REGLEMENTE
för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 23 Maj 1873,
Afdelning 1.
Allmänna föreskrifter.
§ 1-
Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård, så att
den ostörd må förvaltas af de fullmäktige, Kamrarne dertill förordna, efter de
ordningar, stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af Riks¬
dagen göras kunna.
(Jfr Regeringsformen § 72).
§ 2.
Enligt Sveriges Rikes Ständers beslut och förordning om Banken af den
22 September 1668, har Sveriges Riksbank till föremål för sin verksamhet:
A. I egenskap af Vexelbank:
att bibehålla det inländska myntet vid dess rätta och skäliga valör samt hindra
och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga stegrande.
(Jfr ingressen till nämnde. Rikets Ständers beslut och förordning.)
B. I egenskap af Depositionsbank:
att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar af en
hvar, som sådant åstunda.!', deröfver föra räkning och dem vid anfordran insätta-
Bih. till Biksd. Prot. 187S. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1
(Banko-reglementet.)
2
ren tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas genom de derå utfär¬
dande assignationers och invisningars kredit, kraft och giltighet, samt att dess¬
förutan jemväl, till säkert förvar mot vådliga händelser och tillgrepp, under för¬
segling emottaga och vårda såväl kontanta penningar som annan flyttbar egendom.
(Jir ingressen till ofvan nämnde Rikets Ständers beslut och förordning).
C. 1 egenskap af Lånebank:
att dels upplåna fruktlöst liggande kapitaler, dels på drägliga vilkor, emot full¬
god säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd och sålunda till befordrande
af handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran, förebygga ocker
och obilliga intressens beräknande enskilda emellan.
i(Jfr § 44 och följande i ofvan nämnde Rikets Ständers beslut och förordning).
I). I egenskap af allmän stats anstalt:
att uti den genom låneoperationerna inflytande och besparda vinst en tillgång må
beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att till Kong]. Maj:ts och fäderneslandets
heder och nytta samt allmänt gagneliga ändamål disponera.
(Jfr § 74 i ofvan nämnde Rikets Ständers beslut och förordning).
§ 3.
Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta egendom,
inventarier samt mynt- och medaljkabinett, utgöra tjugufem millioner riksdaler
riksmynt.
(Jfr § 4 i Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, sådan denna § lyder i Kongl.
Kungörelsen den 19 April 1864).
§4.
Riksbankens reservfond utgöres för närvarande af 3,523,801 riksdaler 66 öre.
Åtminstone så stort belopp af bankens tillgångar, som motsvarar reservfon¬
den, skall användas till inköp af goda utländska statspapper.
3
Skulle riksbanken göra större förlust, än att den kan ersättas med inkom¬
sterna för året samt möjligen befintliga särskildt reserverade medel, skall det,
som ytterligare erfordras till betäckande af sådan förlust, tagas från reservfon¬
den, som icke i annat fall får förminskas.
Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden,
enligt sednast uppgjorda bokslut, eger, utgör: “reserverade medel till framtida för¬
fogande."
§ 5.
Såsom metallisk kassa anses och beräknas allt riksbanken tillhörigt, inom
landet befintligt svenskt och utländskt silfver- och guldmynt samt omyntadt silfver
och guld.
§ 6-
Mom. 1. Riksbanken eger att under de vilkor och inom de gränser, som
nedan bestämmas, utgifva sedlar, hvilka, jemlikt 72 § Regeringsformen, för mynt i
riket må erkännas.
Mom. 2. Såsom riksbankens sedelstock anses och beräknas:
a) utelöpande sedlar;
b) på depositions- samt upp- och afskrifningsräkningar innestående medel,
hvilka skola vid anfordran tillhandahållas:
c) beloppet af utelöpande postvexlar.
Mom. 3. Sedelstocken, sålunda beräknad, får aldrig uppgå till mera än
högst trettio millioner riksdaler utöfver sammanlagda beloppet af följande riksban¬
kens tillgångar, nemligen:
a) metalliska kassan enligt nästföregående §.
b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande silfver och
guld i myutad eller omyntad form: och
c) andra hos bankinrättningar eller handelshus å utrikes ort innestående
medel.
§ 7.
Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, sina sedlar med
svenskt silfvermynt inlösa efter den grund, Konung och Riksdag fastställt, hvadan
sedlar å riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å specie eller banko
4
efter den grund, att en riksdaler specie eller banko gäller lika med en riksda¬
ler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10 skillingar uti koppar efter ena¬
handa grund, som för inlösen af sedlar, lydande å banko.
(Se Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830 och Kongl. Maj:ts Nådiga Förord¬
ning om Rikets mynt af den 3 Februari 1856).
§ B.
Vägrar banken, under hvad sken det vara må, att sedel vid uppvisandet
efter fastställd grund inlösa, eger sedelinnehafvaren att derom göra skriftlig an¬
mälan hos Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt.
(Se Lagen för Rikets Ständers Bank af d. 1 Mars 1830).
§ 9-
Öfver riksbankens metalliska kassa äfvensom tillgången i utländska valutor
samt den beräknade sedelstocken skall dels, enligt 5:te §:n i lagen för Rikets
Ständers Bank af den 1 Mars 1830. för hvarje hälft år och dels deremellan för
hvarje månad uppgift upprättas, tryckas och med allmänna tidningarne utdelas.
Öfver riksbankens ställning skall likaledes upprättas, tryckas och med all¬
männa tidningarne utdelas dels för hvarje qvartal sammandrag, och dels för år
fullständig öfversigt.
Afdelning 2.
Om Bankens rörelse.
A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning af silfver
och guld, utländska vexlar, obligationer och statspapper.
§ 10.
Mom. 1. Riksbanken emottager såväl i dess hufvudkontor i Stockholm som
i dess afdelningskontor i Göteborg, Malmö, Luleå och Wisby svenskt guldmynt
5
prägladt i enlighet med Kongl. Förordningen af den 31 Juli 1868, till det pris, som
fullmäktige finna skäligt derå fastställa.
Mom. 2. Likaledes emottages såväl i hufvudkontoret som i afdelningskon-
toren svenskt guldmynt af äldre prägel samt utländst guld- och silfvermynt af de
slag och till de pris, som fullmäktige bestämma.
Mom. 3. Silfver och guld i plants, kontrolleradt verksilfver samt kontrolle-
radt eller annat omyntadt guld inköpes i såväl bankens hufvudkontor som afdel-
ningskontoren.
Allt omyntadt silfver och guld skall å Kongl. Myntverket profvas och vär¬
deras, och erlägges betalning för silfver efter värdet i svenskt mynt och för guld
efter af fullmäktige bestämdt pris.
Mom 4. Riksbanken inköper jemväl, efter enahanda grund, silfver och guld,
som, i ändamål att till riksbanken försäljas, omedelbart blifvit i Kongl. Myntverket
aflemnadt.
Mom. 5. Fullmäktige medgifves att, efter särskild pröfning för hvarje fall
och om de finna sådant lämpligt samt för riksbanken fördelaktigt, befria säljare
af omyntadt silfver och guld från såväl myntskatt, som det eller de särskilda af¬
drag i öfrigt, hvartill Kongl. myntverket är berättigadt, utan afseende derå, om
silfver eller guld blifvit inlemnadt i riksbankens hufvud- eller afdelningskontor
eller å Kongl. Myntverket.
§ 11-
Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor tillhandahålles
i mån af tillgång å hvartdera stället och till de pris, fullmäktige hafva att be¬
stämma, icke allenast svenskt silfvermynt, prägladt före år 1830, och guldmynt af
både äldre och nyare prägel, utan äfven utländskt silfver- och guldmynt.
Mom. 2. Likaledes tillhandahålles i riksbankens hufvudkontor, i män af
tillgång, silfver och guld i plants till det pris, fullmäktige, med ledning af priset
å silfver och guld på utrikes orter, bestämma.
§ 12.
Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att köpa och åter försälja vexlar, betal¬
bara å utrikes ort, dragna på sex månader eller kortare tid, äfvensom att genom
annat aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma åter aflåta.
Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige att
hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar eller handels¬
hus samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar, eller ock an¬
6
vända dem till förstärkning af silfver- och guldförrådet i riksbanken. Silfver och
guld, som sjöledes införes, skall mot sjöfara försäkras.
§ is.
Fullmäktige bemyndigas likaledes att in- eller utrikes köpa och sälja in
och utländska obligationer och statspapper.
§ 14.
Mom. 1. Riksbankens metalliska kassa får icke bibehållas vid lägre be¬
lopp, än tio millioner riksdaler riksmynt.
Mom. 2. Visar metalliska kassan benägenhet att nedgå till det här ofvan
bestämda minsta belopp af tio millioner riksdaler riksmynt, böra fullmäktige i tid
vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället finnas
lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst sedelstoc-
kens. förminskning genom indragning å lånerörelsen, eller medelst anlitaude af
kredit å utrikes ort; egande fullmäktige att af dessa utvägar välja den eller dem.
som för tillfället må finnas bäst leda till ändamålet.
Mom. 3. Vid indragning å lånerörelsen bör följande ordning iakttagas:
a) minskning i vexeldiskonteringen, i utlåningen utan omsättningsrätt samt
i kassakreditiv-rörelsen;
b) inställande af vexeldiskonteringen, utlåningen och kassakreditivrörelsen,
dock med undantag för de kreditiv, som här nedan omförmälas, samt minskning
i utlåningen med omsättningsrätt;
c) uppsägning till inbetalning inom den i hvarje fall bestämda tid af de
kongl. kommers-kollegium och filialbankerna beviljade kreditiv, samt slutligen
d) uppsägning af riksgäldskontorets kreditiv.
Mom. 4. Utländsk kredit i form af lån eller kreditiv, må begagnas till be¬
lopp af högst tolf millioner riksdaler riksmynt; och har Riksdagen i sådant af¬
seende hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, det Kong]. Maj:t, uppå fullmäk¬
tiges anmälan i ämnet, täcktes låta bemedla det af fullmäktige för riksbankens
säkeihet nödigt ansedda lanet under den form, som för ändamålet kan finnas er¬
forderlig, samt å ett sådant lån meddela dess nådiga garanti.
B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra
betalningsmedel, som i riksbankens kassor emottagas.
7
15.
Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar å följande valörer, nemligen:
å
|
1
|
rdr rmt,
|
att inlösas
|
med
|
J rdr
|
i silfver, eller 2 ort
|
tolflödigt
|
myntadt silfver.
|
11
|
5
|
ii
|
ii
|
ii
|
u „
|
„ 10
|
ii
|
ii n
|
11
|
10
|
ii
|
ii
|
ii
|
21 n
|
„ 20
|
ii
|
n ii
|
11
|
50
|
ii
|
ii /
|
ii
|
121 „
|
„ 100
|
n
|
n ii
|
11
|
100
|
ii
|
M
|
ii
|
25 „
|
„ 200
|
ii
|
ii ii
|
11
|
500
|
ii
|
11
|
ii
|
125 „
|
„ 1000
|
ii
|
ii ii
|
11
|
1000
|
v
|
11
|
ii
|
250 „
|
„ 2000
|
ii
|
ii ii
|
skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda: Sveriges Riksbank inlöser, vid an¬
fordran, denna sedel å Riksdaler 00 Riksmynt med 00 Riksdaler i silfver eller 00
ort tolflödigt myntadt silfver; och böra sedlarne derjemte innehålla erinran om
lagen mot banksedlars efterapning och förfalskning samt om gällande bestämmel¬
ser angående belöning för upptäckandet af sådant brott.
Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens tjenste¬
man. Å sedlarne af en riksdalers valör anbringas båda namnteckningarne genom
tryck; å sedlarne af fem och tio riksdalers valör anbringas en tryckt och en hand¬
skrifven namnteckning, men å de öfriga valörerna handskrifvas båda namnteck¬
ningarne.
Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara för¬
sedda med riksbankens sedlar till utvexling mot svenskt silfvermynt.
Mom. 4. För invexling i landsorten af förslitna sedlar å fem riksdaler och
derunder i utbyte mot sedlar eller silfvermynt, ega fullmäktige att vidtaga nödiga
åtgärder.
Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages
hvad som är stadgadt dels i Kongl. kungörelserna af den 5 Mars 1836 och den
4 Februari 1859 och dels i instruktionen för riksbankens tjenstemän.
Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och
skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning
och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas och afgöres af fullmäktige.
§ 16.
Mom. 1. I hufvudkontorets kassor skall tillhandahållas svenskt silfvermynt
af alla de valörer, som enligt gällande myntordning utmyntas; börande fullmäktige
tillse att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag förefinnes.
Mom. 2. Vid afdelningskontoren utvexlas svenskt silfvermynt endast i mån
af tillgång.
Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor in- och utvex¬
la® kopparmynt.
Mom. 2. Vid afdelningskontoren är utvexlingen inskränkt inom det belopp,
som genom invexling dit ingått, men hufvudkontoret bör städse vara försedt med
ett, efterfrågan motsvarande förråd kopparmynt, så vidt ske kan, af alla fastställda
valörer; hvadan det åligger fullmäktige tillse, att myntning af koppar i mån af be¬
hof varder verkställd.
Mom. B. Invexladt kopparmynt af äldre prägel än år 1855, riksgäldskonto-
rets kopparskiljemyntspoletter deri inbegripna, får icke utvexlas, utan skall, i riks¬
bankens räkenskaper bokfördt till allenast det värde, hvartill detsamma af Kongl.
myntverket inlöses, till ommyntning användas.
§ 18.
Mom. 1. Vid. insättningar och liqvider i riksbankens hufvud-och afdelnings¬
kontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas: hufvud- och
afdelningskontorens samt filialbankers anvisningar, assignationer och vexlar; sed¬
lar, utgifna af sådana enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller li-
qviden sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens
sedlar och hvilka i öfrigt af fullmäktige pröfvas böra till emottagande godkännas,
samt vid uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter utställda vexlar, som
efter vederbörande styrelses bepröfvande anses kunna mottagas.
Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ega fullmäktige
meddela föreskrifter.
Mom. 2. I afdelningskontoren mottagna afdelningskontors- samt filialbanks-
assignationer och vexlar, äfvensom enskilda penningeanstalters i Stockholm betal¬
bara vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret insändas;
börande förstnämnda assignationer och vexlar före afsändningen i afdelnings¬
kontoren makuleras. Enskilda penningeanstalters på annan ort, än Stockholm,
betalbara vexlar inkasseras så fort sig göra låter.
§ 19-
Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag hållas
för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas.
C. Om
9
C. Om depositions- och postvexelr öreisen.
§ 20.
Mom. 1. Af staten samt dess allmänna verk och kassor, de under stä¬
dernas styrelser hörande embetsverk och kassor, allmänna inrättningar, välgören¬
hetsanstalter, enskilda stiftelser och bolagsföreningar samt enskilda personer skall
i riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottagas och å räkning föras
icke allenast svenskt silfvermynt eller riksbankens sedlar, utan äfven caroliner,
under förbindelse att, vid anfordran, tillhandahålla räkningshafvaren det insätt¬
ningen motsvarande belopp mynt eller sedlar, eller det antal caroliner, som in¬
satt blifvit.
För sådana insättningar erlägger riksbanken ej ränta.
Mom. 2. Om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan.
Mom. 3. Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal.
Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt
anvisning eller assignation, eller till viss man eller ordres ställd vexel, hvilken
icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folirerade och numererade
vexelblanketter räkningshafvarne tillhandahållas utan utgift.
§ 21.
Till undvikande af penningeförsändningar med posterna särskilda orter
emellan, ege en hvar att i riksbankens hufvud- och afdelningskontor insätta pen¬
ningar, mot erhållande af till viss man eller ordres ställd vexel, att, vid uppvi¬
sandet, inlösas antingen i hufvudkontoret eller någotdera afdelningskontoret eller
ock i hufvudkontoret eller i uppgifvet afdelningskontor; och gäller i afseende å
denna rörelse för öfrigt till iakttagande följande, nemligen:
a) Vexel får ej in blanco transporteras.
b) Då vexel af hufvudkontoret utställes, skall densamma med först afgående
post aviseras afdelningskontoren eller vederbörande afdelningskontor. Lika be¬
skaffad avis åligge det afdelningskontor, som vexel utfärdat, att till hufvudkon-
toret och öfriga afdelningskontoren eller till hufvudkontoret eller vederbörande
afdelningskontor insända.
c) Öfver rörelsen i dess helhet föres i riksbankens hufvudkontor samman¬
fattad och fortgående räkenskap.
Bih. till Rilcsd. Prut. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2
(Banko-reglementet.)
iö
d) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvud- och af-
delningskontoren, få icke under något vilkor i diskonterings-, låne- eller kreditiv-
rörelse användas.
e) Om vid någotdera afdelningskontoret penningar insättas till högre be¬
lopp, än som för vexlars infriande anses erforderligt, åligge det fullmäktige att
sådana medel derifrån till hufvudkontoret infordra, med fullmäktige lemnad rätt
att kunna, der så nödigt anses, tillåta vederbörande afdelningskontors styrelse
att, vid afsändning af riksbankens sedlar, desamma makulera genom derå med
trycksvärta anbragta ord: “Inlöst i afdelningskontoret i N. N“.
f) Företes till inlösen vid någotdera afdelningskontoret vexel å större belopp,
än hvartill den hos kontoret varande behållning uppgår, ege afdelningskontoret att
för liqvidens verkställande utgifva assignation å hufvudkontoret; gällande härvid
till efterrättelse hvad som i afseende å afdelniugskontorens assigneriug i öfrigt är
eller varder stadgadt.
g) I händelse åter de i hufvudkontoret insatta medel skulle vid något till¬
fälle vara otillräckliga för infriande af vexlar eller af sådana assignationer, som,
enligt föregående moment, kunna af afdelningskontoren utfärdas, må fullmäktige
begagna förskott, hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas.
D. Om mottagning af utländskt guldmynt, paketer och annan flyttbar egendom.
§ 22.
Mom. 1. I riksbanken emottages till förvar utländskt guldmynt af de slag,
fullmäktige bestämma, och mot bevis, som, utstäldt å viss person, skall innehålla
icke allenast antal och valör af hvarje slag, dettas vigt äfvensom värde i caro-
liner, eller i mynt, om och när guld varder till rikets mynt antaget, utan ock för¬
bindelse för riksbanken att mot bevisets återställande och betalning af nedan be¬
stämda förvaringsafgift, återställa det till förvar emottagna myntet eller, om sådant
ej kan ske, detsammas värde, om i caroliner utfördt, efter deras för tillfället gäl¬
lande invexlingspris; kommande härvid hufvudsakligen att tjena till efterrättelse
följande:
a) vid myntets uppvägning eger inlemnaren att närvara personligen eller
genom ombud, om så önskas;
b) åtnöjes icke inlemnare eller hans ombud med det myntet i beviset åsätta
värde, emottages myntet ej till förvar; och
c) afgiften, som vid myntets inlemnande erlägges, utgör för hvarje fullt
1000-tal riksdaler af värdet, enligt beviset, en riksdaler för en förvaringstid
af högst tre månader, dock att lägre afgift än femton riksdaler icke beräknas; och
II
skall, om depositionen fortfar längre än tre månader, afgiften utgå med en tredje¬
dels riksdaler eller en tredjedel af minimiafgiften för hvarje börjad månad, hvil¬
ken afgift årligen infordras, derest förvaringstiden öfverstiger ett år;
och ega fullmäktige att meddela de närmare bestämmelser, som i och för
denna rörelses bringande till verkställighet må anses erforderliga.
Mom. 2. Riksbanken må, såvidt lägligt är och utrymme dertill inom riksban¬
ken gifves, under försegling emottaga paketer eller annan flyttbar egendom, utan
att om innehållet undfå uppgift och utan ansvarighet å riksbankens sida för oför¬
vållad skada eller tillfällig olycka; skolande till riksbanken erläggas följande, i
förhållande till det nedsatta godsets rymd och den tid det i förvar innestått, be¬
stämda afgift, nemligen efter månad räknadt: för depositum af lj kubikfot eller
derunder
|
|
Rmt
|
— 50 öre
|
5)
|
depositum derutöfver till och med 4 å 4^ kubikfot:
första kubikfoten............
|
77
|
- 50 „
|
|
hvardera af de öfriga..........
|
77
|
- 25 „
|
77
|
depositum derutöfver till och med 8 å 8| kubik-
fot: första 4 kubikfot-..........
|
n
|
1: 25 „
|
|
hvardera af de öfriga..........
|
77
|
- 20 „
|
77
|
depositum derutöfver till hvad storlek som helst:
för första 8 kubikfot...........
|
77
|
2: - „
|
|
hvardera af de öfriga..........
|
77
|
- 12 „
|
Denna afgift utgår för minst en hel månad, och halfva månader upptagas
icke, men hvad deröfver är, anses för hel månad.
Ej heller upptagas halfva kubikfot, men hvad som öfverstiger half, räknas
som hel kubikfot.
Uppmätning af hvarje depositum sker vid dess inlemnande, då äfven afgif¬
ten, till sitt månadtliga belopp uträknad och vederbörligen kontrollerad, införes i
depositionsbeviset, livilket å viss man utställes.
Vid det nedsatta godsets återtagande erlägges belöpande afgift, hvilken
dock årligen infordras för sådana deposita, som under ett eller flere åi inne¬
stått, och skola afgifternas belopp särskildt redovisas.
Skulle inlemnaren ej åtnöjas med den afgift, som i depositionsbeviset blifvit
bestämd, återställes genast hans depositum.
E. Om upp- och utlånings-- diskonterings- och kreditivröreisen.
§ 23.
Mom. I. I riksbankens hufvud-och afdelningskontor emottagas penningar på
upp- och afskrifningsräkning af såväl enskilde personer, som enskilda korporatio¬
ner, bolag och inrättningar, under följande hufvudsakliga vilkor, nemligen:
12
a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;
b) å insättning meddelas qvitto, livilket icke får å annan öfverlåtas;
c) för uttagning begagnas å viss man eller ordres ställd vexel, hvilken icke
får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexel-
blanketter räkningshafvare tillhandahållas utan afgift;
(T) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen
finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;
e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag efter in¬
sättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen, såvidt ränta å densamma blifvit
utfäst.
Mom. 2. Fullmäktige ega att bestämma icke allenast den ränta, utan äfven,
inom ett maximum af 400,000 riksdaler, det belopp, hvarå sådan på hvarje räk¬
ning godtgöres, och hvilken ränta för öfrigt kan vara olika i hufvudkontoret och
de särskilda afdelningskontoren.
§ 24.
I riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas ock penningar af så¬
väl enskilde personer som enskilda korporationer, bolag och inrättningar, att åter¬
betalas antingen å bestämd dag efter insättningen eller efter viss, på förhand be¬
stämd ömsesidig uppsägning, under följande vilkor:
a) insättning får ske å 100 riksdaler och deröfver, äfven i brutna tal;
b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas, då penningarne
lyftas;
c) ränta äfvensom högsta insättningsbelopp bestämmes af fullmäktige.
§ 25.
Riksbankens utlåningsrörelse bedrifves genom afdelningskontoret i Göte¬
borg för Hallands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs och Skaraborgs län; genom
afdelningskontoret i Malmö för Blekinge, Christianstads och Malmöhus län; genom
afdelningskontoret i Luleå för Westerbottens och Norrbottens län; genom afdel¬
ningskontoret i Wisby för Gotlands län, samt genom riksbankens hufvudkontor
för rikets alla öfriga län.
§ 26.
Denna rörelse omfattar:
1) Diskontering af vexlar;
2) utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper
eller annan säkerhet;
13
3) utlåning mot pant af vågförda effekter;
4) beviljande af kassakreditiv; och
5) utlåning med omsättningsrätt.
§ 27.
Mom 1. Till utlåning med omsättningsrätt skall ett förlag af tio millioner
riksdaler afsättas.
För öfrigt ega fullmäktige att för den i punkterna 1, 2, 3 och 4 af nästföre¬
gående § omförmälda diskontering, utlåning och kassakreditivrörelse använda dels
de genom upplåning enligt §§ 23 och 24 tillgängliga medel, dels af riksbankens
egna fonder hvad som för nämnde rörelse kan afses.
Mom. 2. Fördelningen emellan riksbankens hufvud- och afdelningskontor af
de till utlåningsrörelsen afsedda medel bestämmes af fullmäktige; dock bör i all¬
mänhet såsom grund för fördelningen af det till utlåning med omsättningsrätt
afsätta förlag iakttagas, att deraf afses:
för riksbankens hufvudkontor............... 5,300,000.
„ afdelningskontoret i Göteborg............. 2,600,000.
„ d:o i Malmö.............. 1,400,000.
„ d:o i Luleå............... 500,000
„ d:o i Wisby.............. 200,000.
Sgr Rdr 10,000,000.
Diskontering af vexlar.
§ 28.
Mom. 1. Diskontering tillätes allenast af vexel,som, ställd i svenskt mynt
och betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, är dragen på inom
riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet med den i gällande vexel-
lag stadgade form och behörigen accepterad.
Mom, 2. Är acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten, eller i Stockholm,
eller å ort, der afdelningskontor eller annan bankinrättning har sitt säte, skall å
vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten boende person, hos hvilken
betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.
Mom. 3. Diskontering af vexel å lägre belopp än tvåhundra riksdaler är
ej medgifven.
14
Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper
eller annan säkerhet.
§ 29.
Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökaudes förbindelse, åtföljd af antingen
löpande förskrifning eller accepterad invisning, motsvarande minst hela det sökta
lånebeloppet:
eller ock aktier, publika papper eller andra hypoteker, som vederbörande
styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.
Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock att
återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader, men i begge fallen
icke å lägre belopp än 200 riksdaler.
Utlåning mot pant af vågförda effekter.
§ 30.
Mom. 1. Utlåning sker mot lånsökandes förbindelse och pant enligt medföl¬
jande, på riksbankens hufvudkoutor eller vederbörligt afdelningskontor öfverlåten
vågattest:
l:o) af nedannämnde på vågar inom riket upplagda effekter af svensk tillverk¬
ning nemligen: smidt och valsadt jern, jernmanufaktur, stål, messing och koppar
af alla slag, samt alun och bly; börande i vågattester från Stockholms och Göte¬
borgs vågar panten upptagas till namn, sort och vigt, samt i attester från öfriga
vågar äfven till stämplar, dimensioner, stång- eller stycketal, med uppgift tillika,
huruvida panten finnes antingen i sjelfva våghuset eller å annat förvarings-
ställe ; och
2:o) af svenskt tackjern, som i enlighet med gällande författningar är be¬
hörigen stämpladt och märkt samt upplagdt antingen å jernväg i Stockholm eller
Göteborg, eller å någon af öfriga inom riket befintliga jernvågar, vid hvilka våg¬
mästare äro anställde, och som stå under tillsyn och ansvarighet af städernas
magistrater; hörande vågattesten innehålla bestämd uppgift å namnet på och stäm¬
peln för den hytta, hvarest tackjernet är tillverkadt, samt vigten.
Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre fjerdedelar
af pantens försäljningsvärde.
Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock att
återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader.
16
Mom. 4. Med såväl återbetalning af dessa lån, som den derför lemnade
pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller
framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda.
Mom. 5. Vederbörande styrelse eger, hvar för sitt lånedistrikt, så ofta och
på det sätt styrelsen finner lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt, låta
anställa inventeringar å de på vågarne för riksbankens räkning pantsatta effekter.
Beviljande af kreditiv.
31.
Mom. 1. Kassakreditiv beviljas:
a) riksgäldskontor;
b) kongl. kommers-kollegium till manufakturernas och fabrikernas under¬
stödjande ;
c) jernkontoret;
d) sparbanker, som äro försedda med stadgar, stadfästade af vederbörlig
myndighet;
e) bolag, ehvad de äro grundade på Kongl. förordningen af den 6 Oktober
1848 angående aktiebolag eller delvis eller till det hela solidariska, och således
äfven sådana bolag, som drifva bankrörelse med rätt att utgifva egna banksedlar;
dock ankommer det ensamt på fullmäktige att bestämma icke allenast huruvida
och till hvilket belopp bolag af sistnämnda slag må erhålla kreditiv, utan äfven
de särskilda vilkor och förbehåll, hvarunder kreditivet får begagnas; samt
f) enskilda personer.
Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år, mot säkerhet, som af veder¬
börande styrelse godkännes.
Från skyldigheten att ställa säkerhet äro riksgäldskontoret och jernkonto-
ret befriade, hvaremot riksbanken för kreditivet till kongl. kommers-kollegium
skall ega säkerhet i manufakturdiskontens alla ordringar samt egna behållna till¬
gångar.
Mom. 4. Inträdes- eller kreditiv-afgiftens belopp bestämmes af fullmäktige
och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne.
Från erläggandet af sådan afgift äro riksgäldskontoret, kongl. kommers¬
kollegium, sparbanker och s. k. folkbanker befriade.
Mom. 3. Riksgäldskontoret eger att begagna ett kreditiv af 1,500,000 Rdr.
Kreditivet till kongl. kommers-kollegium bestämmes för år 1874 till 500,000
rdr, men med återbetalningen till riksbanken af de 500,000 rdr, hvarmed det för
år 1873 beviljade kreditiv sålunda blifvit minskadt, eger kongl. kommers-kollegium
16
begagna uppskof intill den 30 Juni 1874, å hvilken dag nämnde belopp med derå
upplupen ränta senast skall vara till riksbanken inbetaldt.
Kreditiv må beviljas: till Stockholms stads sparbank å högst 50,000 Rdr,
till Göteborgs sparbank högst 20,000 Rdr, till hvar och en af öfriga sparbanker
samt till fokbank högst 10,000 Rdr.
I öfrigt eger vederbörande styrelse att i hvarje fall bestämma huru stort
belopp må kreditivsökande beviljas.
Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna tal. Rän¬
tan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående, dock att, om denna
slutar å annat belopp än jemnt tiotal riksdaler, räntan beräknas å närmast Över¬
skjutande fullt tiotal.
Mom. 5. För uttagning begagnas antingen på viss man ställd invisning, å
hvilken summa, datum och alla personers namn äro handskrifna, eller ock på viss
man eller ordres ställd vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande
behörigen folierade och numererade vexelblanketter kreditivhafvare tillhandahållas
utan afgift.
Mom. 6. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit nytt
kreditiv, att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya
kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs befintlig kapitalskuld, i
mån som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring
erlägges ej afgift.
Utlåning med omsättning sr ätt.
§ 32.
Mom. 1. Utlåning med omsättningsrätt sker mot lånsökandes förbindelse,
antingen åtföljd af löpande förskrifning, accepterad invisning, aktier, publika pap¬
per eller andra hypoteker, som fullmäktige eller vederbörande styrelse anse inne¬
fatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet, eller ock försedd med borgen.
Mom. 2. Lånetiden får ej öfverstiga sex månader, men lånen må, såsom
hittills, omsättas, dock på högst sex månader hvarje gång.
Mom. 3. Lån må ej utgifvas å mindre belopp än 200 riksdaler, eller an¬
norlunda än å hela tiotal riksdaler derutöfver.
Mom. 4. Vid omsättning på jemna sex månader fordras minst en femtedels
afbetalning efter ursprungliga kapitalet, samt i förhållande derefter vid kortare ,
omsättningstider till och med tre månader, då afbetalningen blifver minst en tion¬
dedel; och får ingen inbetalning till ringare än detta sistnämnda belopp ega rum,
om ock omsättning skull sökas på kortare tid än tre månader.
Mom. 5.
17
Mom. 5. Derest, vid omsättning af lån, felaktighet å de inlemnade låne-
kandlingarne förefinnes, är lånesökande berättigad till erhållande af en månads
anstånd från förfallodagen räknadt, för handlingarnes inlemnande ånyo, under
vilkor likväl att den föreskrifna inbetalningen blifvit senast å lånets förfallodag
verkställd, samt att riksbankens säkerhet genom anståndet icke äfventyras.
Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller afdelniugskontor ansökningar om lån
från denna fond å större sammanlagdt belopp än tillgångarne medgifva, beviljas
lånen i den ordning, anmälan derom ingått.
Allmänna bestämmelser angående diskonterings-, utlånings- och kredit i vrörelsen.
§ 33.
Mom. 1. Diskontering, lån eller kreditiv må ej beviljas:
l:o svenska medborgare, som äro bosatta å utrikes ort;
2:o fullmäktige i riksbanken och ledamöterne i styrelserna öfver afdel-
ningskontoren; samt
3:o tjensteman och betjente i riksbankens hufvudkontor och vid afdelnings-
kontoren; dock ega bemälde fullmäktige och ledamöter samt tjensteman och betjente
att hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kre¬
ditiv mot säkerhet af publika papper, äfvensom lån mot pant af vågförda effekter.
Mom. 2. Ingen må medgifvas att diskontera vexel eller erhålla lån eller
kreditiv inom annat lånedistrikt än det, hvarest han är mantalsskrifven.
Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant, endos¬
sent eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör annat lånedistrikt,
än der diskontering, lån eller kreditiv sökes.
Mom. 4. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med omsätt-
ningsrätt, än sex tusen riksdaler riksmynt.
§ 34.
Mom. 1. Förbindelse för nytt eller omsättning af redan erhållet lån, eller
för kreditiv skall, derest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är af styrel¬
sen känd eller den erbjudna panten icke, ensam för sig, anses innefatta fullgod
säkerhet, vara försedd med antingen officielt intyg af länsstyrelse, eller, å landet,
af domhafvanden i orten, eller, i stad, af magistraten eller boigmästaren, den
sednare å embetets vägnar, eller ock med af enskild man, för hvilken styrelsen
hyser fullt förtroende, utfärdad t bevis angående vederhäftigheten.
Bill. till Riksd, Prof. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3
(Banko-reglementet.)
18
Men oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje sökt
vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva antagligheten af den derför erbjudna
säkerhet samt med noggrannhet tillse att riksbankens säkerhet i hvarje fall be¬
tryggas; och må styrelsen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål,
förskaffa sig alla de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om gäldenä-
rernas ställning och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser.
Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfve
kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två tro¬
värdige män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns teck¬
nande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det sednare underskrifternas egen-
händighet.
§ 35.
Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos
riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller genom ombud utföra
sina angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart skriftvexla. Alla häraf i huf¬
vud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt, under de
vilkor och förbehåll fullmäktige bestämma.
Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken och ledamöter af styrelserna för
afdelningskontoren, som tjenstemännen vid riksbankens hufvud- och afdelnings¬
kontor vare det uttryckligen förbjudet ait såsom kommissionärer taga någon be¬
fattning med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv i riks¬
bankens hufvud- och afdelningskontor.
^Ulnes förbudet vara öfverträdt af fullmäktig, göres derom anmälan hos
fullmäktige, som förordna angående åtal i enlighet med gällande ansvarighetslag.
Ofverträdes åter förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse eller af tjenste¬
man, anmäles förhållandet i förra fallet hos fullmäktige, som från uppdraget ge¬
nast entlediga den felaktige ledamoten och förordna angående hans åtalande in¬
för vederbörlig domstol, och i sednare fallet hos fullmäktige eller vederbörande
styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex måna¬
der skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande förmåner.
§ 36.
Mom. 1. Räntan å lån med omsättningsrätt utgör fem procent för år
räknadt och afdrages i förskott.
Vid vexeldiskontering samt öfrig utlåning ega fullmäktige bestämma rän¬
tan med afseende å såväl penningeställningen som betalningstiden och de säker¬
heter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta vara olika i riksbankens hufvud-
19
kontor och vid hvartdera afdelningskontoret. Räntan erlägges å den i skuld¬
förbindelsen utfästade tid.
Mom. 2. För de summor, som lyftas eller insättas å kassakreditiv, be¬
räknas å kreditiven till riksgälds-kontoret, kongl kommerskollegium, sparbanker
och s. k. folkbanker fyra procent ränta, men å öfriga kreditiv den ränta, full¬
mäktige med afseende å penniogeställningen hafva att bestämma.
Mom. 3. För lån, som ej senast förfallodagen antingen till fullo inbeta¬
las eller liqvideras genom omsättning, der sådan får ega rum, samt för de kas¬
sakreditiv som icke betalas i enlighet med gällande kontrakt, beräknas från för¬
fallodagen sex procent ränta för år räknadt, der ej högre ränta är å försträck¬
ningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta utgår intill dess full betalning sker
§ 37.
Diskontering och utlåning sker i riksbankens hufvudkoutor samt vid afdel-
ningskontoren i Göteborg och Malmö alla söknedagar samt vid afdelningskon-
toren i Luleå och Wisby minst två dagar i veckan.
Kassakreditiv pröfvas så snart handlingarne undergått granskning, och kre-
ditivtiden räknas från och med den dag, som i hvarje fall genom kontrakt bestämmes.
§ 38. .
Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af såväl Öfverståthål-
lare-embetet i Stockholm samt samtlige Konungens befallningshafvande och öf-
rige exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål,
som af hufvud- och afdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för be-
mälda myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen
till hufvud- eller afdelningskontor insända.
Om fortsatt utredning af upphörda lånerörelsegrenar.
§ 39.
Mom. 1. Obligationer, utfärdade af riksbanken, å medel upplånade före år
1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran så¬
dana af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning.
Mom. 2. För indrifning af återstående obetalda lån mot inteckning i hus
och jord i städerna utom Stockholm tjenar till efterrättelse hvad derom i äldre
bankoreglementen och gällande tjenstgöringsordningar är stadgadt.
20
Mom. 3. De af allmänna hypoteksbanken, mot säkerhet af denna banks ob¬
ligationer, från riksbanken öfvertagna fordringar mot pant af inteckning i fastig¬
het på landet och återbetalning i sedlar, till belopp samma fordringar vid 1864
ars slut utgjorde, eller 6,280,832 riksdaler 56 öre riksmynt, liqvidcras i öfverens¬
stämmelse med uppgjordt aftal och antagen amorteringsplan,
Mom. 4. I afseende på försträckningarne till ännu qvarvarande filialban¬
ker tjenar till efterrättelse hvad derom är stadgadt i § 44 af baukoreglementet
under 16 Maj 1871.
Mom. 5. Ingående afbetalningar å riksbankens inom linien förda fordran hos
Södertelje kanalbolag hänföras till vinsten för året; och kommer den för nämnda
fordran af vederbörande afgifna förbindelse att fortfarande hos riksbanken förvaras.
Mom. 6. De medel, som inflyta ä den s. k. statslånefondens utestående
fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltuiugsutgifter, till riksgälds-kontoret
aflemnas vid slutet af hvarje tredje månad.
Donna fonds räkenskaper vid de särskilda kontoren granskas fortfarande af
samma revisorer, som årligen utses till granskning af nämnde kontors förvaltning.
Sedan slutlig utredning skett af statslånefondens återstående fordringar,
skola fullmäktige till Kongl. Maj:t i underdånighet insända sammanfattad redogö¬
relse öfver inkomster samt utgifter och förluster i och för statslånefonden.
Afdelning 3.
Om Kiksbankens styrelse och dennas åligganden.
§ 40.
Mom. 1. Styrelsen öfver riksbanken föres af sju fullmäktige, hvilka vid
hvarje lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § lliksdags-ordningen stadgar.
Mom. 2. I1 ullmäktige välja sjelfve bland sig en vice ordförande, att föra
ordet när hinder för ordföranden inträffar.
Mom. 3. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i styrelsen deltaga.
Mom. 4. Fullmäktig frånträde genast denna befattning i följande fall:
a) om lian blifver ledamot af statsrådet;
b) om han ställes under förmynderskap;
c) om lian till borgenärer all sin egendom afträder;
d) om han af allmän åklagare ställes under tilltal för vanfrejdande brott;
e) om han förklaras förlustig medborgerligt förtroende eller ovärdig att in¬
för rätta föra andras talan;
21
f) om han blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med penningar
eller gåfvor sökt värfva röster eller mot vedergällning afgifvit sin röst, eller ge¬
nom våld och hot stört valfriheten.
Och skall då suppleant inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda.
g 41.
Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig till efter¬
rättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende på riksbanken sär¬
skild! utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen; och åligger det full¬
mäktige att doldt och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers för¬
hållanden till riksbanken eller i öfrigt vid förvaltningen kan förefalla af sådan
beskaffenhet, att det, enligt Riksdagens beslut, tyst vara bör.
§ 42,
Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka det åligger att, i öfver¬
ensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af fullmäktige fast¬
ställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige bestämd fördelning af göromålen dem
emellan, föredraga ärendena inför fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges be¬
slut, verkställa köp och försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer,
utöfva tillsyn öfver göromålen inom riksbanken äfvensom öfver Tumba pappers¬
bruk och riksbankens tryckeri, samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt.
§ 43.
Mom. 1- För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige en
gång i hvarje vecka eller oftare om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, och skola dervid, äfvensom vid sammanträden med fullmäktige i
riksgälds-kontoret, minst fem fullmäktige vara tillstädes.
Fippstå vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. 1 de
fall då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den, som icke till
protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som
af en eller annan anledning varit hindrad att något fullmäktiges beslut öfvervara,
får ej på sådan grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vida¬
re i följd af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana för¬
rättningar, hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning med
slutna sedlar ega rum.
22
Expedition c r i fullmäktiges namn må ej utgå, utan till följd af beslut, fät-
facit i fullmäktiges sammankomst.
Mom. 2. Pröfning al vexeldiskonterings-, låne- ocb kreditiv-ansökningar verk
ställes alla söknedagar af minst fyra fullmäktige, nemligen de två deputerade samt
minst två bland öfrige fullmäktige.
För bifall till ansökning fordras afgjord röstöfvervigt.
Mom. 3. I de fullmäktiges behandling tillhörande mål skola vederbörande
tjenstemäns utlåtande infordras, derest sådant för målets utredning nödigt anses
§ 44.
Till ärenden, hvilka i riksbanken böra hållas hemliga, räknas, utom dis¬
konterings-, låne- och kreditiv-ärenden, de beslut och åtgärder, fullmäktige fatta
och vidtaga i afseende på köp och försäljning af vexlar med hvad dertill hörer,
samt reela fondens vidmakthållande, äfvensom angående tillverkning af banksedlar
enligt nya methoder, så att fullmäktiges öfverläggningar och beslut härom, hvilka
uti^särskildt protokoll upptagas, ej få yppas, förrän banko-utskottet eller fullmäk¬
tige anse sadant kunna ske utan skada för riksbanken.
§ 45.
Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med riksbanken, emottaga
befallningar af någon annan än riksdagen och dess banko-utskott, i de fall detta
sistnämnda eger att föreskrifter å riksdagens vägnar meddela; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess banko-utskott och revi¬
sorer allena redo skyldiga, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas,
utan i laga ordning och till följd af riksdagens eller dess revisorers beslut, eller,
mellan riksdagar och revisioner, genom riksdagens justitie-ombudsman.
§ 46.
Skulle, i något fall, Kongl. Maj:t täckas genom dertill förordnad embetsman
till fullmäktige framställa något ärende, för att med dem derom underhandla,
vare det fullmäktige förbjudet att i denne embetsmans närvaro om beslutet öfver¬
lägga och detsamma fatta.
§ 47.
Mom. 1. För det af Kongl. myntverket från riksbanken eller för dennas
räkning emottagna silfver och guld, hvilket bokföres till värdet i myntad form,
åligger det fullmäktige tillse att nämnda verk, så fort ske kan, redovisar genom
aflemnande till riksbanken af myntadt eller omyntadt silfver och guld; och ege
fullmäktige att öfver sålunda emoltaget och redovisadt silfver och guld från Kongl.
myntverket undfå qvartals- och årsräkningar, hvilkas öfverensstämmelse med riks¬
bankens räkenskaper genom granskning derstädes utrönes.
Mom. 2. Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering å
Kongl. Myntverket, som i Januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt
pröfvas, anställes på sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna.
Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, något finnas att erinra, må full¬
mäktige hos Kongl. Maj:t derom göra underdånig anmälan.
§ 48.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering
af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum, utan äfven an¬
ställa besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm.
§ 49.
Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna i
hvarje särskild t fall, bevilja de riksbankens gäldenärer, som till borgenärers för¬
nöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden af deras skulder till riksban¬
kens hufvud- eller afdelnings-kontor, men ega för öfrigt icke med undantag
dock hvad angår vissa inom linien förda fordringar, i afseende på hvilka blifvit
af riksdagen särskildt föreskrifvet, att efterskänka något af hvad enligt gifna fö¬
reskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om ef¬
tergift underställas nästblifvande banko-utskott till afgörande i den ordning, in¬
struktionen för detta utskott stadgar.
§ 50.
Öfver sådana till banko-utskott eller revisorer ställda besvär eller hos banko¬
utskott gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmäktige inlemnade,
skola fullmäktige afgifva utlåtande.
§
51.
Fullmäktige äro berättigade att, när som helst, genom ombud, utsedt inom
eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid afdelningskontoren.
24
§ 52.
Mom 1. Åt fullmäktige är öfverlenmadt att låta af riksbankens medel utbetala :
l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;
2:o bidraget till banko-statens enke- och pupillkassa;
3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf äro
i behof, sådant understöd till oförändradt belopp;
4:o de från fullmäktiges s. k. dispositionsräkning nu utgående årliga anslag.
Och ega fullmäktige att af de på anslaget till berörda dispositionsräkning
uppkomna besparingar dels utgifva ersättning för utarbetande af fortsättning intill
närvarande tid af det register öfver riksbankens handlingar, som till och med
1825 blifvit upprättadt, och dels att meddela understöd åt sådana i torftiga om-
tändigheter stadda enkor och barn efter tjenstcmän och betjente vid riksbanken
och diskontverken, som icke äro berättigade till erhållande af pension från dessa
inrättningars pensionskassor.
Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäk¬
tige hos banko-utskottet göra anmälan.
§ 53.
Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseendet öfver riksbankens pappersbruk
Tumba.
Det tillkommer med att besluta rörande de allmänna bestämmelserna
för brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter för bru¬
ket, de der icke äro genom fastställda stater bestämda eller tillhöra den löpande
bruksdriften, underställas fullmäktiges pröfning och beslut.
Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan ound¬
gängligt behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande af
banko-utskottet.
Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna
vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på stället taga kän¬
nedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners till¬
stånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares afgång och deremellan
hvart tredje år verkställa inventering af förråden vid bruket.
§ 54.
Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller annat
afseende hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver
bestämda
25
bestämda föreskrifter saknas, må beslut derom ej af fullmäktige fattas, innan de
först rådfört sig med banko-utskottet.
§ 55.
Någon riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande
af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må icke
af fullmäktige afyttias eller riksbanken frånskiljas, utan skall fråga derom under¬
ställas banko-utskottet.
§ 56.
Berättelser skola af fullmäktige afgifvas angående riksbankens tillstånd, rö
relse och förvaltning i sin helhet till såväl banko-utskottet, som riksdagens revi¬
sorer öfver statsverket, riksbanken och riksgälds-kontoret.
§ 57.
Fullmäktige skola alltid vara beredde pa sadana anstalter, hvarigenom
riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna,
om så fordras, utan tidsutdrägt, till säker ort inom riket förflyttas; och böra
fullmäktige, vid slikt förhållande, af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och upplysnin¬
gar; varande å Carl sborgs fästning för riksbankens räkning tillgänglig en särskild
lägenhet, hvarest större eller mindre del af riksbankens redbarheter kan, i hän¬
delse af behof, förvaras.
§ 58.
Åt fullmäktige är uppdraget:
enligt Regeringsformens 50 § att, jemte fullmäktige i riksgälds-kontoret, med
Konungen samiada om utsättande af annan riksdagsort da, i anseende till vigtiga
hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;
enligt Regeringsformens 98 § att, om Justitie-ombudsmannen dör eller sin
befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgälds-kontoret, insätta i
embetet den person, riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den per¬
son, som riksdagen utsett att Justitie-ombudsmannen efterträda, till verklig Justitie¬
ombudsman förordnas, eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet
Bih. till Iliksd. Prof. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4
('Banko-reglementet.)
26
sig afsäger, genast, samfäldt med riksgälds-kontorets fullmäktige, per capita, välja
eu annan;
enligt Regeringsformens 109 § att, derest riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense,
då, gemensamt med fullmäktige i riksgälds-kontoret, uppsätta och utfärda ny bevill¬
ningsförordning på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordnin-
gen stadgade artiklar jemlikt ökas eller minskas efter den fastställda bevillnings-
summans förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad;
enligt Riksdagsordningens 32 §, att vid riksdagens början genom tre dele¬
gerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen
skola styrka sin behörighet;
enligt instruktionen för riksdagens revisorer af riksbanken § 7, att, när för
ordinarie revisor eller i hans ställe inkallad suppleant, sedan lagtima riksdag är
afslutad och innan revisionen sammanträdt, hinder uppkommer att uppdraget ut¬
föra, uppå anmälan derom, inkalla närmast i ordningen varande suppleant att i
revisionen deltaga.
Derjemte ega fullmäktige att gemensamt med fullmäktige i riksgäldskonto-
ret, för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande, utse
och välja en person att, å riksbankens och riksgälds-kontorets vägnar, såsom leda¬
mot deltaga i Göta kanaldirektion; skolande nytt val dertill hvarje år anställas,
hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan åter inväljas.
Bemälde fullmäktige må ock gemensamt utse ett ombud att å riksbankens
och riksgälds-kontorets vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper.
Afdelning 4.
A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvudkontor, deras tillsät¬
tande, aflöning och åligganden, ordningsstadganden samt grunderna
för pensions erhållande.
§ 59.
De af riksbankens hufvudkontors verksamhet härflytande göromål handläg¬
gas af tjenstemännen, i öfverensstämmelse med gällande instruktioner samt de af
fullmäktige eller deras deputerade meddelade föreskrifter.
I berörda instruktioner ega fullmäktige att vidtaga sådana smärre förändrin¬
gar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta reglemente
27
stridande; skolande likväl dylika, af fullmäktige beslutade förändringar vid näst¬
kommande riksdag underställas banko-utskottets pröfning och stadfästelse.
§ 60.
Tjenstegraderna inom riksbankens hufvudkontor äro fyra, nemligen:
Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister.
Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie och registrator.
Tredje graden: kamererare, ombudsman och förste revisor.
Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren.
§ 61.
Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjenstemän, än högst fem¬
tiotvå, hvaraf i första graden tjugu, i den andra tjuguen, i den tredje fem och i
den fjerde sex. För tjenstemän af tredje och fjerde tjenstegraderna, äfvensom för
den i fullmäktiges expedition anställde tjensteman af andra graden meddelas fullmakt.
Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för
någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige att utöfver stat anställa
den eller de tjenstemän, som erfordras och åt dem för tjenstgöriugstiden anslå
lämpliga arvoden.
Mom. 3. Vaktbetjening i riksbankens hufvudkontor till erforderligt antal
antages af fullmäktige.
§ 62.
Mom. 1. De till fullmäktige, deras deputerade samt tjenstemännen och vakt-
betjeningen utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen fast¬
ställd aflöningsstat.
Mom. 2. Utöfver hvad aflöningsstaten upptager, ega fullmäktige att tilldela
lämpliga arvoden såväl åt de tjenstemän, hvilka biträda deputerade med göromål
och bestyr i och för vexlars köp och försäljning, som ock åt de tjenstemän, hvilka
erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet i § 35 mom.
1 här ofvan.
Likaledes ega fullmäktige att utöfver stat till vaktmästare i och för tjenstgö¬
ring vid brandanstalterna och nattbevakningen meddela de arvoden fullmäktige
finna skäliga.
§ 63.
Pröfyas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa tillsätt¬
28
ningen, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst tjenst i lägre
grad ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda tjenst förordna.
§ 64.
Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjenst utsattes, medelst anslag å lämp¬
ligt ställe inom riksbankens liufvudkontor samt kungörelse i Post- och Inrikes tid¬
ningar, ansökningstid af tretio dagar från kungörandet.
Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet tjenst
inom viss tjenstegrad.
Mom. 2. Sökande till tjenst i fjerde graden eller till ombudsmanstjensten
skall skriftligen förbinda sig att för de medel, som kunna honom i tjensten an¬
förtros, ställa vederhäftig borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige
kunna komma att bestämma.
Mom. 3. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig
sökande, skall ny ansökningstid utsättas.
Mom. 4. Deputerade ega att antaga och entlediga behöfliga biträden för¬
de göromål och bestyr, som härflyta af vexlars köp och försäljning; börande depu¬
terades åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas.
§ 65.
Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna den bland
de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till ombudsman kan
endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets rättegångsverk, hvilket äf¬
ven erfordras för anställning till tjenstgöring i ombudsmans-expeditionen.
§ 66.
Tjensteman vid riksbankens liufvudkontor får icke annan tjenstebefattning
utom riksbanken emottaga. Den, som till tjensteman vid hufvudkontoret förord¬
nas ellei utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning ge¬
nast frånträda. Tjensteman, som, till följd af förut gällande stadganden, innehar
tjenst utom riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för
tjenstgöringen i riksbanken hinderlig.
§ 67.
Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med mindre full¬
mäktige pröfva tjenstemannen hafva genom sin föregående tjenstgöring inom gra¬
den och fortfarande duglighet gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring.
29
Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derå proto¬
kollsutdrag.
§ 68.
Tjensteman och betjente vid riksbankens hufvudkontor äro skyldige att un¬
derkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,
som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest kan varda stadgad.
Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen, som dertill af full¬
mäktige erhåller uppdrag, att utan ersättning underskrifva nya samt granska, upp¬
räkna och makulera förslitna sedlar.
§ 69.
Mom. 1. De tjensteman, som deltaga i vården af riksbankens generalkassor,
skola, en för alla och alla för en, eller, der blott två äro anstälde, en för begge
och begge för en, ansvara för de under deras vård förvarade tillhörigheter.
Mom. 2. För öfrigt skola tjenstemännen hvar för sig ansvara för hvad hvar
och en tillhöi att verkställa, kontrollera eller vårda, och då två eller flere hand¬
lägga . samma expedition eller ärende, skall ansvaret för den skada och förlust,
som tillskyndas riksbanken, dem emellan sålunda fördelas, att den, som haft första
handläggningen, kommer att ersätta en tredjedel, och den eller de kontrollerande
två tredjedelar; börande ersättningen, då de kontrollerande äro flere, af hvardera
med lika belopp utgöras; men skulle densamma icke kunna hos en eller annan af
de ersättningsskyldige uttagas, skola de öfrige en för begge och begge för en,
eller en för alla och alla för en, godtgöra bristen.
Mom. 3. Den som, enligt instruktionen eller förordnande af fullmäktige
eller deras deputerade, förrättar en annans tjenst, står under tiden i samma an¬
svar, som ordinarie innehafvaren deraf; men om någon eljest, med vederbörande
förmans tillstånd, sätter annan i sitt ställe, ansvarar han sjelf för vikariens åtgärder.
Dessutom är hvar och en bankens tjensteman vid eget personligt ansvar
förbunden att i tid upptäcka och tillkännagifva, om han förmärker något å färde
vara, som kan lända riksbanken till skada eller förlust.
§ 70.
Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta, och
göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, ege fullmäktige att
om tjenstgöringen förordna och dervid använda ett arvode af 1,000 Rdr, efter år
räknadt.
30
Mom. 2. Erhåll es tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas för¬
bättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter eller i
och för tjenstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, vare den tjenst-
ledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande.
Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman erfordras i anseende dertill, att
han sin egendom åt borgenärer afträdt eller ock blifvit för skuld i häkte inmanad
eller under förmyndare ställd, bör hälften af hans lön användas till tjenstens be¬
stridande under den tid, vikariat i dylika fall, enligt nedanstående §§ 75 och 76,
kan komma att fortfara.
Mom. 4. Samtlige tjensteman vid riksbankens hufvudkontor ega, så vidt
sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin
ordning åtnjuta semester, de i första och andra graderna under en månad, och
de i tredje och fjerde graderna under en och en half månad hvarje år.
Semesterordningen för hvarje år fastställes af fullmäktiges deputerade,
§ 71.
För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i riksbankens hufvud¬
kontor, fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementar¬
läroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjenst.
§ 72.
Öfvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfriga ordinarie vaktmästare,
tillsättas af fullmäktige medelst konstitutorial.
Deputerade ega att antaga och entlediga extra vaktbetjening.
§ 73.
Om någon af vaktbetj eningen vid riksbankens hufvudkontor af sjukdom hin¬
dras att sin tjenst bestrida, ega deputerade förordna extra vaktbetjent att tjensten
förrätta, mot åtnjutande, för-den tid vikariatet fortfar, af ett arvode, motsvarande
den lön som för yngre vaktmästare är bestämd. För vaktbetjent, som af annan
anledning söker ledighet eller som måste från tjenstgöring afhållas i följd deraf,
att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, förordnas vikarie af de¬
puterade på den tjenstlediges bekostnad.
§ 74.
Om någon tjensteman antingen vid mindre förseelser i tjensten ej låter sig
rätta af vederbörande förmäns tillsägelse och varningar, eller ock beträdes med
31.
verklig vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, vare förmannen skyldig
att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmäktige, som bestämma, huruvida så¬
dan anmälan bör till åtal eller annan åtgärd föranleda. I sådant fall skall tjenste-
mannen lemnas tillfälle till förklaring och de upplysningar infordras, som för sa¬
kens bedömande finnas erforderliga; och, om tjenstemannen derefter finnes be¬
trädd med försummelse eller fel i tjensten eller annan oordentlighet eller ock med
ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, skall han antingen erhålla inför pro¬
tokollet en allvarsam föreställning, eller från tjenstgöring i riksbanken afhållas på
längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen.
Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles han på längre
eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, från tjenst¬
göring i riksbanken, eller ock skiljes han från derstädes innehafvande tjenst.
§ 75.
Tjensteman, som varder under förmynderskap ställd, må det ej tillåtas att
tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver han icke inom
två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjensten.
§ 76.
Mom. I. Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande
sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas, och skall,
om han icke senast sex månader efter det inställelsedagen i konkursen inträffat
styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken inne¬
hafvande tjenstebefattning.
Mom. 2. Inmanas någon för skuld i häkte, vare han sin tjenst i riksban¬
ken förlustig.
§ 77.
Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i all¬
männa lefvernet af den svåra beskaffenhet, att riksbankens trygghet eller anseende
ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve gjort sig förlustig sin i riksbanken
innehafvande tjenst.
78.
Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller aumäldt
laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar märklig för¬
32
summelse eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen, skall, på depu¬
terades anmälan, från listan öfver extra ordinarie tjensteman afföras.
§ 79.
Om någon af vaktbetjeningen i riksbankens bufvudkontor visar ohörsamhet
mot förmäns befallningar, eller på annat sätt felar i tjensten, eller utom densamma
förhåller sig tadelvärdt, aukomme det på fullmäktige att, efter anmälan af depute¬
rade, efter omständigheterna, antingen afhålla den felaktigt från tjenstgöring un¬
der längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, eller
ock genast skilja honom från tjensten.
§ 80.
Vid pensionering af tjensteman, konstidkare och vaktbetjening i riksbankens
hufvudkontor, tjenar såsom grund dels den lön, de vid afgången, enligt löne-eller
indragningsstat, innehafva, dels det antal år, de användt såsom extra ordinarie
och ordinarie i ej mindre riksbankens än annan statens tjenst.
§ 81.
Den tjensteman, konstidkare eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder
eller tjenat femtio år, är berättigad att hyttas på pensionsstat, med åtnjutande i
sin öfriga lifstid af hela lönen såsom pension.
§ 82.
Den tjensteman, konstidkare eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års
ålder och tjenat fyratio år, eger att undfå afsked, med bibehållande af hela lönen
såsom pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han befinnes uti ett
sjukligt eller försvagadt helsotillstånd.
§ 83.
Den tjensteman, konstidkare eller vaktbetjent, som efter ådagalagdt välför¬
hållande i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, såvida han fyllt sextio
år och tjenat fyratio år, berättigad att, såsom pension för lifstiden, åtnjuta tre-
fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår, i förening med
fyratio tjensteår, kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet
till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjensteåren
tjensteåren allena, medelst afdrag å trefjerdedelars lön af en fyrationdedel för
hvarje bristande tjensteår. Öfverstiga deremot tjensteåren fyratio och åldersåren
sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en fyrationdedel för hvarje
Överskjutande tjensteår, eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden för¬
månligare utfalla.
§ 84.
Mom. 1. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes
oundgängligen nödigt, kunna fullmäktige' på pensionsstat förflytta en tjensteman,
som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att
vidare gagna riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega
fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen
i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenste-åren är o uppnådda eller icke,
eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående
paragraf äro fastställda.
Mom. 2. Skulle åter någon af vaktbetjeningen före uppnådda, här ofvan före¬
skrifna lefnads- och tjensteår, finnas af sjuklighet urståndsatt eller eljest oförmö¬
gen att längre gagna riksbanken, ega fullmäktige att, efter noggrann pröfning af
omständigheterna i hvarje särskild! fall, honom på pensionsstat förflytta, med bi¬
behållande under sin öfriga lifstid af en årlig pension, motsvarande högst två
tredjedelar af lönen, och i öfrigt lämpad efter den afgåendes tjenstetid inom
riksbanken och under tjenstgöringen derstädes ådagalagda förhållanden samt
större eller mindre förmåga a t kunna till sin bergning sjelf bidraga.
■ § 85.
Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för all¬
tid eller för viss tid, hafve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.
§ 86.
Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arvoden ut¬
öfver fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få. endast ske
hos banko-utskottet; och skola ansökningarne till fullmäktiges expedition inlemnas
senast å den dag, Riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i annat fall icke
varda till pröfning upptagna.
Bih. till Riksd. Prof. 1873. 10 Sami. 1 Åfd. 2 Band. 5
(Banko-reglementet.)
34
Mom. cl. Öfver sådana, af fullmäktige fattade, riksbankens tjensteman rö¬
rande beslut, som grunda sig på reglementets föreskrifter angående tjenstemän-
nens tillsättande, aflöning och åligganden samt ordnings-stadganden och grunder
för pensions erhållande, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande banko¬
utskott eller, mellan riksdagarne, hos revisorerne af riksbanken; dock, hvad angår
fullmäktiges beslut i ordningsmål, endast i det fall, att klaganden blifvit från tjen¬
st0'1 skiljd eller förklarats skyldig afstå någon del af sina löneinkomster.
Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige, i
frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt
och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen
erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen; hvarefter besvären böra
till fullmäktiges expedition inlemuas, när de äro ställda till banko-utskottet, sist
å den dag, Riksdag sammanträder, och när de anföras hos revisorerne af riksban¬
ken, sist fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet af fullmäktige
meddeladt senare än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden,
böra besvären till bankoutskottet eller revisionen omedelbart ingifvas innan kloc¬
kan tolf å fjortonde dagen efter den, da befordringsfråga blifvit justerad eller be¬
slut i annat mål blifvit klaganden delgifvet.
K. Om tjensteman nen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.
§ 87.
Pum b a bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare, som
på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes.
Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd, ställa
godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige bestämma.
1 iH förvaltarens biträde äro anställda för papperstillverkningen en verkmä¬
stare och en pappersmästare, samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga för¬
valtningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på för¬
ordnande tills vidare af fullmäktige.
för förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den af
banko-utskottet den 15 December 1857 fastställda instruktion, med den ändring,
som af andre eller material-bokhållaretjenstens indragning följer.
§ 88.
Mom. 1. 1 afseende a de Tumba bruks tjensteman och vaktmästare till¬
kommande löne- och öfriga förmåner, kommer den af Banko-Utskottet, på grund
35
af Rikets Ständers beslut, den 11 Oktober 1860 utfärdade aflöningsstat att tjena
till iakttagande med den ändring, som följer af andre bokhållaretjenstens indrag¬
ning; egande dock fullmäktige att till bruksförvaltaren, för aflönande af ett biträde
vid kontorsgöromålen, af brukets medel anvisa ett belopp af högst 850 Rdr årligen.
Mom. 2. Den vid bruket anställda arbetspersonal antages och afskedas af
förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa
fullmäktige aflöning och öfriga förmåner.
Afdelning 5.
Om styrelserna vid afdelnmgskontoren i Göteborg, Malmö, Luleå och Wisby och deras
åligganden, samt om tjenstemännen vid dessa afdelningskontor.
§ 89.
Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelnings-kontoret i Göteborg och
Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvartdera afdelningskontoret i Luleå och
Wisby af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för ett år i sen¬
der, efter kalenderår räknadt, utses af fullmäktige, med rättighet för fullmäktige
att derförinuan, om och när de dertill finna anledning, entlediga en eller flere
eller alla ledamöter i dessa styrelser, och skola i den eller de entledigades ställe
annan eller andra ledamöter genast inväljas.
Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses ny leda¬
mot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgängne ledamoten al er-
stått. Vid de årliga valen kan afgående ledamot återväljas.
Mom. 2. Bland ledamöterne i hvardera styrelsen skola fullmäktige sär-
skildt utse eu att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom
sig ordförande och vice ordförande.
Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för ordinarie
ledamot.
Inträffar hinder för den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltnin¬
gen, öfvertager annan ledamot den förres göromål, intill dess fullmäktige derom
förordnat.
§ 90.
Vid förvaltningen af afdeiuingskontoret har styrelsen att ställa sig till
efterrättelse icke. allenast de för Riksbanken utfärdade lagar, ordningar, stadgar
36
och reglementen, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige
eller deras deputerade meddelade; och har styrelsen att doldt och förtegadt
hålla hvad som rörer enskilda personers förhållande till afdelningskontoret.
§ 91.
Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga förvalt¬
ningen af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens hand¬
läggning inom kontoret, att föredraga låne- och andra ärenden och att besörja
brefvexlingeu emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverenstäm-
melse med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras depu¬
terade meddelade.
Mom. 2. Bemälde ledamot jemte en af styrelsens öfrig» ledamöter, hvilken
fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af vexlar vid kon¬
toret förenade göromål.
Desse ledamöter ega att antaga och entlediga uödigt biträde i berörda
göromål.
§ 92.
Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna en
gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordrar, och skola dervid samtliga ledamöter vara närvarande. Uppstå vid
dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar, gälle flesta
rösterna och, då dessa äro lika, ege ordföranden afgörande röst.
Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, låne- och kreditivansöknin-
gar, sammanträda styrelserna öfver afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alla
söknedagar och styrelserna öfver afdelningskontoren i Luleå och Wisby åtminstone
tvä dagar i hvarje vecka. Beslut må ej fattas med mindre än att tre ledamöter
äro tillstädes; och må ansökning om försträckning ej anses bifallen, så vida ej
tre ledamöter äro om bifall ense.
§ 93.
Mom. 1. Låne- och säkerhetshandlingar samt andra värdepapper, äfvensom
kontanta penningar förvaras under tre läs, hvartill ledamoten för den dagliga för¬
valtningen och en åt styrelsens öfriga ledamöter samt afdelningskontorets kamere¬
rare hafva hvar sin till olika lås hörande nyckel; dock är ombudsmannen ensam
ansvarig lör sådana låne- och säkerhetshandlingar, hvilka äro på hans åtgärd be¬
roende.
37
Mom. 2. Tvämie eller flera gåuger om året skola två af styrelsens leda¬
möter verkställa inventering af de hos ombudsmannen befintliga säkerhetshand-
lingar, samt tillse huru de ombudsmannen tillhörande, löpande ärenden handhafvas.
§ 94.
Styrelserna ega rättighet att på riksbankens hufvudkontor utfärda assig-
nationer, dock under vilkor att assignationerna, hvartill blanketter, med deri utsatt
valör, efter reqvisition, från fullmäktige utlemnas, icke må utgifvas å andra sum¬
mor äu ett hundra Rdr. fem hundra Rdr och ett tusen Rdr. Börande härvid
för öfrigt iakttagas, att assignationerna underskrifvas af ledamoten för den dag¬
liga förvaltningen jemte två öfriga styrelseledamöter samt kontrasignera^ afkame-
rerareu, att några assignationer ej på förhand förfärdigas till upptagande bland
kassabehållningen, utan underskrifvas endast i den män. som de i och för afdel-
ningskontorets rörelse erfordras, samt att med först afgående post efter assignatio-
nernas utgifvande förteckning på desamma, innefattande nummer, datum och sum¬
ma, till riksbankens hufvudkontor insändes.
Öfverflyttning af medel från en till annan räkning i riksbankens hufvudkou-
tor eller omedelbart uttag från afdelningskoutorets räkning derstädes verkställer
styrelsen medelst utfärdande af handskrifven assignation.
§ 95.
Mom. 1. Tjenstemännen och vaktbetjeningen vid hvartdera afdelnings-
kontoret antages och förordnas af afdelningskontorets styrelse, som eger att, när
så fordras, från tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den. med
hvilken styrelsen finner afdelningskontoret icke vara belåtet.
Mom. 2. De af afdelningskontorens tjenstemän, som innehafva uppbörd, skola
ställa af styrelsen godkänd borgen eller annan säkerhet till belopp, hvilket veder¬
börande styrelse finner godt bestämma.
§ 96,
Mom. 1, Afdelningskontorens räkenskaper och förvaltning granskas årligen
genom fyra personer, af hvilka Riksdagens Kammare utse hvardera två.
Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälde revi¬
sorer, när de sammanträda, angående diskonterings-, låne- och kreditivrörelsen
samt hithörande bevaknings- och utsökningsärenden, som till Riksdagens banko¬
utskott och revisorer öfver stats-, banko- och riksgälds-verken angående afdelnings¬
kontorets rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäktige in-
38
lemnas, den till banko-utskottet senast å dagen före riksdagens början och den till
revisorerne åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.
§ 97.
Mom. 1. De till styrelseledamöter samt tjensteman och vaktbetjente vid
afdeluingskontoren utgående aflöningsförmåner upptagas i särskild, af Riksdagen
fastställd aflöningsstat.
Mom. 2. Arvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexelhandelu, äfven¬
som ersättningen till deras biträden ega, fullmäktige att, efter göromålens"omfång
och beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet som detsammas fördelning leda¬
möterna emellan.
Mom. o. Sa länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning
i styl elsen, atnjute han det för den senare bestämda arvode, lämpadt efter den
tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager.
§ 98.
I de för tjenstemännen och vaktbetjeningen vid afdeluingskontoren i fast¬
ställd stat upptagna löne- och arvodesbelopp ega hvarken fullmäktige eller af-
delningskotitorens styrelser att tillökning meddela; dock ega fullmäktige att an¬
visa nödiga arvoden för det ökade tjenstemanna-biträde, som för postvexelrörelsen
samt medels emottagande på upp- och afskrifniugsräkning vid afdeluingskontoren
kan erfordras.
ii 99.
Ijenstemänneu vid afdeluingskontoren är o förbundna att underkasta sig den
vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid förändrad
organisation af afdelningskontoren eller eljest kan varda stadgad.
§ 100.
Da tjensteman vid uägotdera afdelningskoutoret af sjukdom eller annat
laga förfall hindras att tjensten bestrida, ege vederbörande afdelningskontors sty¬
relse att. efter de grunder, som i detta afseende är o inom riksbankens hufvud-
kontor gällande, bestämma arvodesbeloppet för den, som varder till tjenstens be¬
stridande förordnad ; dock under iakttagande, hvad angår afdelningskoutoret i Wisby,
att anslaget för detta kontors förvaltning på det hela icke öfverskrides.
39
§ 101.
Då tjensteman eller vaktbetjent vid afdelningskontor, efter ådagalagdt väl¬
förhållande i tjensten, nödsakas för ålderdom eller sjuklighet från afdelningskon
torets tjenst afgå, ege han att undfå lämpligt understöd på riksbankens pensions-
stat till belopp, som fullmäktige bestämma, med fästadt afseende å såväl den lön,
han i afdelningskontoret uppbär, som de grunder, hvilka äro gällande för pen¬
sionering af tjensteman och betjente i riksbankens hufvudkontor.
öfvergångsstadganden:
A) att tillämpas i den mån verkställigheten af de vid innevarande riksdag
beslutade lagarne om rikets mynt och om öfvergå,ngen till det nya, myntsystemet
dertill föranleda.
l:o) Derest de af Riksdagen antagna lagar om rikets mynt och om öf-
vergången till det nya myntsystemet varda af Kongl. Maj:t gillade och fastställda,
åligger det fullmäktige:
ä) att, så snart Kongl. Maj:t meddelat de i § 11 af förstnämnda lag omför-
mälda bestämmelser rörande myntstyckenas yttre utseende samt om ordningen för
inlemnande till myntverket af guld till myntning, i öfverensstämmelse med § 1 af
lagen om öfvergången till det nya myntsystemet, skyndsamt låta å myntverket
prägla guldmynt enligt lagen om det nya myntet;
b) att, när tillräckligt förråd af guldmynt finnes att börja utgifvande deraf i
allmänna rörelsen, samtidigt dermed utgifva sedlar å en kronas, samt fem, tio,
femtio, etthundra och ettusen kronors valör; skolande texten å dessa sedlar lyda
sålunda: “Sveriges riksbank inlöser, vid anfordran, denna sedel å 00 kronor med
guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den — — —“; och skall, i afseende på
namnunderskrifning af dessa sedlar iakttagas hvad i afseende på namnunderskrif-
ning å motsvarande sedlar i riksdaler riksmynt är stadgadt;
e) att, så snart sedlar å guldmynt börjat utgifvas, upphöra med allt ut¬
lemnande till allmänheten af sedlar å riksdaler riksmynt samt skyndsamt låta
obrukbart göra det förråd af sistnämnda slags sedlar, som då i riksbanken finnes
och derefter dit ingår.
2:o) De sedlar, riksbanken i enlighet med punkten l:o litt. b) kan komma
att utgifva, är riksbanken skyldig att vid anfordran enligt ordalydelsen inlösa.
3:o) Så snart de vid innevanrade riksdag beslutade lagar om rikets mynt
40
■>ch om öfvergången till det nya myntsystemet trädt i gällande kraft, skall, med
upphäfvande af hvad i § 10 mom. 3 är föreskrifvet derom, att fullmäktige ega
bestämma pris för guld i plants samt annat omyntadt guld, sådant guld, när dylikt
till Kongl. myntverket för riksbankens räkning, eller till något af riksbankens af-
delningskontor aflemnas, af riksbanken, enligt från Kongl. myntverket, efter verk¬
ställd profning och värdering, aflemnadt bevis, inlösas med guldets värde i svenskt
mynt efter afdrag af myntskatt och andra kostnader till myntverket; dock är
riksbanken icke skyldig att erlägga betalningen, förrän guldet blifvit i myntad
form från myntverket till riksbanken aflemnadt; egande likväl fullmäktige, att, ef¬
ter särskild pröfning för hvarje fall, när de finna sådant för riksbanken fördelak¬
tigt, ej mindre medgifva att betalningen tidigare erlägges, än äfven befria säl¬
jaren från såväl myntskatt, som särskilda kostnader till myntverket: hvarförutan
det tillkommer fullmäktige att, i afseende på emottagande af omyntadt guld vid
afdelningskontoren och insändandet derifrån meddela de särskilda föreskrifter, full¬
mäktige anse behöfliga.
4:o) När ofvan nämnda nya lagar trädt i gällande kraft, skall, med än¬
dring af hvad i mom. 1 och 2 af § 10 nu om mottagning af svenskt guldmynt är
föreskrifvet, äldre svenskt guldmynt i riksbankens hufvud- och afdelningskontor
inlösas efter dess värde i det nya myntet, hvaremot skyldigheten för riksbanken
enligt mom. 3 af samma paragraf att inlösa omyntadt silfver efter värdet i svenskt
mynt skall upphöra och åt fullmäktige öfverlemnas att, när silfver till inköp erbju-
des, bestämma huruvida och på hvilka vilkor inköp må ske.
5:o) Sedan det nya guldmyntet börjat i rörelsen utgifvas, skola fullmäktige
tillse, att nödigt förråd deraf alltid i hufvudkontorets kassor förefinnes, äfvensom
fullmäktige böra föranstalta att vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö
tillgång finnes till fullgörande af den genom 16 § i lagen om rikets mynt före-
skrifna invexlingsskyldighet;
hörande derjemte tillgång i hufvudkontoret äfvensom, så vidt ske kan, i alla af¬
delningskontoren beredas till utvexling mot guldmynt af silfvermyut ä 2 Rdr och
lägre valörer, intilldess tillgång på silfvermyut, prägladt i enlighet med den nya
myntlagen, hunnit blifva tillgängligt.
6:o) Efter det guldmynt i enlighet med den vid innevarande riksdag beslu¬
tade lag om rikets mynt börjat utgifvas, skall räkning öfver medel, som af staten
samt dess allmänna verk och kassor med flere, enligt § 20 i bankoreglementet,
å deposition utan ränta insättas, föras allenast i det genom nu beslutade myntlag
bestämda mynt, eller krona och öre.
7:o) Der i bankoreglementet belopp äro utsatta i riksdaler riksmynt, skola,
jemlikt § 3 i den om öfvergången till det nya myntsystemet antagna lag, dessa
belopp och samma belopp af guldmyntet krona räknas med hvarandra lika;
Kommande derjemte, jemlikt samma paragraf, silfvermyut, prägladt i eu
41
ligliet med Kongl. förordningen den 3 Februari 1855 och äldre författningar, att,
äfven sedan nytt mynt börjat utgifvas, i riksbankens hufvud- och afdelnings-
kontor emottagas till det värde, som i nyss nämnde paragraf är bestämdt.
B) rörande § 35 mom. 2 och § 89:
De i § 35 mom. 2 och § 87 af bankoreglementet den 13 Maj 1872 intagna
föreskrifter komma att tillämpas intill slutet af innevarande ar, i hvad de anga
styrelserna vid afdelningskontoren i Göteborg, Malmö och Wisby; kommande
alltså de i nu fastställda bankoreglemente, uti §§ 35 mom. 2 och § 89, gifna bestäm¬
melser att träda i tillämpning först med ingången af ar 1874.
Jemlikt § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion, har utskottet, på
grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstäm¬
melse med de i lagen för Rikets Ständers Bank den 1 Mars 1830 fastställda
grunder, upprättat och sammanfattat förestående reglemente, att, intilldess annor¬
lunda kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad
och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadganden, instruktioner och
förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda fall,
utan stridighet med här utstakade grunder och gifna speciela föreskrifter, må
kunna tjena till efterrättelse; och böra fullmäktige besörja, att lagarne angående
myntbestämningen och för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, Kongl. För¬
ordningen om rikets mynt af den 3 Februari 1855 samt detta reglemente, efter
riksdagens slut, i lika format af trycket utgifvas och till salu allmänheten till¬
handahållas.
Stockholm den 23 Maj 1873.
J. v. Sclnverin,
Arvid Guniaelius. Adolf Peyron.
J. J. Ekman. J. H. Rosensvärd
C. I. Bengtsson. G. Jonsson.
Fr. von Strokirck. J. O. Geyer.
0. Kordenfelt. A. W. Wignrdt,
Ola Månsson. Jac. Wedberg.
Åke Andersson. Gustaf Hieggstrom
Bih. till Riksd. Prof. 187
(Banko-reglementet.)
6
10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
42
Aflöningsstat:
för fullmäktige i riksbanken samt tjenstemännen och vaktbeljeningen vid riksban¬
kens hufvudkontor.
Fullmäktige uppbära i årligt arvode, hvarje......Rdr 3,200: —
hvarförutan två deputerade åtnjuta hvardera........„ 8,000: —
Till tjenstemännen och vaktbetjeningen utgå, på sätt och Under vilkor,
som här nedan bestämmes, följande aflöningar, nemligen:
o
A lönestat:
Första tjenstegraden:
kontorsskrifvara, kassaskrifvare och kanslister, hvarje ..... Rdr 1,000: —
hvilket belopp kan för den, som tjenat fem år i graden, förhöjas till „ 1,500: —
Andra tjensiegraden :
bokhållare, revisorer, kassörer, notarie och registrator, hvarje . . „ 2,000: —
hvilket belopp kan förhöjas:
för den, som tjenat fem år i graden, till......... 2,500: —
för den, som tjenat tio år i graden, till........„ 3,000: —
Tredje tj enstegraden:
kamererare, ombudsman och förste revisor, hvarje......„ 3,000: —
hvilket belopp kan förhöjas:
för den, som tjenat fem år i graden, till........„ 3,500: —
för den, som tjenat tio år i graden, till......... 4,000: —
Fjerde tj enstegraden:
kommissarier och bankosekreteraren, hvarje.........„ 4,000: —
hvilket belopp efter fem års tjenst i graden kan förhöjas till . . „ 4,500: —
o
A arvodesstat:
Tjenstg öring sp enningar:
till tjenstemännen i l:a tjenstegraden, hvarje
Rdr 600: —
till tjenstemänuen i 2:a tjenstegraden, hvarje........
55 5) 55 3 • G 55 ^
de tjensteman i fjerde graden, hvilka uppbära 4,000 Rdr i lön,
hvarje....................
till dem, hvilka uppbära 4,500 Rdr i lön, hvarje.......
Missräknings# enningar:
till kassörerne, hvarje................
Rdr 800: —
1,000: —
1,200:
1,500:
Rdr 1,500:
Arvoden:
för vård om riksbankens generalkassa, låne- och säkerhetshandlingar samt andra
behållningar:
åt fyra kommissarier i bankkontoret samt tre andra tjensteman,
hvilka af fullmäktige till vårdare af generalkassorna förordnas,
hvarje 1,000 Rdr, eller tillsammans....._......Rclr 7:000:
åt kommissarien i sedelkontoret, två kamererare i bankkontoret,
kamereraren i sedelkontoret samt den särskildt förordnade vår¬
daren af lilla generalkassans fasta behållning, hvarje 600 Rdr,
eller tillsammans............... ' ' '
med hvilka arvoden följer skyldighet att verkställa uppräkning och
granskning af förslitna sedlar, utom för kommissarien i sedel¬
kontoret, hvilken är kontrollant å arbetet,
till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till ordinarie och
extra ordinarie tjensteman..............
till registratorn...................
,, brandchefen...................
„ vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling .....
3,000: —
20,000
300
400
500
Yaktbetjeningen erhåller:
Öfvervaktmästaren, lön.............
och, såsom brandmästare, tjenstgöringspenningar . . .
jemte fria husrum och nödig vedbrand.
Vaktmästarne, hvarje: lön...........^
tjenstgöringspenningar..............
. Rdr
* »
700: —
100: —
800: —
600: —
800: —
44
hvilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder
ådagalagdt välförhållande kunna höjas till:
lön.................Rdr 800: —
tjenstgöringspenningar............. 200: — Rdr 1 000:
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande:
l:o). Tjensteman, som innehar tjenst utom riksbanken, bibehålies vid nu¬
varande inkomster å löne- och arvodesstat, samt kan således icke tillträda här
ofvan bestämda löneförmåner, innan han sådan tjenst frånträdt.
2:o). Tiden för tillträdandet af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad
anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst efter den, un¬
der hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förord¬
nad eller befordrad.
3:o). Under semestertid åtnjuta tjenstemännen lön, tjenstgörings- ochmiss-
räkningspenningar, men icke särskilda arvoden, hvilka utgå till de tjenstförrättande.
4:o). I öfrigt åtfölja de å arvodesstat utgående tjenstgörings- och missräk-
ningspenningar, äfvensom särskilda i samma stat upptagna arvoden, utöfvandet af
sjelfva tjenstebefattningen och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må
fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hin¬
dras från tjenstens bestridande, att under högst en månad hvarje år uppbära de
för samma tjenst å arvodesstat anvisade tjenstgöringspenningar.
5:o). För bestridande af tjenstgöringen under semester, ega fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arvoden, beräknade efter 1,000 Rdr för år,
äfvensom för kassörstjensterna missräkningspenningar, allt likväl inom de i aflö¬
ningsstaten dertill anslagna medel.
För af delning skontor et i Göteborg:
tre styrelseledamöter, hvarje.......
den styrelseledamot, som utses att handhafva
|
den dagliga förvalt-
|
Rdr 1,600: —
|
ningen, arvode ..........
kamereraren, lön..........
|
|
. „ 4,800: —
|
arvode .........
kassören, lön .....• . . . .
arvode .........
|
|
„ 2,600: —
|
missräkningspenningar . . .
|
...... 500
|
„ 2,400: —
|
45
förste bokhållaren, lön..............1,600
|
arvode ............
|
300 Rdr
|
1,900: —
|
undre bokhållaren,
|
lön..............
|
1,600
|
|
|
|
arvode ............
|
150
|
11
|
1,750: -
|
tredje bokhållaren,
|
lön..............
|
|
11
|
1,600: —
|
registratorn,
|
lön..............
|
1,600
|
|
|
|
arvode ............
|
600
|
11
|
2,200: —
|
kontorsskrifvaren
|
|
|
|
800: —
|
ombudsmannen,
|
lön..............
|
1,600
|
|
|
|
arvode .... ........
|
400
|
11
|
2,000: —
|
kanslisten, lön . .
|
|
|
|
800: —
|
en vaktmästare,
|
lön..............
|
600
|
|
|
|
arvode ............
|
75
|
n
|
675: —
|
en vaktmästare,
|
lön..............
|
500
|
|
|
|
arvode ............
|
75
|
'11
|
575: —
|
Dessutom må till afdeluingskontorets personal, såsom
|
arvode
|
för belåning
|
af vågförda effekter, utgå 600 Rdr Rmt.
|
|
|
|
För afdelning skontor el i Malmö:
|
|
s
|
|
tre stvrelseledamöter, hvarje ............
|
. . Rdr
|
1,200: —
|
den styrelseledamot, som utses att handhafva den dagliga
|
|
|
|
förvaltningen,
|
arvode............
|
|
13
|
4,000: —
|
kamereraren.
|
lön..............
|
2,000
|
|
|
|
arvode ........... .
|
300
|
|
2,300: —
|
kassören,
|
lön..............
|
1,600
|
|
|
|
missräkningspenningar . ......
|
300
|
|
1,900: -
|
förste bokhållaren,
|
lön ... ...........
|
1,600
|
|
|
|
arvode ............
|
300
|
13
|
1,900: —
|
andre bokhållaren,
|
lön ..............
|
|
|
1,600: —
|
registratorn,
|
lön..............
|
1,600
|
|
|
|
arvode ............
|
300
|
|
1,900: —
|
ombudsmannen,
|
lön ..............
|
|
|
1,200: —
|
vaktmästaren.
|
lön ..............
|
|
|
600: —
|
husdrängen,
|
lön..............
|
|
13
|
335: —
|
Bih. till Riksd. Prof. 1873 10 Sctml. 1 Afd. 2 Band. 7
(Banko-reglementet.)
46
För af delning skön tor et i Luleå:
två styrelseledamöter, hvardera..............Rdr
den styrelseledamot, som utses att handhafva den dagliga förvalt¬
ningen, arvode .................. „
kamereraren, tillika kassör,
arvode...........Rdr 1,200
missräkningspenningar.....„ 300
bokhållaren, tillika registrator,
arvode............ „
ombudsmannen, arvode...............„
vaktbetjenten, jemte bostad och vedbrand .........„
600:
1,200:
1,500:
900:
300:
150:
För afdelning skontor et i Wisby:
två styrelseledamöter', hvardera.............Rdr
den styrelseledamot, som utses att handhafva den dagliga förvalt¬
ningen, arvode .................. „
kamereraren, lön..............Rdr 1,000
missräkningspenningar.......„ 200
bokhållaren, tillika registrator, lön...............
ombudsmannen, lön...................,.
vaktbetjenten.....................„
600:
1,000:
1,200
800
300
200
Stockholm, tryckt hos A. h. Norman, 1873.