80
Den 29 Januari.
Ousdagen den 29 Januari.
Kl. 1 e. m.
§ 1-
Justerades protokollet för den 22 innevarande månad.
§ 2-
Herr Statsrådet m. in. H. W. Bredberg afiemnade Kongl. Maj:ts ne-
dannämnda nådiga propositioner till Riksdagen:
Ro) angående ytterligare förlängning af hästvakanskontrakten med
rusthållare vid de afsutna rusthållsregementena och korpserna;
2:o) angående afsöndring af jord från ryttmästarebostället vid Skån¬
ska dragonregementet Östra Sallerup, för utvidgning Östra Sallerups för¬
samlings i Malmöhus län kyrkogård;
3:o) angående upphörande af vederbörandes skyldighet att istånd¬
sätta och för framtiden underhålla den med statsbidrag anlagda så kal¬
lade Beyershamn på Öland;
4:o) angående tillstånd för Wesans kärr- och sjöuttömnings- samt
odlingsbolag att få fortfarande bibehålla bolaget beviljadt statslån för ut¬
tappning af sjön Wesan inom Listers härad af Blekinge län och samma
lån, jemlikt stadgad amorteringsplan, återgälda, utan förbindelse för bola¬
get att fullborda berörda företag;
5:o) om anvisande' af anslag till Sveriges deltagande uti innevarande
års verldsutställning i Wien;
6:o) angående beviljande af anslag för åstadkommande af ny farled
från Uddevalla stads hamn ut till Kattegat genom Björnsund och Malö-
sund; och
7:o) i fråga om bestridandet af kostnaden för åtskilliga enskilda
jernvägars anslutning till statsbanor och i sammanhang dermed erforder¬
lig utvidgning af vissa stationer m. m.
Herr Talmannen mottog dessa nådiga propositioner, med förklarande
att Kammaren skulle åt desamma egna grundlagsenlig behandling.
§ 3.
Då till föredragning nu anmäldes Herr Aug. Börjessons under sed-
naste sammanträdet bordlagda motion, N:o 33, om rätt för rust- och rote¬
hållare
Den 29 Januari.
81
hållare att. mot erläggande af värfningspenningar, varda befriade från
rekryteringsskyldigheten samt om beviljande af ett förslagsanslag för detta
ändamål, begärde
Herr Sven Nilsson i Österslöf ordet och yttrade: För min del
hvarken kan eller vill jag förorda den ifrågavarande motionen. Den inne¬
håller visserligen ett förslag om befrielse för rust- och rotehållarne från
rekryteringsskyldigheten; men denna skyldighet är på samma gång en
rättighet, som de icke böra obetänksamt afsåga sig. Så länge det nuva¬
rande förhållandet fortfar, kommer soldaten alltid att stå i ett i viss mån
beroende förhållande till rotehållare^ han befinner sig i ungefär samma
ställning till denne, som rotehållaren till staten, eller tjenare!! till hus¬
bonden. Försvinner deremot rekryteringsskyldigheten, måste roten nöja
sig med hvem som helst som vederbörande behaga presentera; ingen sä¬
kerhet finnes då för att icke få på halsen en person, hvarmed roten för
intet pris kan vara belåten.
Herr A. Börjesson: Skulle min motion vara af beskaffenhet att i
något afsende verka menligt på en lycklig lösning af deri stora och vig¬
tiga fråga, som utgör föremålet för densamma, så anhåller jag att få taga
den tillbaka.
På hemställan af Herr Talmannen rnedgaf Kammaren, att motionen
enligt Herr Börjessons begäran finge af honom återtagas.
Vidare skedde föredragning af följande bordlagda motioner, som till
vederbörande Utskott hänvisades, nemligen:
Herr Billströms motion, N:o Öl, till Lag-Utskottet;
Herr C. A. Larssons motion, N:o 35, till Stats-Utskottet.
Då Herr Wiganlts motion, N:o Sfi, nu föredrogs, anfördes af
Herr fluss: Jag anhåller att få foga några upplysningar till den af
Herr Wigardt nu väckta motionen, hvilken, i det skick den blifvit fram¬
ställd, svårligen kan som sig bör behandlas af Sfcats-Uiskottet, såsom inne¬
hållande endast några allmänna reflexioner om otillräckligheten af våra
nuvarande inrättningar för vansinniges vård, men ej något egentligt för¬
slag til! afhjelpande af bristen. Jag her derföre att till Utskottets be¬
hjertande få meddela några faktiska uppgifter om frågans ställning för
närvarande och om de åtgärder som under senaste decenniet blifvit vid¬
tagna för utvecklingen af denna de! af den allmänna helso vården.
Motionärens klagan öfver otillräckligheten af våra nuvarande hospitals-
inrättningar är, enligt min öfvertygelse, fullkomligt berättigad, såväl hvad
beträffar riket i dess helhet, som särskilt det län, hvars representanter
han tillhör. Orsaken till detta förhållande torde ej vara svår att finna.
Antalet sinnessjuke bär nemligen under det senare decenniet ökats i
större porportion än folkmängden i dess helhet, och det är denna om¬
ständighet j mte några andra, Indika straxt skola anföras, som orsakat den
ar efter år mera känbara bristen på tillräckligt antal platser vid våra
Riksdagens Prat. 187S. 2 Afri. 1 Barn}. g
82
l)en 29 Januari.
sjukhusanstalter för vården af dessa olyckliga medmenniskor. Enligt den år
1860 anställda folkräkningen funnos inom riket omkring 7,500 sinnessjuke
(jag begagnar vid denna siffra och alla följande endast runda tal), eller
en sådan på något öfver 500 innevånare; vid folkräkningen 1870 deremot
öfver 9,000 eller en på hvar 450—460:de. Ännu enklare framstäldt, 1860
funnos blott 20 sinnessjuka på hvarje tiotusental, men 1870,22. Tillväx¬
ten kan visserligen synas obetydlig, men den inverkar dock särdeles mycket
på sjukvården. Klagan afvel' tillväxten i de sinnessjukes antal och otill¬
räckligheten af anstalterna för deras vård står ej ensam för vårt land,
den förnimmes från nästan alla civiliserade länder i Europa; antalet sin¬
nessjuke har på sednare åren nästan öfverallt tilltagit och hospitalen
måste till följd deraf utvidgas. Orsakerna härtill skulle det vara för långt
att här utveckla, och de höra ej heller till ämnet, och jag förbigår dem
derför; men sjelfva faktum är gifvet. Återstår då den frågan till besva¬
rande: hvad bär Öfverstyrelsen öfver rikets hospitalsväsen gjort lör att
afhjelpa missförhållandetV Under de sista tio åren hafva omkring 400
nya platser för sinnessjuke inrättats, eller ungefär 40 om året, och ut¬
gifterna för dessa nya platsers underhåll under samma tid i medeltal upp¬
gått till ett belopp af 12—15,000 lfrdr årligen. Styrelsen liar gjort allt
hvad i dess förmåga stått för behofvets afhjelpande, så långt för handen
varande tillgångar medgifvit, och riksdagarne såväl under den gamla stånds¬
representationen som under de sex sista åren hafva välvilligt gifvit anslag
till hospitalsväsendets utveckling, såväl för uppförande af nya hospital som
för utvidgning af de förutvarande. Förbättringar hafva ock under denna
tid skett i större eller mindre omfång vid alla våra hospital; dera nya
platser hafva, såsom nämnts, inrättats vid de gamla hospitalen för att, i
den mån tillgångar™ medgifvit, fylla det påträngande behofvet, så långt
det med hänsyn till de sanitära förhållandenas kraf inom inrättningarne
varit möjligt; nya hospital hafva uppförts, såsom t. ex. det under lop¬
pet af sistlidna år fullbordade hospitalet i Göteborg. Antalet platser på
samtliga hospitalen uppgår nu till ungefär 1,450 eller, efter deri nyss an¬
förda siffran 9,000 sinnessjuke, till en plats för hvar sjette eller sjunde
sinnessjuk inom riket; ett förhållande som, då man ihågkommer att i de
flesta länder eu plats kommer på hvar fjerde eller tredje, i ett land till
och med en på hvarannan sinnessjuk, är ganska ogynsamt. Vi stå i
detta afseende efter andra civiliserade nationer, hvadan behofvet af en
förbättring är obestridligt. Anledningarne till missförhållandet äro dels
den redan anförua, att antalet sinnessjuke vuxit i större proportion än
folkmängden, dels att, då hospitalen efter utfärdandet af 1858 års stadga
blifvit mer och mer förbättrade, allmänhetens förtroende till dem ock
mer och mer tilltagit, i följd hvaraf de numera äro vida oftare anlitade
än de varit före nämnda tid; ansökningar om emottagande af patienter
inkomma nu i ojemförligt större antal än förr från såväl de sjukes anhö¬
rige och målsmän som från kommuner, hvilka de tillhöra. Eu bland huf-
vudorsakerna — jag nämner den dock endast i förbigående, alldenstund
dess närmaste utredning tillhör vetenskapen — är ock, att sinnessjukdo-
marnes former under sednaste decenniet hos oss såväl som i det öfriga
Europa antagit en något olika prägel mot förut — orsakerna vet man ej,
men sjelfva faktum är säkert; — sjukdomsyttringarne synas nemligen
Den 29 Januari.
83
hafva blifvit våldsammare, de sjuke således svårhandterligare och vådligare
för den allmänna säkerheten; en omständighet som naturligtvis förmått
såväl deras anhörige som vederbörande kommuner att oftare än förr skicka
dem till hospitalen, der de kunna få bättre vård än i hemorten och hin¬
dras från att begå våldsamheter, hvilka göra dem för allmänna samman-
lefnaden både farliga och vådliga.
Jag sade nyss, att medeltalet sinnessjuke inom riket var en på hvar
450—460:de innevånare. Sådan är proportionen, hvad angår folkmängden i
dess helhet, men inom de särskilda länen gestaltar sig förhållandet helt olika.
I Jemtland t. ex. finnes en sinnessjuk på 820 invånare, i Wermland och
Jönköpings län 1 på 370; åtskilliga län deremot hafva I på 500 — 600.
Detta förhållande gör, att vissa landsorter klaga mera än andra öfver
sjukvårdsanstalternas otillräcklighet.
Jemför man antalet af de på hospitalen vårdade med antalet sjuke
i hvarje län, så blir missförhållandet ännu större. Inom vissa län, t. ex.
Jönköpings, Jemtlands och Wermlands, endast en vårdad på hvar femtonde
eller sextonde; inom andra, såsom Upsala och Wexiö, en på hvar tredje
eller fjerde; ett faktum som har sin hufvudsakligaste förklaringsgrund i
de större eller mindre utstånden från de sjukes hem till närmaste hospital.
Att en förändring i detta hänseende till förmån för de nu vanlottade de-
larne af landet är i högsta grad behöflig, derom vittna bland annat de
af landstingen i liera län, Östersunds, Hernösands, Umeå, Falu och Malmö,
till Kongl. Maj:t tid efter annan ingifna petitioner om denna sjukvårds
utvidgande. Nämnas må ock det märkliga faktum, att å det nya hospita¬
let i Göteborg med 150 sängar, som öppnades den 1 November sistlidet
år, 130 platser — deruti inberäknade de 60 som öfverflyttades från det
gamla hospitalet till det nya — redan nu, således efter ej fullt tre må¬
naders förlopp, blifvit upptagna, ett förhållande som visar huru behöfiigt
detta hospital var.
Jag vill ej längre uppehålla tiden; jag hoppas att hvad jag sagt skall
vara tillräckligt för att öfvertyga Herrar ledamöter i Stats-Utskottet, att
något måste göras i ifrågavarande hänseende. Utskottet kan visserligen icke
hvarken med stöd af motionärens framställning eller på grund af mina
kortfattade upplysningar afgifva något förslag till behofvets fyllande, men
jag hemställer till Utskottet att taga i betraktande, huruvida icke Riks¬
dagen borde ingå till Kongl. Maj:t med en underdånig anhållan om ut¬
redning af frågan, på sätt Kong!. Magt pröfva!- lämpligast, och framläg¬
gande derefter af eu fullständig plan för beredande af utvidgade tillfällen
till vård för sinnessjuke inom riket. Detta är, i min tanke, det bästa
sättet att komma till målet. Frågan är i många afseende!! af den aldra
största vigt. Det är ur mensklighetens och civilisationens synpunkt nöd¬
vändigt, att de sinnessjuke, som nu ofta måste vänta ganska länge, veckor,
månader ja till och med helt år, för att komma i åtnjutande af en fullt
lämplig vård, så fort som möjligt från sjukdomens första uppträdande er¬
hålla eu sådan. Ty ju längre dröjsmålet är, desto svårare, desto omöjligare
blir patientens botande, desto besvärligare och dyrare för anhöfige eller
kommunen skötseln i hemmet. Af yttersta vigt är det ock uti socialt
hänseende, att samhället så snart ske kan betryggas mot de vådor, hvilka
illa bevakade sinnessjuke så ofta utsätta det för.
84
Don 2U Januari.
Anslaget till hospitalsväsendet utgör för detta år 120,000 R:dr, 1872
var det 180,000 R:dr. Det nedsattes af sistlidne Riksdag på Kongl. Maj:ts
nådiga proposition med 10,000 R:dr. Öfverstyrelsen öfver hospitalen har
emellertid hos Kongl. Maj:t hemställt om anslagets ökande för nästkom¬
mande år till det förutvarande beloppet. Ur mensklighetens och civilisa¬
tionens synpunkt, i ekonomiskt och socialt hänseende torde ingen kunna
förneka, att denna anslagssumma är behöflig och noga öfverensstämmande
med det allmännas fördel.
Jag anhåller att hvad jag nu yttrat måtte af Stats-Utskottet vid frå¬
gans behandling tagas i benäget betraktande.
Vidare yttrades ej. Motionen hänvisades till Stats-Utskottet, dit nu
afgifna yttrande skulle medfölja.
Herr Wigardts motion, N:o 87, hänvisades till Lag-Utskottet;
Herr Bolins motion, N:o 38, till Stats-Utskottet;
Herr A. Johanssons motion, N:o 39, till Stats-Utskottet;
Herr Anders Anderssons motion, N:o 40, till Stats-Utskottet;
Herr Anderssons motion, N:o 41, till Bevillnings-Utskottet;
Herr Englanders motion, N:o 42, till Stats-Utskottet;
Herr Englanders motion, N:o 48, till Bevillnings-Utskottet;
Herr Nils Nilssons motion, N:o 44, till Lag-Utskottet;
Herr Nils Petterssons motion, N:o 45, till Bevillnings-Utskottet;
Herr Cad Magnis motion, N:o 46, till Bevillnings-Utskottet;
Herr Ivar Månssons motion, N:o 47, — i hvilken motion Herr Pehr
Nilsson från Christianstads län förklarade sig instämma — till Lag¬
utskottet ;
Herr Ivar Månssons motion, N:o 48, till Tillfälligt Utskott;
Herr O. Ahlströms motion, N:o 49, till Lag-Utskottet;
Herr Grefve Eric Sparres motion, N:o 50, till Stats-Utskottet;
Herr Jöns Pehrssons motion, N:o 51, till Stats-Utskottet;
Herr A. Bäckströms motion, N:o 52, till Tillfälligt Utskott;
Herr Hiibinettes motion, N:o 53, till Stats-Utskottet;
Herr Hubinettes motion, N:o 54, och
Herr O. B. Olssons motion, N:o 55, till Lag-Utskottet; samt
Herr A. P. Danielssons motion, N:o 56, till Stats-Utskottet,
§ 4.
Följande nya motioner afgåfvos af:
Herr Pehr Nilsson från Christianstads län, N:o 57, angående förän-
dradt sätt för folkskoleinspektörers tillsättande in. m.;
Herr Erik Olsson:
N:o 58, om förändring i gällande stadganden rörande klockare-,
organist-, och skollärarebefattningars tillsättande; och
N:o 59, om anslag af allmänna medel för beredande af kostnadsfri
grustägt till allmänna vägars iståndsättande;
Den 29 Januari.
85
Herr Johannes Andersson, N:o 60, om förändrade grunder för all¬
männa vägars byggande och underhåll;
Herr C. J. Kjellman:
Jn:o 61, om underdånig skrifvelse, angående sättet för posttienste-
mans tillsättande; och
. N:°.„62) om skyldighet för emigranter att erlägga en särskild utflytt-
nmgsafgift;
Herr Hjelm, N:o 63, om ändring i 11 åt Kong!, förordningen om
kommunalstyrelse på landet;
Herr Jöns Andersson:
N:o 64, om ändring i lagens stadganden, angående allmänna vägars
underhåll; och
hbo 65, om ändring i hvad nu gällande förordning om expeditions¬
lösen stadgar, rörande lösen för domstols bevis angående boupptecknings
inregistrering m. m.;
, Herr Anders Andersson från Westernorrlands län, N:o 66, angående
förändrade grunder för väghållningsbesvärets utgörande;
Herr Nils Ntlsson i Espinge, N:o 67. derom att inkomst af ledigt
pastorat under vissa förhållanden måtte tillfalla pastoratets skolväsende;
Herr Öldin:
h|:o 68, angående berättigande för krono- och stadsbetjente att för
brottslingars efterspanande och gripande kostnadsfritt begagna statens
telegrafinrättningar; och
... , ^9, om ändring i 6 § 4 mom. af Kongl. stadgan angående
fjerdingsmän den 1 Juni 1850;
Herr A. P. Andersson, N:o 70, angående vissa ändringar i Kongl.
torordnmgen om bränvinstillverkning, åsyftande lättnader i bedrifvandet
af denna handtering;
Herr Assarsson, N:o 71, om skjutsningsbesvärets ordnande;
j^err -^s Hansson, N:o 72, med förslag till vissa ändringar i
Kiksdags-ordningen;
Herr L. J. Svensson, N:o 73, om skjutsningsväsendets ordnande:
Herr Äke Andersson:
N:o 74, om upphörande af hemmantalet såsom beskattnings- och
delningsgrund m. m.;
N:o 75, om ett tillägg eller förtydligande af 2 § i Kongl. förordnin¬
gen den 21 Mars 1862 om kyrkostämma samt kyrko- och skolråd;
Herr C. F. Lundström, N:o 76, om beviljande af anslag till bestri¬
dande af kostnaden för flyttning till hufvudstaden och uppställning i
lämplig lokal af de å Ulriksdals Kongl. lustslott nu förvarade, af framlidne
Konung Carl XY till staten skänkta samlingar m. m.;
86
iion 29 Januari.
Herr Fahlander:
N:o 77, om öfverflyttning till kommunalmyndighet af bestyret med
ordnandet af ploglag m. m.; och
N:o 78, om ändring af lagens stadganden rörande uppbud och lag¬
fart af jord å landet;
Herr Gast, Jonsson, N:o 79, om ändring i Kongl. kungörelsen den
20 November 1845, rörande ersättning till vittnen i brottmål;
Herr ,T. Jonasson, N:o 80, angående ändradt sätt för folkskolelärares
aflöning;
Herr P. Näsman, N:o 81, om ändring i gällande stadganden, angå¬
ende deltagande i byggnad och underhåll af tingshus och härads-
fångelse;
Herr Fahlén, N:o 82, om ändring i gällande författningar, angående
försäljning af spritdrycker, vin och maltdrycker;
Herr L. Persson, N:o 83, om grundskatternas afskaffande genom
successiv afskrifning;
Herr P. Benjaminsson, NT:o 84, om grundräntornas successiva af¬
skrifning ;
Herr J. Erickson:
N:o 85, om förändring i lagens stadgande angående byggande och
underhåll af allmänna vägar; och
N:o 86. om förändrade grunder för deltagandet i byggnad och under¬
håll af tingshus och häradsfängelse;
Herr C. Bengtsson:
N:o 87, om beviljande af lån för verkställande af utdikningar och
aftappningar i Rikets mellersta och södra län; och
NT:o 88, om Krigshofrättens indragning och dithörande göromåls öfver¬
flyttande till Hofrätterna;
Herr Lundqvist, N:o 89, om efterskänkande af kronans rätt till
danaarf efter soldaten Olof Halm till förmån för hans aflidna hustrus
arfvingar;
Herr L. Börjesson, N:o 90. om ändring af 11 § i gällande rese¬
reglemente :
Herr Walidén:
N:o 91, om åtgärders vidtagande för erhållande af en tillförlitlig
statistisk redogörelse för samtliga kommuners och kyrkoförsamlingars fl-
nansiela förhållanden; och
N:o 92, om vissa ändringar i 8, 10 och 11 kap. Giftermålsbalken, i
syfte att bereda gift qvinna rättighet att sjelf råda öfver henne genom
arf eller förvärf enskildt tillhörig egendom;
Den 20 Järn!ari.
87
Herr C. A. Larsson, N:o 73, om förändrade bestämmelser rörande
försäljning å exekutiv auktion af fast egendom i stad eller på landet;
Herr Nils Pettersson, N:o 94, om nedsättning och förändring af vissa
anslag under först a hufvud titeln;
Herr 6rummesson:
N:o 95, om förändring i nu gällande stadganden rörande skyldighet
att deltaga i byggnader af s. k. allmänna hus;
N:o 96, om upphörande af församlings skyldighet att bygga och
underhålla vissa hus å kyrkoherdeboställe m. m.; och
N:o 97, derom att pröfningskomitéernas funktioner måtte öfvertagas
af landstingen;
Herr Lasse Jönsson, N:o 98, derom att pröfningskomitéerna måtte
upphöra och deras göromål öfverflyttas på landstingen;
Herr Tliomasson, N:o 99, om pension åt aflidne veterinärläkaren vid
Flyinge stuteriinrättning J. Söderbergs efterlemnade enka Vivika Wilhel¬
mina Söderberg;
Herr Wijk:
N:o 100, om ytterligare nedsättning af Manufakturdiskontens kreditiv
hos Riksbanken; och
N:o 101, om förhöjning i pension till f. d. kronobageriföreståndaren
R. Greifie;
Herr Rutberg, N:o 102, om åtgärders vidtagande för bevakande af
statens rätt och fördel i afseende å de egendomar i Norrbottens län, som
för närvarande innehafvas af det engelska bolaget “The New Gellivara
Company Limited";
Herr Per Nilsson från Norrbottens län:
N:o 103, om ändring i 10 kap. 2 § Giftermålsbalken, angående ma¬
kars giftorätt i bo samt 12 kap. 3 § Ärfdabalken, rörande efterlefvande
makes fördel; och
N:o 104, om upphörande af stämpelpappersafgift för skuldebref och
andra fordringsbevis; samt
Herr Danielsson, N:o 105, om förmedling af kronoskattehem manet
Österskog i Högsrums socken af Calmar län.
Alla här ofvan uppräknade motioner blefvo, hvar efter annan, bord¬
lagda.
§ 5.
De under § 2 här ofvan omförmälda Kongl. Maj:ts nådiga propositio¬
ner bordlädes.
88
Ben 30 Januari, e. m.
§ 6.
Justerades protokollsutdrag rörande de under detta sammanträde be¬
slutade motionsremisser.
Kammarens ledamöter åtskiljdes klockan 2 e. m.
In liden!
II. Husberg.
Torsdagen «!en SO Januari.
Kl. 1 e. m.
§ 1-
Föredrogos och hänvisades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts nådiga
propositioner:
l:o) angående ytterligare förlängning af hästvakanskon trakten med
rusthållarne vid de afsutna rusthållsregementena och korpserns;
2:o) angående afsöndring af jord från ryttmästarebostället vid Skånska
dragonregementet Östra Sallerup för utvidgning af Östra Sallerups för¬
samlings i Malmöhus län kyrkogård;
3:o) angående upphörande af vederbörandes skyldighet att iståndsätta
och för framtiden underhålla den med statsbidrag anlagda s. k. Beyers
hamn på Öland;
4:o) angående tillstånd för Wesans kärr- och sjöuttömnings- samt
odlingsbolag att få fortfarande bibehålla bolaget beviljadt statslån för
uttappning af sjön Wesan inom Listers härad af Blekinge län, och samma
lån, jemlikt stadgad amorteringsplan, återgälda, utan förbindelse för bo¬
laget att fullborda berörda företag;
5:o) om anvisande af anslag till Sveriges deltagande uti innevarande
års verldsutställning i Wien;
6:o) angående beviljande af anslag för åstadkommande af ny farled
från Uddevalla stads hamn ut till Kattegat genom Björnsund och Malö-
sund; och