
ningskolumn har jag antecknat mitt omdöme i desse hänseenden; och der jag funnit olikheten
emellan föreslagna lösen och förvaltningsomkostnaderne ej vant nöjaktigt foiklarad af samma
omdöme, har jag uti bilagans sista 2 kolummer utfört det tillskott, som af statsmede er¬
fordras, eller det afdrag, som bör göras på häradshöfdings kontanta aflöning, pa det att
totalaflöningen må blifva hvarken lägre eller högre än göromålen och forvaltmngsomkost-
Instämmande i pluralitetens förslag rörande indragning till statsverket af bostallen
36
och alla nu i riksstaten för häradshöfdingarne uppförda anslag, är jag jemväl i fråga om
den egentliga häradshöfdingelönens högsta och lägsta belopp liktänkande med pluraliteten,
om jag än ej kan gilla alla de skäl, som till stöd för bestämmelsen härom äro i betänkan¬
det anförde. Enligt min mening borde emellertid den kontanta häradshöfdingeaflöningen i
stat upptagas under två olika titlar, nämligen lön och tjenstgöring spenning ar. Lönen synes
mig böra bestämmas, lika för alla häradshöfdingar, till det belopp, som en häradshöfding
anses] böra få af hela aflöningen behålla, då han af längre tids sjukdom eller ålderdom
är oförmögen att sjelf förvalta sitt embete; och har jag föreslagit denna lön till 4500 R:dr.
Tjenstgöringspenningarne deremot ville jag hafva betraktade såsom ett lönetillägg, hvilket
betingas endast af det med embetsförvaltningen förenade stora ansvar och hvilket derföre,
lika litet som sportlerne, borde få komma annan till godo än den som utöfvar embetet, så
vida ej Hofrätt vid beviljande af kortare tjenstledighet särskildt bestämmer, att den tjenst-
ledige, emot skyldighet att aflöna vikarien, må sjelf uppbära alla med embetet förenade in¬
komster. Hofrätts befogenhet att meddela sådan bestämmelse synes mig dock böra inskränkas
till de fall, i hvilka tjenstledighet ej varar längre tid än 6 månader. Då ansvaret i allmänhet
är större eller mindre allt efter embetsförvaltningens besvärlighet och göromålens mängd,
borde tjenstgöringspenningarne blifva olika för olika domsagor och rättas efter göromålens
mängd. För bestämmande af tjenstgöringspenningarnes belopp har jag fästat afseende vid 2
omständigheter nämligen dels domsagans folkrikhet, hvaraf mängden af bouppteckningar, för-
mynderskaps och andra ansökningsärenden samt storleken af förmyndarerotlar m. m. äro be¬
roende, dels ock antalet af de i hvarje domsaga årligen afgjorda mål, hvilket antal torde
vara den säkraste måttstocken på en domsagas besvärlighet i förhållande till andra. I
tjenstgöringspenningar har jag tillgodofört häradshöfdingarne 10 R:dr för hvarje tusen af inne¬
vånareantalet, 10 R:dr för hvarje brottmål af gröfre beskaffenhet och 5 R:dr för hvarje annat
afgjordt mål, criminielt eller civilt. Den summa jag vid sådan uträkning erhållit har jag
jemnat till närmaste hundratal, dock hafva tjenstgöringspenningarne, med anledning af den
antagna grundsatsen om eu maximi- och eu minimi-aflöning, i intet fall upptagits högre än
3500 R:dr samt ej heller lägre än 1000 R:dr, så vida ej afdrag enligt bilagan Litt. A varit
erforderligt i följd deraf, att den blifvande sportelinkomsten med något afsevärdt belopp öf-
verstiger de förvaltningsomkostnader, som ansetts nödige. I sådant fall hafva tjenstgörings¬
penningarne minskats med det belopp, som i bilagans andra kolumn från höger är för dom¬
sagan infördt.
Sammanfattas nu hvad jag här ofvan yttrat, så är mitt förslag:
l:o) att alla af staten till häradshöfdingarne anslagna boställen och kontanta medel
indragas med inskränkningar och bestämmelser, som pluraliteten tillstyrkt;
2:o) att nu gällande Kongl. förordning om expeditionslösen ändras, så att lösen ned-
sättes på sätt jag ofvan angifvit;
3:o) att å riksstaten uppföras för hvarje domsaga lön och tjenstgöringspenningar till
belopp, som finnas införde uti bilagan Litt. B samt för vissa domsagor, i hvilka sportlerne
ansetts icke blifva tillräcklige till förvaltningsomkostnadernes bestridande, jemväl förvaltnings-
hostnadsbidrag till belopp, som likaledes äro införda i sistnämnda bilaga;
4:o) att bestämmelse meddelas om skyldighet för häradshöfding, som åtnjuter tjenst¬
ledighet, att till vikarien afstå tjenstgöringspenningar, sportler och förvaltningskostnadsbidrag
i
37
för tjenst] edighetstiden, så vida ej Hofrätt vid beviljande af tjenstledighet förklarat den tjenst-
ledige berättigad att, mot det han aflönar vikarien och bestrider omkostnaderne af domsage-
förvaltningen, tillgodonjuta alla med embetet förenade löneförmåner; samt ^
5:o) att Hofrätterne bemyndigas att, vid beviljande af tjenstledighet åt häradshö -
dingar, meddela sådant förklarande, som i nästförestående punkt omnämnes; dock att härads¬
höfding under tjenstledighet, som varar mer än 6 månader, icke må för längre tul bibe¬
hållas vid tjenstgöringspenningar, sportler eller iörvaltningskostnadsbidrag.
Omförmälda bilaga Litt. B upptager alla de belopp, som enligt mitt förslag skulle
från statsverket erfordras för omreglering af häradshöfdingarnes aflöning, äfvensom uträkning
för hvarje domsaga af den vinst eller förlust, som statsverket skulle göra på regleringen;
varande denna uträkning grundad på den förutsättning, att stämpelpappersafgiften för hand¬
lingar, som inlemnas till eller utlemnas från häradsrätterne eller desses ordförande, hojes sa,
att den ökade inkomsten af stämpelpapper motsvarar den lösen, från hvilken de rättsökande
befrias genom tillstyrkta ändringar i expeditionstaxan. Bilagan visar:
att på stat skulle för häradshöfdingarne uppföras:
till löner sammanlagdt 463,500 R:dr,
till tjenstgöringspenningar d:o 183,600 „
till förvaltningskostnadsbidrag d:o 9,90° ,,
Summa 657,000 R:dr.
och att statsverkets förlust på regleringen skulle öfverstiga dess vinst med endast 4,193 Rall.
Till detta belopp bör dock läggas statsverkets ökade kostnad för tillverkning och försäljning
af stämpelpapper till högre belopp än förut, hvilken kostnadstillökning jag icke är i tillfälle
att beräkna; men den uppoffring statsverket sålunda för regleringens genomförande maste
vidkännas, minskas åter, dels derigenom, att statsverket i och med regleringen befrias från
utgifvande af de 6,022 R:dr, som nu utgå till häradshöfdingar för mistade bötesandelar, och
hvilka icke äro inberäknade bland häradshöfdingarnes i bilagan intagne nu varande brutto¬
inkomster, dels ock derigenom, att de indragne boställena, då de för statsverkets räkning på
längre tid utarrenderas, sannolikt komma att lemna högre inkomst, än den, som häradshöf¬
dingarne enligt komiterades beräkning af dem hemtat.
Hvad angår frågan om och i hvad mån nu varande häradshöfdingar äro skyldige att
underkasta sig lönereglering, har jag samma åsigt som pluraliteten; och enär de utaf mig
föreslagna löneförmåner för Gotlands södra, Sunnerbo, Halmstads m. fl. härads samt Nordals
m. fl. härads domsagor, skulle blifva lägre än hittills, torde nu varande mnehafvarne af
desse domsagor, C. R. Kökeritz, J. A. Tornerhjelm, D. Fehrman och G. A. Montén höra för
återstående tjenstetiden tillerkännas årlig ersättning, motsvarande skillnaden mellan medeltalet
af de sista tolf årens bruttoinkomster och de blifvande bruttoinkomsterna efter mitt förslag
eller-911 R:dr för Kökeritz, 3090 R:dr för Tornerhjelm, 1625 R:dr för Fehrman och 1526
R:dr för Montén.
2:o). Riksdagsmannen Liss Olof Larsson:
Då jag inom komitén delat de åsigter, som finnes uttalade uti den af Revisions- .
38
sekreteraren Östergren afgifna och betänkandet vidfogade "'reservation, utom hvad sjelfva löne¬
beloppen beträffar, så förenar jag mig i öfrigt uti samma reservation.
Hvad lönebeloppen åter vidkommer, så har jag trott att desamma borde föreslås till
4000 R:dr i stället för 4500 R:dr. Jag anser näml. lönerna, äfven om de nedsättas till
detta lägre belopp, vara så betydligt högre än de, hvarmed andra embeten i statens tjenst
aflönas, att jag till och med icke skulle hafva tvekat att föreslå än ytterligare nedsättning
om icke tillgängliga medel förefunnits, d. v. s. om icke de för statsverket påräknade högre
inkomsterna af stämpelpapper motsvarat utgifterna för aflöningen.
Jag delar i allo komiténs, i#betänkandet uttalade åsigt derom, att det är af högsta
vigt för samhället, det domare så väl aflönas, att de med klok hushållning kunna vara obe¬
roende i ekonomiskt hänseende, och så att pers mer med framstående förmåga och duglighet
finna det med sin fördel öfverensstämmande att inträda i domare-embetet; men jag anser
att dessa skäl blifvit fullt beaktade, äfven om lönerna bestämmas till de belopp jag föreslagit.
Mig synes, som om mina medkomiterade, oaktadt ett motsatt påstående, allt för mycket tagit
hänsyn till de förhandenvarande undantagsförbållanden vid bestämmandet af lönebeloppen;
efter mitt förmenande är den rikliga tillgång på penningar och den deraf härledande pris¬
stegring, som nu är rådande och som skulle utgöra skälet för de högre lönerna, af allt för
ny datum, för att böra läggas till grund vid bestämmandet af lönebelopp, afsedda icke blott
för tillfället, och hvilka man sedermera, icke utan ett begå orättvisa, har i sin makt att
minska, då statens mindre rikliga tillgångar och andra förhållanden sådant kunna kräfva.
Då majoritetens förslag endast visar en brist att fylla, till belopp af 27,577 Rall- och
reservanten Östergrens förslag en vinst af 1,829 R:dr, så vill det vid första påseende synas,
som om efter mitt förslag statsverket skulle göra en vinst på regleringen af icke mindre än
53,320 R:dr; men om härifrån afdragas de, såväl af majoriteten, som reservanten omnämnda,
men icke beräknade omkostnader för uppbörden af den stämpelpappersafgift 539,137 R:dr,
som enligt den sednares förslag, efter regleringens genomförande skulle komma statsverket
tillgodo, hvilka omkostnader, enligt uppgift, i medeltal för de tre sistförflutna åren uppgått
till 9,50 procent af uppbörden, således 48,792 R:dr, så skulle behållningen endast uppgå till
4537 R:dr, ett belopp som torde visa sig högst otillräckligt, om, såsom det blifvit ifrågasatt,
några af de allt för stora domsagorna komma att delas. Jag får således, för öfrigt instäm¬
mande uti Östergrens reservation, för min del föreslå lönernas bestämmande till 4000 R:dr.
39
Bilaga Litt. A. till reservationerne.
Tabell, dels utvisande den lösen, Häradshöfdingarne skulle erhålla med de af reservanterne föreslagne
sportelsatser, dels ock innehållande en jemförelse emellan sagda lösens belopp och de af Häradshöfdingarne
uppgifne omkostnader. , .. .
Obs. Anteckningarne i anmärkningskolumnen angifva orsakerne, hvarföre expeditionslosensumman
öfver- eller understiger uppgift^ omkostnadsbeloppet. För fall, då desse anteckningar ej tillfyllestgörande
förklara skillnaden, utföras i de två. sista kolumnerne de afdrag, som böra göras på den kontanta aflömn-
gen, eller de tillskott från statsverket, lrvilka erfordras för att Häradshöfdingarne skola erhålla någorlunda
jemnt afpassad ersättning för sina omkostnader i embetsförvaltningen.
Domsaga: 1 11
1. Norra Roslags ............
2. Mellersta Roslags ......
3. Södra Roslags............
4. Stockholms läns vestra.
5. Södertörns ................
6. Dpsala läns norra......
7. Upsala läns södra.......
8. Upsäla läns mellersta .
9. Kungadömets.............
10. Lifgedingets ............
11. Gotlands södra ..........
12. Gotlands norra ..........
13. Ostersysslets .............
14. Mellansysslets............
15. Södersysslets ............
I 16. Fryksdals ................
J 17. Jösse .........................
| 18. Elfdals och Nyeds ......
19. Vester Nerikes ..........
20. Öster Nerikes............
21. Lindes ......................
22. Nora ................. .....
23. Vestmanlands södra....
24. Vestmanlands vestra
25. Vestmanlands norra ...
26. Vestmanlands östra ...
27. Österdalarnes.............
28. Hedemora ................
29. Fall! ....................
30. Vesterdalarnes .........
31. Gestriklands .............
32. Norra Helsinglands ....
33. Vestra Helsinglands
34. Södra Helsinglands ....
35. Medelpads ................
36. Södra Ångermanlands .
37. Norra Ångermanlands .
38. Norra Jemtlands ......
39. Södra Jemtlands ......
40. Vesterbottens södra...
41. Vesterbottens norra...
|
|
L ö
|
sen
|
f ö r
|
|
|
tf
*
|
»
|
73
CJ3
|
|
2
|
p : a.
>— o o
pg!i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
O
|
|
|
sy
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ro
|
|
P>
|
3 © n
|
*1
|
O M
|
tf
o p
|
a
|
|
Is
|
|
5
|
='S
|
o
|
A n m ä r k n i n g a r:
|
£85°
|
H.g5
|
ro
-<
ro
|
.agfarts
tokoll och
bevis.
|
tecknings
tokoll och
bevis.
|
mppteck-
ningar.
|
handlings
tokoll och
bevis.
|
t>r w g
e
o o*
rt- O
|
g
C‘
o
pr |
|
§.
ro
|
PTC
° p
i
|
pr
o
P
P
P.
i-J
|
XJ O
s a
• SO
P
ri¬
sp
|
p “* tf
ro tf
P-n £.
?gs
rf ^
|
Rdr
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr,
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
|
Rdr.
|
Rdr.
|
109
|
174.tm
|
560
|
113.50
|
35,5o210.r>o
|
1121
|
357.50
|
2682
|
2700
|
|
400
|
|
Öl
|
128.70
|
430
|
80.50
|
28.50 141
|
848.»o
|
527.50
|
2266
|
1800
|
|
400
|
81
|
144.30
|
530,50
|
97
|
39
|
192.50
|
833,50
|
400
|
2318
|
2750
|
Omkostnaderne synes vara för
högt uppgifne.
|
|
50
|
lOöioo
|
426'
|
70
|
18
|
145.50
|
938
|
743,50
|
2497
|
3350
|
|
|
56
|
138,30
|
534,50
|
127,50
|
24,50
|
235
|
1049,50
|
576.50
|
2742
|
3200
|
D:o d:o.
|
|
300
|
118
|
130,80
|
476
|
129
|
30,50
|
193,50
|
1003
|
393
|
2474
|
2800
|
|
|
63
|
94.su
|
414-50
|
89,50
|
27
|
139
|
909,50
|
762,50
|
2500
|
1642
|
Omkostnaderne lågt uppgifne.
|
|
|
68
|
140.70
|
501,50
|
92.50
|
31
|
170
|
1047
|
250
|
2301
|
2511
|
Extra inkomst, lågt uppgifne.
|
|
500
|
122
|
196,50
|
706,50
|
195,50
|
54,50 466.50
|
774
|
393
|
2909
|
3983
|
D:o d:o.
|
|
122
|
198,30
|
632.50
|
144
|
26.50 219,50
|
585
|
504
|
2432
|
2900
|
Omkostnaderne högt uppgifne.
|
500
|
|
194
|
337.20
|
861
|
52
|
22
|
133
|
955
|
200
|
2754
|
1825
|
D:o för lågt uppgifne.
|
|
157
|
400,20
|
826,50
|
60
|
23.50
|
211
|
938,50
|
386
|
3003
|
1578
|
D:o d:o
|
1000
|
500
|
178
|
295,80
|
597
|
128
|
64
|
246,50
|
864,50
|
685,50
|
3059
|
3550
|
D:o för högt uppgifne.
|
|
150
|
221 jio
729. no
|
481
|
71
|
37
|
202
|
579.50
|
445
|
2187
|
2870
|
|
500
|
326
|
1102
|
134
|
41,50
|
223
|
1545,50
|
342
|
4444
|
5344
|
Extra inkom, för lågt uppgifne.
|
|
262
|
563,10
|
619,50
|
61,50
|
60,50
|
270
|
905
|
471
|
3213
|
4215
|
Omkostnaderne för högt upp¬
gifne.
|
|
|
155
|
315,oo
|
436,50
|
65,50
|
39
|
199
|
643,50
|
444.50
|
2299
|
1745
|
Omkostnaderne lågt uppgifne.
|
|
1000
300
|
175
|
318.30
|
551
|
90
|
60
|
180,50
|
1315
|
668,50
|
3358
|
4016
|
l):i> .ko
|
|
176
|
255.so
|
734
|
125
|
3
|
238
|
911
|
695
|
3138
|
3800
|
D:o högt uppgifne.
|
500
|
160
|
318
|
1043,50
|
130,50
|
20,»o
|
319.50
|
1214
|
720
|
3926
|
5801
|
Tku (ko
|
|
115
|
206,70
|
522-50
|
52
|
34
|
101
|
687.50
|
238,50
|
1957
|
|
l):o ej uppgifne.
|
|
|
114
|
231,30
|
575
|
80
|
53,50
|
215,50
|
880
|
840,50
|
2990
|
3500
|
D:o högt uppgifne.
|
|
|
63
|
123.30
|
428,50
|
81.5»
|
40
|
155.50
|
540
|
747.50
|
2179
|
1750
|
D:o d:o.
|
|
|
69
|
142,50
|
303
|
68
|
21
|
121
|
563,50
|
125
|
1413
|
1956
|
Omkostnaderne högt, extra in-
komsterne lågt uppgifne.
|
|
|
63
|
71,io
|
326,50
|
55.50
|
35,50
|
71.50
|
353,5 0
|
149,50
|
1126
|
1050
|
|
|
|
147
|
279,do
|
567
|
91
|
41,50
|
139
|
873,50
|
203,50
|
2342
|
2150
|
Omkostnaderne lågt uppgifne,
extra inkomsterne jemväl lågt.
|
|
|
331
|
539.10
|
786
|
278,50
|
107,»o
|
322
|
1624,50
|
500
|
4489
|
5500
|
|
1000
|
176
|
390,60
|
456,50
|
133
|
64
|
198
|
763
|
640
|
2821
|
3084
|
Omkostnaderne högt uppgifne.
|
300
|
|
205
|
285
|
581
|
100,50
|
50
|
166
|
694,50
|
1216
|
3298
|
2714
|
D:o lågt uppgifne.
|
500
|
210
|
538,50
|
607
|
119,50
|
167.50
|
271,50
|
1664
|
830
|
4408
|
354(
|
D:o d:o
|
|
141
|
319.50
|
795,50
|
164
|
89
|
199
|
1711
|
500
|
3919
|
4600
|
D:o högt uppgifne.
|
|
|
232
|
495,30
|
691,5»
|
202
|
62
|
205
|
1599,50
|
965,5 0
|
4455
|
3581
|
D:o lågt uppgifne.
|
|
|
188
|
319,50
|
907,50
|
75
|
52,50
|
139
|
748
|
294,50
|
2724
|
4000
|
Omkostnaderne högt, extra in¬
komster lågt uppgifne.
|
|
|
159
|
202,80
|
809,50
|
156,50
|
57.5 0
|
197,50
|
1537
|
|
3120
|
3440
|
Extra inkomster icke uppgifne.
|
|
600
|
269
|
570
|
890
|
112
|
39
|
167,50
|
1138,50
|
544
|
3730
|
5001
|
Omkostnaderne högt uppgifne.
|
400
|
175
|
405,90
|
963,50
|
145,50
|
40
|
229
|
2622,50
|
855,50
|
5437
|
5000
|
|
|
198
|
337,50
|
811,50
|
129,51
|
60
|
232,50
|
1246
|
1138,50
|
4154
|
2640
|
D:o lågt uppgifne.
|
500
|
|
282
|
605,io
|
1247
|
91
|
57
|
287
|
1515,50
|
879,50
|
4964
|
5500
|
D:o högt uppgifne.
|
|
500
|
234
|
315
|
831.50
|
67,50
|
49
|
172
|
845.51
|
265
|
2780
|
3805
|
Extra inkomster lågt uppgifne
|
|
154
|
348,30
|
1063
|
112
|
135,50
|
175
|
1058
|
600
|
364b
271b
i
|
4150
2700
|
Lösen för lappmarksting ej
|
|
500
|
111
|
245,40
|
i 462,r,(
1
|
136
|
68
|
1131,51
1
|
995,5.
|
561
|
uppgifven. Den har antagits
motsvara resekostnaden.
|
|
1
|
|
40
|
|
L ö
|
sen
|
fö r
|
|
|
Ö
X
et¬
t-i
|
O
|
cj
*d
*0
ro
w>
|
|
|
h*
&
>-i
Sfi 8J
|
t-h
2:w
^ i-.
P - K,
O o
p p H
ro £
|
| Fastebref.
|
Lagfarts
j protokoll och
bevis.
|
Intecknings
j protokoll och
bevis.
|
w
a§
gg
S CD
• O
tf
|
Afhandlings
protokoll och
bevis
|
Förmynder-
skaps proto¬
koll.
|
Dombok.
|
5’
e*r
o
3
et
CD
|
Summa
•telinkomst.
|
<5
O
3
O
P
Sfi
p-
b
|
A n in
|
ii. r k n i n g a r:
|
P 830
ro p?
CD O
p p
P
0
P
|
B ° '-i
M SP ^
p ce 2.
P o ~
CO w rf
■ sS
et ct
|
Hell-
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
|
|
Rdr.
|
Rdr. i
|
116
|
200,io
|
411
|
71,50
|
38-50
|
126.50
|
425.50
|
344
|
1733
|
1600:
|
|
|
|
117
|
299.70
|
920.50
|
74,50
|
319
|
186.5 0
|
1177.50
|
329
|
3424
|
5000
|
Extra inkomster lagt uppgifne.
|
|
1000
|
102
|
179,io
|
535
|
79
|
92.50
|
197
|
1591
|
758
|
3534
|
3963
|
|
|
|
600
|
1126
|
218,io
|
628.50
|
89
|
12,50
|
254.50
|
677
|
399
|
2405
|
2650
|
Omkostnaderne högt uppgifne.
|
|
|
76
|
149. i o
|
495.5 0
|
90,50
|
30,50
|
260.50
|
732
|
306
|
2140
|
2025
|
|
|
|
|
92
|
194,io
|
487
|
65
|
17.50
|
242,50
|
934.50
|
528
|
2561
|
2925
|
D:o
|
d:o.
|
|
|
i 56
|
121,-jo
|
360.50
|
82,50
|
17,50
|
249
|
567.50
|
395,50
|
1850
|
717
|
D.o
|
lågt uppgifne.
|
|
|
81
|
179,io
|
502
|
66,50
|
11
|
212
|
770
|
325
|
2147
|
2329
|
|
|
|
|
59
|
106.so
|
324
|
85.50
|
20,50
|
193
|
680,50
|
574
|
2043
|
1400
|
D:o
|
lågt uppgifne.
|
|
|
103
|
166,20
|
668.no
|
80
|
18,50
|
187.50
|
1100
|
783
|
3107
|
3000
|
|
|
|
|
64
|
O
CO
CO
O
T—4
|
348
|
69
|
16,50
|
250,50
|
723
|
275
|
1855
|
2300
|
|
|
|
500
|
197
|
311,10
|
645,50
|
66
|
35,50
|
244.50
|
1129
|
730
|
3359
|
2483
|
D:o
|
lågt uppgifne.
|
500
|
|
116
|
237.00
|
523
|
46
|
18,50
|
184
|
738.50
|
—
|
1864
|
—
|
Hvarken omkostnader eller
extra inkomster uppgifne.
|
|
:
|
264
|
526,50
|
886
|
101
|
85.50
|
380
|
1590
|
641.50
|
4475
|
2700
|
Omkostnaderne lågt uppgifne.
|
500
|
|
147
|
282,oo
|
642,50
|
101.5 0
|
35
|
270.50
|
732
|
bo/
|
2768
|
3200
|
* D:o
|
högt uppgifne.
|
|
|
145
|
281.40
|
643
|
101
|
28
|
317
|
961
|
390
|
2866
|
2800
|
|
|
|
|
293
|
511.80
|
1154
|
178,50
|
84
|
393
|
1659
|
1195.50
|
5469
|
63(58
|
D:o
|
d:o.
|
|
|
303
|
557,io
|
1238
|
121.50
|
60,50
|
344
|
1700
|
750
|
5074
|
5550
|
D:o
|
d:o.
|
|
|
263
|
540.30
|
1106
|
117,50
|
73
|
566,50
|
2006,50
|
1241,50
|
5914
|
4950
|
|
|
1000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2890
|
5800
|
Omkostnaderne högt, extra in-
|
|
800
|
123
|
187,20
|
480.50
|
127.50
|
21,50
|
331,50
|
1333.5 0
|
285.50
|
kom stel1
|
lågt uppgifne.
|
|
125
|
331.80
|
587
|
58
|
83
|
324,50
|
1628,50
|
518
|
3656
|
4746
|
Omkostnaderne högt uppgifne.
|
|
|
127
|
256,20
|
537,50
|
56,50
|
30
|
293,50
|
1136
|
398
|
2835
|
2900
|
|
|
|
|
118
|
214.80
|
678
|
73.50
|
66
|
451.50
|
1996
|
650
|
4248
|
4600
|
D:o
|
d:o
|
800
|
|
220
|
474
|
1245
|
132,50
|
56
|
644,50
|
2122
|
1487
|
6381
|
6500
|
D:o
|
d:o
|
600
|
|
234
|
398,io
|
905
|
123
|
43
|
374.50
|
1619
|
—
|
3697
|
4650
|
Omkostnaderne högt uppgifne,
extra inkomster ej uppgifne.
|
1000
|
|
286
|
414
|
1079
|
121.50
|
28
|
322
|
1213.50
|
1023
|
4487
|
4500
|
Omkostnaderne högt uppgifne.
|
|
368
|
519
|
1388
|
114
|
87,50
|
329,50
|
1065
|
385
|
4256
|
—
|
D:o
|
icke uppgifne.
|
800
|
|
144
|
279,30
|
740
|
139,50
|
77,50
|
227
|
1223
|
762
|
3592
|
2122
|
D:o
|
lågt uppgifne.
|
|
125
|
273.i;o
|
730.5 0
|
93,50
|
15
|
232,5 0
|
999,50
|
539,50
|
3009
|
4693
|
D:o
|
högt uppgifne.
|
|
400
|
150
|
270,fio
|
1007
|
79.50
|
47,50
|
319
|
1191.50
|
350
|
3415
|
4550
|
D:o
|
d:o
|
|
228
|
446,70
|
607.50
|
134
|
27.r,o
|
311
|
1165,50
|
328
|
3248
|
2945
|
D:o
|
d:o
|
1000
|
|
230
|
517,80
|
999
|
131
|
98,50
|
510
|
1626
|
1399,50
|
5512
|
4000
|
D:o
|
lågt uppgifne.
|
1000
|
|
191
|
376,20
|
1042,50
|
104.50
|
50,so
|
441
|
1862
|
371
|
4439
|
3350
|
Omkostnaderne lagt, extra in¬
komster^ lågt uppgifne.
|
800
|
|
189
|
316,20
|
965
|
123
|
119.50
|
272
|
1899,50
|
960
|
4844
|
4427
|
Omkostnaderne lågt uppgifne.
|
|
|
87
|
136.20
|
476
|
64,50
|
41
|
120
|
500
|
375
|
1800
|
1585
|
D:o
|
clio.
|
|
|
205
171
|
365.7 0
|
944
|
107,50
|
95
|
251
|
1329,50
|
431
|
3729
|
3223
|
D:o
|
d:o.
|
|
|
273.00
|
895
|
72
|
41
|
365
|
1341
|
927,50
|
4086
|
4925
|
D:o
|
högt uppgifne.
|
500
|
|
167
|
333,30
|
795
|
90.50
|
163,50
|
240
|
1436,50
|
500
|
3726
|
2400
|
D:o
|
lågt uppgifne.
|
800
|
|
334
|
439.2 0
|
787.50
|
92,50
|
49
|
319.5 0
|
1592
|
750
|
4364
|
4300
|
|
|
|
|
197
|
434,70
|
686,50
|
80
|
53
|
336
|
2019
|
1130
|
4936
|
4600
|
Omkostnaderne högt uppgifne.
|
900
|
|
228
|
360,60
|
718.50
|
70.50
|
27
|
303
|
1131
|
841
|
3680
|
3950
|
D:o
|
d:o
|
400
|
|
158
|
260.io
|
487
|
100
|
7.50
|
146
|
728,50
|
423,50
|
2311
|
2395
|
|
|
|
|
139
|
260,40
|
497,50
|
78
|
34,50
|
209
|
965
|
140
|
2323
|
3022
|
Omkostnaderne högt, extra in¬
komster^ lågt uppgifne.
|
|
|
120
|
197.40
|
457,50
|
79.50
|
15
|
220
|
903
|
505,50
|
2498
|
2500
|
|
|
|
|
126
|
240,oo
|
463,50
|
74
|
16
|
210
|
1021
|
193,50
|
2345
|
2200
|
Omkostnaderne lagt uppgifne,
likaså de extra inkomsterne.
|
|
|
,157
|
381,00
|
573
|
84
|
27,50
|
281,50
|
977,50
|
200
|
2682
|
2850
|
Extra inkomsterne lågt upp¬
gifne.
|
|
|
Domsaga:
; 42. Vesterbottens mellers
t 43. Norrbottens södra.....
i 44. Norrbottens norra......
J 45. Kinda och Ydre härads
1 40. Björkekinds in. ti. härads
47. Lysings och G östrings
härads ....................
48. Åkerbo in. 0. härads
49. Wifolka m. fl. härads.....
50. Finspånga läns ...........
61. Aska m. fl. härads ........
52, Hammarkinds m. it. hä¬
rads .......................
53. Vesta härads ............. .....
! 54. Östra härads (i Småland) 116
55. Östbo och Westbo härads
| 50. Tveta m. fl. härads
i 57. Norra och södra Wedbo
härads .........'....
58. Östra Wärends ....
59. Vestra Wärends .....
60. Sunnerbo härads
61. Norra och södra Tjnsts
härads ....................
62. Aspelands och Hanbörds
härads .....................
; 63. Sefvedes och Tonaläns
härads .....................
i 64. Norra Möre och Stranda
härads ....................
65. Södra Möre härads ....
I 66. Ölands ........................
67. Halmstads m. fl. härads
68. Årstads m. fl. härads
69. Wiske och Fjäre härads
70. Askims in. fl. härads.
71. Inlands..................
72. Oronst och Tjörns .....
73. Norrvikens ...............
74. Sunnervikens ............
75. Marks m. fl. härads ...
76. Flundre m. fl. härads
77. Kinds och Bedvägs härads|205
78. Wät.tle m. fl. härads......
79. Ås och Gäseneds härads
80. Nordals in. fl. härads ...
81. Tössbo och Wedbo härads
82. Ase m. fl. härads .........
83. Kinnefjerdings med flere
härads ...................
84. Skånings in. fl. härads..
85. Gudhems och Kåkinds
härads ..................
86. Wartofta och Frökinds
87. Norra Wadsbo .........
41
Lösen för
Domsaga:
|
; Fastebref.
|
i Lagfarts
j protokoll och
1 bevis.
|
'
| Intecknings
! protokoll och
i bevis.
|
a
g. c
rf
tv
|
j Afhandlings !
| protokoll och
j bevis.
|
s-s
» S-
g1-B
hl
o 7
|
Dombok.
|
88. Södra Wadsbo ...........
|
Rdr
132
|
Rdr.
226,20
|
Rdr.
548
|
•Rdr.
119
|
Rdr.
21,50
|
Rdr.
227
|
| Rdr, i
; 918 |
|
89. Listers härads ............
|
115
|
210,30
|
650
|
89,50
|
41,50
|
212
|
1303,50
|
90. Bräkne härads............
|
93
|
194.40
|
591,50
|
56,50
|
26
|
153.50 883,50:
|
91. Östra härads...............
|
109
|
211,20
|
672
|
47
|
35
|
153
|
11188 :
|
92. Medelstads härads ......
|
150
|
313,20
|
903
|
91
|
43
|
176
|
j 1762
|
93. Ingelstads o. Järrestads
härads....................
|
314
|
505.f>o
|
772,50
|
90.50
|
56
|
241
|
1080
|
94. Willands o. Östra Göinge
härads.....................
|
225
|
428,40
|
976,50
|
77,50
|
44,50
|
327,50) 1813,50
|
9». Allbo och Gärds härads
|
206
|
375,30
|
592,50
|
171,50
|
43,50
|
186.50 1143
|
96. Vestra Göinge härads...
|
188
|
330
|
737
|
90,50
|
42,50
|
234
|
|1316 :
|
97. Norra och södra Åsbo
och Bjäre härads......
|
362
|
657
|
1440
|
225,50
|
82,50
|
443,5012418,50
|
98. Skytts och Oxie härads
|
190
|
384,60
|
497,50
|
118.50
|
70
|
204,50 1089
|
99. Färs och Frosta härads
|
346
|
628,20
|
1412
|
137
|
71.50
|
381
|
12759
|
100. Rönnebergs m. fl. härads
|
208
|
435,60
|
874
|
150
|
134.50
|
390
|
1407
|
101. Luggude härads ........
|
187
|
369,90
|
859.50
|
130
|
53.50
|
396
|
|1246,50
|
102. Bara och Torna härads
|
170
|
260,40
|
569,50
|
|
115
|
472
|
1516,50
|
103. Herrestads m. fl. härads
|
2581464.70
|
636
|
103,50
|
59
|
291
|
i 1235
|
3'g
§1
B
1 i Anmärkningar:
pr °
a p
B°°
5 g.3-
•5 g g.
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
933
|
3125
|
2718
|
516
|
3138
|
4045
|
521
|
2519
|
2850
|
212,50
|
2628
|
3950
|
742
|
4180
|
3250
|
568
|
3628
|
4500
|
841
|
4734
|
4780
|
581,50
|
3305
|
2750
|
250
|
3188
|
5250
|
849,50
|
6479
|
4400
|
501,50
|
3056
|
3450
|
925,50
|
6660
|
7600
|
1264,50
|
4864
|
5926
|
475
|
3726
|
3700
|
—
|
3221
|
__
|
| Rdr.
! 400
Omkostnaderne högt uppgifne.
D:o d:o
Omkostnaderne högt, extra in-j
komsterne lågt uppgifne.
Omkostnaderne^högt uppgifne
900
500
878
o:o d:o j 500
D:o lagt uppgifne! 300
Omkostnaderne högt, extra in-j j
komsterne lågt uppgifne. j i
Omkostnaderne lågt uppgifneI 800j
D:o högt uppgifne i
D:o ' d:o 10001
D:o d:o 600!
! m\
Omkostnaderne icke uppgifne,i 600:
,ej eller de extra inkomsternej i
3925j 62241 Omkostnaderne högt uppgifne* 800i
6
Bilagan Litt. B till reservationerna.
Tabell, upptagande: a) de faktorer, efter hvilka tjenstgöringspenningarne beräknats; b) den föreslagna
nya aflöningen för häradshöfdingarne; c) för jemförelse skull, deras nu varande bruttoinkomster; och d) den
vinst eller förlust, som statsverket för hvarje domsaga skulle göra på regleringen.
|
|
I mede
tal af¬
gärda
mål.
|
l-
|
F ö r e a
|
lagen aflö
|
n i n g.
|
|
|
Folkmängd.
|
|
nningar af statsverket.
|
1 sportler.
|
Summa
|
grofva brottmål.
|
B
CD
*
§ E
tr g
2. c
< :
srf
|
1 PC
|
- oi
‘
|
tjenst-
göringspen-
ningar.
|
förvaltnings'
kostnads-
bidrag.
|
t»
: B
B
pj
i '
|
.... [28056
|
[ !
|
251
|
450(
|
) 1500
|
|
6001
|
»2682
|
8682
|
...
|
19792
|
5
|
167
|
450(
|
)! 700*
|
|
5206
|
>2266
|
7466
|
...27361
|
32
|
27c
|
450C
|
2000
|
400
|
6906
|
2318
|
9218
|
.... 20801
|
9
|
223
|
450C
|
1400
|
|
590C
|
>2497
|
8397
|
....|28985
|
28
|
166
|
450C
|
1400
|
—
|
590C
|
>2742
|
8642
|
....40648
|
13
|
292
|
450f
|
2000
|
300
|
680C
|
2474
|
9274
|
....21985
|
6
|
185
|
4500
|
1200
|
--
|
5700
|
2500
|
8200
|
....,24975
|
15
|
208
|
4500
|
1400
|
—
|
5900
|
2301
|
8201
|
....178181
|
14
|
259
|
4500
|
2200
|
500
|
7200
|
2909
|
J 0109
|
|
12
|
170
|
4500
|
1400
|
—
|
5900
|
2432
|
8332
|
.... ,24804
|
7
|
154
|
4500
|
600*
|
—
|
5100
|
2754!
|
7854
|
. 23206
|
7
|
179
|
4500
|
200*
|
—
|
4700
|
3003
|
7703
|
... 45496
|
5
|
317
|
4500
|
2100
|
500
|
7100
|
3059
|
10159
|
...35417
|
4
|
155
|
4500
|
1200 i
|
—
|
5700
|
2187
|
7887
|
...[57570
|
7
|
614
|
4500
|
3500 !
|
500
|
8500
|
4444!
|
12944
|
...142453
|
3
|
403
|
4500
|
2500
|
—
|
7000
|
3213
|
10213
|
.34447
|
8
|
171
|
4500
|
1300
|
—
|
5800
|
2299!
|
8099
|
..34659
|
3
|
602
|
4500
|
3400
|
10001
|
8900
|
3358
|
12258
|
...47857
|
18
|
318
|
4500
|
2200
|
300!
|
7000
|
31381
|
10138
|
...43677
|
16
|
286
|
4500
|
1500*j
|
—
|
6000
|
3926)
|
9926
|
...30163
|
5
|
2 22
|
4500
|
1500
|
--
|
6000
|
1957)
|
7957
|
...[34151
|
7
|
270
|
4500
|
1800 i
|
--1
|
6300
|
2990!
|
9290
|
... (25452
|
9(125
|
4500
|
1000 !
|
---j
|
5500
|
2179;
|
7679
|
..(24580
|
7(102
|
4500
|
1000 (
|
--j
|
5500
|
14131
|
6913
|
..[21324
|
5
|
102
|
4500
|
1000
|
_ |
|
5500
|
11261
|
6626
|
..j 29181
|
9:
|
114
|
4500
|
1500 1
|
—
|
6000
|
2342
|
8342
|
..61499
|
18 i
|
»18
|
4500
|
3400 j
|
lOOo!
|
8900
|
4489
|
|
13389
|
..[29924
|
7
|
!50
|
4500
|
1600 !
|
—
|
6100:
|
2821
|
|
8921
|
|
12 2
|
78
|
4500
|
1500*!
|
--j
|
6000:
|
1298
|
|
9298
|
..47273
|
13:
|
58
|
4500
|
3400 1
|
500!
|
8400 h
|
1408
|
|
12808
|
.41945
|
154
|
90
|
4500
|
3000 j
|
--1
|
75003
|
919
|
|
11419
|
.31875
|
19 5
|
59
|
4500
|
3300
|
|
|
7800 4
|
453[
|
|
12253
|
.[19656
|
20 2
|
54
|
4500
|
1700
|
|
6200 2
|
724!
|
|
8924
|
.34016
|
22 3
|
40
|
4500
|
2300 j
|
--1
|
68003
|
120;
|
|
9920
|
.43705
|
17 3
|
77
|
4500
|
2500 !
|
600!
|
7600 3
|
730(
|
|
11330 1
|
.(46185
|
195
|
63
|
4500
|
3100*[
|
--:
|
76005
|
437;
|
|
13037 1
|
55
B
<
»
O*
B
3
K
Statsverkets ;
vinst eller för-!
lust på regle-j
ringen.
1. Norra Roslags............
2. Mellersta Roslags.......
3. Södra Roslags.............
4. Stockholms läns vest!
5. Södertörns...................
6. Upsala läns norra.......
7. Upsala läns södra.......
8. Upsala läns mellersta.
1). Kungadömets ..............
11. Gotlands södra,.
12. Gotlands norra
14. Mellansysslets
17. Jösse............
18. Elfdals och
23. Vestmanlands
24. Vestmanlands
25. Vestmanlands
26. Vestmanlands
27. Osterdalarnes
södra.,
vestra
norra...
östra ...
29. Fåla ........................
30. Vesterdalarnes.........
31. Gestriklands............
32. Norra Helsinglands
33. Vestra Helsinglands
34. Södra Helsinglands .
35. Medelpads................
Der detta tecken förekommer, hafva tjenstgöringspenningarne
domsagan upptages i bilagan Litt. A.
----1 1286
--! 1232
-----j 2676
--! 1169
--1 841
--1 2534
--1 1378
--1 768
1847
1805
611
1517
1693
--1 985
688!--:
minskats med det belopp, som för I
7088
6259
7210
6675
11242
8070
727,
7720
10812
9357
876,
9611
8631
8121
12138
8310
6177
9307
10078
11610
5733
8004
6447
4237
5457
7501
10855
7543
8530
10961
9614
7407
8227
—| 1594!
—: 1207'
—! 2008
--! 1722
1204
925
481
2600!
703
1025
911 —j
1908! —i
--j 1528!
234 ----
--! 806!
---1 1903
---j 1922!
-- 2951j
-----i 60
1684! —i
--1 2224
43
Domsaga.
SV
3
»!
I medel¬
tal af¬
gärda
mål.
B" E
Föreslagen aflöning.
i penningar från statsverket
a 3 a
i ap er? 3
OJ
tf
3
3
SO
<73
tf
3
3
eu
3
P7*
Statsverkets
vinst eller för¬
lust på regle¬
ringen.
37. Norra Ångermanlands .
|
36691
|
11
|
491
|
4500
|
38. Norra Jemtlands
|
42152
|
! 14
|
413
|
4500
|
’ 39. Södra Jemtlands.....
|
-27477
|
t 1
|
239
|
4500
|
; 40. Vest,erbottens södra
|
48324
|
18
|
381
|
4500
|
41. Vest-erbottens norra....
|
27940
|
12
|
284
|
4500
|
42. Vest-erbottens mellersta......
|
1180581 91193
|
4500
|
43. Norrbottens södra
|
41281
|
! 11612
|
4500
|
44. Norrbottens norra
|
28415
|
20 506
|
4500
|
45. Kinda och Ydre härads ..
|
29815
|
11 135
|
45001
|
46. Björkekinds m. fl. härads
|
27303
|
15195
|
4500!
|
47. Lysings o, Göstrings härads
|
24970
|
7jl96
|
4500!
|
48. Åkerbo m. fl. härads.........
|
27958
|
81145
|
4500!
|
49. Wilfolka in. fl. härads ...
|
26355
|
10
|
165
|
4500!
|
50. Finspånga läns ... .
|
27075
|
7
|
187
|
4500
|
51. Aska in. fl. härads ..
|
31375
|
10
|
208
|
4500,
|
52. Hammarkinds m. fl. härads
|
24528
|
4
|
202
|
4500,
|
53. Vestra härads...............
|
30308
|
12
|
156
|
4500:
|
54. östra härads (i Småland)...
|
21936
|
10
|
170
|
4500
|
oo. Östbo och VVestbo härads
|
47348
|
12
|
408
|
4500!
|
56. Tveta rii. fl. härads.
|
34727
|
7
|
159
|
4500
|
57. Norra o. Södra Vedbo härads
|
31423
|
JO
|
193
|
4500
|
58. östra Wärends........
|
55384
|
21
|
447
|
4500
|
59. Vestra Wärends.....
|
59090
|
19
|
355
|
4500
|
60. Sunnerbo härads
|
40946
|
9
|
348
|
4500
|
61. Norra o. Södra Tjusts härads
|
43713
|
13
|
280
|
4500
|
62. Aspelands o. Hanbörds h:ds
|
30799
|
15
|
387
|
4500
|
63. Servedes o. Tunaläns härads
|
27761
|
10
|
244
|
4500
|
64. Norra Möre o. Stranda härads
|
29814
|
22
|
288
|
4500
|
65. Södra Möre härads ............
|
44705
|
42
|
493
|
4500
|
66. Ölands .
|
37978
|
19
|
368
|
4500
|
67. Halmstads m. fl. härads......
|
42518
|
21
|
285
|
4500
|
68. Årstads m. fl. härads .........
|
42222
|
22
|
274
|
4500;
|
69. Wiske och Fjäre härada ...|31450
|
7
|
437
|
4500
|
70. Askims m. fl. härads .........29555
|
24
|
256
|
4500
|
71. Inlands............. 133758
|
9
|
302
|
4500
|
72. Orousts och Tjörns ............ 29252
|
10
|
159
|
4500
|
73. Norrvikens.................... 33531
|
7
|
453
|
4500
|
74. Sunnervikens................... '403211
|
15
|
195
|
4500
|
75. Marks m. fl. härads..... 149257!
|
24 697
|
4500
|
76. Flundre m. fl. härads.........
|
273541
|
81214
|
4500
|
77. Kinds och Kedvägs härads
|
141451
|
11475
|
4500'
|
78. Wättie m. fl. härads.........!1
|
192241
|
11284
|
4500
|
2400*
|
-- 690C
|
4154
|
11054
|
9934
|
|
1120
|
2600
|
--7101
|
4964
|
12064
|
12882
|
818
|
|
1600
|
500 660C
|
>2781
|
938C
|
7491
|
—
|
1881
|
2600
|
500 760C
|
3646
|
11246
|
10082
|
__
|
1164
|
1800
|
---! 6306
|
2716
|
9016
|
6998
|
|
2018
|
1200
|
---! 5700
|
1733
|
7433
|
4369
|
--
|
3064
|
3500
|
1000! 900(
|
3424
|
12424
|
9068
|
|
3356
|
3000
|
600 8100
|
3534
|
11634
|
8623
|
|
3011
|
1100
|
--! 5600
|
2405
|
8005
|
6949
|
___
|
1056
|
1400
|
------- 5900
|
2140
|
8040
|
6370
|
|
1670
|
1300
|
---! 5800
|
2561
|
8361
|
7032
|
—
|
1329
|
1100
|
--1 5600
|
1850
|
7450
|
7395
|
__
|
55
|
1200
|
----! 5700
|
2147
|
7847
|
7672
|
____
|
175
|
1300
|
--i 5800
|
2043
|
7843
|
8504
|
661
|
|
1500
|
--! 6000
|
3107
|
9107
|
11218
|
2111
|
|
1300
|
500 6300
|
1855
|
8155
|
6347
|
__
|
1808!
|
700*
|
-----! 5200
|
3359
|
8559
|
8544
|
—
|
15!
|
1200
|
— 5700
|
1864
|
7564
|
6954
|
__
|
61 o!
|
2100*
|
--; 6600
|
4475
|
11075
|
12265
|
1190
|
|
1200
|
---- 5700
|
2768
|
8468
|
9661
|
1193
|
__;
|
1400
|
-- 5900
|
2866
|
8766
|
8864
|
98
|
|
3000
|
--1 7500
|
5469
|
12969
|
14531
|
1562
|
__1
|
2600
|
--1 7100
|
5074
|
12174
|
14851
|
2677
|
_____1
|
1100*'
|
-- 5600
|
5914
|
11514
|
14604
|
3090
|
__j
|
2000 1
|
800 7300
|
2890
|
10190
|
9997
|
__
|
193
|
2400 {
|
- 6900
|
3656
|
10556
|
9982
|
|
5741
|
1600
|
---6100
|
2835
|
8935
|
7457
|
__
|
1478
|
1200*
|
---1 5700
|
4248
|
9948
|
10499
|
551
|
__
|
2700*
|
--1 7200
|
6381
|
13581
|
16573
|
2992
|
__
|
2400
|
--! 6900
|
3697
|
10597
|
10081
|
|
516
|
1100*
|
--j 5600
|
4487
|
10087
|
11712
|
1625
|
|
2000 !
|
-- 6500
|
4256
|
10756
|
12975
|
2219
|
|
1800*,
|
---1 6300
|
3592
|
9892
|
8970
|
__
|
922!
|
1800 ;
|
-----! 6300
|
3009
|
9309
|
10183
|
874
|
|
1900 I
|
400 6800
|
3415
|
10215
|
8426
|
|
1789}
|
200*!
|
-- 4700
|
3248
|
7948
|
9025
|
1077
|
|
1700*
|
--! 6200
|
5512
|
11712
|
14390
|
2678
|
___
|
1700*!
|
------ 6200
|
4439
|
10639
|
13754
|
3115
|
__;
|
3500
|
--! 8000
|
4844!
|
12844
|
12057
|
__
|
787
|
1400 i
|
---- 5900
|
1800’
|
7700
|
6397
|
-—
|
1303
|
2900 1
|
--; 7400.
|
1729
|
11129
|
10674
|
|
4551
|
1400*
|
--i 5900
|
4086j
|
9986
|
10378
|
3921
|
|
44
Domsaga.
|
Folkmängd.
|
I medel¬
tal af-
|
|
Föreslagen aflöning.
|
|
j
Nuvarande bruttoinkomst.
|
Statsverkets
vinst eller för¬
lust på regle¬
ringen.
|
© a 1
w> j grof va brottmål.
|
roa
ål.
D P
er» e
^ p-
pa
^ p
° 3
& £
2. 2
It
|
i penningar från statsverket
|
i sportler.
|
Summa
|
§
|
tjenst-
j göringspen-
ningar.
|
f örvaltnings-
kostnads-
bidrag.
|
Summa
|
vinst.
|
förlust.
|
79. Ås och Gäseneds härads ...
|
24537
|
7
|
255
|
4550
|
800*
|
|
5300
|
3726
|
9026
|
9473
|
447
|
|
1 80. Nordals m. fl. härads .........
|
44214
|
10
|
416
|
4500
|
2600
|
---
|
7100
|
4364
|
11464
|
12990
|
1526
|
—
|
81. Tössbo och Wedbo härads
|
38812
|
7
|
356
|
4500
|
1300*
|
—
|
5800
|
4936
|
10736
|
12170
|
1434
|
—
|
; 82. Åse m. fl. härads ...............
|
37307
|
10
|
280
|
4500
|
1500*
|
|
6000
|
3680
|
9680
|
10258
|
578
|
—
|
83. Kinnefjerdings in. fl. härads
|
36063
|
7
|
208
|
4500
|
1500
|
—
|
6000
|
2311
|
8311
|
7758
|
—
|
553
|
; 84. Skånings in. fl. härads ......
|
31132
|
11
|
282
|
4500
|
1800
|
—
|
6300
|
2323
|
8623
|
7753
|
---:
|
870'
|
! 85. Gudhems o. Kåkings härads
|
30163
|
13
|
204
|
4500
|
1500
|
—
|
6000
|
2498
|
8498
|
8281
|
—.—
|
217
|
86. Wartofta o. Frökinds härads
|
34666
|
9
|
285
|
4500
|
1900
|
—
|
6400
|
2345
|
8745
|
7714
|
----
|
1031
|
87. Norra Wadsbo.....................
|
29216
|
12
|
201
|
4500
|
1400
|
—
|
5900
|
2682
|
8582
|
7460
|
—
|
1122
|
88. Södra Wadsbo.....................
|
32694
|
13
|
235
|
4500
|
1200*
|
—
|
5700
|
3125
|
8825
|
7950
|
—
|
875'
|
i 89. Listers härads ...................
|
24466
|
9
|
250
|
4500
|
1500
|
—
|
6000
|
3138
|
9138
|
7761
|
—
|
1377
|
90. Bräkne härads.....................
|
21438
|
n
l
|
206
|
4500
|
1300
|
—
|
5800
|
2519
|
8319
|
8298
|
—
|
21
|
91. östra härads (i Blekinge)...
|
25166
|
21
|
249
|
4500
|
1700
|
—
|
6200
|
2628
|
8828
|
6501
|
—
|
2327
|
92. Medelstads härads...............
|
32510
|
17
|
577
|
4500
|
2500*
|
—
|
7000
|
4180
|
11180
|
10245
|
—
|
9351
|
93. Ingelstads o. Järrestads h:ds
|
37207
|
16
|
244
|
4500
|
1300*
|
—.—
|
5800
|
3628
|
9428
|
14028
|
4600
|
—.—
|
i 94. Willands o. östra Göingeh:ds
|
49771
|
20
|
381
|
4500
|
2100*
|
—
|
6600
|
4734
|
11334
|
12281
|
947
|
—
|
95. Allbo och Gärds härads......
|
35352
|
19
|
277
|
4500
|
1600*
|
—
|
6100
|
3305
|
9405
|
10334
|
929
|
--;
|
j 96. Vestra Göinge härads.........
|
33137
|
20
|
312
|
4500
|
2100
|
—
|
6600
|
3188
|
9788
|
10006
|
218
|
——|
|
| 97. Åsbo m. 11. härads ............
|
56401
|
24
|
487
|
4500
|
2400*
|
—
|
6900
|
6479
|
13379
|
19836
|
6457
|
--1
|
! 98. Skytts och Oxie härads......
|
34672
|
13
|
208
|
4500
|
1500
|
|
6000
|
3056
|
9056
|
9970
|
914
|
--;
|
1 99. Färs och Frosta härads......
|
52900
|
33
|
362
|
4500
|
1700*
|
—
|
6200
|
6660
|
12860
|
18788
|
5928
|
--
|
100. Rönnebergs in. fl. härads ...
|
45046
|
19
|
384
|
4500
|
2000*
|
|
6500
|
4864
|
11364
|
13567
|
2203
|
—
|
101. Luggude härads..................
|
40867
|
13
|
247
|
4500
|
1200*
|
|
5700
|
3726
|
9426
|
12719
|
3293
|
--j
|
,102. Bara och Torna härads......
|
39980
|
20
|
232
|
4500
|
1200*
|
—
|
5700
|
3221
|
8921
|
12787
|
3866
|
---!
|
(103. Herrestads m. fl. härads......
|
42632
|
14
|
200
|
4500
|
800
|
|
5300
|
3925
|
9225
|
13570
|
4345
|
|
.
|
|
463500183600
|
9900
|
657000
|
|
1002121
|
997928
|
76361:80554
|
Rättelser:
32, råd.
|
3
|
nedifrån
|
står: få
|
läs: får
|
33, „
|
15
|
uppifrån
|
står: uppfattningar
|
läs: uppskattningar eller beräkningar, nära
|
|
|
|
ligen två uppskattningar
|
35,
|
5
|
uppifrån
|
står: instrument, äfven
|
läs: instrument öfver
|
35, „
|
6
|
nedifrån
|
står: varit
|
läs: vara
|
41,
|
3
|
nedifrån,
|
4 kolumnen står: 130
|
läs: 139
|
^4, „
|
2
|
nedifrån,
|
5 kolumnen står: 800
|
läs: 800*
|