4
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:e 20.
N:0 20.
Ank. till Riksd. Kansli d. 14 Mai» 1873, kl. 12 midd.
Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 7, an¬
gående väckt förslag om underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj: t i fråga om indragning af Kongl. Krigshofrätt en in. m.
Uti en till Utskottet remitterad motion, UT:o 184, har Herr P. Gum-
messon hemställt: att Riksdagen ville genom skrifvelse hos Kongl. Maj:t an¬
hålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om icke indragning af
Kongl. Krigshofrättenjäfvensom i fredstid af alla Krigsrätter samt vid arméen
och flottan anställde auditörer och vice auditörer efter innevarande års slut
må kunna ega rum, så att derefter Krigshofrättens göromål öfverflyttas på de
öfriga Hofrätterna, och de mål, som hittills varit handlagda af Krigsrätt,
komma att enligt allmänt gällande rättegångsordning vid hvarje orts allmänna
underrätt behandlas, men auditörers och vice auditörers göromål i öfrigt öfver-
tagas af regementsskrifvarne.
Såsom skäl för denna hemställan har motionären bland annat anfört:
att; enligt Riksdagens sednast församlade revisorers berättelse kostnaden för
Kongl. Krigshofrätten uppgår till öfver 17,000 R:dr för året; att de brottmål,
som af Krigshofrätten såsom domstol blifvit handlagda, under sednare åren
endast utgöra omkring 50 hvarje år; att alla målen vid Krigsrätterna icke
öfverstiga 200 om året, samt att de mål, som Krigshofrätten nu har att af¬
göra, skola i de vanliga Hoträtterna, som bestå af juridiskt bildade personer,
blifva fullt ut lika pröfvade, som i Krigshofrätten, der endast en af ledamö-
terne är jurist.
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (A:o J) Utlåtande A:o JO. •>
Hvad nu först vidkommer den del af motionärens hemställan, som alser
Krigshofrättens indragning, så är denna fråga icke ny, utan hafva förslag i berörda
syfte blifvit inom representationen framställda vid flera föregående riksdagar;
och den 8 April 1857 aflåta Rikets då församlade Ständer till Kongl. Maj:t
underdånig skrifvelse med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervä¬
gande, huruvida ej Krigshofrätten kunde varda indragen, och dess göromål
öfverflyttade på de öfriga llofrätterna med iakttagande af hvad för dylika
måls behandling i Kongl. Maj:ts Högsta Domstol är föreskrifvet Häröfver
infordrade Kongl. Maj:t underdåniga utlåtanden ej mindre åt Krigshotratten an
af öfriga Hofrätterna och Högsta Domstolen, Indika samtliga, med undantag
af Göta Hofrätt, afstyrkte den ifrågasatta indragningen af Krigshofrätten;
och förklarade i anledning häraf Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning den
1 Februari 1859 den underdåniga skrifvelsen ej föranleda någon åtgärd.
Sedermera hafva de för granskning af förslag till särskild strafflag för krigs¬
makten utsedde komiterade, uti afgifvet utlåtande öfver tvänne inom Justitie¬
departementet utarbetade alternativa förslag till rättegångslag för krigsmakten,
till antagande tillstyrkt det af dessa förslag, enligt hvilket Krigshofrätten
skulle såsom öfverrätt vid krigsmakten bibehållas, och i anledning deråt har
jemväl Kongl. Maj:t i sammanhang med utfärdande åt ny strafflag för krigs¬
makten den 11 Juni 1868 genom nådiga Förordningen om krigsdomstolar och
rättegången derstädes bestämt, att Krigshofrätten skall utgöra öfverdomstol
vid krigsmakten. .. „ „
Vid 1868 och 1869 årens riksdagar har af enskilda motionärer traga
vant väckt om indragning af Krigshofrätten, men dessa förslag bletvo genf™
Första Kammarens bifall till Stats-Utskottets i ämnet afgifna Utlåtande K:o 2b
år 1868 och genom båda Kamrarnes bifall till Stats-Utskottets Utlåtande A:o
33, år 1869 afslagne. . , .
Samma förslag har af Herr C. I. Bengtsson genom motion i Andra
Kammaren, N:o 88, blifvit framstäldt vid innevarande riksdag, och hafva
Riksdagens båda Kamrar genom bifall till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4,
punkten 2, beslutat, att Herr C. I. Bengtssons förevarande motion icke ma åt
Riksdagen bifallas. . , , .. „ ... , ,,
Ehuru Riksdagen sålunda redan afslagit väckt förslag att definitivt eller
verkligt beslut skulle fattas derom, att Krigshofrätten efter innevarande års
utgång skulle indragas, så anser likväl Utskottet motionärens förslag om a äk¬
tande af underdånig skrifvelse med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes taga i
öfvervägande, om icke indragning af Krigshofrätten må kunna ega rum, vara
förtjent af uppmärksamhet. Till stöd för en sådan uppfattning tillatersig
Utskottet att ur den af ledamöterne i 1868 ars Statsutskott, Hen ar
Grefve Arvid Posse, L. J. Hierta, Carl Ifvarsson, P. O. Hörnfeldt, W. M.
6 AnJra £<»n>»are»f TUlfäHlya LUvtt» 1 A» i») HWfWe a;„
HUklTt ^f,»?llsf0n.1 JlTi odl. Jan Andersson mot ofvan omförmälda Htots-
Ulshottete Lflätande ar 1868 afgifna reservation,^ anföra följande:
vrt ,c nemll8'en litet hvar regering cell folk, numera äro ense om behof-
«. <y^cn anneorgamsation. och då hvarje vidare förstärkning och utveckling
fLr;!!10^— mvt0 hygm på iV'1!:-l,eväl>ning och på grunden af en
lång! a maunare vamephgt än hittills, si bör/i samma man försvaret bUr
drhi f' milltiirlarsuhn0m8’en äfven blifva mera medborgerlig, och iorän-
m0ai i den nuvarande i sådan syftning nödvändigt framgå ur den nya armé-
igamsationen. Bland dessa förändringar torde en af de enklaste vara att
Ullg^nriBfoSaJf T8’ l00h de må!’ B0? nu tillhöra densamma, öfverftfttas
till aen Hofrätt, inom hvars oomvarjo målet lyder. Enligt 20 S Reo-erines-
Kan(de? Jnmera" *'’•“?* Thtärledainöfer 1 Högsta Domstolen uti krigsnfål.
Ivan de.ta Lita sig gorå i högsta instansen och uti mål, som gå dit från Krio-s-
hofratten sa törne utan olägenhet Rikets civila Hofrärtcr med Hanne adjungerade
KrigsboSm" fredStki kUnna alIa de mai, som nu ingå ‘till
l„de fö,^ a8käl-mri indragni?f af ^rigshofrätten, som sålunda blifvit utta¬
lt heldi'e l:! tVnSer 1 tS ':0tt0t 10 iG i,IlennsS oförminskade qvarstå, utan
last heldie alltmera hafva vunnit i styrka uti samma man, som menin^arne
tt” fcC 5 be Jofve* flf en allmännare vämepiigt gjort sig- alltmera gällande.
, m, /Ct efer Dtskottets förmenande principiell oriktiga' uti att bibehålla eu
domstol, som staller en klass af me..borgare öfver, utom eller vid sidan af det
omgå samhaUet anser Utskottet jemväl från ekonomisk synpunkt, att starkare
.kal nu an iorr tala för Ivrigshofrättens indragning
T,. • , ™ °f';fn omförmälda Kongl. Maj:ts "nådiga Förordning deri 11
Juni 1868 hafva alla mai af civil natur, som förut tillhört Krigshot!ätten från
densamma blifvit slöjda och hänvisade till civila domstolar. I följd deraf
hafva de till kngshofrätten hörande mål, hvilkas antal visserligen Se var
c Synneihgxm stort före namnda lagförandring, derefter likväl blifvit ytter-
mpå Pt/°im1Skade; iSa Mlfj enilgf af Utskottet inhemtad kännedom, till och
... ett mindre antal mai an det af motionären uppgifva per'år af Krio-shof
vatten, såsom domstol, blifvit handlagda. 1 . ‘ g t"
. , , .. P)a..jläraf synes framgå, dels att Hofrätterne utan svårighet både kunna
oen hora öfvertaga det till Kngshofrätten hörande ringa antal mål helsrom
dessa alltid af en och samma division i hvarje Hofrätt behandlas och debatt
fen' !r |f°r ^8'Bhofrättens tillvaro, relativt fördelad på de af Krigshofrätt
ten afdomda mai, på hvardera af dessa faller sig mer än skäligt (L
Utskottet, med bifall till motionärens förslag i denna del, vördsamt'\emsdUla
att Riksdagen ville genom skrifvelse hos Kongl. Mnj:t i under¬
dånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande
A ml va hammarens
IclljJfitihV UIsIo/Ik (A:o j/) Utlutande A:m 'JO. 7
om icke indragning nf Kongl. Krigshofrätten kunde ega ruin,
och att dess göromål öfvcrflyttas på öfriga Hofrätter.
Hvad åter sednare delen af motionen, der den after indragning af de
vid arméen oeli flottan befintliga auditörsbefattningär, angår, så enär enligt
Utskottets uppfattning Krigsrätterna, såsom mera nödvändiga för militärdisci¬
plinens tillbörliga upprätthållande, under nuvarande förhållande torde böra
bibehållas, samt för (ifrigt Kong! Magt genom nådigt Bref till Arméförvalt¬
ningen och samtlig^ generalbefälhafvare den 5 Juli 1870 föreskrifvit, ”att de,
som till auditörer hädanefter utnämnas, skola vara underkastade den tillökning
i tjensteåligganden, som i följd af regementsskrifvaregöromålens öfvertagande,
derest Kongl. Maj:t framdeles derom förordnar, kan för dem uppstå”, och det
således är att förmoda, att Kongl. Maj:t redan är betänkt på att förena dessa
tvänno sistnämnda tjenstebefattningar, en förening, som synes Utskottet vara både
lämplig och, såsom ledande till bättre hushållning, önskvärd, får Utskottet
hemställa,
att denna del af motionen för närvarande icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 Mars 1873.
Pa Utskottets vägnar:
C. M. Björnstjerna.
Reservationer:
af Herrar Grefve G. M. Björnstjerna och H. Hcegernmrck: ”Med
fästadt afseende å hvad Stats-Utskottet vid 1869 års riksdag, i anledning af
då väckt förslag om Krigshofrättens indragning, anfört och hvartill inneva¬
rande Riksdags Stats-Utskott, vid behandlingen af enahanda förslag hänvisat
uti dess, af Riksdagen redan bifallna 2:dra punkt af Utlåtandet N:o 4, hafva
vi icke kunnat biträda Utskottets nu gjorda hemställan, att Riksdagen skulle
till Kongl. Maj:t ingå med skrifvelse i ämnet, utan anse framställningen
derom för närvarande icke böra bifallas”;
* Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 20.
af Herr F. G. Afzelius: ”1 hufvudsaklig öfverensstämmelse med den
åsigt, som vid innevarande riksdag redan blifvit af Stats-Utskottet, med an¬
ledning af Herr C. I. Bengtssons motion om Krigshofrättens indragning, ut¬
talad i dess Utlåtande N:o 4 (mom. 2) och af begge Kamrarne godkänd, finner
jag ifrågavarande motion af Herr P. Gummesson om icke blott Krigshofrättens,
utan äfven Krigsrättens indragning böra lika litet i den förra som i den sed¬
nare delen till någon Riksdagens åtgärd för närvarande föranleda”;
af Herr P. Gummesson: ”Jag kan icke dela Utskottets mening i andra
punkten af betänkandet, nemligen om Krigsrätternas nödvändiga bibehållande,
alldenstund att dessa Krigsrätter nära nog hafva upphört i verkligheten; det
visas af det ringa antal mål, som endast utgör 4 å 5 stycken för hvarje Krigs¬
rätt om året.
Dessutom får jag åberopa samma skäl för Krigsrätternas borttagande, som
Rikets Ständer i sin skrifvelse den 8 April 1857 åberopat för Krigshofrät¬
tens upphörande, nemligen att särskilda domstolar för särskilda medborgare¬
klasser, inrättningar eller yrken desto heldre borde afskalfas, som de vore ej
allenast öfverflödiga, och i följd deraf för staten onödigt betungande, utan äfven
menliga för lagskipningens jemna och säkra gång, och hafva i öfverensstäm¬
melse med denna grundsats de flesta dylika domstolar numera blifvit indragna.
På dessa grunder får jag yrka bifall till motionen.”
Stockholm, J. W. Svenssons boktryckeri, 1873»