Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35. 11
förfallit, lärer någon åtgärd i anledning af återreraissen ej kunna af Utskottet
vidtagas,
hvilket Utskottet får för Riksdagen anmäla.
Stockholm den 1 Maj 1873.
På Utskottets vägnar:
H. G. von GEOERFELT.
Nso 35.
Ank. till Riksd. Kansli den 1 Maj 1873, kl. 6 e. m,
Utlåtande, i avledning af väckt motion om åtgärders vidtagande
för erhållande af en tillförlitlig statistisk redogörelse för
samtliga kommuners och kyrlcoförsamlingars jinansiela
förhållanden.
Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad mo¬
tion (N:o 91), har Herr W. Walldén hufvudsakligen anfört, att under det
officiela, lätt tillgängliga handlingar satte eu hvar, som deraf ville sig be¬
gagna, i tillfälle att inhemta noggranna upplysningar om statsverkets finanser,
sväfvade man deremot i fullkomlig ovisshet om allt hvad som rörer kommu¬
nernas ekonomi, deras tillgångar och skulder, deras inkomster och utgifter,
beloppet af de skatter som för fyllandet af deras behof måste uttaxeras, för¬
delningen af dessa skatter o. s. v. Med afseende å den mängd af vigtiga
samhällsbehof som det ålåge kommunerna, att tillgodose och den betydliga
del af skattebördorna som i form af kommunalutskylder drabbade rikets inne¬
vånare, kunde vi ej sägas ega någon fullständig kunskap om vårt lands eko-
12 Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 35.
nomiska förhållanden, innan vi erhållit tillförlitlig kännedom om kommuner¬
nas finanser. Statistikens praktiska gagn ådagalades ständigt, snart sagd!,
inom hvarje förvaltningsgren och vid pröfningen af en mängd lagstiftnings-,
organisations- och beskattningsfrågor. Också hade den officiel statistiken
inom alla länder vunnit allt högre vigt, allt större utveckling, och inom de
flesta åt dem utgjorde jemväl kommunernas ekonomi ett af denna statistiks
förnämsta föremål. Enligt motionärens åsigt kunde den tid icke vara långt
aflägsen, då en reglering af vårt skatteväsen måste vidtagas. Frågan om
grundskatternas afskaffande trängde sig allt mer i förgrunden; den skulle
ganska sannolikt medföra eu annan fråga, den om ändring i grunderna för
allmänna bevillningens utgörande. Riksdagen hade redan till Kongl. Maj:t
aflåtit underdåniga skrivelser om jemnare fördelning af flere allmänna be¬
svär, hvilka vore på det närmaste befryndade med de kommunala, såsom
väghållning, prestgårdsbyggnad m. m. Flera andra dylika frågor väcktes och
återkommo vid hvarje riksdag. 'Under sådana förhållanden syntes det mo¬
tionären alldeles uppenbart, att vinnandet af eu snar kännedom om hela vårt
skatteväsende måste vara af den största vigt. Men en dylik kännedom kunde
icke vinnas, såvida vi ej snart erhölle en fullständig, på tillförlitliga pri¬
märuppgifter grundad kommunal finans-statistik. Dessa primäruppgifter kunde
naturligtvis icke hemtas ur andra källor än de särskilda kommunernas in¬
komst- och utgiftsförslag samt räkenskaper. I afseende på utgifts- och in¬
komstförslagen vore visserligen en viss form för deras uppställande i lagen
angifven, men räkenskaperna åter kunde vara upprättade efter hvilket system
som helst, hvaraf följden måste blifva den, att knappast två kommuners eller
kyrkoförsamlingars räkenskaper sins emellan företedde den formela öfverens¬
stämmelse, att de utan vidare kunde med hvarandra jemföras. För att
åstadkomma eu kommunalstatistik kunde man förfara på två sätt: antingen
till vederbörande kommunalmyndigheter öfversända formulär med vissa be¬
stämda frågor, på hvilka svaren skulle af nämnda myndigheter ifyllas med
ledning af räkenskapernas innehåll; eller ock fastställa ett visst formulär för
sjelfva räkenskaperna, hvilka sålunda komme att öfver hela riket föras efter
samma system och af hvilka endast ett duplettexemplar behöfde inom viss
tid insändas till den myndighet som sedermera skulle till ett helt samman¬
föra de särskilda uppgifterna. Enligt motionärens förmenande vore det sed¬
nare alternativet att föredraga. Men äfven om man skulle anse Kongl.
Maj:ts ekonomiska lagstiftningsrätt sträcka sig så vidt, att Kongl. Maj:t egde
grundlagsenlig befogenhet till meddelande af dylika bestämmelser, så syntes
det ligga i sakens natur, att hela åtgärden skulle kunna erhålla ett sken af
obehörigt ingripande i kommunernas sjelfförvaltingsrätt och af sådan anled¬
ning på många håll framkalla ett för resultatet menligt missnöje, om den i
administrativ väg anbefalldes. Funnes åter föreskriften meddelad i sjelfva
13
Lag-Vtslcottets Utlåtande N:o 35.
lagen, torde intet af allt detta vara att befara, i synnerhet om initiativet till
lagförändringen tagits af representationen. Ett stadgande, hvithet blifvit af
båda statsmakterna i och för ett vigtigt statsändamål beslutadt och som erhållit
helgden af allmän lag, måste ovilkorligen komma att af kommunalstyrelserna
uppfattas på helt annat sätt än en blott af Kongl. Maj:t helt plötsligt i ad¬
ministrativ väg utfärdad befallning, och det skulle säkerligen icke synas vara
ett större ingrepp i kommunernas sjelfstyrelse, att lagen meddelade allmänna
bestämmelser angående formen för räkenskapernas förande, än att den t. ex.
innehåller stadganden om formen för utgifts- och inkomstförslagen eller fast¬
ställer visst formulär för fyrktals- och debiteringslängderna.
Hvad anginge tiden för räkenskapernas insändande och bestämmandet
af den eller de myndigheter, till Indika de borde öfverlemnas, torde antin¬
gen åt Kongl. Maj:t öfverlemnas att derom meddela föreskrifter eller ock hos
Kongl. Maj:t begäras förslag till de lagstadganden, som i det afseendet kunde
finnas erforderliga. Det syntes nemligen icke vara möjligt för Riksdagen
att utan föregående förslag af Kongl. Maj:t afgöra, huruvida bestyret med
kommunalstatistikens upprättande skulle uppdragas åt den eller den myndig¬
heten, huruvida länssammandrag först borde upprättas o. s. v. Lika litet
torde det kunna ifrågasättas, att Riksdagen skulle upprätta sjelfva det erfor¬
derliga räkenskapsformuläret eller ens behöfva ingå i granskning af dylikt
formulär, utan kunde den saken med fullt förtroende öfverlemnas antingen
till Kongl. Maj:t eller till chefen för Civil-departementet. Allt hvad Riks¬
dagen sålunda nu i motionärens tanke hade att göra vore, att inför Kongl.
Maj:t uttala sin önskan om erhållande så snart som möjligt af en kommunal-
finans-statistik och att, genom några obetydliga ändringar i kommunallagar -
ne, skapa en möjlighet till erhållande af sådana primäruppgifter, att eu
dylik statistik kunde åstadkommas. Denna statistik borde omfatta alla rikets
kommuner. Dock torde ej något särskilt stadgande beträffande sättet för
x’äkenskapernas förande behöfva intagas i kommunalförordningen för Stock¬
holm. Förhållandena inom denna stora kommun vore nemligen så olikartade
med dem inom andra kommuner, att ett alldeles särskild! formulär ovilkor-
korligen måste enkom för Stockholm utarbetas, och då det måste antagas,
att hufvudstadens kommunalmyndigheter till fullo förmådde inse vigten af en
allmän kommunal finans-statistik för hela landet, torde de icke undandraga
sig att då de i administrativ väg derom blifva anmodade i önskad form med¬
dela alla erforderliga primäruppgifter. Deremot funnes intet skäl, hvarföre
ej för de särskilda kyrkoförsamlingarne inom hufvudstaden samma föreskrifter
skulle meddelas som för alla öfriga församlingar. Hvad slutligen landstin¬
gen anginge, hade motionären icke nu velat ifrågasätta något särskildt stad¬
gande i afseende på dem, enär de vore jemförelsevis få till antalet, och de
tryckta handlingar, som af dem årligen insändas till Civil-departementet, redan
u
Lag- Uskottet* Utlåtande N:o 35.
torde förete tillräckliga materialier för utarbetande åt en öfversigt öfver deras,
på det hela taget, föga invecklade finanser.
På grund häraf och med erinran att öfverallt, der i nedanstående för¬
slag till lagförändringar orden "”af Kongl. Maj:t faststäldt formulär'” före¬
komma, dessa, enligt motionärens åsigt, mycket väl kunde utbytas mot orden
”af Chefen för Civil-departementet faststäldt formulär”, såvida sådant skulle
befinnas i praktiskt afseende lämpligare, har motionären hemställt:
;,att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t uttala sin
önskan om erhållande så snart som möjligt åt en tillförlitlig statistisk redo¬
görelse för samtliga kommuners och kyrkoförsamlingars finansiela förhållan¬
den samt dervid
Do) förklara, att Riksdagen, för vinnande af den formela öfverens¬
stämmelse i hufvudsakliga delar mellan de särskilda kommunernas och för-
samlingarnes allmänna räkenskaper, som i och för utarbetande af en dylik
statistisk redogörelse synts Riksdagen oundgängligen nödvändig, för sin del
beslutat följande förändrade lydelse af nedanstående lagrum, nemligen:
i nådig a förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 Mars 1862:
§ 71. Det åligger drätselkammaren att — — — — tillställer.
Särskilda af staden tillsatta styrelser skola före den 1 Mars till drätsel¬
kammaren aflemna redovisning för de medel, de under föregående år om-
händerhaft, för att i stadens allmänna räkenskaper upptagas och tillika med
dem granskas. Dessa allmänna räkenskaper skola upprättas i öfverensstäm¬
melse med derför af Kongl. Maj:t faststäldt formulär.
i nådiga förordningen om kornrnunalstyrelse pa landet den 21 Mars 1862.
§ 71. De räkenskaper — — — — på kalenderår.
Särskilda af stämman tillsatta styrelser skola före den 15 Januari
hvarje år till kommunalnämnden aflemna redovisning för de medel, desamma
under nästföregående år om händer haft. Nämnden upptager denna redovis¬
ning i kommunens allmänna räkenskaper, hvilka skola upprättas i öfverens¬
stämmelse med derför af Kongl. Majd faststäldt formulär och årligen böra
före den 1 Februari af nämnden tillställas kommunalstämmans ordförande.
i nådiga förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den
21 Mars 1862.
§ 39. Räkenskaperna för såväl kyrkans som skolans medel upprättas
i öfverensstämmelse med derför af Kongl. Majd faststäldt formulär och af-
slutas med kalenderår samt skola sednast den 1 derpå följande Mars aflem-
nas till de för deras granskning utsedde revisorer.
Revisionsberättelsen — — — — vidtagas skall.
Hvad nu om räkenskapernas — — — — finnes stadgadt.
i nådiga förordringen om kyrkostämma samt kyrko- och skolråd i Stock¬
holm, den 20 November 1863.
15
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.
§ 41. Mom. 1. Räkenskaperna för så väl kyrkans som skolans me¬
del uppvättas i öfverensstämmelse med derför af Kongl. Maj:t fastståldt.
formulär och afslutas med kalenderår samt skola sednast den 1 derpåfoljando
Mars aflernnas till de för deras granskning utsedde revisorer.
Mom. 2. — — _ — —___ _ _ _ _ _ _ __ _ ___
Mom. 3. — — — — — — _ _ _ _ _ _ _ _ _ ___
2:o) anhålla att, om Kongl. Maja finner sig för sin del böra gilla
hvad Riksdagen sålunda beslutat, Kongl. Maj:t täcktes i nåder låta, om möj¬
ligt före utgången af innevarande år, till efterrättelse kungöra sådana for¬
mulär för städernas utom Stockholm, landskommunernas och kyrkoförsamlin-
garnes räkenskaper, som, efter det landstingen och stadsfullmäktige i de af
förenämnde städer, hvilka ej lyda under landsting, erhållit tillfälle att sio-
yttra, kunna varda af Kongl. Maj:t godkända, äfvensom ,att Kongl. Maj:t
täcktes vidtaga alla de öfriga åtgärder och till nästkommande Riksdag aflåta
c e fi anställning ar, hvilka lvong‘1. Maj it må finna för dot ifrågavarande än-
damålets ernående ytterligare erforderliga. “
Utskottet delar de af motionären uttalade åsigter om vigten och bety¬
delsen af eu lida riket omfattande kommunal finansstatistik. Likaledes är
Utskottet med motionären ense derom att kommunerna må kunna tillförbin¬
da8 att lemna de för ändamålet erforderliga uppgifter. Att bestämma nåo-ot
visst formulär, hvarefter kommunernas räkenskaper skola föras, synes deremot
ined afseende å skiljaktiga förhållanden inom olika kommuner, icke vara
lämpligt och ej heller för det ifrågavarande ändamålet behöfligt, helst upp¬
gifterna torde kunna lemiias genom ett sammandrag af räkenskaperna upp-
rättadt efter gifvet formulär. ’
höi (ifrigt synes ej vara skäl att, innan en fullständig plan för upp¬
rättandet af den ifrågavarande statistiken blifvit af Kongl. Maj:t uppgjord
Riksdagen ingår i vidare bedömande af sättet, på hvilket åsyftade ändamålet
kan vinnas, eller beslutar de i sådant afseende erforderliga ändringar i kom-
munallagarne, helst, såsom motionären också förutsatt, andra ändringar än
de af honom föreslagna möjligen kunna finnas behöfliga.
På grund af hvad nu blifvit anfördt får Utskottet, i anledning af före¬
varande motion, vödsamt hemställa,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att
Kongl. Maja täcktes taga i öfvervägande, huruledes eu
16
Lag- Utskottets Utlåtande N:o 35.
kommunal finansstatistik för riket må kunna åstadkommas,
samt derefter göra framställning till Riksdagen om de för
sådant ändamål erforderliga ändringar i komraunallagarne
och om öfriga dermed sammanhängande frågor, hvarom
det tillkommer Riksdagen att besluta.
Stockholm den 1 Maj 1873.
På Utskottets vägnar:
H. G. von GEGERFELT.
Reservationer:
af Herr Grefve Mörner, som ej kunnat dela Utskottets åsigt om be-
höfligheten att till Kongl. Maj:t inga med skrifvelse uti detta ämne; och
af Herr Lars Persson, som instämt med Herr Grefve Mörner.
Herr Sven Nilsson har begärt tå anteckadt, att han vid frågans be¬
handling inom Utskottet icke närvarit.
N:o 36.