Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.
9
N:o 38.
Af Herr ti. Bolin: Om grundräntornas och kronotiondms succes¬
siva afskrifning.
Frågan om grundskatterna och deras afskaffande har under flere de¬
cennier tagit representationens uppmärksamhet i anspråk. Jag måste der¬
före till en början erkänna att, då jag nu går att väcka motion i sam¬
ma ämne, jag ej tilltror mig vara i tillfälle att anföra några nya skäl,
som tala för frågans lösning; tv, på grund af alla de upplysningar an¬
gående denna sak, hvilka jag kunnat inhemta, dels af riksdags- dels ock
af andra offentliga handlingar, är jag frestad tro, att nästan allt som
kan tala så för som mot denna fråga redan mångfaldiga gånger blifvit
anfördt. Till följd häraf måste hvad jag nu kommer att anföra endast
blifva ett upprepande af hvad redan förut blifvit i detta ämne andraget.
Så väl den omständigheten att denna fråga ständigt återkommer vid
våra riksdagar, som ock de digra volymer som i ämnet äro skrifta,
vittna derom att grundskattefrågan behöfver eu snar och lycklig lösning.
Det är icke här min mening att lemna en fullständig historik öfver
grundskatternas uppkomst; sådant öfvergår dessutom min förmåga. Af
hvad jag dock i ämnet inhemtat, synes mig tydligt och klart framgå,
att grundskatterna ursprungligen endast varit tillfälliga gärder, hvilka
ofta på ett ganska godtyckligt sätt pålades folket. Småningom upphöj¬
des dock dessa gärder eller åtagna bevillningar till namn, heder och
värdighet af grundskatter, hvilka sedermera, ju äldre de blifvit, äfven
blifvit alltmer orättvisa och ojemnt tryckande. Endast den omständig¬
heten, att ett hemman med ett lägre värde ganska ofta är åsatt en flera
gånger större grundskatt än ett hemman med ett högre värde, under det
att en del hemman äro fria från en sådan skatt, är ett så stort missför¬
hållande, att yrkandet om dessa skatters borttagande och utlemnande på
alla samhällsklasser väl må anses fullt berättigad!..
Bill. till Rilcsd. Prof. 1873. 1 Sami. 3 Afä. 3 Band. 4 Höft.
2
10
Motioner i Andra Kammaren, Nio 38.
Såsom skäl mot bifall till detta yrkande har under 1870 och 1871
års riksdagar blifvit an för dt, dels att det vore angeläget, att den af 1869
års Riksdag beslutade grundskatternas omsättning i penningar bringas
till verkställighet, innan frågan om deras afskaffande företages till afgö¬
rande; dels ock att frågan om indelningsverkets aflösning, som med den¬
na fråga ansåges ega ett visst sammanhang, då icke var afgjord.
Beträffande det första af dessa skål, så torde detsamma ej längre
ega giltighet, enär den deri omtalade omsättning nu egt rum och till-
lämpningen deraf redan börjat. Hvad åter det andra skälet angår, så,
äfven om jag måste medgifva att grundskattefrågan och indelningsverket
stå till hvarandra i nära sammanhang, kan jag dock ej inse, hvarföre
just frågan om indelningsverkets afskaffande först måste afgöras, Mig
synes, som om dessa båda frågor nästan lika väl skulle kunna behandlas
och afgöras ungefär samtidigt, så vidt man eljest kan blifva ense om
sättet för deras lösning. Då härtill kommer, att frågan om försvarsver¬
kets omorganisation synes vara af Kong!. Maj:t undanskjuten till eu obe¬
stämd framtid, så synes det som frågan om indelningsverkets afskaffande
icke nu skulle kunna åberopas som skäl för afslag å yrkandet om grund¬
skattefrågans afgörande.
Vid flera föregående riksdagar har varit föreslaget, att grundskat¬
terna och kronotionden skulle aflösas på det sätt, att deras kapitalvärde
inbetaltes till staten, derigenom att 6 procent årligen erlades, deraf 5
procent skulle utgöra ränta och en procent amortering. Detta sätt att
lösa den omtvistade frågan kan jag ej finna vara öfverensstämmande med
rättvisa och billighet, ty stat,en skulle härigenom gorå eu betydlig vinst
på den enskildes bekostnad. Det är nemligen klart, att i samma män
eu sådan amortering framskrider, ökas hemmanens taxeringsvärden och i
sammanhang dermed den staten tillkommande bevillning, äfvensom att,
sedan grundskatterna försvunnit, eu ganska betydlig minskning af em-
betsmännens antal kan göras, till följd hvaraf eu stor besparing för stats¬
verket skulle vinnas. ,
Det mål, man genom grund skattefråga.) is lösning söker ernå, nem¬
ligen eu rättvis och på alla samhällsklasser jemnt fördelad beskattning,
tror jag, att man lika litet skall vinna, om, på sätt den så kallade Grund-
skattekomitén i sitt betänkande af den 18 Juni 1866 föreslagit, endast
så stor del af grundskatterna skulle aflösa^, som öfverstiger eu half pro¬
cent af hemmanets taxeringsvärde vid en viss tidpunkt, tv jemlikheten
i beskattningen skulle derigenom endast blifva tillfällig och således blott
skenbar.
Dels genom jern vägars anläggning, dels oek genom eu mängd an¬
Motioner i Ändra Kammaren. N:o 38.
11
dra förhållanden kunna numera hemmanen underkastas så många och så
hastiga förändringar i afseende å deras värde, att det är eu ren omöj¬
lighet att vid någon tidpunkt bestämma en fix skatt, som allt framgent
skall förblifva rättvis eller åtminstone öfverensstämmande med billitihe-
o
tens fordringar. Följaktligen finnes ej, enligt min tanke, någon annan
utväg för frågans tillfredsställande lösning, än att medgifva en successiv
afskrifning af dessa skatter under en viss bestämd tid, dä det ständigt
stigande taxeringsvärdet å hemmanen med åtföljande högre bevillning
kommer att i eu icke oväsendtlig del ersätta den minskning i statsinkom¬
ster, som skulle blifva en följd af reformens genomförande.
Genom att sålunda gå till väga gör man ingenting annat än följer
den väg Konung och Riksdag förr i enahanda frågor anvisat; enda skil-
riaden blefve den, ätt man här skulle så småningom komma till målet,
under det att man förr i likartade fall stundom på en gång tagit steget
fullt ut, såsom till exempel då qvarnränt-an, hammarskatten, tackjerns-
tionden in. in. borttogos.
På grund af hvad jag sålunda i korthet anfört, får jag vördsamt
föreslå:
att de utaf svenska jorden utgående grundräntor och
kronotionde!! må eftergifvas på det sätt, att hvad som
öfverstiger eu half procent af hemmanets eller lägen¬
hetens sednaste taxeringsvärde må eftergifvas genom
det Överskjutande räntebeloppets afskrifning under eu
tid af 20 år med eu tjugondedel om året, samt den
öfrig» grundskatten, det som understiger eu half pro¬
cent af sednaste taxeringsvärde, genom afskrifning af
eu trettondedel om året, allt med beräkning af det
penningevärde, som på grund af Kong], kungörelsen
af den 23 Juli 1869 blifvit ränta och tionde åsatt,
För den händelse Ståts-Utskottet, dit denna motion torde blifva re¬
mitterad, icke skulle finna skäl i allo tillstyrka bifall till hvad jag så¬
lunda föreslagit, får jag alternativt hemställa:
att Utskottet måtte uppgöra och för Riksdagen föreslå
annat lämpligt sätt för ernående af det sökta målet —■
grundskatternas afskaffande på billiga vilkor.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhållés.
Stockholm den 27 Januari 1873.
G. Bolin,
från Upsala Län,