Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 85.
15
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 24 Maj 1873.
— — — — Andra Kammaren den 24 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, om åtgärders vidtagande för bevakande af
Statens rätt och fördel i afseende å de egendomar i Norrbottens
lån, livilka benämnas »Gellivaraverken.»
(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 24 och Första
Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 11.)
S. A. K.
Hos Riksdagen har fråga blifvit väckt derom att Riksdagen måtte i underdå¬
nig skrifvelse anhålla, det Eders Kongl. Maj:t, täcktes låta vidtaga skyndsamma
och kraftiga åtgärder för bevakandet af tätens rätt och fördel i afseende å de
egendomar i Norrbottens län, som förut innehafts af «The New Gellivara Company
Limited.»
Under behandlingen af denna fråga har i betraktande kommit, hurusom Rikets
Ständer redan den 5 Oktober 1860 uti underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t
hemställt att, då lämpligaste sättet för landets uppodling i sammanhang med sko¬
gens behöriga vårdande syntes vara att lemna allmogen tillfälle till nybyggens
anläggande, men, beträffande Norrbottens län hvarken de för enskilde eller bolag
derstädes utfärdade privilegier om jord, till uppodling under frälsemannarätt, och om
skogen, dels till kolning för jernverken och dels till stockfångst för sågverken, ej
heller de i sednare tider meddelade nådiga föreskrifter rörande stockfångst-skogarne,
i Rikets Ständers tanke, vore för befordrande af landets uppodling och hemmans-
16
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 85.
anläggningar ändamålsenliga eller öfverensstämmande med föreskrifterna i 77 § af
nu gällande Regeringsform, Kongl. Maj:t till förekommande deraf att icke äldre,
af en eller annan grund förfallna privilegier måtte lägga hinder i vägen för de
anstalter, som för nämnda ändamål kunde finnas vara med det allmänna bästa
mest förenliga, måtte vidtaga sådan åtgärd, att alla om jord, skogar och stock¬
fångst till sågverken inom Norrbottens län utfärdade privilegier blexve till deras
gällande kraft så fort som möjligt pröfvade, på det att hvad som ej med rätt
innehades måtte till Kronans fria disposition återfalla; hvarefter uppå Kongl. Maj:ts
nådiga befallning, dels Kammar-kollegium genom underdånigt utlåtande den 20
December 1864 dels ock den för ordnandet af de Norrländska skogsförhåilandena
tillsatta komité, likaledes genom underdånigt utlåtande den 21 December 1870, i
detta ämne sig yttrat och dervid uttalat följande åsigter, nemligen:
a) i fråga om de egoområden, under munn af Meldercreutska och Hermelinska
odlingsdistrikten, som med hufvudsakligt syfte på bergverksnäringens uppmuntran
och förkofran vid Meldersteins bruk och underlydande masugnar, genom skärskil-
da privilegier blifvit till uppodling upplåtna: att, till följd af eftersatt berghandte-
ring samt försummade odlings- och byggnadsskyldigheter, vilkoren i privilegierna
icke biifvit fullgjorda, samt att, såsom följd häraf, såväl frälse-och säterifriheten som
all vidare besittningsrätt till nyhemman redan längesedan vore af privilegii-innehaf-
varne förverkad; hvadan hemstäldt blifvit, att en noggrann och fullständig under¬
sökning på stället måtte varda genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes försorg
företagen på alla ofvanförmälda verk tillhörande hemman och nybyggen, till utrö¬
nande, dels hvilka vore i förhållande till sitt mantal och ränta behörigen uppod¬
lade och bebyggda, dels hvilka vore öde, och dels hvilka hemman och nybyggen
år 1804, då privilegiifriheten för Meldercreutska distriktet upphörde, icke varit i
förhållande till sitt ursprungliga mantal uppodlade och bebyggda, utan nödgats
undergå förmedling, samt att, sedan en sådan undersökning så i ena som i andra
afseendet försiggått, frågan om upphörande af den förunnade frälse- och säterifri¬
heten samt återgång till Kronan af ej mindre de öde leinnade och inom privile-
giitiden ej fullbordade eller förmedlade, än ock öfriga för bruksrörelsen nu ej an¬
vända hemman måtte i laga ordning mot pri vilegii-inneh afvara e väckas;
b) beträffande Gell i vara verken tillydande Korpfors och Rensundsfors jernverks-
anläggningar med dertill anslagna skogar, å hvilka privilegier blifvit utfärdade ge-
nom Kongl. Brefven den 12 Mars och den 22 Juli 1828 samt Bergs-koliegii resolu¬
tioner den 31 Mars och den 25 Augusti samma år: att enär Korpfors masugn och
Rensundsfors stångjernsverk, hvilka bort, vid privilegiets förlust, inom 1863 års ut¬
gång vara behörigen uppförda, hvarken derförinnan ej heller sedermera blifvit upp¬
förda och kommit till stånd, privilegii-innehafvaren vid slikt förhållande förverkat
all vidare besittningsrätt till de förenämnda jernverk för nödig kolfångst tilldelade
nybyggen; i anledning hvaraf likaledes hemställts att frågan om deras indragning till
Kronan
17
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 85.
Kronan måtte i laga ordning emot privilegii-innehafvarne väckas samt den å ny¬
byggena befintliga skog under tiden varda för annat nyttjande än till husbehof
under förbud ställd; samt
c) angående Gellivaraverken tillhörande Awafors masugns och Hvitåfors
bruks koldistrikts skog, hvarå privilegier blivit utfärdade genom Kong!. Brefven
den 22 Mars 1827 och den 22 Juli 1828 samt Bergs-kollegii resolutioner den 11
December 1827 och den 25 Augusti 1828: att, enär masugnen vid Awafors blifvit
nedlagd och jerntillverkningen vid Hvitåfors stångjernshammare upphört, det skogs-
anslag, som uteslutande till kolfångst för dessa verk blifvit på ofvannämnda skogs¬
trakter upplåtet, borde, efter skeende undersökning tillika, huruvida alla å först¬
nämnda skogstrakter till odling tjenliga lägenheter, enligt privilegierna blifvit till
nybyggen anlagda och bebyggda, med stöd af de i privilegierna intagna vilkor för
skogstrakternas upplåtande uteslutande för bruksdriften samt föreskrifterna i Kongl.
Förordningen den 17 December 1766 och Kammar-kollegii Kungörelse den 18
Juli 1821 till Kronan indragas;
Och har Kongl. Maj:t, vid föredragning af detta ärende den 19 April 1872,
i nåder förklarat, att den af Riksdagen ifrågasatta pröfning af berörda privilegier
icke borde omedelbart hos Kongl. Maj:t ega rum, men att det vore lämpligt om
de af Kammar-kollegium och förenämnda komité gjorda hemställanden och förslag
i afseende å omförmälda privilegier blefve tagna under öfvervägande vid de i or¬
terna förefallande afvittringar och dylika förrättningar, der privilegiernas utsträckning
och fortfarande bestånd kunde ifrågakomma; hvarföre ock Kongl. Maj:t förordnat,
att Kammar-kollegii och skogskomitéens betänkanden skulle till trycket befordras,
för att derefter genom Länsstyrelsens försorg utdelas till de personer, som vid
nyssnämnda slags förrättningar kunde hafva att såsom kronoombud bevaka Kronans
rätt och bästa samt tjena dem till ledning och upplysning i afseende å den talan
de i sådan egenskap hade att föra; varande derjemte angående dessa så kallade
Gellivaraverken upplyst, att desamma, sedan de flera gånger ombytt egare, under
förra årtiondet öfvergått till Engelska bolaget »The Gellivara Company Limited,»
som erhållit laga fasta å egendomarne, hvarefter nämnda bolag den 30 December
1867 af Rådstufvurätten i Luleå blifvit försatt i konkurstillstånd, och egendomarne
försålts å konkursauktion inför Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norr¬
bottens län den 20 November 1869, samt för 775,000 R:dr R:mt inropats af ett
nytt engelskt bolag under namn af »The new Gellivara Company Limited,» hvil-
ket åter den 15 Februari 1872 öfverlåtit desamma till storbritanniske undersåten
bankiren Giles Loder, som numera, efter att hafva erhållit Kongl. Maj:ts nådiga
tillstånd att i riket besitta fast egendom, lärer vunnit lagfart å och innehafva ifrå¬
gavarande egendomar.
Vid Kongl. Maj:ts nyssberörda nådiga förklarande, att det skulle ankomma på
vederbörande kronoombud vid de i orterna förekommande afvittrings- och dylika
Bih. till Riksd. Prot. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Håjt. 3
18
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 85.
förrättningar att bevaka Kronans rätt och bästa i afseende på Gellivaraverken,
tillåter sig Riksdagen i underdånighet erinra att, hvad afvittringarne angår, dessa
förrättningar redan blifvit afslutade inom samtliga socknarne i Norrbottens läns
kustland, hvaraf följer, att Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift om de åligganden, som
med hänsyn till förevarande fråga borde tillkomma vederbörande kronoombud vid
afvittringsförrättningarne, endast kan ega tillämpning i fråga om afvittringarne i
Luleå lappmark och de derstädes belägna till Gellivaraverken hörande egoområden;
och att, efter hvad kändt är, afvittringarne inom nämnda lappmark ännu icke ens
tagit sin början, och således antagligt är, att en längre tidrymd kommer att förflyta
innan ifrågavarande förrättningar hinna inom denna ort afslutas, och då åtminstone
tvifvelaktigt kan vara, huruvida de underordnade tjensteman, hvilka vid afvittringarne
och andra förrättningar i orterna, såsom syner och besigtningar m. in. hafva att
bevaka Kronans rätt och bästa, i allmänhet kunna antagas besitta de insigter, som
erfordras för att uti frågor af så invecklad beskaffenhet, som de här förekomman-
de, bestämma om och i hvad mån, för hvarje särskildt fall, de af Kammar-kolle¬
gium och skogskomitéen uttalade åsigter och hemställanden ega tillämplighet; lärer
med fog kunna ifrågasättas, huruvida icke, med afseende å de upplysningar, som
rörande Gellivai averkens tillstånd och förvaltning numera vunnits, det allmännas
intresse kräfver vidtagande af skyndsammare och mera verksamma åtgärder än de
som kunna ifrågakomma i sammanhang med ofvannämnda förrättningar. Enligt
Riksdagens förmenande skulle det med förevarande frågas väckande afsedda syfte¬
mål på verksammaste sätt befordras, derest åt Advokatfiskals-embetet i Kammar¬
kollegium uppdrages att öfvervaka verkställigheten af den eller de utaf bemälte
Kollegium och skogskomitéen gemensamt tillstyrkta åtgärder, som Eders Kong],
Maj:t kunde finna påkallade å ena sidan af omtanken för statens rätt och bästa i
afseende på Gellivaraverken, men äfven å andra sidan af åtskilliga i denna fråga
förekommande grannlaga förhållanden, hvilka icke torde böra förbises, såsom att
Gellivaraverken för närvarande innehafvas af en främmande makts undersåte, hvil¬
ken likasom hans fångesman, det engelska bolaget 'The new Gellivara Company
Limited,» förvärfvat egendomarne under iakttagande af de uti landets lagar påbud-
na former, att visshet saknas huruvida Gellivaraverkens egare haft kännedom om
de för dessa verk egendomliga förhållanden, i kraft hvaraf staten kunnat uppställa
återvinningsanspråk på en del af dessa egendomar, och om dessa anspråks möjliga
utsträckning, och ändtligen att nuvarande innehafvare, med afseende å den korta
tid, som förflutit sedan han kommit i besittning af egendomarne, icke kunnat, äf¬
ven om han velat, fullgöra de eftersatta odlings- och byggnadsskyldigheterna eller
andra vid privilegiernas åtnjutande fastade vilkor m. m. — hvilka omständigheter
torde ur billighetens synpunkt böra mana till varsamt tillvägagående i föreva¬
rande fråga.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Riksdagen i underdånighet an-
hålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, på sätt och till den omfattning som Eders
19
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 86.
Kongl. Maj:t kan finna lämpligt, inhemta upplysningar rörande Gellivaraverkens
nuvarande tillstånd och förvaltning, och derefter taga i nådigt öfvervägande huru¬
vida dessa upplysningar må anses, utöfver hvad Kongl. Maj:t härutinnan redan för¬
ordnat, påkalla ytterligare åtgärder i sådant syfte, som till bevakande af det all¬
männas rätt och bästa Kammar-kollegium och förutnämnda komité i deras ofvan
åberopade underdåniga utlåtanden sammanstämmande förordat.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 24 Maj 1873.
\:o SO.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 24 Maj 1873.
— — — -— Andra Kammaren den 24 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beräkningen af Statsverkets
inkomster.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 och Memorial N:o 109 samt Bevillnings¬
utskottets betänkande N:o 15).
S. A. K.
Vid behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 14 sistlidne Januari till Riksdagen
aflåtna nådiga Proposition angående statsverkets tillstånd och behof, har i afseende
å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid, nästa statsreglering omfattar,
eller år 1874 och intill dess ny statsreglering derefter vidtager, äfvensom beträffande
andra i- sammanhang dermed stående frågor, Riksdagen fattat de beslut, hvarom
här nedan i underdånighet förmäles.
Hvad först angår förslagspriset å Kronans spanmål för nämnda statsreglering
så har Riksdagen, på sätt Eders Kongl. Maj:t behagat föreslå, beslutit, att det-