4
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N;o 2 Utlåtande N:o 3.
N:o 3.
Ank. till Riksd. Kansli den 11 Febr. 1873, kl. 2 e. m.
Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 2, i
fråga om nämndemäns rätt till skjutsersättning vid vissa
tjensteförrättningar samt om sättet för denna ersättnings
uttaxerande.
Ty, , Amlfrs Persson har uti en inom Andra Kammaren väckt, till
litskottet remitterad motion, N:o 10, föreslagit »det Riksdagen för sin
del beslutar, att nämndemän skola åtnjuta ersättning för skjuts efter eu
hast, jemte vanlig vagnslega, för sina resor till ting och vägsyner, från
små hemvist till förrättningsstället och åter; och att denna ersättning
utgar i förhållande till bevillmngen efter andra artikeln i Bevillniims-
stadgan af de inom tmgsområdet bosatte och till nämndemansbefattningen
valbare personer». °
Innan^ Utskottet häröfver afgifver utlåtande, torde Utskottet böra
dels erinra, att 2:ne motioner af ungefär enahanda syfte, som den före¬
varande, väcktes vid sistlidne riksdag, utan att då tillvinna sig något
afseende och dels något närmare redogöra för behandlingen af de då
framlagda förslagen. ö
Uti den ena motionen N:o 28, som afgafs af Herr P. Ungman, före-
slogs, »att efter det ny stadga och ordning för underdomstol^ å landet
blir gällande, nämndemän skola af sina valmän åtnjuta traktamente efter
d u«r+ ifimt JT. da? Under tHlg och tingsresor, äfvensom skjuts efter
en hast till och från tingsstaden».
, . rJ<rI1] andra “otionen, N:o 148, afgifven af Herr Johannes Andersson
från Jönköpings län innehöll förslag derom, »att Riksdagen täcktes för
sm del besluta och hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Kongl.
Andra Kammarens Tdljälinja Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 3.
kungörelsen den 30 December 1863, angående nämndemäns rätt till er¬
sättning för extra förrättningar, måtte så förändras, att nämndeman äfven
vid vägsyn måtte få skjuts och traktamentsersättning enligt gällande rese¬
reglemente af allmänna statsmedel».
Dessa båda motioner remitterades till Andra Kammarens tillfälliga
Utskott N:o 2, som, i anledning af motionen N:o 28, hemställde, att,
enär den uti motionen till stöd för densamma åberopade förändrade dom-
stolsorganisationen då ännu icke var beslutad, än mindre färdig att sättas
i verket och det följaktligen vore för tidigt, att till närmare pröfning
upptaga motionärens framställning, densamma icke måtte af Riks¬
dagen godkännas; och beträffande motionen N:o 148, — hvilken af Ut¬
skottet först återlemnades till Kammaren, såsom, efter Utskottets upp¬
fattning, tillhörande Stats-Utskottets behandling, men af Kammaren ånyo
hänvisades till det tillfälliga Utskottet, — utlät sig, att, — då härvid
bland annat förekom, att nämndemännens förrättning vid vägsyn, om än
icke direkt jemförlig med ett kommunalt uppdrag, dock stode detsamma
ganska nära, hvilket äfven bevisades deraf, att, såsom för Utskottet kändt
blifvit, lämplig ersättning, vanligen 1 R:dr 50 öre per dag, inom ej få
trakter af riket för dessa förrättningar till nämndemännen utginge af de
kommuner, som valt dem, — en omständighet, som hänvisade ersätt¬
ningsanspråken till kommunen, hvilken ock, enligt Utskottets åsigt, långt
mera än staten torde, i fråga om vägsyn, vara skyldig att anslå lämp¬
lig ersättning till de tjensgörande nämndemännen, samt då befrielse
från skjutsskyldighet jemte en del andra åligganden dessutom varit af
ålder nämndemännen beviljad och Utskottet jemväl ansåg sig kunna
framställa det antagande, att, vidkommande den ersättning, som redan
för vissa förrättningar utgår, resereglementets nu gällande tillämpning
lemnade rum för beräknande af resekostnad och dagtraktamenten till be¬
lopp, som torde mer än ersätta de nämnda förrättningar ne och så att
säga göra mindre betungande de återstående, jemförelsevis få, måhända
ej till fullo godtgjorda bestyren, — Utskottet funne sig hafva anledning
hemställa, det Kammaren ville afslå den då behandlade motionen.
Vid föredragning till afgörande i Kammaren af här ofvan omför-
mälda 2:ne utskottsbetänkanden, vunno de ock Kammarens bifall, utan
att någon ledamot, med undantag af motionärerne sjelfva, uppträdde för
en annan åsigt.
Nu har visserligen Kongl. Maj:t sedan sistlidne riksdag utfärdat
nådig Förordning, angående förändring i fråga om Häradsrätternas sam¬
6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Utlåtande N:o 3.
manträden uti de domsagor, som bestå af ett eller tvänne tingslag; men
Utskottet, som hufvudsakligen gillar hvad förra Riksdagens tillfälliga Ut¬
skott N:o 2 uti denna sak, enligt hvad ofvan anförts, yttrat, kan icke
föreställa sig att innevånarne uti nämnda domsagor skola undandraga
sig, att, emot den fördel, som genom Häradsrätternas tätare samman¬
träden beredes dem i afseende på lagskipningens snabbare och jemnare
gång, gerna lemna nämndemännen den ersättning, hvartill de må
kunna anses berättigade, — en angelägenhet, som Utskottet likväl icke
anser vara af den riksvigtiga beskaffenhet, att den bör utgöra föremål
för Riksdagens handläggning, utan lämpligast kunna, såsom på många
ställen redan tillgår, afge ras å kommunalstämmorna, efter de på olika
orter inom vårt vidsträckta och ojemn! befolkade land rådande för¬
hållanden.
Det af motionären föreslagna sätt för ersättningens utgörande kan
Utskottet för sin del icke heller finna antagligt, enär det, till grunden
orättvist, skulle vid tillämpningen medföra större svårigheter, än man
kan vara villig att underkasta sig för uttaxeringen och uppbörden af
sådana, i de flesta fall, ej särdeles stora belopp, hvilka deremot synas
Utskottet böra utgå efter de för kommunalutskylder i allmänhet stad¬
gade grunder, ehuru Utskottet saknar anledning att nu afgifva närmare
förslag i denna riktning, enär, såsom kändt är, frågan om förändring i
skyldigheten att bygga och underhålla allmänna vägarne ännu är under
behandling hos Riksdagen och denna frågas lösning möjligen kan föran¬
leda ändring i nu gällande stadgande!! om vägsyner.
Utskottet finner sig således föranlåtet vördsamt föreslå,
att ifrågavarande motion icke måtte af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 11 Februari 1873.
På Utskottets vägnar:
C. M. Björnstjerna.