4
1 Andra KÉnmarene Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 32.
N:o 22.
Ank. till Rikgd. Kansli den 8 April 1873, kl. 1 e. m«
Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande J\:o 8, angå¬
ende väckt förslag om underdånig skrifvelse till Kongl. May.t
i fråga om indragning af Kongl. Krig skof rätten m. m.
Efter omförmälan af en af Herr P. Gummesson väckt motion, ”att Riksdagen
ville genom skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öf¬
vervägande, om icke indragning af Kongl. Krigshofrätten äfvensom i fredstid af alla
krigsrätter samt vid arméen och flottan anställde auditörer och vice auditörer efter
innevarande års slut må kunna ega rum, så att derefter Krigshofrättens göromål öf-
verflyttas på de öfriga Hofrätterna och de mål som hittills varit handlagda af krigs¬
rätt komma att vid hvarje orts allmänna underrätt behandlas, men auditörens göromål
i öfrigt öfvertagas af regementsskrifvare», hade Utskottet uti sitt Utlåtande N:o 7 på
anförda skäl hemställt, att Riksdagen ville genom skrifvelse hos Kongl. Maj:t i un¬
derdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om icke indragning
af Kongl. Krigshofrätten kunde ega rum och dess göromål öfverflyttas på öfriga Hofrätter,
men att den öfriga delen af motionen för närvarande icke måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda. Vid föredragning i Kammaren af detta Utlåtande, blef detsmma till
Utskottets förnyade behandling återremitteradt.
De talare, som inom Kammaren påyrkat återremiss, synas hafva afsett, att
Utskottet skulle komma i tillfälle att närmare utreda, huruvida icke skäl kunde före¬
finnas för aflåtande till Kongl. Maj:t af en underdånig skrifvelse uti hela den ut¬
sträckning, som motionären föreslagit, och desse talare hafva dervid hufvudsakligen
utgått från den åsigt, att samma skäl, som Utskottet uti förra Utlåtandet anfört för
sin hemställan om indragning af Krigshofrätten, lika mycket borde gälla för indrag-
Bih. till Riksd. Prat. 1873. 8 Sami. 2 Afd. 3 Band. 14 Häft.
Anära Kammarens Tillfälliga Utskotts (N-.o 2) Utlåtande N:o 22.
ning jemväl af krigsrätterna, nemligen att, i samma mån landets försvar på ett mera
folkligt sätt anordnas, militärlagstiftningen äfven borde blifva mera medborgerlig, samt
att en domstol, som ställer en klass af medborgare utom det öfriga samhället' icke
kan i princip godkännas.
, . en b5Uan viU Utskottet anföra: att enligt 1798 års krigsartiklar, som
med åtskilliga, tid efter annan, skedda ändringar voro gällande till år 1868 voro
^domstolar behörige att upptaga alla brott och förseelser, begångna af krigsman
i tjenst eller under tjenstgöring, således äfven sådana som begingos mot allmän lag
af samlad trupp, äfvensom sådana mål, deruti enskilda personer voro angifna för del¬
aktighet i brott, begånget af militär. Enligt den nya lagen för krigsmakten af sist¬
nämnde år, är deremot krigsdoinstols behörighet inskränkt till endast de fel, som be¬
gås i tjensten eller äro af beskaffenhet att endast efter militära förhållanden kunna
bedömas. Vidare äro från krigsdomstols kompetens borttagna sådana brott mot all¬
män lag, som begås af krigsman mot enskilda, såvida ej brottet innefattar tjenstefel,
likasom ingen utom krigsmakten skall af krigsdomstol dömas för delaktighet med
krigsman uti brott.
Ytterligare äro från krigsrätts handläggning undantagne alla mindre öfverträ-
delser mot strafflagen för krigsmakten, hvilka enligt Kongl. disciplinstadgan för krigs¬
makten den 11 Juni 1868 tillkommer vederbörande befälhafvare att belägga med
straff, som får bestämmas för officerare till vaktarrest högst sextio dagar, för under¬
officerare till vaktarrest högst femton dagar eller arrest vid vatten och bröd högst
tio dagar, samt likaledes för manskapet till arrest vid vatten och bröd eller mörk ar¬
rest högst tio dagar.
.. tf. n" anförda torde framgå, att ett mycket ringa antal lagskipningsmål
återstår for krigsrätterna, som nu äro: regementskrigeeätt vid hvarje af de till arméen
hörande regementen, stationskrigsrätt vid hvarje af sjöförsvarets stationer, garnisons-
krigsrätt i garnisonsort och faltkrigsrätt för afdelning af krigsmakt, som är i Tält
hvilka krigsratter hvar for sig utgöras af fyra mil%iedamöter samt en auditör, och
att denne sistnämnde såsom domare icke har någon nämnvärd sysselsättning.
Ehuru Utskottet, vid öfvervägande af denna fråga, å ena sidan icke förbisett,
att prof^jngen af de återstående krigsrättsmålen stundom kan erfordra särskilda tek-
mska insigter, äfvensom fördelen af den skyndsammare behandling målen kunna er-
håHa vid krigsrätterna, än som uti vissa, fall kan blifva förhållandet, om de skola
profvas vid civila domstolar, hvarföre ock, Utskottet uti sitt, förra Utlåtande kommit
till det slut, att den del af motionen, som afser krigsrätternas, indragning, för närva¬
rande icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda, så vill å andra sidan Utskottet
ikval icke förneka giltigheten af de skäl, som för krigsdomstolarnes indragning och
krig^attsmåiens öfverflyttande till civila domstolar utt^adgs i, Kammaren af dem, som
påyrkat återremiss af denna fråga till Utskottet,
Sedan numera hvarje vapenför medborgare uti viss män tiJJJiör krigsmakten,
Andra Kammarem Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 22. 3
så torde det uti princip ostridigt vara riktigast, att jemväl alla krigsmål pröfvas af
allmänna domstolar. Och då hvarje domare måste hafva undergått examen jemväl
uti krigslagfarenhet, så torde krigsrättsmål lika väl som andra tvistemål kunna vid de
allmänna domstolarne pröfvas; ty äfven om man fasthåller den åsigt, att tekniska
kunskaper ofta nog kunna erfordras för bedömande af krigsrättsmål, så torde detta
behof kunna anses blifva tillräckligt tillgodosedt, derest vid domstolen en sakkunnig
militär meddelade erfoderliga tekniska upplysningar till ledning för domarens pröfning,
Det gifves inånga andra fall, der domarens pröfning uti viss mån måste grundas på
en teknisk utredning. Så förekomma t. ex. egodelningsrättsmål, der tillkallad landt¬
mätare meddelar tekniska upplysningar utan att deltaga uti besluten. I åtskilliga
saker ingå tvisteämnen, som ej kunna pröfvas utan upplysning af läkare, med flera
andra tvister, som tarfva belysning af fackmän, utan att desse derföre behöfva ingå
som ledamöter i den profvande domstolen. ' Genom de numera uti flera domsagor of¬
tare återkommande tingssammanträden, torde också krigsrättsmålens öfverflyttande till
allmänna domstolar under fredstid vara väsendtligt underlättadt.
Då det sålunda vill synas, som inga oöfvervinneliga hinder förefinnas för att till
allmänna domstolar förflytta alla mål, som nu tillhöra krigsdomstolar, men det deremot
är uppenbart, att både Krigshofrätten och auditörer uti krigsrätterna hafva alltför ringa sys¬
selsättning af sina befattningar, och enär indragning af sådana fenster, hvilka ej åt sina inne¬
hafvare medföra full sysselsättning, samt fördelning af dessa göromål å andra tjensteman,
hvarigenom besparing tillskyndas statsverket, länge utgjort föremål för Riksdagens
uttalanden, får Utskottet, under åberopande i öfrigt af sitt yttrande i afseende på
Krigshofrätten uti förra Utlåtandet, och hvad i anledning af samma Utlåtande i dess
helhet under diskussionen i Kammaren anförts, nu vördsamt hemställa:
att Riksdagen ville genom skrifvelse hos Kongl. Maj:t i under¬
dånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,
om icke indragning af såväl Kongl. Krigshofrätten, som jemväl
under fredstid af alla krigsrätter, samt vid arméen och flottan
anställde auditörer må ega rum, så att derefter Kongl. Krigs-
hofrättens göromål öfverflyttas på de öfriga Hofrätterna, och de
mål, som hittills varit handlagda af krigsrätt, komma att vid
hvarje orts allmänna underrätt behandlas, men auditörens göro¬
mål i öfrigt öfvertagas af regementsskrifvarne.
På Utskottets vägnar:
C. M. Björnstjerna.
4
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 22.
Reservation:
af Herr Grefve C. M. Björnstjerna: ”Innan de nya krigslagarne af Kongl.
Maj-.t godkändes, underkastades de särskild granskning af dertill förordnade komiterade.
Först sedan desse sednare på anförda skäl förordat Krigshofrättens bibehållande be¬
stämdes, genom Kongl. förordningen af den 11 Juni 1868, att nämnde Hofrätt fort¬
farande skulle utgöra öfverdomstol vid krigsmakten.
Med anledning häraf afstyrkte 1869 års Stats-Utskott i följande ordalag en
då väckt motion om Krigshofrättens indragande: ”Då Kongl. Maj:t, med begagnande
af den honom i ty fall tillkommande lagstiftningsrätt, pröfvat Krigshofrätten böra
bibehållas, kan Utskottet icke till motionärens framställningar tillstyrka bifall». —
Detta yttrande godkändes utan votering af Riksdagens båda Kamrar.
Vid innevarande riksdag har en dylik motion redan blifvit af Stats-Utskottet
på följande sätt besvarad: »Då denna fråga så nyligen varit föremål för Riksdagens
pröfning, tillåter sig Utskottet, med hänvisning till hvad 1869 i ämnet förekommit,
hemställa att Herr C. I. Bengtssons förevarande motion icke må af Riksdagen bifallas--.
Denna Utskottets hemställan, i betänkandet N:o 4, är redan af båda Kamrarne
utan votering godkänd. Att Riksdagen nu, några veckor sednare, skulle i underdånig
skrifvelse förorda hvad den nyss förut sjelf afslagit, förefaller mig innebära én brist
på följdriktighet, hvartill jag icke tror att representationen bör göra sig skyldig.
Hvad åter krigsrätterna angår, anser jag dem äfven under fred vara för
staten ekonomiskt nyttiga, för den anklagade fördelaktiga och för disciplinen
nödvändiga.
De äro för staten ekonomiskt nyttiga, enär en mängd små mål der hastigt
och utan all kostnad afgöras, hvilka, om de dragas under de allmänna domstolarne,
både borttaga en dyrbar tid samt föranleda högst betydliga utgifter i dagtraktamenten
och vittnesersättningar.
Krigsrätterna äro för den anklagade fördelaktiga, ty målen företagas der
genast och afgöras utan tidsutdrägt; eu obestridlig fördel för den tilltalade så snart
vad till högre rätt, såsom hos oss, alltid kan ega rum. Hålles den anklagade
häktad, blir krigsrätten för honom ännu fördelaktigare; dels slipper han då att, såsom
ransakningsfånge, längre tid sitta arresterad, dels undgår han förödmjukelsen att på
fångkärra transporteras kring landet fram och åter från fängelset till tingsstället.
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 22. 5
Krigsrätterna äro slutligen för disciplinens upprätthållande nödvändiga. Snabb
rättvisa är i dylika fall en hufvudsak. Straff som följer omedelbart på brott har eu
helt annan moralisk inverkan, ån om månader förflyta innan dom afkunnas. Fall
kunna dessutom förekomma, då en uppskjuten undersökning medför verklig fara för
samhället, t. ex. vid försök till myteri. Krigsrätterna ingå derföre i alla länders
krigslagskipning. Deras borttagande har hittills aldrig, mig veterligen, blifvit ifråga¬
satt och skall säkerligen icke heller af någon, vare sig militär eller jurist, förordas.
Frågan om auditörs- och regementsskrifvare-befattningarnes sammanslående
utgör redan föremål för Kongl. Maj:ts pröfning och torde således icke nu behöfva
ytterligare framhållas.
På alla dessa skäl hemställer jag,
att Riksdagen, med afslag af Utskottets betänkande, måtte lemna
Herr Gummessons motion utan afseende.»
I ofvanstående reservation instämma: H:rr Fr. G. Afzelius och H. Hcegermarck.
Bih. till Biksd. JProt. 1873. 6 Sami. 2 Afd. 2 Band. 14 Håft.
2