Bevillning s- Utskottets Betänkande N:o 7.
1
N:o
7.
Ank, till Riksd. Kansli den 20 April 1874, kl. 10 £, m.
Betänkande, angående vilkoren för tillverkning och försäljning af
bränvin.
Sedan Bevillnings-Utskottet. till pröfning förehaft såväl de från Kamrarne
till Utskottet hänvisade motioner som åtskilliga inom Utskottet väckta förslag rö¬
rande ändringar i nu gällande förordningar angående vilkoren för tillverkning och
för försäljning af bränvin, samt Utskottet derjemte fått med nådig skrifvelse den
20 sistlidne Mars från Kongl. Maj:t mottaga ett stort antal från kommuner och en¬
skilda personer till Kongl. Maj:t ingifna framställningar angående åtskilliga förän¬
dringar i den rörande försäljning af bränvin nu gällande lagstiftning, för att hos
Utskottet i sammanhang med motionerna i enahanda syfte komma under öfvervä¬
gande; får Utskottet, jemlikt 40 § Riksdagsordningen, afgifva betänkande i dessa
ämnen; och har Utskottet härvid funnit sig böra, på sätt vid flere föregående
riksdagar skett, i ett gemensamt betänkande sammanföra sina framställningar beträf¬
fande så väl förordningen om vilkoren för tillverkning som den om vilkoren för
försäljning af bränvin.
En förändring, som berör båda dessa författningar, har inom Första Kam¬
maren blifvit ifrågasatt af Herr N. S. von Kock, som uti motion N:o 12 föreslagit,
“att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida icke, till vinnande af större sä¬
kerhet och jemlikhet vid beskattning af bränvin, de nu utgående särskilda afgif-
terna å tillverkning och försäljning kunde utbytas emot en till statsverket ingående
gemensam tillverkningsafgift samt att i sådant fall Kongl. Maj:t ville till Riksdagen
aflåta förslag till de förändrade stadganden angående försäljning af bränvin och
Bih. till Riksd. Prot. 1874. 5 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 1
2 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.
andra spirituösa drycker, som häraf blefve en följd och af omständigheterna i öf-
rigt kunde påkallas*'.
Härjemte har motionären, “för den händelse att det allmänna tänkesättets
påträngande makt så verkat, att Bevillnings-Utskottet skulle vara benäget sjelft
taga ett snabbare steg i den efter hans tanke rätta riktningen och åter en gång
vill medverka till sammanslående af ifrågavarande afgifter ungefär så som år 1870
genom betänkandet N:o 8, hvad angår tillverkningslagen**, “på det en icke motions¬
rätt agande minoritet inom Utskottet må vara oförhindrad att verka i denna rikt-
ning“, i andra rummet alternativt hemställt, det Riksdagen måtte besluta:
a) att nuvarande minuterings- och utskänknings-afgifter för spritdrycker
upphöra;
b) att tillverkningsafgiften i stället höjes till 1 Rdr 10 öre pr kanna;
c) att tillverkare, om sådan förhöjning af skatten sker, äfven beviljas, jemte
de honom redan förunnade, de ytterligare lättnader af större nederlagsrätt m. m., som i
Bevillnings-Utskottets betänkande N:o 8 vid 1870 års riksdag tillstyrktes;
d) att full ersättning för minskad inkomst genom utminuterings- och ut-
skänknings-afgifternas borttagande anslås åt vederbörande landsting, hushållnings¬
sällskap och kommuner efter hvad de visa sig i medeltal under de fem åren
1868—1873 hafva, omedelbarligen eller medelbarligen, genom minutering eller ut-
skänkning af bränvin åtnjutit eller ock efter andra grunder, dem Bevillnings-Utskot¬
tet uppgifver eller Riksdagen anser mera lämpliga;
e) att om skatten höjes med t. ex. 30 öre å hvarje kanna bränvin, då ®|u
af nettoinkomsten af tillverkningsafgiften årligen fördelas efter folkmängden år
187— emellan alla rikets lands- och stads-kommuner för att af dem användas till
lindring i kommunalutgifter, men främst såsom bidrag till folkundervisning och sä¬
kerhetspolis; börande dock härvid iakttagas, att kommun, som enligt mom. d)
erhållit ersättning för minskad inkomst af bränvinsförsäljningsskatt, icke får mera
än fyllnaden uti hvad den skulle fått derest hela försäljningsafgiften t. ex. 4,5 mil¬
lioner R:dr fördelats på hela Sveriges befolkning t. ex. 4,2 millioner;
f) att i underdånighet anhålla, det Kong!. Maj:t täcktes utfärda ny för¬
ordning angående försäljning af bränvin och andra spirituösa drycker i öfverens¬
stämmelse med det förslag Riksdagen, på grund af denna, jemte andra motioner,
efter Bevillnings-Utskottets yttranden antager.
Såsom i motionen äfven angifves, är det af motionären främst framställda
förslag till underdånig skrifvelse uti förevarande ämne alldeles ordagrannt lika
med det af Bevillnings-Utskottet vid 1871 års riksdag framlagda, likasom det sista
alternativet i motionen till hufvudsakliga delar öfverensstämmer med det förslag i
afseende å bränvinsförsäljnings- och bränvinstillverknings-afgifternas sammanslagning,
som af Bevillnings-Utskottet vid 1870 års riksdag framställdes. Båda dessa fram¬
ställningar blefvo likväl af Riksdagen afslagna, hvaremot, då Utskottet derefter vid
3
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.
de senaste tvänne riksdagarne afstyrkte bifall till Herr von Kochs då väckta mo¬
tioner af ungefärligen enahanda innehåll och samma syfte som den nu förevarande,
båda Kamrarne godkände dessa Utskottets afstyrkande hemställanden, mot hvilka
knappast någon röst, utom motionärens, höjdes.
Af dessa omständigheter har Utskottet trott sig finna, att den före¬
slagna förändringen saknar erforderligt stöd af det allmänna tänkesättet inom
Riksdagen, till ytterligare bevis hvarför Utskottet tillåter sig anföra, att un¬
der de allvarliga bemödanden, som så allmänt af representanter inom Andra Kam¬
maren vid denna riksdag gjorts att genom förslag till förändringar af gällande
bränvinslagstiftning söka hämma missbruken af spritdrycker, intet enda förslag inom
denna Kammare framkommit i den syftning som det förevarande, i hvilket icke
heller någon ledamot inom Första Kammaren instämt; Och Utskottet föranlåtes vid
nämnda förhållanden hemställa
l:o
att Herr von Kochs förevarande motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
Uti
Förordningen angående vilkoren för tillverkning af bränvin
hafva följande ändringsförslag blifvit framställda, nemligen:
l:o af Herr P. Hammarberg, hvilken inom Andra Kammaren (uti motion
N:o 123) i ändamål att till motverkande af det öfverhandtagande superiet “söka
hämma bränvinstillverkningen och fördyra varan på det den må göras mindre lätt
åtkomlig", föreslagit, “det Riksdagen för sin del måtte besluta, att tillverknings-
skatten å bränvin, med bibehållande af alla andra derom förut gällande bestämmel¬
ser, höjes från 80 öre till 1 R:dr 50 öre pr kanna" samt att, i händelse af bifall
härtill, införseltullen å utländska spirituösa i motsvarande mån förhöjes; Och har
motionären i sammanhang dermed, under antagande att statsinkomsten genom denna
höjda beskattning å tillverkning af bränvin komme att icke obetydligt ökas, hem¬
ställt, att Bevillnings-Utskottet, om motionen vunne dess bifall, skulle till Riks¬
dagen inkomma med förslag till motsvarande nedsättningar i tullen på sådana
främmande artiklar, som allt mer och mer inginge såsom ett behof i den dagliga
förbrukningen, bland hvilka artiklar motionären förslagsvis uppgifvit: Gryn alla
slag samt Kaffe och Socker.
Att en betydlig prisstegring af bränvinet i någon mån bör minska förbruk¬
ningen deraf är visserligen antagligt; men under nu rådande höga arbetslöner sy¬
i
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.
nes det Utskottet föga sannolikt, att den prisstegring inom detaljhandeln, som af
den föreslagna skatteförhöjningen blefve eu följd, skulle komma att verka synnerli¬
gen afskräckande för den egentlige drinkaren. Oberoende häraf befarar Utskottet
deremot, att den af motionären föreslagna skatteförhöjningen skulle innebära starka
frestelser till oloflig bränvinstillverkning, en handtering, som numera i allmänhet
torde hafva upphört inom landet, men som med utsigt till eu så betydlig vinst,
som under en dylik hög beskattning deraf skulle uppkomma, lätteligen kunde åter
uppstå; äfvensom att försök till ökad oloflig införsel af bränvin från våra grannlän¬
der Danmark och Tyskland antagligen skulle blifva följden af den ökade införsel¬
tullen derå; hvarföre och då slutligen för närvarande ej något statens behof påkallar för¬
höjning i bränvinstillverknings-afgiften, Utskottet får hemställa,
2:o
att Herr Hammarbergs förevarande motion icke må vinna Riks¬
dagens bifall.
2:o af Herr Sven Nilsson i Efveröd, som uti en inom Andra Kammaren
väckt motion (N:o 5) föreslagit att § 23 mom. 3 skulle erhålla följande förändrade
lydelse:
“Dessutom erhåller han af bränvinstillverkaren utan ersättning kost och ett
eget möbleradt, eldadt och städadt boningsrum å sådant ställe, att han veder¬
börligen kan utöfva den kontroll öfver bränneriet honom enligt författningarne
åligger";
såsom skäl för hvilket förslag motionären anfört, att det nuvarande stad¬
gandet, att kontrollör skall af bränvinstillverkaren erhålla ett eget möbleradt, el¬
dadt och städadt boningsrum å det ställe, der bränvinstillverkningen utöfvas, blif-
vit i särskilda fall så tolkadt, att kontrollören ovilkorligen skall lemnas bostad å
det hemmans egor, hvarå bränneriet finnes vara beläget, ehuru annan anvisad bo¬
stad haft för kontrollens behöriga utöfvande lika lämpligt läge, af hvilken tolk¬
ning olägenheter och kostnader, såsom i åtskilliga af motionären uppgifna fall, kunde
för en bränvinstillverkare uppstå.
Utskottet kan dock icke finna annat än att den af motionären föreslagna
lydelsen af ifrågavarande moment i vida högre grad än den nuvarande skall
kunna lemna rum för meningsskiljaktighet vid tillämpningen, och Utskottet anser
härjemte det vara fullkomligt i sin ordning, att i regeln kontrollören anvisas bo¬
stad å det ställe der bränvinstillverkningen utöfvas; men emedan i vissa fall, till
undvikande af sådana olägenheter som de af motionären omförmälda, och särskildt
med afseende på föreskriften att kontrollören kan hafva uppsigt öfver 2 eller 3
brännerier, det torde vara lämpligt, att mindre afvikelser från nyssberörde regel
kunna medgifvas, har Utskottet ansett sig böra föreslå att sådant må, efter sär¬
5
Bevillnings-Utskotteis Betänkande N:o 7-
skild framställning derom, af Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande till¬
låtas, hemställande Utskottet i enlighet härmed,
3:o
att § 23 mom- 3 må erhålla följande lydelse:
Dessutom erhåller han af bränvinstillverkaren utan er¬
sättning kost och ett eget möbleradt, eldadt och städadt bo¬
ningsrum å det ställe der bränvinstillverkning eller destillering
utöfvas; dock må Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, då fram¬
ställning derom göres, ega att beträffande bostadens läge med¬
gifva de mindre afvikelser han pröfva!' skäligt.
Jemlikt 74 § i gällande Ordningsstadga för bränvinsbrännerierna i riket
skall vid bränvinstillverkning under sommarmånaderna i sammanhang med press¬
jästberedning minst 7 skålpund pressjäst i medeltal tillverkas af hvarje centner inmä-
skad spanmål, men någon annan påföljd för åsidosättande af berörda föreskrift
finnes ej stadgad än den, att Konungens Befallningshafvande, sedan af inkomna
anteckningar öfver jästtillverkningen utrönt blifvit att öfverträdelse af berörda före¬
skrift skett, eger anbefalla att bränvinstillverkningen skall upphöra senast fem till-
verkningsdygn efter det, hvarunder tillverkaren eller hans ombud derom erhöll för¬
ständigande. Då nyssberörda påföljd synts Utskottet alldeles otillräcklig för att för¬
hindra att bränvinstillverkning, utan afsigt att dervid bereda pressjäst, under som¬
marmånaderna kommer att utöfvas, helst sedan numera den särskilda afgift af 25
öre för hvarje kanna bränvin, som i sammanhang med pressjästberedning tillverkas
under sommarmånaderna, blifvit borttagen, har Utskottet ansett nödigt ej min¬
dre att en särskild ansvarsbestämmelse för en sådan i författningen ej medgifven
bränvinstillverkning stadgas, än äfven att åtgärder vidtagas för att en sådan otill-
låten bränvinstillverkning må kunna afbrytas skyndsammare än som enligtvnu gäl¬
lande föreskrifter blifver fallet; Och Utskottet hemställer fördenskull:
4:o
a) att i § 40 af gällande förordning angående vilkoren för till¬
verkning af bränvin intages ett mom. 2, så lydande:
Den som tillverkar bränvin på grund af § 10 utan att
samtidigt det i Ordningsstadgan bestämda minsta utbyte af jäst i
medeltal erhålles, böte från och med 100 till och med 1,000 R:dr.
b) att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga sådan förändring
i Ordningsstadgans föreskrifter att under sommarmånaderna med-
6
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 7.
gifven bränvinstillverkning må, då uppenbart är att tillverkaren
ej har för afsigt att åstadkomma stadgadt utbyte af pressjäst,
kunna afbrytas skyndsammare, än som enligt nu gällande före¬
skrifter kan blifva fallet.
Sedan Utskottets uppmärksamhet blifvit fästad derå, att den i 72 § Ord-
ningsstadgan för bränvinsbrännerierna i riket förekommande föreskrift, att innan
sommartillverkning vid något bränneri må börja, den under nästföregående allmänna
tillverkningstid utöfvade bränvinstillverkning skall vara fullt afslutad och alla deraf
föranledda afgifter till fullo guldna, icke vidare kunde anses erforderlig, sedan Riks¬
dagen nästlidna år beslutat borttagande af den särskilda afgift utaf 25 öre för
hvarje kanna bränvin, som i sammanhang med pressjästberedning tillverkas under
sommarmånaderna, och den olikhet i beskattning för bränvin, tillverkadt under den
allmänna tillverkningstiden, och för bränvin, tillverkadt under nämnda månader,
hvilken synes hafva föranledt ifrågavarande föreskrift, således icke längre egde rum,
har Utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen,
5:o.
att i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, att, som
genom borttagande af den särskilda afgift, hvilken förut varit
stadgad för tillverkning af bränvin under sommarmånaderna i
sammanhang med pressjästberedning, någon olägenhet ej vidare
syntes uppstå deraf att bränvin under tiden för sådan tillverk¬
ning fortfarande får å nederlag qvarligga med iakttagande af
de derför i så väl tillverkningslagen som Ordningsstadgan före-
skrifua vilkor, Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga de förändrin¬
gar i sistnämnde Stadga som för en tillåtelse i berörda hän¬
seende kunde anses nödiga.
I afseende å
Förordningen om vilkoren för försäljning af bränvin
hafva jemväl åtskilliga ändringsförslag blifvit framställda, för hvilka Utskottet nu
går att redogöra, dervid hufvudsakligen följande författningens paragrafföljd.
§§ 1, 2, 3, 4, 7 och 14
Rörande § 1 hafva förändringar blifvit föreslagna:
af Herr Carl Ekman (uti motion N:o 6) inom Andra Kammaren, hvaruti hem¬
ställes, “att Riksdagen måtte för sin (jel besluta så beskaffade förändringar i nu
7
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.
gällande föreskrifter om försäljning af starka drycker, att all försäljning af bränvin
och andra spirituösa drycker må varda dem, som idka landthandel, förbjuden, samt
ej heller någon annan på landet, med undantag af tillverkare, må utan kommunens
och Kongl. Majits Befallningshafvandes medgifvande dylik försäljning inom densamma
utöfva, och att minimibeloppet för försäljning i parti fortfarande bestämmes till fem¬
ton kannor, utan tillåtelse att i detta kannetal inberäkna mera än en enda sort
spirituösa.
af Herrar A. W. Westerdal, J. N. Biesert, J. Fahlén in. fl. (motion N:o
98 i Andra Kammaren,) hvilka föreslagit, att Riksdagen ville för sin del besluta
följande tillägg och förändring i Kongl. Förordningen den 26 Augusti 1873 angående
vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller disgentillerade spirituösa
drycker nemligen: att partihandel med bränvin och andra brända eller destillerade spi¬
rituösa drycker förbjudes en hvar, som å landet idkar annan handel, till hvars be¬
drifvande särskild anmälan erfordras; och att, med undantag för bränvinstillverka-
ren, särskildt tillstånd erfordras på landet för nämnda partihandels bedrifvande,
hvarom ansökan göres på sätt i § 14 af ofvannämnda förordning föreskrifves med
afseende på minuthandel med eller utskänkning af bränvin;
af Herr J. Andersson från Göteborgs och Bohus län, som i motion (N:o
42) i Andra Kammaren föreslagit en sådan ändring i nu gällande författning angå¬
ende försäljning af spritdrycker, att all handel med dylika dryckesvaror må förbju¬
das en hvar, som å landet idkar handel med andra varor; och
af Herr E. Leijer, hvilken uti en i Andra Kammaren väckt motion (N:o 146)
hemställt att nu ifrågavarande § 1 måtte erhålla denna förändrade lydelse •
§ 1-
“Mom. 1. Bränvin må ej till mindre belopp är 15 kannor säljas af annan
än den, som enligt § 2 eller 4 dertill berättigad är; och ej må det af denne, sjelf
eller genom ombud, till detta mindre belopp försäljas inom andra kommuner, än
der rättigheter äro lagligen förvärfvade eller på flera ställen, än afgifter erläggas för.
Mom. 2. Ej heller må någon uppträda såsom allmänt ombud för bränvins
anskaffande från bränvinshandel inom eller utom kommunen — vare sig stads- eller
landskommun.“
Såsom synes, äro de tre första motionerna öfverensstämmande med hvarandra
deruti, att i desamma påyrkas inskränkningar i den hittills fria handeln med brän¬
vin till belopp af 15 kannor och derutöfver. Dessa inskränkningar afse dels parti¬
8
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.
handel med bränvin i allmänhet, hvilken man, med undantag för bränvinstillverkare,
velat göra beroende af kommunernas medgifvande, dels särskildt landthandlares rät¬
tighet till försäljning af bränvin, hvilken man velat alldeles förbjuda, ett förbud som
skulle blifva nytt endast hvad angår partihandeln, då i 5 § af nu gällande förord¬
ning redan förefinnas föreskrifter, som förhindra landthandlande att utöfva minut¬
handel med eller utskänkning af bränvin.
Det uppgifna skälet till förberörda inskränkningar är nödvändigheten att söka
förekomma de missbruk, som med nu gällande stadganden angående partihandeln
med bränvin äro rådande och bland hvilka den så kallade salningen torde intaga
ett framstående rum.
Under flere föregående riksdagar har till förekommande af nämnda miss¬
bruk ändringar i bränvinslagstiftningen blifvit föreslagna, men det har härvid, som
så ofta i denna lagstiftning, uppstått stor svårighet att åstadkomma allmängiltiga
författningsföreskrifter, som, på samma gång de kunde blifva nog verksamma mot
missbruken, icke lade alltför tryckande band på det lofliga bruket och en tillåten
näring. Denna svårighet synes icke heller i motionärernes förslag att göra all brän-
vinsbandel, utom den af tillverkaren utöfvade, beroende af kommunernas medgif¬
vande vara lyckligt löst, då en föreskrift härom kunde blifva synnerligen hinderlig
för den verkliga partihandel, som icke lånat sig åt några missbruk, och dessutom
lätt skulle kunna kringgås af hvar och en, som egde rätt att tillverka bränvin, ge¬
nom att blott någon kortare tid utöfva sådan handtering. Utskottet har derföre
icke kunnat gilla detta motionärernes förslag. Emellertid lära de talrika framställ¬
ningar, hvilka så väl hos Regeringen blifvit gjorda som inom Riksdagen framkommit,
påkalla att något försök till de öfverklagade missbrukens förekommande göres.
Vid nästlidna års riksdag föreslog Bevillnings-Utskottet en förhöjning till 50
kannor af det till försäljning vid partihandel medgifna minsta kannetal, såsom ett
enligt Utskottets åsigt verksamt medel mot de vid nämnde handel förekommande
missbruk, men detta förslag, hvarigenom gränserna för minuthandeln med bränvin
utsträcktes, så att försäljning af denna vara till belopp mellan 15 och 50 kannor äf¬
ven skulle falla under föreskrifterna för sistberörde handel och den derför stad¬
gade afgift, blef icke af Riksdagen bifallet.
En medelväg mellan detta Utskottets förslag och motionärernes förevarande
framställning — genom hvilken medelväg de fördelar vunnes, att, på samma gång lägsta
beloppet för den verkliga partihandeln höjdes, gränserna för minuthandeln och till-
lämpningen af den derför bestämda försäljningéafgift icke utsträcktes, men kommu¬
nerna ändock lemnades möjlighet att i vidsträcktare mån än nu ordna all den brän-
vinshandel, som kunde anses afse den direkta förbrukningen — har Utskottet trott
sig finna i ett förslag att sönderdela den nuvarande partihandeln i en större, som
skulle blifva fullkomligt fri, och en mindre, för hvars utöfvande särskild rättighet,
men ingen försäljningsafgift skulle erfordras.
B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 7. 9
Beträffande gränsen mellan dessa båda slag af partihandel har Utskottet
ansett densamma lämpligen kunna bestämmas till 100 kannor, ett belopp tillräckligt
stort för att hindra den vanliga salningen och tillräckligt litet för att ej försvåra
den verkliga partihandeln.
Då Utskottet icke ansett lämpligt att rättighet till den mindre partihandeln,
åtminstone för den närmaste framtiden, meddelas för mera än ett år i sender, då
någon afgift för densammas utöfvande ej heller ifrågakommer, och då bestämmelsen
om denna handel i alla fall utgör en ej ringa inskränkning i den rätt, som hittills
tillkommit hvarje samhällsmedlem, har Utskottet trott sig böra föreslå, att medde¬
landet af rätt till sådan handel skulle helt och hållet öfverlemnas åt vederbörande
kommunalstyrelse.
Något särskildt förbud för landthandlande att idka mindre partihandel med
bränvin har Utskottet icke ansett böra stadgas, emedan detta blott skulle vara eu
onödig inskränkning i den pröfningsrätt kommunen således skulle lemnas.
Med anledning af det anförda hemställer Utskottet,
6:o
att Riksdagen, med afslag i öfrigt af Herrar Ekmans, Wester-
dals m. fl. samt J. Anderssons motioner, må besluta, att rät¬
tighet till försäljning af bränvin i belopp från 15 intill 100
kannor skall göras beroende af särskild tillåtelse, i stad af Stads¬
fullmäktige eller, der sådane ej finnas, allmän Rådstufva, och
å landet af Kommunalstämma.
Den af Herr Leijer väckta motionen afser förekommande af ett annat mindre
utbredt och ännu jemförelsevis nytt missbruk, bestående deri att en person, som å
ett ställe förvärfvat sig en laglig minuthandels- eller utskänkningsrättighet, på andra
orter antager ombud, hvilket af köpare upptager reqvisitioner å bränvin, anskaffar
sådant från nyssberörde till bränvinsförsäljning berättigade person och derefter ut-
lemnar det i önskade qvantiteter till köparne. Det är naturligt att, om ett sådant
föifarande fai ohämmadt fortgå, skall den kommunerna nu i försäljningslagen till¬
försäkrade rätt att inom sig ordna bränvinsförsäljningen i ordningens och sedlig¬
hetens intresse kunna alldeles omintetgöras; alldeles oberoende af och till och med
i strid med vederbörande kommunalstyrelsers medgifvande och beslut kunna nemligen
på sådant sätt uppstå en art af minuthandels- och utskänkningsställen, af hvilka
kommunerna utom andra olägenheter äfven hafva den att icke bekomma någon andel
i försäljningsskatten. Utskottet har derföre funnit angeläget vara att söka före¬
komma det nu ifrågavarande missbruket genom eu föreskrift, att icke någon inne¬
hafvare af bränvinsförsäljningsrättighet får låta genom ombud å annat ställe än det,
Bih. till Riksd. Prot. 1874. 5 Samt. 1 Afd. 6 Käft. %
10 Bevillning- Utskottets Betänkande N:o 7.
der han sin försäljningsrätt utöfvar, till köparen utlemna bränvin. Då Utskottet be¬
farat, att närmaste följden af detta förbud för säljare att begagna ombud
skulle blifva, att den person, som förut uppträdt såsom säljarens ombud,
låter göra sig till ombud för köpare, bär Utskottet ansett nödigt att med¬
dela förbud äfven för ett sådant ombudskap; hvarvid Utskottet, som blott haft för afsigt
att söka förebygga missbruk eller ett dylikt ombudskap för allmänhetens räkning
och dess drifvande såsom affär, men ingalunda att lägga hinder i vägen för det
biträde vid varuanskaffning, som enskilda personer kunna lemna hvarandra, sökt
att gifva det i förevarande hänseende föreslagna stadgandet eu med nämnda afsigt
öfverensstämmande lydelse.
På grund af det anförda hemställer Utskottet,
7:o
att Riksdagen må besluta, att i Kongl. Förordningen om vil¬
dren för försäljning af bränvin, skall intagas ett stadgande åt
följande lydelse:
Ej må någon tillhandagå allmänheten med anskaffande
af bränvin i mindre belopp än han sjelf eger försälja.
Ej heller må innehafvare af rättighet till försäljning af brän¬
vin låta genom ombud å annat ställe än det, der han sin försälj¬
ningsrätt utöfvar, till köparen utlemna bränvin i mindre belopp
än 100 kannor.
Vid intagande i författningen af de ändringar, som af hemställandena i punk¬
terna 6:o och 7:o här ofvan blifva en följd, har Utskottet sökt undvika rubbning i för¬
ordningens paragrafföljd och fördenskull, efter att hafva i § 1 omförmält den
större partihandeln, i 2 § sammanfört föreskrifterna i fråga om den mindre parti¬
handeln och minuthandeln, uppflyttat § 4 under § 3 samt såsom § 4 intagit det
under punkten 7:o föreslagna stadgandet i fråga om begagnande af ombud föranskaffande
och utlemnande af bränvin. Föreskrifterna angående sättet för erhållande af rät¬
tighet till mindre partihandel med bränvin hafva intagits under § § 7 och 14. I
enlighet härmed hemställer Utskottet,
8:o
att, för den händelse Riksdagen bifaller hvad Utskottet här
ofvan under punkterna 6:o och 7:o föreslagit, §§ 1, 2, 3, 4,
7 och 14, måtte gifvas den lydelse författningsförslaget in¬
nehåller.
11
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.
§ 6.
Då den i 1 mom. af denna paragraf meddelade föreskrift, angående erforder¬
liga qvalifikationer för den, som skall kunna erhålla rättighet till minuthandel med el¬
ler utskänkning af bränvin, äfven synes böra göras gällande med afseende på den
mindre partihandeln, bär Utskottet härom gjort tillägg till paragrafen, såsom af
författningsförslaget synes, hvilket tillägg torde
9:o
af Riksdagen godkännas.
§ 12-
Uti motion N:o 100 inom Andra Kammaren har Herr G. W- Berglind före¬
slagit, “att Riksdagen måtte för sin del besluta upphäfvaudet af den i § 12 af
gällande lag om bränvinsförsäljning vissa gästgifverier tillkommande utskänknings-
rätt och derom till Kongl. Maj:t afgifva underdånig skrifvelse“; och har motionä¬
ren till skäl härför åberopat de olägenheter dessa krogar vålla och den inskränk¬
ning de utgöra i den rätt, som bör kommunen tillkomma att sjelf bestämma an¬
gående utskänkningen af bränvin derinom.
Utskottet anser sig med anledning häraf böra erinra derom, att sedan
denna fråga åtskilliga gånger blifvit väckt, så beslöt 1872 års Riksdag för sin del
en sådan förändring i § 12 af då gällande försäljningslag, “att den der för gästgifveri
å landet medgifna utskänkningsrätt endast må komma att tiligodonjutas af den nu¬
varande egaren till sådant gästgifveri samt af hans hustru, så länge någon af dem
lefver och gästgifverihållningen vid samma gästgifveri besörjer", samt att uti Kongl.
Förordningen angående vilkoren för försäljning af bränvin af den 26 Augusti 1873, hvilken
först med detta års ingång vunnit tillämpning, ifrågavarande § blifvit ändradi full öfverens¬
stämmelse med detta Riksdagens beslut. Vid sådant förhållande och under hänvisande
i öfrigt till den utredning af frågan, som förekommer i Bevillnings-Utskottets be¬
tänkande N:o 13 vid 1872 års riksdag, hemställer Utskottet,
10:o
att Herr Berglinds ifrågavarande motion må lemnas utan vi¬
dare afseende.
§ 17.
Då de i denna paragraf föreskrifna lägsta kannetal, som för beräkning af skatten
för minuthandel med och utskänkning af bränvin må antagas, nemligen 800 kan¬
nor för stad och 400 kannor för landet, synts Utskottet aliför lågt tilltagna, då,
såsom allmänt kändt är, så ringa qvantiteter bränvin antagligen icke af någon mi¬
12
B evillnings-Ut skottets Betänkande N:o 7.
nuthandlare eller krögare under året försäljas, har Utskottet, särskildt med afseende derpå
att, i följd af den inskränkning i den fria partihandeln Utskottet föreslagit, sanno¬
likt en del bränvin, som förr afyttrats genom sådan handel, kommer att framde¬
les försäljas genom minuthandel eller utskänkning, funnit sig böra föreslå en för¬
höjning i ofvanberörda kannetal till 1,200 kannor för stad och 600 kannor för lan¬
det; hemställande Utskottet,
ll:o
att Riksdagen med bifall härtill må gifva åt § 17 den lydelse
författningsförslaget utvisar.
§ 21.
Utskottet, som ansett de i denna paragraf förefintliga medgifvanden, att under
vissa vilkor på annan öfverlåta förvärfvad rätt till minuthandel med eller utskänk¬
ning af bränvin äfven böra göras gällande i fråga om rättighet till den mindre
partihandeln, har härom gjort tillägg till paragrafen; och hemställer Utskottet,
12:o
att Riksdagen må godkänna § 21, sådan den i författnings¬
förslaget lyder.
§ 24.
Då de andelar af bränvinsförsäljnings-afgifterna, som enligt denna paragraf till¬
falla hushållningssällskapen i länen, utgå med högst väsendtligt skiljaktiga belopp
inom särskilda län, såsom af bilagde tabell synes, i det att en del län, inom hvilka
större handelsstäder äro belägna, erhålla öfverdrifvet höga bidrag, under det att i
andra län med få städer hushållningssällskapens andel uppgår till en obetydlighet;
men något giltigt skäl till att på ett så ojemnt sätt bispringa de olika hushållnings¬
sällskapen icke torde förefinnas, helst härvid å deras möjligen olika behof af bidrag,
för att kunna verksamt befordra deras ändamål, icke lemnas något afseende, har
Utskottet, efter derom inom detsamma gjord framställning, ansett en föi'ändring och
en jemnare fördelning, efter länens folkmängd eller annan lämplig grund, böra
åvägabringas; men enär en fullständig utredning af hithörande förhållanden —
deribland särskildt af det sätt, hvarpå de olika hushållningssällskapen användt de¬
ras andelar samt de förbindelser i ett eller annat hänseende de, med påräknande
att dertill kunna använda ifrågavarande bidrag under en längre eller kortare fram¬
tid, möjligen iklädt sig — lärer för vidtagande af en sådan förändring blifva er¬
forderlig, och en sådan utredning lämpligen endast kan af Kongl. Maj:t åstadkom¬
mas, har Utskottet beslutat tillstyrka Riksdagen
13
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 7.
13:o
att i underdånig skrifvelse hos Kong!. Maj:t anhålla, det täck¬
tes Kongl. Maj:t låta utreda om och på hvad sätt en jem-
nare fördelning mellan de särskilda länens hushållningssällskap
af de enligt § 24 i Kongl. förordningen angående vilkoren för
försäljning af bränvin till nämnda sällskap utgående andelar
af bränvinsförsäljnings-afgifterna må kunna åstadkommas, samt
derefter till Riksdagen aflåta nådigt förslag i ämnet.
§ 26.
De i denna paragraf förekommande stadganden: att minuthandel med
eller utskänkning af bränvin, äfven då den för öfrigt är medgifven, i all¬
mänhet icke är tillåten senare å dag än till klockan 10 på aftonen, med
rätt för vederbörande embetsmyndighet att i särskilda fall härifrån medgifva un¬
dantag, samt att, derest å utskänkuingsställe eller å minuthandelsställe förekomma
oordningar af den art, att innehafvaren af rättigheten icke kan anses fortfarande
ega den för densammas utöfvande erforderliga frejd, ordentlighet eller öfriga egen¬
skaper, Konungens Befallningshafvande skall ega att förenämnda rättighet inskränka
eller indraga eller ock innehafvaren derifrån skilja, har Utskottet ansett böra göras
gällande äfven hvad angår den mindre partihandeln, hvarföre tillägg häi’om blifvit
i mom. 1 och 3 af denna paragraf gjorda; hemställande Utskottet,
14:o
att detta måtte af Riksdagen godkännas och § 26 följaktligen
erhålla den i författuingsförslaget förekommande lydelse.
§ 31.
Likaledes har Utskottet ansett, att på enahanda sätt som i afseende å mi¬
nuthandel eller utskänkning tinnes i 31 § föreskrifvet, det bör vara förbjudet den,
som eger rättighet till mindre partihandel med bränvin, att, äfven utan betalning,
utlemna sådan vara vid tillfälle, då försäljningsrätten ej utöfvas får; till följd hvaraf
Utskottet föreslår,
15:o
att Riksdagen må besluta, att § 31 skall erhålla den lydelse
författningsförslaget innehåller.
14
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.
§ 37.
I afseende å denna paragraf, som för närvarande har följande lydelse:
“Med undantag af den i § 35 meddelade föreskrift om bränvinets rening
och styrka, skall hvad i denna förordning är stadgadt om minuthandel med eller
utskänkning af bränvin gälla äfven för sprit samt andra brända eller destillerade,
in- eller utländska spirituösa drycker, äfvensom för drycker, kvilka äro dermed
tillagade11;
har Herr Leijer uti sin här ofvan omförmälda motion (N:o 146) föreslagit
tillägg af följande ord vid slutet af paragrafen:
“deri inberäknade konstgjorda eller med sprit blandade s. k. viner, som i
sprithalt uppgå till 15 procent eller derutöfver. “
Skälet härtill skulle vara, att en del svenska s. k. viner, såsom körsbärsvin
o. d., tillverkas, hvilka ega betydlig alkoholhalt och hvilka å ölstugor och vinför¬
säljningsställen tillhandahållas allmänheten, hvarföre angeläget vore att eu gräns
uppdroges emellan hvad som skall anses för spirituös dryck och hvad för så kallad
“icke spirituös dryck11.
Då, genom bifall till den sålunda föreslagna förändringen, en del utländska
verkliga viner, såsom sherry och portvin, hvilka ega eu alkoholhalt öfverstigande 02
procent, skulle komma att hänföras till bränvin, hvartill något skäl icke blifvit antördt,
samt å andra sidan handel med sådana under benämning viner förekommande brän-
vinsblandningar, som icke uppginge till 15 proc. alkoholhalt, skulle frigifvas och
tillåtas för en och hvar, har Utskottet funnit sig icke kunna förorda den ifråga¬
satta förändringen, hvilken icke heller synes påkallad för det ändamål motionären
dermed synes afsett, enär förberörda svenska s. k. viner, för så vidt de äro med
sprit tillagade, redan enligt den nuvarande lydelsen af paragrafen äro att till brän¬
vin hänföra.
Deremot har Utskottet med anledning af sitt förslag angående mindre parti¬
handel funnit nödigt att framför ordet “minuthandel11 i paragrafen insätta orden
mindre partihandel eller, på det de för sistberörda handel med bränvin gällande
bestämmelser må utsträckas till handel med andx-a spritdrycker eller blandningar
deraf i den myckenhet som för mindre partihandeln är stadgad.
Till följd häraf hemställer Utskottet,
16:o
att, med afslag å Herr Leijers förenämnda förslag till ändring
uti denna paragraf, Riksdagen må godkänna paragrafen, sådan
den i författningsförslaget förekommer.
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.
15
§ 41.
Uti denna paragraf hafva Herrar Westerdal, Biesert m. fl. uti deras före-
nämnda motion (N:o 98) föreslagit sådan ändring af straffpåföljden för olaga bran vinshan¬
del, att den, som med sådan handel beträddes, skulle bota första gången från och med
60 till och med 120 R:dr och andra gången från 120 till 240 R:dr samt tredje gån¬
gen dömas till fängelse från och med 2 månader till och med ett år och vara all
handelsrättighet förlustig.
Härförutan har Herr Leijer i sin motion (Nio 146) i paragrafen infört den
förändring, som skulle blifva en följd af det ändringsförslag i afseende å § 1, som
af honom blifvit framstäldt.
Hvad nu angår Herrar Westerdals och Bieserts m. fl. motion, får Utskottet
erinra, att vid flera föregående tillfällen likartade ändringsförslag blifvit framställda,
utan att lyckas vinna Riksdagens bifall, och då Utskottet vid förra riksdagen af-
styrkte det då framställda förslaget till ifrågavarande förändring, uttalade Utskottet
dervid den åsigt, att de nu stadgade straffbestämmelserna skola visa sig tillfyllest¬
görande, der ett ändamålsenligt ordnande af den lagliga bränvinsförsäljningen egt
rum, hvaremot äfven de strängaste straffbestämmelser blifva otillräckliga för att
förekomma oloflig bränvinsföraäljning, der orsakerna till förbrytelse i detta hänseende
icke genom ett sådant ändamålsenligt ordnande af den lagliga försäljningen undan-
rödjas. Detta är fortfarande Utskottets uppfattning, och Utskottet har derföre icke
funnit sig böra föreslå den af motionärerne ifrågasatta förändringen i straffbestäm¬
melserna uti denna paragraf.
Deremot har Utskottet, för så vidt detsamma biträdt Herr Leijers förslag
om åtgärders vidtagande till förekommande af bränvinshandel genom ombud, äfven i
denna paragraf vidtagit den deraf föranledda ändring; hvarjemte, i anledning af den
framställning Utskottet gjort i fråga om rättighet till mindre partihandel med bränvin,
Utskottet utsträckt de i paragrafen förekommande ansvarsbestämmelser äfven till
den, som utan rättighet idkar sådan handel; samt, i följd af sistnämnda förändring,
funnit lämpligt vidtaga omflyttning af de särskilda momenten i paragrafen; hem¬
ställande Utskottet,
17:o
att, utan vidare afseende å förberörda motioner, 41 § må er¬
hålla den lydelse författningsförslaget utvisar.
16
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.
§ 42.
I denna paragraf stadgas, att om den, som till minuthandel med bränvin berätti¬
gad är, andra gången beträdes med oloflig utskänkning, han tillika skall vara före-
närnnda sin handelsrättighet förlustig.
I öfverensstämmelse härmed har Utskottet velat föreslå, att den, som har
rättighet till mindre partihandel med bränvin, skall, om han andra gången beträdes
med oloflig minuthandel eller utskänkning, vara förlustig sin förberörda handels¬
rättighet, samt hemställer fördenskull,
18:o
att det tillägg till § 42, som i författningsförslaget finnes in¬
taget, måtte af Riksdagen godkännas.
§ 45.
Beträffande denna paragraf har Herr J. Andersson från Östergötlands län uti en
inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 56) föreslagit ett tillägg af följande
innehåll:
“Såsom oloflig minuthandel anses: då någon säljer femton kannor med vet¬
skap om att köparen ernar fördela detta qvantum i mindre parti åt flere köpare;
då någon sjelf köper minst femton kannor och deraf föryttrar mindre parti till
andra, äfven om desse förut sammanskjutit penningar dertill, äfvensom då någon,
som sålt femton kannor, vid mätningen deraf tömmer detsamma på flere än ett
enda kärl samt dymedelst befrämjar delningen.“
Hvad motionären sålunda så i det ena som det andra hänseendet föreslagit,
har jemväl vid föregående riksdagar blifvit ifrågasatt, men icke vunnit godkännande
hufvudsakligen med afseende på de svårigheter, som härigenom skulle läggas
i vägen för sådana inköp af bränvin, hvilka icke afsåge befrämjande af miss¬
bruk utan endast det lofliga bruket deraf. Med anledning häraf och då, i hän¬
delse Utskottets framställning i fråga om mindre partihandel med bränvin bifalles,
deri torde ligga ett verksamt och tillräckligt medel till förekommande af den sal¬
ning, motionären afser att med sitt förslag förebygga, har Utskottet icke ansett
motionen böra bifallas.
I följd af så väl nyssberörda förslag, angående den mindre partihandeln,
som förbudet i § 4 för bränvinsförsäljare att genom ombud utlemna bränvin å annat
ställe, än der försäljningsrättigheten utöfvas, hafva åtskilliga ändringar i denna paragraf
B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 7. 1?
af Utskottet funnits nödiga, såsom af författningsförslaget synes; och Utskottet
hemställer alltså,
19:o.
att, med afslag å Herr J. Anderssons förevarande motion, §45
i författningsförslaget måtte af Riksdagen godkännas.
§ 47.
Såsom en följd af de i fråga om §§ 3 och 4 här ofvan vid punkten 8:o
föreslagna förändringar, har en ändring i hänvisningen från “§ 4“ till § 3 här
blifvit nödig, hvilket Utskottet får
20:o.
till Riksdagen anmäla.
Stockholm den 17 April 1874.
På Utskottets vägnar:
Gust. af Ugglas.
Reservationer:
Vid punkten 2:o:
af Herrar Friherre Hamilton, S. Larson och Wijk.
Vid punkten 6:o:
af Herrar Nils Larson och Rylander.
Vid punkten 7:o:
af Herr Rylander.
Vid punkten ll:o:
af Herrar Nils Larson och Rylander.
Vid punkten 13:o:
af Herrar Hammar, von Stockenström, Wijk och Friherre Fock.
Bih. till Riksd. Prof. 1874. 5 Sand. 1 Afd. 6 Höft.
3
18
BevUlnings-Vtskottets Betänkande N:o 7.
Förslag
till
Förordning angående vilkoren för försäljning af bränvin och
andra hrända eller destillerade spirituösa drycker.
§ i-
Bränvin må ej till mindre belopp än 100 kannor säljas af annan än den,
som, på sätt i denna förordning sägs, innehar eller förvärfvat rätt till mindre
partihandel eller minuthandel med eller utskärning af bränvin.
§ 2.
Vid mindre partihandel vare minsta tillåtna för säljning sbelopp et 15 kannor
och vid minuthandel */* kanna, och må hvad vid dylik handel såldt blifva icke i
mindre belopp än det minsta, som i hvardera fallet säljas må, utlemnas eller mellan
flere köpare fördelas; ej heller får något af det sålda å försäljningsstället förtäras.
§ 3.
Ben, som erhållit rättighet att idka utskärning af bränvin, må sälja huru
litet belopp som helst, och må detta å stället förtäras eller derifrån afhemtas.
Å utskärningsställe skall mat alltid vara att tillgå.
' A
§ 4.
Ej må någon tillhandagå allmänheten med anskaffande af bränvin i mindre
belopp än han sjelf egen försälja.
Ej heller må innehafvare af rättighet till försäljning af bränvin låta genom
ombud å annat ställe än det, der han sin försäljningsrätt utöfvar, till köparen ut¬
lemna bränvin i mindre belopp än 100 kannor.
Bevillnings-Vtskottets Betänkande N:o 7.
§ 5.
19
§ 6.
Rättighet till mindre partihandel eller minuthandel med eller utskänkning
af bränvin må ej tilldelas annan än den, som har god frejd, gjort sig känd för
ordentlighet, kan försvarligt skrifva och räkna samt pröfvas i öfrigt tjenlig vara.
Den, som — — — — — — — — — — — — —
— — — — — — — — — — — — utskänkning af bränvin.
§ ?•
I stad skall — — — — — — — tilländalöper.
I sammanhang dermed — — — — — anses nödig.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande — — — äro ense.
Rättighet till mindre partihandel med bränvin i stad meddelas af stadsfull¬
mäktige eller, der sådane ej finnas, af allmän rådstufva för ett år i sender. An¬
sökan till erhållande af sådan rättighet, innehållande jemväl uppgift om stället för
den ifrågasatta handelns utöfvande, ingifves inom utgången af Juli månad till
magistraten, som öfverlemnar ansökningen jemte eget utlåtande till stadsfullmäktige
eller allmänna rådstufvan. Bifälles ansökningen, utfärdar magistraten tillstånds¬
bevis för sökanden. Öfver sålunda meddelade för säljning srättigheter skall magi¬
straten till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande aflemna uppgift.
§ 8.
§ 14.
Vill någon — — — —--— — tillkänna.
Der fråga--— —--stadgadt är.
Rättighet till mindre partihandel med bränvin i socken å landet meddelas
af kommunalstämman för ett år i sender. Ansökan till erhållande af sådan rät¬
tighet, innehållande jemväl uppgift om stället för den ifrågasatta handelns utöfvande,
ingifves inom första hälften af Augusti månad till kommunalnämndens ordförande,
som inom slutet af samma månad öfverlemnar ansökningen jemte kommunalnämn¬
dens tjärande deröfver till ordföranden i kommunalstämman. Benne sammankallar
20
Bevillnings-Utskotiets Betänkande N:o 7.
härefter medelst pålysning två söndagar å rad kommunalstämma för ärendets pröf¬
ning. Bifalles ansökningen, utfärdar kommunalnämnden tillståndsbevis för sökanden.
Öfver sålunda meddelade rättigheter skall kommunalnämnden till Kongl. Maj:ts Be¬
fallningshafvande aflemna uppgift.
§ 15.
§ 17.
Vid beräkning, som är i § 8 för stad föreskrifven, må kannetal icke sättas
för minuthandels- eller utskär)kningsställe under 1,200 och vid beräkning, som är i
§ 12 för gästgifveri å landet föreskrifven, icke under 600 kannor. Ej heller får
auktionsanbud, som enligt § 10 eller § 15 för hvartdera slaget af handel antages,
understiga i stad 1,200 eller å landet 600 kannor.
§ 18.
§ 21.
För viss tid beviljad eller på auktion inropad rättighet till minuthandel med
eller utskänkning af bränvin må ej på annan person öfverlåtas, utan att denne i
stad af magistrat eller å landet af kommunalnämnd pröfvas tjenlig och i öfrigt be¬
hörig. Rättighet till mindre partihandel med bränvin må ej heller på annan person
öfverlåtas, utan att i stad stadsfullmäktige eller allmän rådstufva och å landet kom¬
munalstämma dertill lemnat bifall.
Öfverlåtelse — — — — — — — rätt.
Bolag i stad — — — — — — — eller afslå.
Aflider den — — — — — — och i öfrigt behörig.
Afiider den, som innehar rättighet till mindre partihandel med bränvin, må
sterbhusdelegarne fortsätta rörelsen till försäljningsårets slut under vilkor att för
rörelsens utöfvande ställes lämplig person, som i stad af stadsfullmäktige eller all¬
män rådstufva och å landet af kommunalstämma godkännes.
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.
§ 26.
21
Mindre partihandel äfvensom minuthandel med och utskänkning af bränvin
vare, äfven då den för öfrigt medgifven är, icke tillåten senare å dag än till
klockan 10 på aftonen; egande dock vederbörande embetsmyndighet, der särskilda
omständigheter föranleda behof af försäljningstidens inskränkning eller utsträckning,
att derom förordna.
Skulle — —• — — — — — — föreskrift.
Förekomma å gästgifveri eller annat utskänkningsställe eller å ställe, der minut¬
handel eller mindre partihandel utöfvas, vid särskilda tillfällen oordningar af den art,
att innehafvare!) af rättigheten icke kan anses fortfarande ega den för densammas
utöfvande erforderliga frejd, ordentlighet eller öfriga egenskaper eller har någon af
de enligt § 23 meddelade utskänkningsrättigheter visat sig föranleda störande oord¬
ningar, må Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, på anmälan i stad af magistraten
eller stadsfullmäktige och på landet af socknens eller angränsande sockens kommu¬
nalnämnd, efter vederbörlig undersökning ega att förenämnde rättighet inskränka
eller indraga, eller ock innehafvaren derifrån skilja; dock ege innehafvare af ut-
skänknings- eller minuthandelsrättighet i sådant fall att af redan erlagd utskänk-
nings- eller minuthandelsafgift återfå så stor del, som motsvarar den tid, hvarunder
rättigheten ej utöfvats.
27.
§ 31.
Den, som eger rättighet till mindre partihandel eller minuthandel med eller
utskänkning af bränvin, vare förbjudet att, äfven utan betalning, utlemna sådan
vara vid tillfälle, då försäljningsrätten ej utöfvas får.
§ 32.
§ 37.
Med undantag af den i § 35 meddelade föreskrift om bränvinets rening och
styrka, skall hvad i denna förordning är stadgadt om mindre partihandel eller
minuthandel med eller utskänkning af bränvin gälla äfven för sprit samt andra
22
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 7.
brända eller destillerade, in- eller utländska, spirituösa drycker, äfvensom för drycker
hvilka äro dermed tillagade.
§ 38.
§ 41.
Den, som genom mindre partihandel, minuthandel eller utskänkning för¬
yttrar bränvin utan att i stadgad ordning hafva dertill förvärfvat rättighet, eller
som, på sätt i § 2 sägs, mellan flere köpare fördelar bränvin, eller, mot föreskrif¬
ten i § i mom. 1, tillhandagår med anskaffande af bränvin, böte första gången
från och med 30 till och med 60 R:dr, andra gången från 60 till och med 120 R:dr
och tredje gången från 120 till och med 240 R:dr. Den, som fjerde gången eller
oftare med sådan förbrytelse beträdes, dömes till fängelse från och med två må¬
nader till och med ett år.
Dessutom vare det i försäljningsrummet befintliga bränvin till och med 60
kannor tillika med kärl, som för dess afhemtning tjenliga äro, underkastade beslag
och förbrutna.
Förbrytaren varde derjemte dömd att, då oloflig minuthandel eller utskänk¬
ning egt rum, utgifva minuthandels- eller utskänkningsafgift för det kannetal, som
efter hvad utredas kan blifvit föryttradt, dock ej under det belopp, som svarar mot
en fjerdedel af hvad, enligt de i §§ 17 och 18 stadgade grunder, för år minst
utgå bör.
Har förbrytelse, hvarom i denna paragraf sägs, skett å sou- eller helgedag,
ökas straffet med böter från 15 till och med 30 R:dr.
§ 42.
Om den, som till minuthandel med bränvin berättigad är, andra gången
beträdes med oloflig utskänkning, vare han tillika denna sin handelsrättighet förlustig.
Lag samma vare, om den, som är berättigad till mindre partihandel med
bränvin, andra gången beträdes med oloflig minuthandel eller utskänkning.
§ 43.
§ 45.
Idkar någon mindre partihandel eller minuthandel med eller utskänkning af
bränvin å annat ställe än dertill uppgifvet är, eller begagnar någon, mot hvad i
Bevillning^- Utskottets Betänkande N:o 7.
23
§ 4 mom. 2 stadgadt är, ombud för bränvins utlemnande å annat ställe, än der
han sin försäljningsrätt utöjvar, eller tillåter den, som icke är till iskänkning be¬
rättigad, att, då han i parti eller genom minuthandel säljer bränvin, något af det
sålda på försäljningsstället förtäres eller afhemtas i mindre belopp än han är be¬
rättigad att föryttra, eller förbryter sig den, som till mindre partihandel eller mi¬
nuthandel med eller utskänkning af bränvin berättigad är, mot § 25 mom. 1 eller
2, § 28 mom. 2 eller 4 eller § 31, böte första gången från och med 30 till och
med 60 R:dr samt andra gången från 60 till och med 120 R:dr och vare dessutom
andra gången sin rätt till mindre partihandel eller minuthandel eller utskänkning
förlustig. Lag samma------------§28 mom. 3.
Öfverträdes det förbud — — — — — — — — — — enligt § 41.
§ 46.
§ 47.
Förbrytelse mot § 3 mom. 2, § 22, § 28 mom. 1, §§ 29, 30, 35, 38, 39
eller 40 straffes med böter från och med 10 till och med 50 R:dr.
Då förbrytelse
och förbrutet.
24
Bevillmings- Utskottets Betänkande N:o 7.
|
|
Afgift
|
ens för
|
d
|
e 1 n i n
|
g
|
|
|
Folkmängd d. 31/1S 1872.
|
Städerna.
|
Lands¬
tingen.
|
Hushåll¬
ningssäll¬
skapen.
|
Lands¬
bygdkom¬
munerna.
|
Provision
in. m.
|
Stä¬
derna.
|
Lands¬
bygden.
|
Summa.
1
|
Stockholms stad
|
|
362.032
|
23
|
|
|
|
|
|
|
27,905
|
47
|
143.735
|
|
143,735;
|
Malmöhus lan
|
|
94,359
|
01
|
20,045
|
01
|
32,357
|
06
|
15,024126
|
324
|
19
|
64,611
|
257,560
|
322,171;
|
Christianstads »
|
|
13,881
|
02
|
8,232
|
26
|
8,232
|
26
|
10,815180
|
82
|
45
|
11,821
|
213,605
|
225.426
|
Blekinge a
|
|
30,066
|
92
|
12,217
|
92
|
12,217 j 9S
|
6,586
|
80
|
122
|
42
|
23.518
|
104,359
|
127,877;
|
Calmar »
|
|
27,231
|
74
|
11,351
|
21
|
11.351 si
|
6,821
|
86
|
113
|
67
|
21.207
|
214,275
|
235,482;
|
Kronobergs »
|
|
3,113
|
76
|
2,107
|
86
|
2,107186
|
3,209
|
81
|
21
|
12
|
4.001
|
156,364
|
160,3651
|
Jönköpings »
|
|
29,549
|
84
|
5,472
|
11
|
5,472jn
|
16,416
|
33
|
114
|
05
|
15,392
|
166,396
|
181,788
|
Hallands »
|
|
23,589
|
11
|
8,793
|
41
|
8,793141
|
2,870
|
09
|
88
|
07
|
12,021
|
116,850
|
128,8711
|
Göteborgs och Bobus l&n
|
310.978
|
05
|
8,355
|
03
|
80,609; e s
|
3,105
|
38
|
807
|
71
|
69,314
|
167,585
|
236,899
|
Elfsborgs
|
»
|
21,281
|
37
|
9,004
|
73
|
9,004| 7 3
|
5,732
|
84
|
90
|
23
|
13,279
|
269,060
|
282,339
|
Östergötlands
|
|
60,869
|
78
|
15,522
|
75
|
20,91912 3
|
7,849
|
68
|
156
|
08
|
39,115
|
221,025
|
260,140
|
Skaraborgs
|
»
|
30,226
|
92
|
12,645
|
86
|
12,645!86
|
7,710
|
62
|
126
|
66
|
14,732
|
232,997
|
247,729
|
Örebro
|
*
|
23,275
|
36
|
9,001
|
Öl
|
9,001 oi
|
3,727
|
68
|
89
|
94
|
13.875
|
157,994
|
171,869
|
Wermlands
|
J)
|
27,241
|
72
|
10,526
|
96
|
10.526196
|
4,339
|
15
|
104
|
94
|
12,104
|
250,952
|
263,056
|
Stockholms
|
B
|
13,887
|
03
|
6,124
|
01
|
6,124joi
|
4,484
|
99
|
61
|
28
|
6,873
|
125,612
|
132,485
|
Södermanlands
|
B
|
33,248
|
67
|
12.439
|
69
|
12,439169
|
4,070
|
40
|
124
|
64
|
14,002
|
123,843
|
137,845
|
Upsala
|
»
|
30,241
|
46
|
10,531
|
58
|
10.531158
|
1.353
|
29
|
105
|
53
|
13,950
|
88,030
|
101,980
|
Westmanlands
|
*
|
50.315
|
23
|
17,732
|
52
|
17.732152
|
2,882
|
25
|
176
|
11
|
15.508
|
101,982
|
117,490
|
Gefleborgs
|
» . .
|
33,703
|
79
|
11,451
|
97
|
11.451
|
95
|
667
|
81
|
77
|
07
|
24,266
|
129,518
|
153,784
|
Stora Kopparbergs
|
D
|
15,664
|
89
|
9,369
|
45
|
9,369
|
44
|
12,443
|
52
|
93
|
86
|
7,921
|
170,960
|
178.881
|
Gotlands
|
ö
|
11.155
|
67
|
4,314
|
65
|
4,314
|
67
|
1,788
|
30
|
43
|
23
|
6,215
|
48 024
|
54,239
|
Westernorrlands
|
»
|
32,614
|
84
|
11.374
|
47
|
11,374
|
47
|
1.508
|
55
|
108
|
95
|
10,880
|
129,288
|
140,168
|
Jemtlands
|
B
|
2,275
|
44
|
842
|
71
|
842
|
71
|
252
|
70
|
8
|
44
|
1,853
|
70,653
|
72,506
|
Westerbottens
|
B
|
9,812
|
07
|
3,558
|
40
|
3,558
|
40
|
863
|
10
|
32
|
77
|
3.217
|
91,411
|
94,628
|
Norrbottens
|
)>
|
9,862
|
99
|
3,838
|
56
|
3,838
|
56
|
1,652
|
68
|
38
|
46
|
4,881
|
73,778
|
78,659
|
|
Summa
|
1,300,478
|
91
|
224,854
|
13
|
314,817
|
24
|
126,177|89
|
31,017
|
34
|
568,291
|
3,682,121
|
4.250,412
|
|
1871-72.
|
1,180,922
|
13
|
230,035
|
29
|
299,637
|
78
|
111,985
|
43
|
33.487
|
12
|
|
|
|
|
1870-71.
|
1,131,200
|
76
|
237,642
|
96
|
290,985
|
59
|
107.139
|
50
|
34,914
|
22
|
|
|
|
|
1869-70
|
895.863
|
42
|
201.652
|
20
|
251,121
|
74
|
98,754
|
96
|
35,843
|
17
|
|
|
|
STOCKHOLM, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1874