19
Motioner i Andra Kammaren, N:o 68.
heten vidlådande utgifter, skola tillfalla pastoratets skolväsende,
att, der derå' skoldistrikt finnas inom pastoratet, fördelas ricin
emellan efter antalet i skolåldern varande barn.
Om remiss till Lag-Utskottet anhålles.
Stockholm den 29 Januari 1873.
Nils Nilsson,
Östra Espinge.
N:o 68.
Af Herr JL, Olllill: Angående berättigande för krono- och stadsbetjente
att för brottslingars efterspanande och gripande kostnadsfritt
begagna statens telegraf-inrättningar.
Ofta höras klagomål öfver kronobetjeningens långsamhet och likgiltighet i
fråga om brottslingars efterspanande och gripande, men ingen betänker att dessa
efterspaningar medföra större kostnader än den fåtaliga och svagt aflönade krono-
betjeningen kan åstadkomma. Dessa efterspaningar som ofta måste utsträckas till
kronobetjeningen i angränsande distrikt samt till polismyndigheten i närmaste stad
kunna dock betydligt underlättas och större skyndsamhet vinnas, om kronobetje¬
ningen vid behof finge för sadant ändamål anlita statens telegrafledningar afgifts-
fritt, hvilket skulle för staten medföra ringa förlust jemförd med den ordning och
säkerhet som derigenom skulle vinnas; jag får alltså vördsamt föreslå, att Riksdagen
ville för sin del besluta:
att i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t behagade
utfärda en författning, hvarigenom krono- och stadsbetjente
20
stationer i Avdra, Kammaren, N:o 69.
berättigas att för brottslingars efterspanande och gripande
kostnadsfritt begagna statens telegrafledningar.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 28 Januari 1873.
Laur. Ohlin,
N:o 69.
Af Ucrr L. Ohlin: Om ändring i 6 § 4 inom- af Kongl. Stadgan
angående fjerdingsmän dm 1 Juni 1850.
Från urminnes tider har det varit fjerdingsmannens skyldighet att indrifva
och. om så behofts, utmäta de kronoutskylder, som vid uppbördsstämma)! icke
erlagts, och på enahanda sätt har under sednare tider förfarits med kommunal-
ntskylderna; men sedan Fjerdingsmannen Lars Pehrsson i Östra Kulhult af Chri-
stianstads län vägrat att, enligt Kronofogden Bergengrens order, uttaga resterande
kronoutskylder hos tvänne personer och bemälde Kronofogde öfver Lars Pehrssons
vägran anfört besvär, har Konungens Befallningshafvande i nyssnämnda län, genom
utslag den 29 April 1871 förklarat, att fjerdingsmän icke kunna åläggas utmäta
kronoutskylder, hvilket utslag blifvit af Hgfrätten den 4 Juli samma år och af
Kongl. Maj:ts Högsta Domstol den 11 Januari 1872 faststäldt.
Sedan utgången af detta mål blifvit genom allmänna tidningarne känd, hafva
fjerdingsmannen i allmänhet vägrat fullgöra detta från urminnes tider dem åliggande
uppdrag. Af denna vägran följer att kronofogden eller länsmannen måste sjelfve
uttaga dessa utskylder, men hvarthän det leder är lätt att inse. Att kronofogden
beordrar länsmannen indrifva resterna, är säkert, men att sistnämnde tjensteman,
pm ock alla deras många, olikartade göromål under tjden skulle åsidosättas, icke