Bevitlnings- Utskottets Betänkande N:o
I
*
N:o 3.
Ant. till Riksd. Kansli den 24 Mars 1873, kl. 12 rnidd.
Betänkande, angående Tullbevillningen.
Sedan Bevillnings-Utskottet till pröfning forehaft såväl de till Utskottet hän¬
visade motioner, Indika afse förändring i nu gällande föreskrifter om tullbevillnin-
gens utgörande, som ock de vid tulltaxans granskning inom Utskottet väckta frågor
om ändringar och tillägg deri, går Utskottet nu att, jemlikt 40 § Riksdagsordnin¬
gen, afgifva betänkande angående tullbevillningen, hvarvid Utskottet, liksom förut
varit vanligt, ansett sig böra rörande ordningen för Utskottets särskilda yttranden
och förslag följa den nu gällande tulltaxans alfabetiska uppställning.
Som tullsatserna å Aether och Aether spirituosus samt Bränvin och Sprit Aether,
äro beroende af det beslut, Riksdagen kan komma att fatta rörande beskattningen ^rituosus
af den inhemska bränvinstillverkningen i anledning af de motioner, som blifvit Bränvin och
väckta om ändring af beloppet för den derför nu stadgade afgift, så hemställes:
Sprit.
Bo.
att bestämmandet af tullsatserna å såväl Aether och Aether
spirituosus, som Bränvin och Sprit må få anstå, tilldess Riks¬
dagen fattat beslut om bränvinstillverkningsafgiften.
I tulltaxan finnes för närvarande en så lydande rubrik: “Blommor, konst- Blommor,
gjorda, af tyg, papper eller halmI 11, men som i handeln förekomma konstgjorda ^0listll>l>llla
blommor, förfärdigade af andra ämnen, än de nyss nämnda, t. ex. af fjäder, hvilka
Bill till Riksd. Prof. 1873, 5 Sami. 1 Afd. 3 Häft. ' 1
Broderade
arbeten.
Dricka.
å BeviUnings- XJtskoitds Betänkande N:o 3.
blommor hafva samma användning som de i tulltaxan beskrifna, hvarföre de ock
lämpligen torde böra med samma tull beläggas, föreslår Utskottet:
2:o.
att ofvan anförda rubrik må erhålla följande förändrade lydelse:
Blommor, konstgjorda, af tyg, papper, halm, fjäder eller andra
dylika ämnen.
Broderade arbeten, hvilken artikel förtullas efter vigt, äro ofta vid inför¬
seln uppfästade på tunnt papper, från hvilket de vid tullbehandlingen icke kunna
skiljas utan att taga skada, och svårighet har, enligt hvad Utskottet förnummit, i
följd deraf ofta uppstått att bestämma det afdrag i vigten, som borde ega rum
för det sålunda begagnade papperet. Beträffande andra ariiklar, t. ex. Bijouteri-
varor och Pennor, finnas i nu gällande taxa bestämmelser derom, att afdrag i
vigten ej göres för fodraler, hvari bijouterivaror inkomma, eller för kartor, hvarå
de äro uppfästade, likasom att, vid förtullning af skrifpennor, askars och kartors
vigt inbegripes. Då eu likartad bestämmelse synes Utskottet lämplig äfven för den
nu ifrågavarande artikeln, för beredande af lättnad vid tullbehandlingen och före¬
kommande af eljest lätt uppstående tvistigheter mellan tullförvaltningen och trafi-
kanterne rörande skillnaden mellan bruttovigten och sjelfva den tullpligtiga varans
vigt, hemställer Utskottet:
3:o.
att under rubriken: Broderade arbeten må införas eu så ly¬
dande anmärkning: Afdrag i vigten eger ej rum för papper,
hvarå Broderade arbeten äro uppfästade.
Tulltaxan innehåller nu eu så lydande rubrik:
“Dricka:
Porter......1 kanna 40 öre.
Öl och andra slag 1 » 20 öre“.
Uti en inom Andra Kammaren afgifven motion (N:o 110) har Herr Ivar
Månsson föreslagit borttagande af införseltull å “Öl af samma ämnen och bered¬
ningssätt som s. k. Bayerskt öl“, och till stöd derför anfört, att tullsatsen å
Bayerskt Öl, hvilket numera vore att anse nästan som en nödvändighetsvara och allt
mer och mer inginge bland de mindre bemedlades födoämnen, såmedelst undan¬
trängande bruket af spritvaror, vore en omättligt hög skyddstull, hvilken gjorde det
möjligt för de inhemska tillverkande att betinga sig ett vida högre pris, än som
skulle ifrågakomma, derest utländskt Öl icke vore utestängdt från den inhemska
marknaden, i följd af den nu stadgade tullsatsen.
3
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
De nuvarande höga tullsatserna å maltdrycker, qvarstående oförändrade sedan
lång tid tillbaka, då helt andra åsigter i tull-lagstiftningen voro gällande, och då
tulltaxan ännu stadgade höga spanmålstullar, hafva synts Utskottet tarfva en ned¬
sättning, så mycket heldre som vissa af dessa drycker nu vida mer än förr ingå
i den allmänna förbrukningen, hvarföre det torde vara ett ganska berättigadt sträf¬
vande att, såsom motionären afsett, söka åstadkomma så stor prisbillighet som
möjligt å t. ex. artikeln Bayerskt Öl och på det sättet underlätta tillfället för de
mindre bemedlade att förskaffa sig en vara, som kan ersätta bruket af spritdrycker.
Om än ur sist angifna synpunkt tullen å Öl företrädesvis påkallar en ändring, lärer
dock i sammanhang dermed en tullnedsättning jemväl för porter böra vidtagas, bland
annat af det skäl att, då ölsorter förekomma, som äro dyrare än något slags porter,
det icke kan vara lämpligt att genom bibehållande af portertullen oförändrad, under
det man nedsätter tullen å Öl, göra skilnaden mellan tullsatserna å dessa båda artiklar
större än för närvarande. Men med hänsyn till det mål, Utskottet företrädesvis haft i
sigte, och då kändt är, att af såväl Öl som porter finnas flera slag med en högst be¬
tydlig olikhet i varuvärde, har Utskottet ej velat förorda bibehållande af rubrikens
nuvarande uppställning, enligt hvilken tullsatsen är gjord beroende allenast af
dryckens hänförlighet till porter eller Öl, hvaraf blifvit en följd, att den billiga
varan och den, som egt ett mångdubbelt högre värde, kommit att draga lika tull.
Att, till förekommande deraf, såsom man möjligen skulle vara frestad att ifrågasätta,
bestämma olika tullsatser för de särskilda slagen af Öl och porter, som då skulle
i taxan uppräknas, låter helt naturligen sig icke verkställa, bland annat, för den
svårighet, som vid tullbehandlingen skulle uppstå att skilja den ena sorten från den
andra. Utskottet har derföre icke kunnat påfinna annan utväg för att med en
högre tullsats åtkomma de dyrbarare slagen af maltdrycker än att, likasom man
förut gjort med viner samt bränvin och sprit, bestämma olika tullsatser med afse¬
ende å det slags kärl, hvari varan införes; varande det nemligen af erfarenheten
bekräftadt, att de dyrbarare maltdryckerna i allmänhet införas på buteljer eller
krus. Då Utskottet i följd deraf velat föreslå, att särskilda lägre tullsatser må
stadgas för det porter och Öl, som inkommer på fat, har Utskottet jemväl sett sig
föranlåtet att för sådant fall tillstyrka varans förtullning efter vigt, i likhet med
hvad redan eger rum med viner och bränvin, som införas på fat, i följd af svårig¬
heten att vid tullbehandlingen utröna fatens kubikinnehåll. Rörande maltdrycker¬
nas vigt vill Utskottet med anledning häraf nämna, att en kanna maltdrycker i
medeltal väger 6 skålp. 25 ort; och är skilnaden i detta afseende mellan de olika
sorterna icke af någon synnerlig betydelse.
Af den år 1863 i nåder förordnade Tullkomitéen yttrades väl, att, då
maltstyrkan, hvilken till hufvudsaklig del betingade dessa dryckers varuvärde, vore
större för vissa slag af Öl, än för äfven den dyrbaraste i handeln förekommande
porter, det icke kunde vara skäl att i tulltaxan göra någon skillnad mellan dessa
4
B e v i I In mys - Utsk atlets Betänkande N:o 3.
båda slag af maltdrycker, utan att det vore vida egentligare att göra tullsatserna
beroende endast af varuvärdet, livilket åter efter Komitéens åsigt finge bedömas
efter det slags kärl, hvari varan infördes. Då Utskottet emellertid ansett sig icke
böra frångå den nuvarande indelningen, enligt hvilken dessa drycker sönderfalla i
porter och andra slags maltdrycker, torde detta ega sitt berättigande deri, att den
af ålder i vår tull-lagstiftning gjorda åtskilnad mellan porter och Öl kommit att
tillskynda den inhemska portertillverkningen ett jemförelsevis högre skydd än som
tillgodokommit ölfabrikationen, hvarför ett omedelbart bestämmande af en lika tull¬
sats för alla maltdrycker skulle med afseende å den förra näringen kunna medföra
en alltför stor rubbning och för öfrigt icke heller vara rättvist ur den synpunkten,
att tillverkningskostnaden för porter onekligen är större än för Öl. Ett billigt af¬
seende å den inhemska tillverkningens kraf är det ock, som föranledt Utskottet att
icke tillstyrka motionärens förslag om fullkomlig tullfrihet för Bayerskt Öl, hvari¬
genom hela det skydd, de inhemske tillverkarne deraf nu åtnjuta, skulle på eu
gång dem undanryckas.
Enligt Utskottets förmenande skulle således vid tullsatsernas bestämmande
för maltdrycker hänsyn tagas ej blott, såsom för närvarande, till deras fördelning
i porter och andra slags maltdrycker, utan äfven till varuvärdet för de olika sorterna,
såvidt detta kunde bedömas efter beskaffenheten af de kärl, hvarpå varan infördes.
Vid tillämpningen af detta förslag har Utskottet, med fastadt afseende å den pris¬
billighet för de mera allmänt förbrukade maltdryckerna, som Utskottet ansett önsk-
värdt att kunna befordra, velat föreslå, att tullen för de å fat inkommande malt¬
dryckerna må utgöra för porter 3 öre och för andra maltdrycker 2 öre per skål¬
pund, då enligt den förut angifna vigtberäkningen tullen per kanna komnie att
blifva 18 å 19 öre för porter samt 12 å 18 öre för öfriga maltdrycker. För det
Öl åter, som inkommer på buteljer eller krus, finner Utskottet sig ej ega giltig
anledning att föreslå en lägre tullsats än den nu stadgade af 20 öre för kanna,
då för porter, som införes på enahanda sätt, tullen torde böra bestämmas till 30
öre kannan, hvarigenom iakttages samma förhållande emellan tullsatserna å de ädlare
sorterna af porter och Öl, som Utskottet föreslagit för de på fat inkommande sla¬
gen af samma drycker.
Som Utskottet jemväl funnit den nuvarande rubriken Dricka böra utbytas
mot den vida egentligare benämningen Maltdrycker, hemställes följaktligen :
4:o.
att i taxan må å vederbörligt ställe införas en så lydande
rubrik:
Maltdrycker:
På fat
Porter 1 skålp..... 3 öre,
Andra slag 1 „ .... 2 „
Bo vulnings- TJiskoltets Betänkande N:o 3.
5
Maltdrycker:
På buteljer eller krus
Porter 1 kanna .... 30 öre,
Andra slag 1 „ .... 20 „
hvarjemte i stället för de nu vid rubriken Bricka förekom¬
mande bestämmelserna torde få der intagas endast eu hänvis¬
ning till rubriken Maltdrycker.
I nuvarande tulltaxa är stadgadt:
“Flyttsaker: reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda, då de af veder- Flyttsaker.
börande tullkammare eller tullinspektion finnas ej öfverstiga hans behof under
resan — fria;
inkomna för sådana Svenska undersåtars räkning, som varit å utrikes ort
bosatte, så framt effekterna vid införseln finnas gamla och brukade samt på sär¬
skild anmälan hos Generaltullstyrelsen pröfvas ej öfverstiga egarens behof — fria;
öfriga inkommande gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersed¬
lar (hvilkas införsel, äfven såsom nya, ej genom denna taxa är i allmänhet med-
gifven tullfritt eller mot lägre tull, än högst 10 procent af värdet, då sådan för-
tullnings-grund bör tillämpas), när de vid införseln, på särskild anmälan hos tull¬
kammare- eller tulldistriktchefer, vid 300 R:dr Riksmynts värde eller derunder,
samt hos Generaltullstyrelsen, då värdet öfverskjuter 300 R:dr R:mt, pröfvas icke
öfverstiga egarens behof — R:dr 100 R:mt — 10 R:dr“.
Under de i sednare tider mera ofta förekommande inflyttningarne från våra
grannländer har tillämpningen af sista momentet under förestående rubrik visat sig
för trafikanterne medföra åtskilliga olägenheter. Först och främst måste de vid¬
kännas stundom ej obetydliga kostnader för godtgörelse åt tillkallade personer,
hvilka skola anställa besigtning och värdering af de till införsel ämnade lösöreper-
sedlarne, och vidare vållar denna värdering en tidsutdrägt, som blifver ännu större
i de fall, då pröfningen skall hänskjutas till Generaltullstyrelsen, under hvilken
tid persedlarne måste qvarblifva i tullverkets vård, och egaren hindras att låta föra
dem till den ort, der han ämnar bosätta sig. Det förefaller ock Utskottet mindre
egentligt; att en person, som inflyttar till ett land och dervid medtager sina förut
brukade husgerådspersedlar, dem han har för afsigt att fortfarande för eget behof be¬
gagna, skall nödgas för desamma erlägga tull. Hela beloppet af den tullinkomst,
som denna artikel lemnat, utgör för år 1869 3,724 R:dr, för år 1870 7,675 R:dr
och för år 1871 6,134 R:dr, och är således alltför obetydligt, för att det ur syn¬
punkten att man ej borde föranleda någon minskning i statsinkomst, skulle vara
skäl att bibehålla de nu gällande, enligt Utskottets förmenande, oegentliga bestäm¬
melserna med deraf härflytande ganska afsevärda olägenheter för trafiken. För att
emellertid eu dylik frihet ej må missbrukas på det sätt, att gamla persedlar in-
V
Formar.
6 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
föras för att sedermera inom landet afyttras, bar Utskottet ansett lämpligt, dels
att egaren aflemnar ett på tro och heder afgifvet intyg, att han för eget bruk och
således icke i handelsafsigt infört persedlarne, och dels att en pröfning eger rum,
huruvida de införda persedlarna kunna anses öfverstiga egarens behof; men synes
denna pröfning lämpligare kunna verkställas, i likhet med hvad första momentet
bestämmer, af tullförvaltningen å den ort, der införseln sker, än af Generaltull¬
styrelsen, som i allmänhet i dylika fall ej kan ega annan kännedom om de för¬
hållanden, hvilka inverka på en sådan frågas bedömande, än som kan blifva Sty¬
relsen meddelad af den lokala tullförvaltningen, och följaktligen i de flesta fall
måste vara hänvisad till att låta sitt beslut bero af den underordnade myndig¬
hetens yttrande.
Då enligt Utskottets åsigt någon skilnad således ej bör göras mellan de
båda fall, som afses i andra och tredje momenten under denna rubrik, hemställer
Utskottet:
5:o.
att i stället för de nuvarande bestämmelserna angående Flytt¬
saker må införas eu så lydande rubrik:
Flyttsaker:
reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda, då de af
vederbörande tullkammare eller tullinspektion finnas ej öfver¬
stiga hans behof under resan — fria;
öfriga inkommande gamla och brukade husgeråds- eller
andra lösörepersedlar, när, efter det egaren på tro och heder
afgifvit intyg, att han dem för eget bruk och icke i handelsafsigt
infört, vederbörande tullkammare eller tullinspektion pröfvar
dem icke öfverstiga egarens behof — fria.
Formar “af jernbleck eller annat ämne för sockerbruken, tryck- och pap¬
persformar, äfvensom formar, som begagnas till pastellage-arbeten“, hänföras i tull¬
taxan till Redskap och Maskinerier och äro följaktligen tullfria, men då jemväl andra
slag af formar än de nyss uppräknade användas inom åtskilliga yrken och äro lika
hänförliga till redskap, samt billigt torde vara, att den ena näringen så väl som
den andra, i fråga om erforderlig materiel, kommer i åtnjutande af samma förmån
i detta hänseende, har Utskottet, som i en sednare punkt kommer att föreslå tull¬
frihet jemväl för Verktyg, hvilka då skulle under en rubrik sammanföras med
Maskinerier och Redskap, velat hemställa:
6:o.
att den nuvarande bestämmelsen angående Formar må utbytas
mot följande rubrik: Formar af hvilket ämne som helst för
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3. 7
näringarnes behof, och som kunna hänföras till Maskinerier, Red¬
skap och Verktyg — fria.
Ehuru Utskottet ansett någon rubbning af tullbestämmelserna angående
Garn och Väfnadcr i allmänhet icke böra för närvarande vidtagas, hafva dock
särskilda skäl föranledt Utskottet att ifrågasätta en ändring af gällande stadgande!!
rörande ett visst slag af nämnda artiklar, nemligen jutegarn och jutegarnsväfnad,
hvilken ändring synes Utskottet icke kunna utöfva någon nämnvärd inverkan på de
vigtiga industriela intressen, som eljest beröras af denna del utaf tull-lagstiftnin¬
gen; och är detta skälet, hvarföre den af Utskottet väckta frågan ansetts kunna
behandlas fullkomligt oberoende af tulltaxans öfriga i nära sammanhang med hvar¬
andra stående bestämmelser angående garn och väfnader. Utskottets förslag gäller,
såsom redan är nämndt, både jutegarn och deraf förfärdigade väfnader, hvilka sed¬
nare finnas upptagna under en följande rubrik i tulltaxan, men torde det tillåtas
Utskottet att här få i ett sammanhang redogöra för förslaget jemväl i hvad angår
jutegarnsväfnaderna.
Garn af s. k. jute eller indisk hampa, hvilken till sin beskaffenhet är vida
sämre än annan hampa, drager för närvarande eu tull af 5 öre skålpundet, en
tullsats hälften lägre än den eljest för något slags garn stadgade tull. Väfnad af
jutegarn förtullas efter 8 öre per skålpund i likhet med segelduk och tältduk. Då
dessa artiklar, liksom det tullfria råämnet jute, först upptogos i den tulltaxa, som
utkom efter 1865—1866 årens riksdag, hade de ännu icke i vårt land vunnit nå¬
gon större användning. Jutegarnsväfnad lämpar sig dock ganska väl till förfärdi¬
gande af gröfre säckar, men kan i oblekt och ofärgadt tillstånd knappast begagnas
för annat ändamål. Det har emellertid visat sig, att en fabriksindustri, som under
de sednare åren uppstått i vårt land, nemligen superfosfatfabrikerna, beredt en
större användning åt detta slags säckar genom att nästan uteslutande begagna så¬
dana till omslag för sina fabrikater. I samma mån dylikt omslag kan anskaffas
till billigare pris, kommer naturligtvis fabrikaternes försäljningspris att ställa sig
lägre, och detta måste, oafsedt den fördel, som i följd deraf skulle om än icke i
någon mera betydande mån jordbruket tillskyndas, vara af vigt för denna fabriks¬
industri sjelf, som derigenom blefve satt i tillfälle att för sina fabrikater lättare
uthärda täflan med de utländska gödningsämnena, hvilka, såsom bekant, äro tullfria.
Denna sist antydda omständighet eller att ifrågavarande för vårt land vigtiga in¬
dustri icke åtnjuter något skydd för sina fabrikater, synes Utskottet fordra, att de
beredningsämnen, den använder, såvidt ske kan, icke draga tull. För att tillgo¬
dose superfosfat-fabrikationens billiga anspråk i detta afseende, har Utskottet i en
sednare punkt gjort hemställan om tullfrihet för svafvelsyra, och samma tanke lig¬
ger till grund för Utskottets önskan, att Riksdagen måtte genom tullfrihets bevil¬
jande för sådan jutegarnsväfnad, som hufvudsakligen användes till säckar, bereda
Garn.
Jutegarn.
8
Bevittninys-Utskoiteis Betänkande N:o 3.
•önsaker.
Jäst.
denna näring ett så prisbilligt omslagsänine som möjligt. Såsom redan är antydt,
hyser Utskottet den föreställningen, att en dylik tullfrihet ej kan lända någon an¬
nan inhemsk näring till förfång, då beredning af jutegarn och förfärdigande af så¬
dana väfnader ej i någon mera nämnvärd grad utgöra föremål för svensk industri.
Den tullfrihet, Utskottet sålunda ifrågasatt, gäller dock endast jutegarn och
jutegarnsväfnad, som är oblekt och ofärgadt. För det färgade eller blekta jute¬
garnet finner Utskottet ej något skäl att ändra den för jutegarn nu bestämda tull¬
satsen af 5 öre per skålpund. Hvad åter angår jutegarnsväfnad, som är blekt eller
färgad, förekommer sådan ofta i handeln med brokiga färger, afsedd att begagnas
såsom mattor, och är ej sällan sammanblandad med annan väfnad, så att det är
svårt att bestämma varans hufvudsakliga beståndsdel. Utskottet har derföre ansett
det vara lämpligast, att någon skilnad i tullsats ej göres för den blekta eller fär¬
gade jutegarnsväfnaden och annan mattväfnad, utan tullen å den förra höjes till
likhet med tullen å den sednare, som utgör IS öre per skålpund.
I enlighet med hvad Utskottet sålunda anfört, hemställes:
7:o.
att jutegarn, ofärgadt och oblekt, må varda tullfritt samt deu
nu för jutegarn bestämda tullsats af 5 öre per skålpund bibe¬
hållas för sådant garn, då det är färgadt eller blekt, i hvilket
fall tulltaxan angående denna artikel skulle erhålla den för¬
ändrade lydelse, bilagda förslag utvisar.
Grönsaker, friska, draga nu eu tull af 50 öre per centner. Den tullin¬
komst, staten af denna artikel hemtat, har ej uppgått högre än till 726 R:dr för
år 1869, 494 R:dr för år 1870 och 924 R:dr för år 1871. Med afseende å denna
obetydliga inkomst, som nu måste debiteras och uppbäras på en mängd ställen i
landet, och för att, såsom lämpligt synes vara, göra denna artikel likställig med
Bär och Frukter, hvilka, när de införas friska, äro tullfria, har Utskottet, då denna
artikel dessutom lätteligen kan taga skada under det dröjsmål, som måste uppstå
vid dess tullbehandling, så länge den är tullpligtig, velat föreslå:
8:o.
att för Grönsaker, friska, må beviljas tullfrihet och rubriken
i denna del sålunda komma att lyda: Grönsaker, friska, — fria.
Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet hänvisad motion
(N:o 22) har Herr O. P. Rylander föreslagit, att artikeln pressjäst måtte åsättas
en införselstull af 6 öre skålpundet; varande af motionären anfördt, bland annat,
att, ehuru landets behof af pressjäst allt mera ökats, tillverkningen deraf inom
landet
Bevittnings- Utskottets Betänkande N:o 8. 9
landet årligen minskats, hvaremot importen af denna artikel, som skedde företrä¬
desvis från Danmark, högst betydligt stigit; att svårigheten för den inhemska press-
jästtillverkningen att uthärda täflan med utlandet, efter motionärens tanke, vore
beroende af eu felaktig lagstiftning för denna näring; att Riksdagen väl nyligen
tagit ett steg i syfte att afhjelpa det hittills rådande missförhållandet, då nemligen
Riksdagen, för att möjliggöra pressjästberedning under hela året, tillåtit bränvins-
tillverkning gemensamt med pressjästberedning äfven den tid, då bränvinstillverk-
mng eljest icke vore medgifven, men att betydelsen af detta steg i väsendtlig mån
förringades derigenom, att Riksdagen för det bränvin, som under nyssberörda tid
erhölles såsom biprodukt vid fabrikationen af pressjäst, bestämt 25 öres högre skatt
å kannan, än som utginge vid annan bränvinstillverkning; samt att den inhemska
pressjästtillverkaren väl kunde under vintertiden sälja sitt fabrikat till samma pris,
som den danska pressjästen betingade, men deremot behöfde höja priset un¬
der de fem månader af året, då hans tillverkning finge bedrifvas mot den förhöjda
bränvinsskatten.
Att, på sätt motionären yrkat, belägga med tull en artikel, som ingår i
beredningen af ett utaf de oundgängligaste födoämnena, lärer ej vara förenligt med
de grundsatser, som numera i vårt land gjort sig gällande i tullagstiftningen, och
da dertill kommer, att, enligt hvad motionären sjelf erkänt, det af honom
ö veiklagade förhållandet är beroende af gällande lagstiftning angående tillverknin¬
gen af bränvin, hvarföre det ock torde på en vida naturligare väg kunna afhjelpas
genom ändringar deri, tillstyrker Utskottet:
9:o.
att Riksdagen ej må bifalla det af Herr Rylander väckta för¬
slag om pressjästs beläggande med införselstull.
Såsom bekant är, förekomma Knappar i handeln ganska ofta uppfästade Knappar.
på papperskartor och samma svårighet, som Utskottet antydt i punkten 3, möter
jemväl här for bestämmande af det vigtafdrag, som vid denna artikels förtullning
bor göras för papperskartorna. Då Utskottet i följd häraf ansett sig böra föreslå,
att dylikt afdrag ej må ega rum, har Utskottet cj kunnat förbise, att, då dylika
kartor, som ofta bestå af styft papper, skulle komma att icke obetydligt inverka
..I611 V'gt’ e^ter *lv’^en tullen skulle beräknas, en motsvarande nedsättning är
ehöflig i den nu bestämda tullsatsen, och som, enligt hvad Utskottet inhemtat,
kartornas vigt hittills beräknats till 15 å 25 procent af bruttovigten, torde en ned¬
sättning i tullen från 30 till 25 öre per skålpund vara af det nu antydda förhål¬
landet påkallad. Val skulle denna nedsättning ej komma alla slags knappar till
godo, eftersom nyssberörda tullsats gäller endast knappar af sammansatta eller, så-
Bih. till Bil;sd. Prof. 1S73. 5 Sami 1 Afä. 3 Haft. 2
10 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
som arbetade, ej specificerade ämnen, men dertill höra dock de flesta af de billi¬
gare slagen knappar, hvilka mera allmänt begagnas och hvilkas fördyrande man
företrädesvis måste afse att undvika. Utskottet hemställer derföre.
10:o.
att tullsatsen för Knappar af sammansatta eller, såsom arbeta¬
de, ej specificerade ämnen må bestämmas till 25 öre per skål¬
pund och att under denna rubrik må, utom den förut der före¬
kommande anmärkning, tilläggas en så lydande: “Anmärkning.
Vid knappars förtullning egen afdrag ej rum för vigten af
papperskartor, hvarå de äro uppfästade".
Knifvar. Under rubriken Knif v ar stadgas, bland annat, “bords- och andra slag, ej
specificerade, samt gafflar:
med skaft af silfver, pläter, ebenholz, elfenben eller hvalrosständer— 1 skålpund — 50 öre
med skaft af andra ämnen.........— 1 skålpund 10 öre“.
Enligt hvad Utskottet erfarit, hafva på sednare tiden börjat hit införas sär¬
deles billiga bordsknifvar och gafflar med skaft af ett slags ebenholz, hvilket dock
af föreståndaren för Teknologiska Institutet förklarats icke vara det slag af eben¬
holz, som vore i tulltaxan afsedt. Då det vid sådant förhållande lärer för tull-
tjenstemännen vara ganska svårt att kunna särskilja de olika slag af ebenholz, som
i handeln förekomma, och nyssberörda knifvar, hvilka, med afseende å beskaffenhet
och prisbillighet, äro hänförliga till tarfligare husgeråd, rimligtvis icke böra draga
den högre tullsatsen af 50 öre, bestämd för vissa dyrbarare slag, har Utskottet,
till förekommande af osäkerhet och godtycklighet vid tillämpningen af ifrågavaran¬
de bestämmelse, ansett ordet ebenholz böra ur rubriken utgå, då knifvar med skaft
af detta ämne skulle komma att förtullas enligt rubrikens sista moment, hvilken
förändring så mycket heldre kan ega rum, som dyrbarare knifvar med skaft af
ebenholz numera föga begagnas och följaktligen ej i någon afsevärd mån utgöra
föremål för införsel; hvadan hemställes:
ll:o.
att ur denna rubrik ordet “ebenholz" må uteslutas.
Korkar. Korksulor, nu upptagna under rubriken Korkar, draga en tull af 15 öre
Korksulor. per skålpund, men ej sällan iniöras korksulor i förening med väfnad eller skinn
och denna artikel har blifvit tullbehandlad på olika sätt, såsom hänförd, dels till
Skomakarearbeten, andra slag, och dels till Slöjdvaror, i taxan ej nämnda, i hvil¬
ket sednare fall, som varit det vanligaste, tullen utgjort 10 procent af varuvärdet.
För undvikande af olikhet i tullbehandlingen torde denna artikel dock böra i tull-
11
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
taxan upptagas, hvarvid lärer vara lämpligast att derå bestämma den tullsats, som
hittills vanligast tillämpats vid införsel af sådan vara.
Utskottet tillstyrker på grund häraf:
12:o.
att ur den nuvarande rubriken angående Korkar må utgå
orden: “äfvensom Korksulor" och en ny rubrik a vederbörligt
ställe i taxan intagas af följande lydelse:
Korksulor...........— 1 skålpund — 15 öre
„ i förening med väfnad eller skinn — R:dr 100 R:mt — 10 R:dr.
Nålar, af annat ämne än guld och silfver och ej hänförliga till Bijouteri- Nålar.
varor, förtullas efter 25 öre per skålpund, och som de oftast införas antingen in¬
lagda i smärre papperskonvolut eller uppstuckna på papper, förefinnas här ena¬
handa skäl, som Utskottet anfört i några föregående punkter, för meddelande af
den bestämmelsen, att afdrag i vigten ej skall ega rum för dylikt papper. I lik¬
het med hvad Utskottet föreslagit för knappar, torde dock på samma gång en
minskning af tullsatsen böra göras, så att icke förändringen må föranleda en
stegring i pris på sådana artiklar som knappnålar och synålar, hvilket ingalunda
kan vara önskvärdt. Utskottet har derföre, med ledning af de upplysningar, Ut¬
skottet förskaffat sig om storleken af det afdrag å varans bruttovigt, som hittills
förekommit, ansett en nedsättning i tullen med fem öre vara lämplig och föreslår
alltså:
13:o.
att tullsatsen å Nålar, hänförliga under denna rubrik, må be¬
stämmas till 20 öre per skålpund och att vid rubriken ma
fogas följande “Anmärkning: Afdrag i vigten göres ej för pap¬
per, hvari nålar äro inlagda eller uppstuckna."
Tulltaxan innehåller nu följande bestämmelse: Redskap och Maskinerier hedskap^
eller delar deraf, ej specificerade, till begagnande vid fabriker eller handtverk, nerier.
eller för jordbruket, samt för jernvägarnes behof — — — fria.
Genom nådig remiss har Kongl. Maj:t till Utskottet öfverlemnat handlin-
garne i ett af Kongl. Maj:t afgjordt mål, angående styrelsens för Kropps aktie¬
bolag underdåniga ansökning, att, som styrelsen för tillgodogörande af koltillgån-
garne inom de områden i Skåne, hvarest bolaget förvärfvat rätt till kolfyndigheters
bearbetande, i England inköpt åtskilliga för sådan grufvedrift erforderliga redskap
och maskinerier, nemligen, bland annat, tre ångmaskiner samt uppfordrings- och
pumpverk, af hvilka maskinerier de flesta voro af den beskaffenhet, att dylika hit-
12 Bevillnings-Utskottds Betänkande N:o 3.
tills icke i vårt land utgjort föremål för införsel och tullbehandling, Kong], Maj:t
måtte, särskilt med hänsyn till det för fäderneslandets industri så högst vigtiga
företag, hvaråt bolaget egnat sin verksamhet, tillåta, att såväl omförmälda, som
de för bolaget framgent erforderliga redskap och maskinerier af förenämnda be¬
skaffenhet finge till riket tullfritt införas; öfver hvilken ansökning Kongl. General¬
tullstyrelsen den 29 November sistlidna år afgifvit utlåtande och dervid anfört:
att ordalydelsen i gällande tulltaxa icke inedgåfve tullfrihet för andra ospecifice¬
rade redskap och maskinerier eller delar deraf, än sådana, hvilka voro afsedda
till begagnande vid fabriker eller handtverk eller för jordbruket samt för jernvä-
garnes behof, vid hvilket förhållande de redskap och maskinerier, om hvilka fråga
vore, likasom effekter i allmänhet, afsedda för någon af de till bergsnäringen hö¬
rande grenar, torde vid sträng tillämpning af tulltaxans nuvarande lydelse böra
anses såsom tulIpligtiga, med undantag dock för ångmaskiner, hvilka under alla
förhållanden, utan afseende å det ändamål, hvarför de inkommo, åtnjöto tullfrihet;
men att, då det industriföretag, ifrågavarande aktiebolags verksamhet omfattade,
att nemligen i vidsträcktare mån än hittills tillgodogöra stenkolstillgångarne i Skåne,
syntes vara icke blott i och för sig, utan ock medelbart, till fromma såväl
för fabrikerna som för jernvägarne, förtjent af lika uppmuntran, som redan vore
dessa sednare industrigrenar i tullfriheten för deras redskap och maskinerier med-
gifven, samt de redskap och maskinerier, hvilka för stenkolsbrytning erfordrades,
enligt hvad bolagets styrelse uppgifvit, åtminstone för det närvarande i allmänhet
icke torde kunna inom landet erhållas, General-tullstyrelsen ansåge sig kunna och
böra hos Kongl. Maj:t hemställa, om icke samtliga i tulltaxan ej specificerade red¬
skap och maskinerier, hvilka redan inkommit eller framdeles kunde inkomma och
tillförlitligen ådagalades vara använda till eller afsedda för borrning efter eller bryt¬
ning af stenkol, tillsvidare och intilldess bestämdt stadgande derom kunde varda i
en blifvande tulltaxa intaget, måtte från införselstull befrias.
Sedan Kong]. Maj:t derefter, vid ärendets pröfning, funnit godt i nåder
tillåta, att de redskap och maskinerier af omförmälda beskaffenhet, som för Kropps
aktiebolags räkning inkommit eller ytterligare kunde under 1872 inkomma, finge
af vederbörande tullfritt disponeras, afsåg Kongl. Maj:t med ofvanberörda remiss
till Utskottet, att hos detsamma måtte komma under öfvervägande, huruvida icke
redskap och maskinerier, afsedda äfven för andra yrken och behof än sådana, som
i tulltaxan under denna rubrik upptogos, såsom exempelvis för bergsbrukens behof,
borde få till riket tullfritt införas.
Enligt nu gällande, ofvan anförda bestämmelse är tullfriheten för redskap
och maskinerier begränsad på det sätt, att den endast' tillgodokommer vissa närin¬
gar, under det andra och deribland den för vårt land så betydande bergsnäringen
är i saknad af en dylik förmån. Oafsedt den obestämdhet, som ur formel syn¬
punkt måste anses vidlåda det nuvarande stadgandet i detta fall, i betraktande
Bevillning s-Utskottets Betänkande, N:o 3. 13
nemligen af svårigheten att alltid vid tullbehandlingen kunna särskilja, för hvilket
behof ett visst slag af redskap eller maskinerier är ämnadt, föreligger bär, med
hänsyn till de grunder, som enligt Utskottets tanke böra vara bestämmande för
denna del af lagstiftningen, en oegentlighet, värd att afbjelpas. Det lärer vara
öfverflödigt att nu upprepa de lätt insedda skälen, hvarföre man icke bör genom
beskattning fördyra de hjelpmedel, som för näringarne äro behöfiiga till ett direkt
underlättande af det arbete, de hafva att utföra. Giltigheten af dessa skäl torde
vara erkäud och ett uttryck af detta erkännande ser Utskottet i den tullfrihet,
som redan är de flesta af våra inhemska näringar tillförsäkrad för de redskap och
maskinerier, hvaraf de äro i behof. Då man, när det gällt dessa näringar, låtit
nyss antydda grundsats vara den bestämmande och, såsom vederbort, för densam¬
ma underordnat de andra syften, tullagstiftningen egt, såsom att förskaffa stats¬
verket inkomster eller bereda skydd åt inhemska näringar, hvilka i detta fall skulle
vara sådana, som egnade sig åt tillverkning af dylika redskap och maskinerier,
lärer det endast vara en följdriktig tillämpning af den redan erkända grundsatsen,
när Utskottet föreslår, att åt tulltaxans bestämmelser angående redskap och ma¬
skinerier må gifvas den omfattning, att en lika förmån derunder blifver inrymd åt
alla näringar.
I omedelbart sammanhang med den nu afhandlade frågan står ett annat
förslag, som blifvit väckt inom Utskottet och ansetts lika förtjent af att understäl¬
las Riksdagens pröfning. Detta förslag gäller artikeln Verktyg, hvarom nu stad¬
gas, att verktyg för fabriker, handtverk och jordbruk, ej specificerade, draga en
tull af 5 procent utaf värdet. Angående denna artikel har den år 1863 förord¬
nade komitéen för uppgörande af förslag till ny tulltaxa uti sitt betänkande,
bland annat, yttrat följande: “Då man för den i egentlig mening stora industrien
frigifver dess redskap, maskinerna, hvilka hafva till uppgift icke blott att bespara,
utan att, såvidt möjligt är, ersätta menniskokraftén, synes det både från pricipens
och tillämpningens sida vara en utan gensägelse berättigad fordran hos den indu¬
stri, som i följd af sin beskaffenhet är direkt och till aldra största delen beroende
af denna kraft, att för de redskap, hvilka den har af nöden och kan använda till
arbetets underlättande, undfå samma förmån, som blifvit maskin-industrien förunnad.
Denna fordran förtjenar desto mera ett tillmötesgående, som handarbetet icke blott
äi utsatt för täflan inom sitt eget område i samma grad, som maskin-industrien
inom sitt, utan äfven derjemte i många fall har att bestå en annan svårare kon¬
kurrens med denna sednare industri sjelf. Vid sådant förhållande, och då detta
arbete derigenom redan i och för sig har nog svårigheter att bekämpa, böra ej
de hjelpmedel, som för detsamma äro oundgängliga, genom tullbeskattning fördyras.
Icke heller vill det synas fullt klart på hvad grund verktyg för fabriker, handt¬
verk och jordbruk skola vara med tull belagda, under det redskap till begagnande
vid fabriker eller handtverk eller för jordbruket äro tullfria. De begagnas båda
14
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
i hufvudsaken för fullkomligt samma ändamål; och man kan med skäl fråga, hvar¬
före t. ex. smeden skall betala tull för sin fil, som är ett verktyg, under det han
erhåller eller skulle erhålla sitt skrufstäd, som efter vanligt språkbruk är ett red¬
skap, utan sådan afgift; — en mängd andra liknande fall att förtiga1'. Ko-
mitéen har vidare framhållit ett särskildt skäl af formel beskaffenhet för tillstyr¬
kande af verktygs tullfrihet, nemligen den ganska stora svårighet, som ofta före¬
finnes att skilja artikeln verktyg från artikeln redskap, en svårighet, som måste
hafva till följd, att samma slags vara ena gången kan få afgiftsfritt införas, andra
gången icke. Komitéen tillstyrkte derföre, att verktyg eller delar deraf, ej spe¬
cificerade, måtte förklaras tullfria. I detta komitéens förslag, likasom i de skäl,
hvarpå komitéen grundat detsamma, anser sig Utskottet böra instämma, dervid hos
Utskottet gjort sig gällande samma uppfattning, som ofvan blifvit antydd i fråga
om redskap och maskinerier och med hvilken uppfattning det icke är förenligt att
i fråga om tullbeskattning göra skilnad mellan redskap och verktyg. Med de af
komitéen tillagda orden “ej specificerade11 afses att från denna rubrik undantaga
de i taxan särskildt uppräknade slag af verktyg, såsom knifvar, saxar, nålar m. fl.,
för hvilka taxan hittills stadgat särskilda tullsatser, och angående hvilka artiklars
tullpligtighet Utskottet icke heller ifrågasatt någon ändring af det skäl, att Utskot¬
tet ansett sig böra taga hänsyn till de förhållanden, hvilka hittills föranledt, att
dessa artiklar, fastän hänförliga till verktyg, icke blifvit såsom sådana tullbehand-
lade, utan gjorts till föremål för särskilda stadganden. Slutligen vill Utskottet
erinra, att den för statsverket uppkommande minskning i tullinkomst genom tullfrihets,
beviljande för verktyg ej kan, med hänsyn till de höga belopp, hvartill tull¬
uppbörden numera uppgår, vara egnad att utgöra hinder för berörda vigtiga förändrings
genomförande; hafvande tullinkomsten af verktyg utgjort:
år 1869 1870 1871
9,167 Rall- — 12,571 Rall' — 20,168 R:dr.
Då Utskottet sålunda vill föreslå Riksdagen, att den för verktyg nu be¬
stämda tull må upphöra, hvarigenom de skulle blifva likställda med redskap och
maskinerier, torde samtliga dessa artiklar lämpligen kunna sammanföras under en
rubrik, som fullständigt införes i taxan på det ställe, der i följd af den alfabeti¬
ska uppställningen någondera af dessa artiklar först omnämnes, hvaremot å de
ställen, der sedermera de andra båda återfinnas, erfordras endast en hänvisning
till den fullständiga rubriken.
På grund af hvad Utskottet anlört hemställes:
14:o.
att Riksdagen må, med ändring af nu gällande bestämmelser
i tulltaxan angående Redskap, Maskineri^ och Verktyg, be¬
sluta, att i taxan skall å vederbörligt ställe intagas en så ly-
Bevillning,?- Utskottets Betänkande N:o 3. 15
dande rubrik: Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar
deraf, ej specificerade, — — — fria.
Skor af yllefilt utan lädersulor äro upptagna under en särskild rubrik i sy^filf
taxan och förtullas såsom yllefilt, men vid införsel af yllefiltskor med lädersulor,
hvilka torde böra hänföras till Skomaliarearbeten, har, såsom Utskottet inhemtat,
tveksamhet uppstått, huruvida dylika filtskor skola behandlas såsom Skomakarear¬
beten af andra tyger än siden, för hvilka tullen utgör 60 öre per skålpund, eller
såsom Skomakarearbeten, andra slag, som draga eu tull af endast 40 öre skålpun¬
det. Då ett förtydligande af tulltaxans mening i detta fall torde vara erforderligt
och då, med hänsyn till ifrågavarande artikels mindre värde i förhållande till de
dyrbarare skomakarearbeten, som draga den högre tullen af 60 öre, rättast lärer
vara att hänföra detta slags filtskor till Skomakarearbeten, andra slag, föreslår
Utskottet:
15:o.
att rörande Skor af yllefilt må i tulltaxan intagas följande
rubrik:
Skor af yllefilt med lädersulor; förtullas såsom Sko¬
makarearbeten, andra slag.
—---utan lädersulor; förtullas såsdm Yllefilt.
Svafvelsyra är nu belagd med en tull af 50 öre per centner. I en för c-Svafvelsyra.
gående punkt bär Utskottet redan erinrat, hurusom svafvelsyra utgör ett vigtigt
beredningsämne för superfosfattillverkningen och huru denna näring, som ej åtnju¬
ter något skydd för sina fabrikater, kan ega ganska berättigade anspråk, att, så-
vidt möjligt, icke för de beredningsämnen, den använder, vara underkastad tull-
beskattning. Men ej blott med hänsyn till nämnda tillverkning, utan med afseende
i allmänhet å den mångfaldiga användning, svafvelsyra eger och som gör densamma
synnerligen behöflig för åtskilliga af våra inhemska näringar och deribland ej minst
för jordbruket, har Utskottet funnit den redan i viss mån hos oss erkända grund¬
satsen om tullfrihet för de råämnen och beredningsämnen, hvartill näringarne måste
ega tillgång, vara i hög grad egnad att vinna tillämpning just i fråga om denna
artikel. Åtskilliga andra syror, såsom salpetersyra och saltsyra, äro redan tullfria
och ett uppskof med utsträckandet af samma frihet till svafvelsyra synes Utskottet
icke heller vara påkalladt af något afseende å den tullinkomst, staten healtar af
denna artikel. Berörda inkomst utgjorde nemligen:
år 1869 år 1870 år 1871
2,862 R:dr 50 öre 2,082 R:dr 50 öre 4,187 R:dr.
På grund af dessa skäl hemställer Utskottet:
16
'Bevillnings-tltskotUds Betänkande N:o 3.
Tobak.
16:o.
att artikeln Svafvelsyra må blifva tullfri och rubriken således
komma att lyda: Svafvelsyra — Fri.
Herr 0. P. Bylander har i motion (N:o 153) föreslagit nedsättning af tul¬
len å snus från 50 till 35 öre per skålpund. Då Utskottet emellertid ansett tull¬
satserna jemväl å de öfriga slagen af arbetad tobak tarfva nedsättning, meddelas
här den nuvarande rubriken i sin helhet:
“Tobak:
oarbetad, blad och stjelk
arbetad:
cigarrer och cigarretter
karfvad.....
I skålp.
1 skålp.
1 skålp.
malen eller snus.......1 skålp.
29 öre.
1: 30
— 45
— 50
— 35
— 55
spunnen, hopvriden eller pressad . . 1 skålp.
stänger och karotter......1 skålp.
Att tullsatserna å arbetad tobak, samt företrädesvis å cigarrer och snus
äro öfverdrifvet höga torde vara temligen obestridligt, och ehuru dessa belopp blif¬
va bestämda i syfte att bereda staten eu stor tullinkomst, har det visat sig, att
de fast mer motverkat detta ändamål, ity att införseln af cigarrer och snus in¬
galunda motsvarat den omfattande förbrukningen deraf, hvilket har sin naturliga
orsak deri, att det höga tullskydd, som den inhemska tillverkningen af sådana ar¬
tiklar åtnjuter, och som torde vara ojemförligt större, än som ifrågakommer för
någon annan näring, ställt de svenska fabrikaterna utom konkurrens med utlandets.
Anser man derföre att dessa artiklar äro företrädesvis egnade att förskaffa sta¬
ten en större tullinkomst, måste man tillse, att tullsatserna icke bestämmas så
högt, att de omöjliggöra all täflan mellan utlandets och våra egna fabrikater, hvar¬
igenom, såsom för närvarande hos oss, den höga tullsatsen endast kommer att in¬
nebära en premie för den inhemska fabrikanten och någon nämnvärd införsel icke
kan ega rum af andra artiklar än sådana, som icke inom landet tillverkas. Då
Utskottet sålunda funnit sig böra framställa förslag om nedsättning af tullen för
ifrågavarande artiklar, vill Utskottet icke heller lemna oanmärkt dessa varors be¬
skaffenhet att med lätthet kunna smugglas, med hänsyn hvartill det också torde
vara nödigt, att de ej beläggas med eu alltför betungande införselsafgift.
Då Utskottet nu öfvergår till frågan om de belopp, hvartill dessa tullsat¬
ser böra bestämmas, hänför sig Utskottet till den utredning, som i detta afseende
blifvit lemnad uti det förut åberopade, af tullkomiterade år 1865 afgifna betän¬
kande. Hvad dervid först angår cigarrer, lärer, enligt uppgifter, som meddelats
bemälde tullkomiterade, vid fabrikationen af denna artikel omkring 45 procent
afgå
Bevillnings-Utskottets betänkande tf:o 3. ff
afgå af deri tobak, som dervid användes. Tillverkningskostnaden för 1 skålpund
färdiga cigarrer, med ^beräkning af bladens sortering och slipning, cigarrernas
rullning, sortering, bundtning, inpackning i lådor nr. m. jemte ränta och under¬
hållskostnaden, uppgafs af Komiterade utgöra omkring 1 R:dr 50 öre. Om således
tullen å den i ett skålpund cigarrer ingående råvaran, med nu gällande tullsats
för denna, kan antagas uppgå till omkring 53 öre, bär Utskottet ansett att, om
denna tull ökas med ett belopp, motsvarande ungefär 20 procent å varans tillverk¬
ningskostnad, den tullsats, som då erhålles, skulle komma att innefatta ett till¬
räckligt skydd för den inhemska näringen. I följd häraf hemställer Utskottet, att
tullen å cigarrer och de med dem närmast jemförliga cigarretterna må nedsättas
till 85 öre per skålpund.
Då de öfriga slagen af arbetad tobak af Utskottet ansetts lämpligen kunna
sammanföras under en bestämmelse och draga en lika tull, som Utskottet vill fö¬
reslå till 35 öre per skålpund, eller det belopp som nu är stadgadt för spunnen,
hopvriden eller pressad tobak och hvartill eu motionär vid denna riksdag önskat
nedsätta tullen å snus, vill Utskottet erinra, att vid beredningen af snus, enligt
uppgift i nyssberörda komitébetänkande, vigten af den dertill använda råvaran
ökas med 40 å 50 procent, hvilken vigttillökning ungefärligen motsvarade dåva¬
rande tillverkningskostnaden, hvarföre med en tullsats å snus af 35 öre pr skål¬
pund ett icke obetydligt skydd fortfarande skulle vara lemnadt den inhemska till¬
verkningen. Eu nedsättning af den nu för stänger och karotter stadgade tullsat¬
sen af 55 öre är utan all betydelse, då hela införseln af detta slags tobak utgör
endast några få skålpund årligen.
I enlighet med hvad Utskottet sålunda anfört, hemställes:
17:o.
att, med bibehållande af tullen å oarbetad tobak, men med
ändring af bestämmelserna angående arbetad tobak, rubriken
må erhålla följande lydelse:
Tobak:
oarbetad, blad och stjelk......1 skålp. 29 öre;
arbetad:
cigarrer och cigarretter......1 skålp. 85 öre
andra slag..........1 skålp. 35 öre.
Under förutsättning af bifall till hvad Utskottet i punkten 14 föreslagit an¬
gående sammanförande under en rubrik af artiklarne Maskinerier, Redskap och
Verktyg, hvilka samtliga skulle blifva från tull befriade, torde
Bih. titt Riksd. Prof.. 1873. 5 Sami. 1 Afd, 3 Höft.
Verktyg.
3
i 8 B evit In ings- Ut skot t ds Betänkande N:o 3.
18:o.
i stället för den under rubriken Verktyg nu förekommande be¬
stämmelsen böra intagas följande hänvisning: Verktyg eller
delar deraf, ej specificerade, se Maskinerier, Redskap och
Verktyg.
Va fadder. Med åberopande af de skäl, Utskottet här ofvan anfört i punkten 7, före-
JWväfnaT slår Utskottet:
19:o.
att under rubriken Väfnader må uteslutas de nu i taxan ef¬
ter orden: segelduk och tältduk förekommande orden: “äfven¬
som jutegarnsväfnad“, och i stället efter de förra orden å ny
rad införas följande bestämmelse:
Jutegarnsväfnad:
oblekt och ofärgad..........Fri,
blekt eller färgad......1 skålpund 18 öre.
Förändrade Af de förslag, Utskottet ofvan framställt angående ändring af åtskilliga ru-
yar^för^åt- briker i tulltaxan, påkallas jemväl några smärre redaktionsförändriugar i de hän -
skalig a ar- visningar, som förekomma i taxan rörande följande artiklar, nemligen: Asfaltrör,
Bobiner, Borstbindarearbeten, i hvad angår derunder upptagna murare- och målare-
borstar, I) egt ar, Filar, Glasmästarediamanter, Guttapercha, Instrumenter, Jern, Kar¬
dor och Kar dläder, Karott, Kautschuk, Liar, Negerhead, Penslar, Raspar, Rör,
Saxar, Skrubbor, Skyfflar och Skaror, Smergelduk, Snus, Spadar, Symaskiner, Så¬
gar, Sågblad och Sågbladsämnen samt Yxor; hemställande Utskottet:
20:o.
att den förändrade lydelse, som enligt bifogade taxeförslag blif¬
va gifven åt de angående nyss uppräknade artiklar i taxan
meddelade hänvisningar, må af Riksdagen godkännas.
Angående
väckt motion „
. om, utför-
selsförbud gaJ
för virke
m. m, en
Slutligen vill Utskottet afgifva yttrande angående eu inom. Andra Kammaren
Herr A. W. Westerdal väckt motion (N:o 2), som hlifvit till Utskottet hänvi-
Under anförande, att skogssköfliug på liera ställen i vårt land bedrefves i
fruktansvärd utsträckning och att det vore af vigt för staten att åtminstone
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
19
för ungskogens skyddande med det snaraste vidtaga allvarliga åtgärder, så att den
med fördel idkade pitpropsindustrien kunde göras om intet, har motionären hem¬
ställt, att Riksdagen “ville för sin del besluta utförselförbud å all sorts rundvirke
under 7 tums topp på 20 fots längd", eller, om detta ej skulle bifallas, å dylikt
virke, “åsätta tull till belopp lika med varans värde", samt att, i fall bestämmel¬
serna uti den emellan de förenade rikena och Frankrike år 1865 afslutade handels¬
traktat skulle anses innefatta hinder för åvägabringandet af de sålunda alternativt
föreslagna åtgärderna, Riksdagen då jemväl måtte “besluta en skrifvelse till Kongl.
Maj:t med anhållan, att Han täcktes af Franska regeringen utverka en sådan mo¬
difikation i nämnde traktat, att hinder ej mötte för utfärdandet af författning i
föreslaget syfte.
På sätt motionären antydt och jemväl vid föregående riksdagar, då liknande
förslag varit å bane, blifvit af Utskottet erinradt, lärer 4:de artikeln af Handels-
traktaten med Frankrike icke medgifva ett omedelbart åvägabringande af den före¬
slagna exporttullen, och motionären har derföre också hemställt, att man skulle
hos Franska regeringen söka utverka en ändring af traktaten i sådan syftning att
detta hinder blefve undanröjdt. Men då ett dylikt medgifvande från Frankrikes
sida naturligen måste betinga motsvarande eftergifter å vår sida, samt det, enligt
Utskottets tanke ingalunda kan för de förenade rikena vara önskligt, att en rubb¬
ning af traktatens bestämmelser för närvarande ifrågasättes, torde, oberoende af
den uppfattning, man i öfrigt kan ega om motionärens förslag, ett afstyrkande
af detsamma, såvidt det icke är förenligt med den åberopade traktaten, ega sitt
fulla berättigande i de af Utskottet nyss antydda förhållanden.
Då emellertid hvad Utskottet sålunda anfört icke torde vara tillämpligt på
motionärens förslag, i hvad det innefattar yrkande om ett utförselsförbud för ifrå¬
gavarande slag af skogsprodukter, föranledes Utskottet att jemväl inlåta sig på
sjelfva hufvudfrågan, eller huruvida de af motionären föreslagna åtgärderna i och
för sig kunna anses gagneliga. Utskottet vill härvid ingalunda bestrida, att mån¬
genstädes ett allt för strängt anlitande af skogstillgången egt rum och att en med
skogens framtida bestånd mera förenlig vård kan på flera ställen vara af ett gan¬
ska trängande behof påkallad. Men detta behof låter deremot, efter Utskottets
förmenande, icke afhjelpa sig på den väg, motionären föreslagit. Den aftorkning
af ungskog, motionären velat förhindra eller inskränka, behöfver icke i och för sig
gifva anledning till några farhågor. Af det kapital, skogen representerar, hemtar
egaren sin ränteafkastning genom den afredning, han låter bedrifva, och om han
dervid afverkar ungskog, i stället för att låta med afkastningens uttagande anstå,
tilldess skogen hunnit blifva äldre, kan sådant under vissa förhållanden vara för
egaren fördelaktigare, men detta är helt enkelt en ränteberäkningsfråga, som ur
det allmännas synpunkt icke eger den betydelse man deråt velat gifva, under för¬
utsättning likväl, att egaren icke för en ögonblicklig vinst uppoffrar all framtida
20 Bevillnings-Utskotlets Betänkande N:o 3.
afkastning af sin egendom, utan låter sig angeläget vara att befordra skogens åter¬
växt och anordna sin skogshushållning så, att han i skogen eger en ständigt ränte¬
bärande tillgång. Enligt hvad kändt torde vara, kan icke heller en väl ordnad
skogsskötsel ega rum, utan en ganska vidsträckt afverkning af ungskog. Då nu
genom motionärens förslag afsättningen af skogsprodukter utaf mindre dimensioner
skulle försvåras och den omtänksamme skogsegaren således förmenas att af sin
egendom hemta den afkastning, förhållandena medgifva, — och detta derföre att
en annan misshushållade med sin skog, — synes det Utskottet temligen uppen¬
bart, hvad erfarenheten ock gifvit vid handen, att en så beskaffad lagstiftning
snarare skulle motverka än befrämja det syftemål, man i detta fall har för ögo¬
nen. Då Utskottet således icke kan erkänna gagneligheten i detta afseende af
sådana åtgärders vidtagande, som fälla inom tull-lagstiftningens område, vill Ut¬
skottet dermed icke hafva bestridt, att icke lagstiftningsåtgärder af annan art möj¬
ligen kunna i detta fall erfordras, hvarförutom Utskottet är lifligt öfvertygadt om
den betydelsefulla inverkan på skogshushållningen i landet, staten kan utöfva ge¬
nom sin egen' verksamhet såsom skogsegare — en verksamhet gagnelig ej blott med
afseende å de rika skogstillgångar, hvilka omedelbart genom statens försorg kunna
blifva föremål för en ändamålsenlig förvaltning, utan äfven och kanske ännu mera
genom det kraftigt manande föredöme, som derigenom lemnas den enskilde och
som säkerligen vida bättre än alla tvångsåtgärder skall bidraga till framgången
af de fosterländska sträfvandena för bevarande åt landet af den källa till rikedom,
det eger i sina skogar.
Efter denna i korthet lemnade redogörelse för Utskottets uppfattning af före¬
varande ämne, tillstyrker Utskottet i enlighet dermed:
21: o.
att Herr Westerdals motion ej må till någon Riksdagens åt¬
gärd föranleda.
Då Utskottet af särskilda skäl ansett sig ännu icke böra till slutlig behand¬
ling företaga de vid tulltaxan fogade Underrättelser om hvad vid taxans tillämp¬
ning iakttagas bör, kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt betänkande
derom; hvilket Utskottet
22:o.
skolat för Riksdagen anmäla.
Stockholm den 21 Mars 1873.
På Utskottets vägnar:
(dust. af Ugglas.
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 3.
21
Tull-Taxa
att lända till efterrättelse från och med
|
den
|
|
|
Qvantitet
|
Införsels-
|
|
för tull-
|
tull.
|
|
beräkningen.
|
Riksmynt.
|
Asfaltrör; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg,
ej specificerade.
Blommor: — — —--— ----- _ —
konstgjorda af tyg, papper, halm, fjäder eller andra
dylika ämnen .............
Bobiner; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg,
eller delar deraf, ej specificerade.
Borstbimlarearbeten: — — — —----— —
1 skålpund
murare- och målareborstar; hänföras till Maskinerier,
Redskap och Verktyg, ej specificerade
Broderade arbeten, — — — .— — —--— —
Anm. Afdrag i vigten eger ej rum för papper, hvarå Bro¬
derade arbeten äro uppfästade.
Deglar; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg,
ej specificerade.
Dricka; se Maltdrycker.
Drufsocker, — — — — — — — — — — —
22
Bcvillnings-Utshottets Betänkande N:o 3.
Filar; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg, ej
specificerade.
Flyttsaker, reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda,
då de af vederbörande tullkammare eller tullinspektion
finnas ej öfverstiga hans behof under resan
Ofriga inkommande gamla och brukade husgeråds-
eller andra lösörepersedlar, när, efter det egaren på
tro och heder afgifvit intyg, att han dem för eget
bruk och icke i handelsafsigt infört, vederbörande tull¬
kammare eller tullinspektion pröfvar dem icke öfver¬
stiga egarens behof.............
Förnär, af hvilket ämne som helst för näringarnes behof
och som kunna hänföras till Maskinerier, Redskap och
Verktyg..............
Garn: — — — _ _ _ _ ____ _ _ _
Qvantitet
för tull¬
beräkningen.
Införsels¬
tull.
Riksmynt.
Fria.
Fria.
segel- och bind-..........
jute-
ofärgadt och oblekt......,
fargadt eller blekt........
1 skålpund
1 skålpund
10
Fritt.
Glasmästarediamanter, infattade; hänföras till Maskine¬
rier, Redskap och Verktyg, ej specificerade.
Grönsaker, friska...............
Guttapercha —
Fria.
andra slag, ej specificerade, och som ej äro hänför¬
liga till Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar
deraf ................
1 skålpund
40
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
23
Instrumenter:
Qvantitet
|
Införsels-
|
för tull-
|
tull.
|
beräkningen.
|
Kiksmynt.
|
handtverks-; tullbehandlas såsom Maskinerier, Redskap
ock Verktyg, ej specificerade.
musikaliska-: ----— — — — —- — — — —
gjutgods, allt annat, ej specificeradt;
till jernvägsmateriel samt till maskinerier, eller
delar deraf; tullbehandlas såsom Maskinerier,
Redskap och Verktyg, ej specificerade.
smidt eller valsadt,
jernvägsmateriel, maskinerier, eller delar deraf;
tullbehandlas såsom Maskinerier, Redskap och
Verktyg, ej specificerade.
Kardor och Kardläder; hänföras till Maskinerier, Redskap
och Verktyg eller delar deraf, ej specificerade.
Karott; se Tobak, arbetad, andra slag.
Kautschuk:----— — — — —--—
andra slag, ej specificerade, och som ej äro hänförliga
till Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar deraf
1 skålpund
Knappar af sammansatta eller, såsom arbetade, ej spe¬
cificerade ämnen............
Anm. Då knappar------------
— —----------förfärdigade.
Anm. Vid knappars förtullning eger afdrag ej rum för
vigten af papperskartor, hvarå de äro uppfästade.
Knifvar: ----- — — — — — — — — — —
1 skålpund
bords- och andra slag ej specificerade, samt gafflar:
24
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
|
Qvantitet
|
Införsels-
|
|
för tull-
|
tull.
|
|
beräkningen.
|
Kiksmynt.
|
med skaft af silfver, pläter, elfenben eller hvalross-
tänder..........
|
1 skålpund
|
|
50
|
Korkar, skurna, utan beslag........
|
1 skålpund
|
|
15
|
med beslag.........
|
1 skålpund
|
__
|
50
|
Korkbark .....
|
Fri.
|
Korksulor.....
|
1 skålpund
|
|
15
|
i förening med väfnad eller skinn......
|
R:dr 100 Runt
|
10
|
—
|
Liar; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg, ej
|
|
|
|
specificerade.
|
|
|
|
Maskinerier, Redskap och Verktyg eller delar deraf, ej
|
|
|
|
specificerade.............
|
|
Frii
|
i.
|
Malmstuffer.
|
|
Fria.
|
Maltdrycker:
|
|
|
|
på lat:
|
|
|
|
porter.............
|
1 skålpund
|
|
3
|
andra slag...........
|
1 skålpund
|
—
|
2
|
på buteljer eller krus:
|
|
|
porter.............
|
1 kanna
|
—
|
30
|
andra slag..........
|
1 kanna
|
__
|
20
|
Mandel.......
Negerhead; hänföres till Tobak, arbetad, andra slag.
Nålar af annat ämne än guld och silfver och ej hänför-
|
1 skålpund
|
|
15
|
liga till Bijouterivaror..........
Anm. Afdrag i vigten göres ej för papper, hvari nålar äro
inlagda eller uppstuckna.
|
1 skålpund
|
|
20
|
Penslar; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg,
|
|
|
|
ej specificerade.
|
|
|
|
Porter; se Maltdrycker.
|
|
|
|
Raspar,
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 3.
25
)
Qvantitet
|
Införsels-
|
för tull-
|
tull.
|
| beräkningen.
|
Riksmynt.
|
Raspar; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg, ej
specificerade.
Redskap eller delar deraf, ej specificerade; se Maskinerier,
Redskap och Verktyg.
af jern eller annan metall, äfvensom tegelrör; hän¬
föras till Maskinerier, Redskap och Verktyg, ej
specificerade.
Saxar:
skräddare-, trädgårds-, ull- och öfverskärare- samt j
saxar till klippning af plåtar och bleck; hänföras
till Maskinerier, Redskap och Verktyg, ej specificerade.
Skor af yllefilt med lädersulor; förtullas såsom Skomakare¬
arbeten, andra slag.
— — — utan lädersulor; förtullas såsom Yllefilt.
Skrubbor; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg,
ej specificerade.
Skyfflar och Skaror af jern; hänföras till Maskinerier, Red¬
skap och Verktyg, ej specificerade.
Smergelduk; hänföres till Maskinerier, Redskap och Verk¬
tyg) ej specificerade.
Snus; hänföres till Tobak, arbetad, andra slag. — — —
Spadar; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg,
ej specificerade.
Svafvelsyra...... ........ Fri
Bill. till Riksd. Prof, 1873. 5 Sami 1 Afd. 3 Käft, 4
26
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
|
Qvantitet
|
Införsels-
|
|
för tull-
|
tull.
|
|
beräkningen.
|
Riksmynt.
|
Symaskiner; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verk¬
tyg, ej specificerade.
Sågar, försedda med skaft; hänföras till Maskinerier, Red¬
skap och Verktyg, ej specificerade.
Sågblad och Sågbladsämnen eller otaggade Sågblad; hän¬
föras till Maskinerier, Redskap och Vei’ktyg, ej speci¬
ficerade.
Tobak:
oarbetad, blad och stjelk........
|
1 skålpund
|
|
'
29
|
arbetad:
cigarrer och cigarretter.....
|
1 skålpund
|
|
85
|
andra slag.........
|
1 skålpund
|
—
|
35
|
Verktyg eller delar deraf, ej specificerade; se Maskinerier,
Redskap och Verktyg.
Väfnader:------— — — — — — — — —
linne- eller kamp-
segelduk och tältduk......
|
1 skålpund
|
|
8
|
jutegarnsväfnad:
oblekt och ofärgad ....
|
|
Fri
|
|
blekt eller färgad ....
|
1 skålpund
|
|
18
|
andra slag — — — — — — —
\
Yxor; hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg, ej
specificerade.
Öl; se Maltdrycker.
|
|
|
|
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
27
Reservationer:
Emot 4:de punkten:
af Herr Bennich;-
Emot 17:de punkten:
l:o af Herr Ola Andersson: “Då tobak ej är någon nödvändighetsvara; då
således ej samma skal som gälla för tullnedsättning å varor af sistnämnda slag här
äro tillämpliga; då uppmuntran till en stegrad förbrukning ingalunda torde vara
på sin plats; då någon konsumtionsskatt ej blifvit på samma gång föreslagen och
ej heller utan svårigheter låter sig genomföra; då det torde vara tvifvelaktigt om
statens inkomster genom tullnedsättningen skulle ökas eller ens komma att bibe¬
hållas vid de belopp, som med nuvarande tullbestämmelser kunna ingå; då möjli¬
gen, utan någon enda fördel för staten, endast skulle åstadkommas en — men
äfven den tvifvelaktig — prisnedsättning å den inhemska tillverkningen, och då
konkurrensen mellan de inhemska tillverkarne väl i det närmaste reglerar priserna
till det måttliga, hemställer jag:
att nuvarande tullsatser å all slags tobak bibehållas oför¬
ändrade".
I denna reservation instämmer Herr G. A. Jönsson.
2:o af Herr P. Ericsson: “Emot Utskottets förslag, att å cigarrer och ci¬
garretter nedsätta införseltullen från 1 R:dr 30 öre till 85 öre per skålpund får jag
anföra min reservation, emedan jag tror, att en så stor nedsättning ej kommer att
lemna staten förökade inkomster, som skulle vara egentliga syftemålet med Utskot¬
tets förslag, utan snarare verka motsatsen, alldenstund sämre cigarrer troligen ej
införas, utan blott de bättre sorterna, som tåla draga en högre tull. Om någon
nedsättning skall komma i fråga, anser jag tullen å cigarrer och cigarretter åtmin¬
stone ej böra sättas lägre än 1 R:dr per skålpund11.
3:o af Herr J. F. Fredricson: “Emot Utskottets beslut i 17:de punkten,
att föreslå nedsättning af införseltullen för cigarrer från hittillsvarande 1 R:dr 30
as
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
öre per skålpund till 85 öre och för artikeln snus från 50 öre till 35 öre per skålpund
får jag reservera mig, emedan en så stor nedsättning, efter mitt förmenande, på
samma gång den skadar våra inhemska tobaksfabrikör, äfven för statskassan skulle
verka eu stor minskning i tullinkomsterna. Det är dessutom en redan länge er¬
känd sanning, att det hvarken är behöfligt eller nyttigt utan tvärtom skadligt att
vid hvarje riksdag göra ändringar i tulltaxan. I förevarande hänseende kunna
dessutom icke några fullgiltiga skäl anföras, om icke dit skulle räknas, att de
förmögnare blefve genom nedsättningen i tillfälle att för ett billigare pris röka
utländska cigarrer och taga sig en pris snus af utländsk tillverkning. Dessa skäl
kunna så mycket mindre af mig antagas, som jag är förvissad derom att det
icke bör finnas någon, som för sin njutning begagnar dessa artiklar, den der skulle
vilja undandraga sig erläggandet af den afgift, som i form af tull derå kommer
statskassan till godo. Jag hemställer derföre att de af Utskottet i denna punkt
föreslagna tullnedsättningar icke måtte vinna Riksdagens bifall®.
Emot 21\sta punkten (angående Herr Westerdals motion):
af Herr A. Andersson från Göteborgs och Bohus län, som för sin del an¬
såg, att enligt motionärens yrkande en underdånig skrifvelse borde aflåtas i syfte att
åvägabringa utförselsförbud för det i motionen omförmälda slag af virke.
STOCKHOLM, tryckt hos A. L. Norman, 1873.