12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 143.
N:0 145.
Af Ilcrr M. Buss: Om upprättande, helst i kufvudstaden, (tf en
bildningsanstalt för danande af lärare vid rikets elementar¬
läroverk, samt om ett reservationsanslags beviljande för åstad¬
kommande af den i berörda hänseende erforderlig a [utredning.
Frågan om nödvändigheten af någon särskild praktisk utbildning för
lärare vid rikets elementarläroverk, innan de finge inträda uti utöfning af
undervisningskallet, är ingalunda för vårt land ny, den har på åtskilliga sätt
varit ventilerad alltsedan detta århundrades början. Läraren står till sin konst
i samma förhållande som läkaren till sin, att den ene såväl som den andre må
hafva förvärfvat sig så djupa insigter som helst i teoretiskt hänseende, är han
derföre ej danad för konstens utöfning förrän han dertill blifvit praktiskt inöfvad,
lärt sig tillämpa de insigter han förut genom bokstudier förvärfvat. Läkarens
praktiska utbildning sker obligatoriskt vid särskilda för ändamålet upprättade bild¬
ningsanstalter, s. k. kliniker. För läraren åter saknas någon motsvarande anstalt,
der han vore förpligtad att inhemta deidpraktiska sidan af undervisningskonsten
uti dess olika riktningar. Läraren har i vårt land varit hänvisad hufvudsak-
ligast till sjelfdaning, ända till dess stadgandet af det s. k. profåret år 1865
infördes. Då erfarenheten i allmänhet visat sjelfdaningens otillräcklighet och
profåret ej heller synes utöfva något särdeles framstående inflytande, lärer
någon annan åtgärd böra vidtagas för bildande af lärare för elementar -
äroverken.
$
Motioner i Andra Kammaren, JS:o 145.
J 3
Den historiska utvecklingen af denna fråga inom fäderneslandet är i
korthet följande:
Kanslers-gillet förordade år 1801 inrättande af seminarier vid rikets
universitet, der hvarje blifvande lärare skulle genomgå eu kurs och aflägga
examen i pedagogik och didaktik. Ingenting åtgjordes, ehuru 1804 ett anslag
af enskild person donerades för inrättande af en pedagogisk professur i Upsala.
Skolrevisionen 1843 tillstyrkte att något måtte göras för lärarebild¬
ningen. De närmast följande läraremöten:» uttalade sig i samma riktning.
Med anledning af en vid 1856—1858 års riksdag väckt motion hem-
ställde Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse af den 25 Februari 1858, att
Kong!. Maj:t ville låta uppgöra och till följande Riksdag aflemna nådigt för¬
slag till inrättande af bildningsanstalter för lärare.
Den 1858—1859 samlade skolkomitéen afgaf yttrande härom, läroverks-
stvrelser och kollegier hördes, och proposition afläts till 1859—1860 års-Riks¬
dag om årligt anslag af 12,000 R:dr för inrättande af seminarier i Upsala
och Lund. Den Kongl. propositionen tillstyrktes af Stats-Utskottet, men af-
slogs af Riksdagen.
Genom Kongl. Kungörelsen den 12 Maj 1865 anbefalldes det s. k.
profåret.
Yttranden om profåret hafva afgifvits vid läraremötena i Stockholm
1866, i Upsala 1869,' vid rektorsmötet 1870 och vid läraremötet i Lund
1872. Vid läraremötet i Stockholm resolverades, att mötet ”med allt erkän¬
nande af det gagneliga i den begynnelse till lärarebildning, som det nu an¬
befallda profåret innebär, uttalar sin önskan att, för fullföljande af hvad
sålunda påbegynts, någon åtgärd från lagstiftningens sida vidtages till bere¬
dande för blifvande lärare af teoretisk insigt och praktisk öfning i undervis¬
ningskallet”.
Vid läraremötet i Upsala antogs alldeles samma resolution som vid
Stockholmsmötet, endast med några förändringar i ordställningen.
Från rektorsmötet 1870 meddelades: ”Beträffande de olägenheter och
fördelar, Indika äro förenade med den nuvarande anordningen af profåret, var
man temligen ense. Såsom olägenheter anfördes, att, då kandidaternes hand¬
ledning är öfverlemnad åt rektor, men dennes tid redan förut är mycket upp¬
tagen, detta nya åliggande blir för honom synnerligen betungande och, i den
mån kandidaternes antal är stort, hardt nära omöjligt att uppfylla. Rektor
kan ej heller vara närvarande vid alla proflektioner, som af kandidaten hållas,
då han sjelf samtidigt meddelar undervisning. Det ansågs således, både med
afseende härpå och i betraktande af det ansvar, som ligger på rektor, ömk¬
ligt, att bestämd föreskrift gifves, det hufvudlärare, hvar i sitt ämne, vore
skyldige att för prof kandidaternas handledning ansvara.---— Såsom brister
14
Motioner i Andra Kammaren. N:o 145.
i flen nuvarande anordningen af profåret nämndes, dels svårigheten att vinna
någon öfvertygelse om kandidatens förmåga att uppehålla disciplinen inom
klassen, då rektor och lmfvudlärare äro vid proflcktionerna närvarande, hvar¬
vid uppmärksamhet äfven fastades vid det delikata i profkandidatens ställning
och obehaget för rektor att uppträda såsom rättande och mästrande, dels att
kandidateme ej erhålla någon teoretisk-pedagogisk undervisning.----Be¬
träffande fördelarne af profåret medgafs enhälligt, att detsamma, såsom åtmin¬
stone eu början till lärår*'bildning, var af nytta, om man också icke kunde
anse det göra tillfyllest eller åt a i någon mån upphäfva behofvet af ett peda¬
gog islä seminarium’'.
Vid läraremötet i Lund 1872, hvars förhandlingar ännu ej äro offent¬
liggjorda, erkändes allmänt — enligt referater i de allmänna tidningarne —
otillräckligheten af profåret i dess nuvarande anordning, och föreslogs alterna¬
tivt ett utvidgande af detsamma eller inrättande af en (dier flera normalskolor,
till en del efter det mönster, som förefinnes uti normalskolan i Helsingfors.
Till 1867 års Riksdag aflat Kong! Maj:t proposition om inrättande ai
en pedagogisk profession i Upsala. Propositionen, som tillstyrktes af Ståts-
Utskottet, bifölls i Första Kammaren, afslogs i den Andra och föll vid den
gemensamma voteringen.
Vid 1868 års riksdag väcktes, under anförande deraf, att stadgan om
profåret blott innehåller en allmän föreskrift utan närmare antydande af hvad
rektor och lärare åligger och huru de böra förfara, att man icke eger visshet
om, att profåret alltid genomgås vid läroverk, som erbjuder de bästa föredömen
och den bästa ledning, samt att lårarne, äfven om de äro skicklige, dock äro
tillräckligt upptagno af sin egen undervisningssk eldighet, motion derom, att
lärarebildningen måtte på det sätt ordnas, att alla kandidaterna genomginge
profåret vid ett läroverk, helst i hufvudstaden, hvithet läroverk stode under
ledning af en föreståndare, hvilken tillika meddelade den teoretiska undervis¬
ningen i pedagogik och metodik, samt fyra hufvudlärare vid elementarläroverk.
Öfver denna motion afgaf Andra Kammarens Tillfälliga Utskott X:o 1 ett en¬
hälligt tillstyrkande utlåtande, hvithet kommer att bär nedan anföras. Ut¬
skottets förslag blef icke af Kammaren antaget.
Slutligen har den af Kong! Maj:t tillsatta komitéen för revision af gäl¬
lande läroverksstadga, uti underdånigt betänkande den 28 Juli 1872, afgifvit
förslag jemväl till ordnande af lärarebildningen. Detta förslag åsyftar en
utvidgning af profåret i dess nuvarande skick, som synes icke i väsendtlig
man afhjelpa någon af de brister, som nu vidlåda denna institution. Anled¬
ningen till fasthållandet af profåret bör val sökas uti de skäl, som komiterade
anfört mot ett fristående seminarium med normalskola. Dessa skäl synas
emellertid vara skäligen svaga. Hvad anordningen af proflcktionerna angår.
.Motioner i Andra Kammaren, K:o 143. 15
kunna väl svårigheterna vara stora, men oöfvervinneliga äro de alldeles icke,
såsom också tillräckligt adagaläg’ges åt den uti Helsingfors upprättade normal¬
skolan, hvilken af komiterade mera i förbigående omnämnes, särskild! på den
grund att den sa kort tid varit i verksamhet, men hvilken emellertid allt¬
sedan den 1 Oktober 1864 arbetat till stort och allmänt erkändt gagn för
Finlands skolväsen. Yid uppmärksammandet af det mindre antal kandidater
(dock aldrig- under 11) som der handledas, hafva komiterade, efter hvad det
vill synas, förbisett, att skolan icke genast från början trädde i verksamhet i
hela sin utsträckning, utan år efter år successivt ökat antalet af såväl lär¬
jungar som prof kandidater. Dessa sednare uppgingo, enligt den år 1869 af¬
gifva årsberättelse, till 23, ett antal, som så obetydligt understiger det af
komiterade uppgift^, nödvändiga antalet af kandidater, att man näppeligen kan
inse, huru komiterade på detta skäl kunnat grunda en tvekan om lämplig¬
heten af seminarium. b
I stället för att uppgöra förslag om seminarium hafva komiterade,
såsom sagdt är, föreslagit en utvidgning af profåret, och dervid börjat med eu
nog vidsträckt bestämning, i det att komiterade å ena sidan vilja hänvisa
kandidaterne till elementarläroverken i TJpsala och Lund, å andra sidan öppna
för dem hvithet läroverk som helst inom riket. Ett af de hufvudsakliga skäl,
som komiterade anföra för kandidaternes hänvisning till Upsala och Lund, är
den fördel som kandidaterne skola hemta deraf, att de, i sammanhang med
sina öfriga studier vid universitetet, få genomgå profåret, ett skäl, som väl
skulle ega eu tillämpning, om frågan vore om inrättande af en pedagogisk
profession och afläggande af en teoretisk examen i pedagogik och metodik,
hvilken skulle ingå såsom en del af filosofie-kandidat-examen, men som all¬
deles icke rör frågan om genomgående af profår, hvithet, enligt komiterades
eget föislag, icke far börja förrän kandidaten aflagt sina akademiska examina.
Desto mera talande skulle det skäl vara, som jemväl anföres, att vid
de angifna läroverken man lättare skulle erhålla lämpliga personer för kan¬
didaternes teoretiska utbildning, så framt icke dels det redan visat sig, att
svårigheterna i berörda afseende äfven i universitetsstäderna varit ganska stora,
dels _ det icke har mycken sannolikhet för sig, att dessa svårigheter genom
komiterades förslag i nämnvärd grad komme att undanrödjas. Den ställ-
ning, som de af komiterade föreslagne föreståndarne för den teoretiska kur¬
sen skulle komma att intaga, är dertill alltför obehaglig. Man behöfver blott
påpeka deras förhållande till läroverkens rektorer och lärare, deras ytterst
skefva ställning till profkandidaterne, hvilka de både skola handleda och icke
hafva något med att gorå, samt de oupphörliga kollisioner mellan teori och
praxis, som måste inträffa. Om någonsin, behöfves väl vid en lärarebildnings¬
anstalt enhet i undervisning och jemnhet i kandidaternes handledning; men
IG
Motioner i Andra Kammaren, N:o 145.
det är så långt ifrån, att denna genom komiterades förslag Tinnes, att man
snarare kan fråga sig, till hvem profkandidaterne hafva att hålla sig såsom
styresman och deras egentlige ledare. Med ett ord: komiterades förslag om
lärarebildning synes ej rätt klart eller så bestämdt, att det skulle kunna vara
någon fördel för vårt lands skolväsen, om det skulle antagas af Riksdagen
och sedan gillas af Kong! Maj:t.
Af denna utredning af frågan om lärarebildningen i vårt land kan
gerna ej någon annan slutsats dragas, än att densamma ej är så ordnad som
sig bör, utan att den måste ställas på någon annan ståndpunkt, om den skall
blifva ändamålsenlig.
De förslag, jag för sådant ändamål vågar framställa, äro desamma, som
innefattas uti det ofvan omnämnda, af Andra Kammarens vid 1868 års riks¬
dag Tillfälliga Utskott Ko 1 afgifna utlåtande rörande då afgifna motioner
Kris 231 och 153. Jag får således hänvisa till detta utlåtande och med
stöd af de grunder, som uti detsamma finnas angifna, lika med detta Utskott
föreslå:
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse till Kong!. Maj:t fram¬
ställa behofvet af en bildningsanstalt för danande åt lärare vid
rikets elementaläroverk, under hemställan huruvida ej lämpligt vore,
att den ifrågavarande anstalten förlädes till hufvudstaden, ställd
under ledning af en för högst fem år i sender anställd direktor samt
med anlitande i höfligt för de speciela läroämnenas metodiska be¬
handling af de bästa lärarekrafterna vid hufvudstadens elementar¬
läroverk, vare sig offentliga, eller privata, Indika lärare jemte direktor
komme att bilda det kollegium, som tillika afgåfve kompetensbetyg
för anställning vid rikets alla elementarläroverk, äfvensom med an¬
hållan slutligen, att Kong!. Magt täcktes till nästa Riksdag härom
framlägga nådig proposition. Hvarjemte jag föreslår, att Riksdagen
ville ställa till' Kong!. Maj:ts disposition ett förslagsanslag af 4,000
R:dr R:mt för bestridande af de kostnader, som för frågans utred¬
ning möjligen kunna blifva behöfiiga.
Jag anhåller om remiss af denna motion till Stats-Utskottet, med för¬
behåll att få den behandlad af det särskilda Utskott, som Riksdagen kan
finna skäl att tillsätta, med anledning af en förväntad Kong! proposition om
ny skollagstiftning.
Stockholm den 29 Januari 1873.
Magnus Huss.
Ko 146.