Konstitutions-Utskottets Ut'ätande N:n 14.
1
*:o 14.
%
Ank. till Riksd. Kansli den 2 Maj 1873, kl. 1 e. m.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, med anledning af väckt
motion om ändring i 33 § Riksdag s-ordningen.
Uti motion N:o 44, väckt i Första Kammaren, har Herr A. 0. Wallen
berg, under antagande, att Konungen ej bör besväras med att utse talmän inom
Riksdagens Kamrar, och med erinran derom, att rättigheten att utse ordförande
anses naturlig och oeftergiflig för hvarje bolagsstämma, och således än mindre
bör kunna frånkännas en församling sådan som den SvenskaljRiksdagen, före¬
slagit, att uti 33 § Riksdagsordningen och i möjligen dermed sammanhang
agande föreskrifter i Regeringsformen och Riksdagsordningen må vidtagas den för¬
ändring:
l:o att hvardera Kammaren genom val utser talman och vice talman;
2:o att den, som vid talmansvalet erhållit flesta rösterna, är till Kam¬
marens talman för Riksdagen utsedd, och att den, som erhållit näst flesta rö¬
sterna vid talmansval, förklaras utsedd till Kammarens vice talman för Riks¬
dagen.
T afseende a den sist anförda ai motionären föreslagna bestämmelsen
vill Utskottet först hafva anmärkt, huruledes den vid tillämpningen skulle kunna
leda dertill, att Kammaren ej erhölle någon vice talman eller att denne blefve
tillsatt af den blifvande talmannen, i fall nemligen, såsom lätt kan ske, Kam¬
marens öfrige ledamöter vid talmansvalet samtlige gåfve sina röster åt samma
peison. I denna punkt hade dock motionärens förslag lätteligen kunnat rättas,
om det i öfrigt befunnits antagligt. Men Utskottet, som icke vill förneka, att
valet af ordförande naturligen tillkommer öfverläggande församlingar i allmän¬
het, kan dock ej frångå den åsigt, som i denna fråga uttalades af Konstitutions¬
utskottet vid 1872 års riksdag, eller att talmännens ställning till Kamrarne
Bill. till Riksd. Prof. 1873. 3 Sami. 9 Häft, 1
2 Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 14.
enligt nu gällande Riksdagsordning ej rätt later sig förena med deras utseende
genom Kamrarne. Konungens rätt att utse talman eget nemligen ett stöd i
den för vår grundlag egendomliga myndighet, som blifvit talmannen förlänad
att, när han finner väckt fråga strida mot grundlagens lydelse, vägra proposi¬
tion; och det saknar, vid sådant förhållande, icke sin vigt, att den. åt hvilken
tolkningen af grundlagen i thy fall anförtros, erhållit sitt uppdrag af Konungen
och derigenom kan förutsättas innehafva en, i förhållande till de åsigter som
från motsatta håll göra sig gällande, oberoende ställning. Sagda myndighet, som,
ifall talmännens åtgärd icke finge underkastas vidare pröfning, skulle vara ett
skäl emot snarare än för Konungens utnämningsrätt* är likväl icke större, än
att hans uppfattning af grundlagens bud kan, om den strider mot Kammarens
underställas Konstitutions-Utskottets pröfning och afgörande, så att verkan af
eu propositionsvägran följaktligen endast blir den, hvars fördelar man icke
torde kunna med framgång bestrida, att endera Kammaren icke eger att i om¬
tvistade fall ensidigt tolka grundlagen efter sin mening, utan afgörandet i sista
hand af dylika frågor uppdrages åt en myndighet, der jemväl den inom Med-
bammaren rådande åsigt får tillfälle att göra sig hörd. Måste man nu tillika
erkänna den oväld och den aktning för Kammarens och dess ledamöters rät¬
tigheter, hvarmed de af Konungen utnämde talmän fullgjort så väl förenämnda
som sina öfriga åligganden, och har det likaledes visat sig, att under ett ut-
veckladt konstitutionelt samhällsskick en hög grad af sjelfständighet hos repre¬
sentationen kunnat förenas med Regeringens rätt att hufvudsakligen inverka'på
utnämnandet af talmän, och att särskild! den Svenska Riksdagen af en sådan
Regeringens makt, såsom den hittills utöfvats, icke erfarit något obehörigt in¬
flytande, så lärer den ifrågavarande grundlagsförändringen ingalunda kunna an¬
ses behöflig, likasom nyttan deraf torde vara ganska tvifvelaktig; hvadan och
då Riksdags ordningen i dess 38 § ålägger Konstitutions-Utskottet att hos Riks¬
dagen föreslå endast sådana ändringar i Rikets Grundlagar, hvilka Utskottet
anse högst nödiga eller nyttiga att verkställa, Utskottet hemställer,
att Herr Wallenbergs ifrågavarande motion ej må till någon
Riksdagen åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 Maj 1873.
På Utskottets vägnar:
Th. Munck af JRosenschöld.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o li.
Reservationer:
3
af Herr Ehrenborg, som yrkat att motionens afstyrkande skulle moti¬
veras ungefär sålunda:
“Utskottet erkänner att medgifvandet åt Riksdagens Kamrar att sjelfva
utse sina talmän icke i och för sig vore med någon våda förenadt, liksom en
sådan Kamrarnes rätt ock vore mest öfverensstämmande med deras egenskap
af att båda helt och hållet bestå af folkvalda ledamöter. I fråga emellertid
om huruvida något steg till sådan förändring nu bör af Riksdagen tagas, har
Utskottet ansett hufvudsakligt afseende böra fästas vid den omständighet, att
med införandet af nu gällande Riksdags-ordning stadgandet om talmännens
fortfarande utnämnande genom Konungen antagligen har tillkommit såsom icke
en blott formbestämmelse, utan såsom ett, vid afvägande! af maktfördelning
mellan Konung och folkrepresentation den förre tillerkändt verkligt prerogativ,
hvilket, om än af ringare betydelse, dock icke utan skäl kan hänföras till så¬
dana konstitutiva sakbestämmelser som man i allmänhet och på goda grunder
undviker att i en ny grundlag utan tvingande behof upphäfva. Något dylikt
behof, eller någon afsevärd olägenhet af att Kamrarne varit betagna ifrågava¬
rande eljest för dem naturliga rätt, har dock hittills Utskottet veterligen icke
försports; vid hvilket förhållande Utskottet, jemväl med hänsigt till sannolik¬
heten af att önskningsmålet skall i sin tid ernås i mera grannlaga ordning,
än genom ett förslag utgånget från den statsmakt som kan anses genom för¬
ändringen vinna någon makttillökning, icke funnit motionärens förslag falla
inom området af sådana högst nödiga eller nyttiga ändringar som det enligt
38 g Riksdags-ordningen åligger Utskottet att hos Riksdagen föreslå.
Då Utskottet sålunda icke kunnat i hufvudsak nu tillstyrka motionen,
har det ock saknat anledning ingå i pröfning af det sätt för talmansval, hvil¬
ket af motionären uppgifvits såsom lämpligt, utan hemställer, beträffande för¬
slagets såväl ena som andra del,
att Herr Wallenbergs förevarande motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda
af Herr Ola Jönsson, som ansett, att Utskottet bort tillstyrka bifall till
l:a mom. af motionärens förslag;
af Herrar Lyttkens och Sven Nilsson så väl mot Utskottets i Utlåtandet
inttehållna beslut, som hufvudsakligen mot den deri begagnade motivering till
samma beslut;
af Herrar Per Nilsson, S. Jonsson och Assarsson.
Herr Thorell har anmält, att han vid ärendets behandling i Utskottet
ej varit närvarande.