Motioner i Andra Kammaren, N:o 10G.
1
No 100.
Af Herr F. Malmberg: Om begränsning af tiden för aftal om
nyttjanderätt till skog, med flera skogshushållningen rörande
frågor.
De mörka färger, hvarmed skogshandteringen i Sverige skildras,
kunna slutligen inom landet vinna en sådan tilltro, att man anser en stor
fara vara å färde, och att detta onda endast genom prohibitiva lagar kan
botas, till stort men för landets industriel och sedliga utveckling.
Det är derföre af högsta vigt att med klar blick skåda den hotande
faran och med lugn utreda en fråga, som så djupt ingriper i samhälls¬
förhållandena.
För det första vore det ensidigt att erhålla en difinition på ordet
»skogssköfling», hvilken benämning så ofta framställes såsom identisk med
skogshandtering.
Icke kan det stämplas såsom skogssköfling,
att afverka och tillgodogöra full- och öfvermogen skog?
att genom gallring borttaga och till försäljning använda undertryckta
och skadade träd?
att afverka och använda det på myrar och andra vattensjuka trakter
nu befintliga skogsbestånd, med vilkor att dylika lägenheter afdikas och
torrläggas, så att ett nytt skogsbestånd sedermera åstadkommes och vårdas?
att genom trakthuggning införa en mera rationel skogshushållning.
Om icke angifna afverkningssätt kunna stämplas såsom skogssköfling,
utan fastmera anses såsom en förbättrad skogsskötsel, så borde väl också
Bill. till Riksd. Prof. 1373. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 10 Höft. 1
Motioner i Andra Kammaren, N:o 106.
2
på dylikt sätt afverkad skog fritt och obehindradt få användas såsom egarne
förmånligast finna.
Skogsstyrelsen, som väl bättre än någon enskild man är i tillfälle
att bedöma skogshandteringen inom Sverige, yttrar i sin till Kongl. Maj:t
ingifna berättelse för 1870: att skogsäterväxten inom Norrland, Dalarne
och Wermland är i allmänhet lofvande (se samma berättelse pag. 12), men
att deremot skogshushållningen inom 5:te och till en del 6:te skogsdistrik¬
tet är skogsförödande (se pag. 16 och 17).
Oaktadt fullmogen skog på en eller annan ort ej skulle förefinnas och
således sågadt virke mer eller mindre aftaga, så anser jag att detta icke
är en så stor olycka för landet, att man bör förtvifla om Sveriges framtid
och måla densamma endast i svart; ty finnes blott under en god vård nya
skogsbestånd öfver hela den del af landet, som icke är duglig till odling,
så är ej att befara, att icke nödig skogstillgång skall finnas till våra efter¬
kommandes nytta och behof.
Jag erkänner villigt, att den skogsindustri, som nu bedrifves, spe-
cielt för Norrland, ej är den nyttigaste och naturligaste; men för ett land,
som under sex å åtta månaders tid af året är isoleradt från den öfriga
verlden, är all annan industri omöjlig.
En storartad jernindustri är deremot naturlig för Norrland, då detta
lands rika skogstillgångar kunna användas och få det värde, som de hit¬
tills icke egt, utan gagnlöst förruttnat i skogen eller förtärts af eld.
Det är lättade kommunikationer medelst jernvägar, som skola möj¬
liggöra denna jernindustri jemte mången annan och skapa Norrlands fram¬
tid ljus, lycklig och fruktbringande för hela fäderneslandet.
Med anledning af hvad jag här haft äran anföra, tager jag mig frihe¬
ten vördsamt motionera:
l:o att, vid öfverlåtelse af nyttjanderätt till skog på viss tid, eu dylik
öfverlåtelse ej får utsträckas öfver tio år och afverkning ej ske
under tio engelska tum sexton fot från roten;
2:o att der trakthuggning användes eller der genom blädning ej dugligt
skogsbestånd förefinnes, skall nytt skogsbestånd på egarens be¬
kostnad, inom viss bestämd tid och under nödig kontroll af ve¬
derbörande, åstadkommas och vårdas;
3:o att afdikning af myrar och andra vattensjuka skogstrakter bör under¬
stödjas och planmessigt anordnas så, att dylik mark blir torrlagd
och derigenom tjenlig för blifvande skogsväxt;
4:o att frågan om afsöndring af skog från hemman för alltid bör tagas
under behandling och utredning med fästadt vilkor, att en del af
hemmanens onera öfverflyttas på den afsöndrade skogstrakten och
Motioner i Andra Kammaren, N:o 107. 3
att hemmanen bibehållas vid nödig husbehofsskog till vedbrand
och byggnadsvirke; och
5:o) att skärpta straffbestämmelser stadgas emot skogseldar äfvensom
emot åverkan å allmännas och enskildes skogar.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 30 Januari 1873.
F. Malmberg.
\:o 101.
Af Herr Jonas Jansson: Om uppbörd sprovision för kronofogde
vid indrifning af resterande lönebelopp åt presterskapet.
Som uti Kongl. förordningen af den 11 Juli 1862 angående prester-
skapets löneförmåner ej finnes något bestämmande hvad ersättning krono¬
fogden skall erhålla för indrifning af de rester, som ej vid uppbördsstämma
blifvit erlagda, så får jag härmed föreslå, att Riksdagen ville besluta att,
i likhet med hvad Kongl. kungörelsen af den 29 Juni 1866 innehåller om
resterande kommunalutskylders indrifvande, förstnämnde Kongl. förordning
af den 11 Juli 1862 § 11 mom. 2 må erhålla följande tillägg:
Vid indrifvandet af dessa medel eger kronofogden att såsom upp-
bördsprovision jemväl uttaga hos den restskyldige tre procent af
det resterande beloppet.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 30 Januari 1873.
Jonas Jansson,
från Wermland.