12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 162.
gå framåt i välmåga och de indirekta skatterna således äfven att stiga.
Genom indelningsverkets öfvertagande af staten skall äfven en i militä¬
riskt hänseende företagen omorganisation af detsamma i hög grad
underlättas.
Jag föreslår:
att indelningsverket öfvertages af staten mot skyldig¬
het för rust- och rotehållare att till staten under tio
års tid erlägga i orten nu gällande vakansafgift, min¬
skad med en tiondedel af sitt ursprungliga belopp
under hvartdera af dessa år; samt
att, derest vid öfverfiyttningen i tjenst varande soldat
eller båtsman ej nöjer sig med det belopp som staten
såsom lön för honom bestämmer, rust- och rotehållare
skall i stället för soldaten eller båtsmannen uppbära
dennes lön af staten, emot skyldighet att under hans
återstående tjenstetid bibehålla honom vid de vid an¬
tagandet betingade lönevilkoren.
Stockholm den 30 Januari 1873.
P. Gummesson.
M:o 162.
Af Herr J. G. Granllind: Angående utvidgning af Wadstena
treklassiga läroverk till femklassigt, samt anslag till aflö¬
ning af ytterligare två lärare derstädes.
Redan för mer än tio år sedan eller vid 1862 års riksdag väcktes
af tvänne ledamöter inom Bondeståndet samt af en ledamot af Borgare¬
ståndet motioner om Wadstena treklassiga läroverks uppflyttande till
femklassigt; och då dessa framställningar icke lyckades vinna Riksdagens
Motioner i Andra Kammaren. N:o 162.
13
bifall, i anseende till de många förslag i denna riktning, som vid dåva¬
rande riksdag förekom, förnyade staden Wadstena denna sin vördsam¬
ma anhållan genom sin representant i Borgareståndet vid 1865 års riks¬
dag, hvilken motion ej heller då lyckades tillvinna sig Riksdagens bifall.
Behofvet af ifrågavarande läroverks utvidgning till femklassigt gör
sig allt mer och mer gällande för staden och den deromkring rikt be¬
folkade orten, hvilken har en ständig kommunikation med staden, nemligen
Dahls, Lysings, Göstrings, Bobergs och Aska härader, med en folkmängd
af öfver 50,000 personer.
Dertill kommer att Wadstena läroverk är det enda som finnes
inom nordvestra delen af Östergötland, hvilken ock anses för den folk¬
rikaste och bördigaste delen af denna provins.
Wadstena är ock särdeles passande för ett utvidgadt läroverk, så¬
som centralt beläget inom denna ort; härifrån är 44 mil till närmaste
läroverk i Linköping; cirka 10—It mil till Ekesjö och 7 mil till Asker-
sund o. s. v.
It mil från Wadstena ligger staden Skeninge med 1,430 innevånare.
Efter all anledning skall denna stad till följd af dess beröring med jern-
vägen Halsberg—Mjölby erhålla en utvidgad rörelse och dess folkmängd
komma att ökas.
Derstädes finnes nu, sedan Riksdagen indragit det obetydliga an-
slaget för dess enklassiga läroverk, ingen annan skola, än folkskolan.
Åt andra eller norra sidan, H mil från Wadstena, finnes Motala
köping med sin stora mekaniska verkstad och en allt mer och mer utvidgad
rörelse och befolkning, betydligt större än i flera småstäder. Inom
denna kommun finnes icke' heller något annat läroverk, än folkskolan.
Jag vågar särskildt framhålla den allmänna nyttan och vigten för
dessa båda samhällen att erhålla ett utvidgadt elementarläroverk i Wad¬
stena,^ dit daglig kommunikation från så väl Motala som Skenninge re¬
dan inom detta års slut torde komma till stånd, då Wadstena stad re¬
dan beslutat sig för anläggande af en jernväg till en plats vid Halsberg
—Motala—Mj ölby-banan.
Dessa förhållanden gör det särdeles lätt och billigare för föräldrar
inom dessa kommuner att hafva sina söner vid Wadstena läroverk,
framför Linköpings, vid hvilket sednare läroverk lärjunge-antalet de sista
10 åren så betydligt stigit, att tvänne nya ordinarie lärare måste år 1867
tillsättas, hvarjemte undervisningen måste bestridas af flera extra lärare.
Att tillväxten af lärjungar vid Wadstena nuvarande treklassiga
läroverk icke i samma mån tilltagit de sednare åren är lätt förklarligt
deraf att föräldrar från omkringliggande ort, som önska och äro i till¬
u
Motioner i Andra Kammaren, N:o 162.
fälle att kunna bereda sina söner eu mera tidsenlig bildning, icke sända
dem till ett treklassigt läroverk, hvarest de, så vida de skola erhålla
den kunskapsgrad, som i allmänna lifvet, erfordras såsom medborgerlig
bildning, icke kunna fullborda sin skolgång, utan måste för en ytterligare
kurs förflyttas till ett högre läroverk.
Då nu ett femklassigt läroverk för alla dem, som utgå i de prak¬
tiska yrkena bör kunna meddela de kunskapsmått man i allmänhet anser
såsom en medborgerlig bildning, erhåller ynglingen sålunda en i detta
hänseende afslutad kurs. Och då ett sådant läroverk likaledes utgör
början och fortsättning för den lärda eller klassiska linien, skall ett så¬
dant i Wadstena otvifvelaktigt blifva bland de mest besökta femklassiga
läroverk i vårt land.
Den obetydliga kostnaden, som staten, för utvidgande af Wadstena
läroverk, medelst anslag till nya lärare, skulle komma att vidkännas,
torde i någon mån ersättas, genom en möjligen blifvande nedsättning af
lärare-antalet vid Linköpings högre elementarläroverk, der lärjunge-
antalet, synnerligen i de lägre klasserna, nu är särdeles stort, men upp¬
flyttning af Wadstena läroverk skulle helt säkert föranleda till en behöf¬
lig minskning af desamma.
Stadsfullmäktige i Wadstena, som uppdragit åt mig att till Riks¬
dagen framställa stadens vördsamma anhållan om skolans utvidgning,
hafva ock å stadens vägnar förklarat sig beredvillige till de uppoffrin¬
gar, som genom skollokalens utvidgande m. m. blifva en följd.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag vördsamt anhålla,
att Riksdagen måtte bevilja Wadstena stads treklassiga
läroverks utvidgning 1 till femklassigt, samt för sådant
ändamål anslå nödiga medel till ytterligare tvänne
lärare.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles; och torde mig tillå¬
tas att till Utskottet få aflemna närmare inväntade upplysningar från ve-
verbörande myndigheter.
Stockholm den 30 Januari 1873.
J. G. Granlund.
Häruti instämma:
J. Andersson, C. A. Larsson,
från Östergötland. från Östergötland.