Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.
1
N:o 76.
Ank. till Riksd. Kansli den 29 April 1872, kl. 8 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition i fråga
om ler edande af garnison i Carl skr om samt angående an¬
vändandet af det vid 1871 års lagtima riksdag beviljade
extra anslag af 65,000 R:dr till uppförande af stall och
ridhusbyggnader för fyra åkande batterier af T endes
artilleriregemente.
(lista U.-A.).
Uti en den 12 innevarande månad till Riksdagen aflåten nådig pro¬
position (N:o 30) har Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad Chefen för
Landtförsvars-departementet enligt ett den nådiga propositionen bilagdt stats¬
rådsprotokoll inför Kongl. Maj:t anfört och hemställt, i nåder föreslagit Riks¬
dagen, att det under Fjerde Hufvudtiteln uppförda anslag till marinregementet
af 248,228 R:dr 40 öre — i den mån det genom regementets indragning
blefve disponibelt och följaktligen skulle enligt 1871 års lagtima Riksdags
beslut till statsverket ingå — måtte ställas till Kongl. Maj:ts förfogande, att
till erforderligt belopp användas för upprätthållande af garnison i Carls-
krona, intilldess detta behof blefve på annat sätt uppfyldt, samt att, i hän¬
delse af Riksdagens bifall till berörda förslag, Riksdagen jemväl måtte med¬
gifva, att det extra ordinarie anslag af 65,000 R:dr. som i nu gällande
riksstat finnes för Landtförsvars-departementet anvisadt till stall och ridhus i
Carlskrona, finge i stället användas till uppförande af dylika byggnader i
Landskrona.
Utaf omförmälda statsråds-protokoll inhemtas, hurusom Herr Statsrådet
och Chefen för Landtförsvars-departementet, efter redogörande för den be¬
handling, frågan om uppförande i Landskrona af stall- och ridhusbyggnader
Bih. till Riksd. Prof, 1S72. 4 Sami. 1 Afd. 40 Häft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 76.
för tre sqvadroner af husarregementet Konung Carl XV vid nästlidet och
innevarande års riksmöten vunnit, vidare anfört, att, då Riksdagen på olika
grunder år efter annat och nu senast för år 1873 vägrat att bevilja nödiga
medel för genomförandet af en anordning, hvarigenom det värfvade kaval¬
leriet i Skåne skulle erhålla en efter både Kongl. Maj:ts och Riksdagens
åsigt lämpligare förläggning, och då det svårligen kunde antagas, att en
sådan ny arméorganisation och i sammanhang dermed en sådan utvidgning
af det värfvade kavalleriet, som enligt Riksdagens uttalade förmodan kunde
leda till behofvet af flera dylika truppers inrymmande i de skånska städerna,
skulle snart blifva antagen och bringas till verkställighet, nödgades Herr
Departementschefen af detta ärendes behandling inom representationen draga
den slutsats till ledning för sitt vidare förfaringssätt, att medel för den åsyf¬
tade sammandragningen af husarregementets spridda sqvadroner icke voro
att motse, förrän möjligen under en aflägsen framtid; och då sålunda den
sammanhängande organisationen, i hvilken artilleritruppers förläggande till
Carlskrona ingick såsom en del, blifvit i väsendtlig mån rubbad, vore det
numera vid sakens betraktande ur synpunkten af artilleriets fördel, icke vi¬
dare skäl att från Landskrona till annan plats förflytta der redan befintliga
batterier, enär det artilleri, som skulle uppsättas, både naturligast, snarast
och bäst danades på en plats, der det sedan länge varit hemmastadt, och å
en ort, der rekrytering och remontering visat sig lätt och tillfredsställande
till följd af folklynnets beskaffenhet — der vapnets utveckling och fulländ¬
ning underlättades genom tillfället att kunna sammanföra och öfva det ge¬
mensamt med trupper af andra vapenslag — och der det genom jernväg
egde direkt förbindelse med hufvuddepoten i Christianstad. Icke heller syntes
det vara ekonomiskt välbetänkt, att under nuvarande förhållanden, utan tvin¬
gande skäl, låta de fullt brukbara byggnaderna i Landskrona stå obegagnade,
på samma gång man underkastade sig de betydliga kostnader, som en flytt¬
ning af artilleriet till Carlskrona skulle medföra. Men då de omnämnda
fyra batterierna artilleri varit afsedda att äfven till någon del utgöra gar¬
nison i Carlskrona, blefve genom den föreslagna förändringen den omsorg,
som funnes af omständigheterna i första rummet påkallad, Carlskronas för¬
seende med en besättning, hvilken i denna högst vigtiga vapenplats vore
oundgängligen nödig och hittills utgjorts af marinregementet, men i mån af
detta regementes indragning, måste annorlunda beredas. Den härtill mest
lämpliga och med minsta svårigheter förenade utvägen, syntes Herr Depar¬
tementschefen vara, om det på Fjerde Hufvudtiteln uppförda anslag till
marinregementet af 248,228 R:dr 42 öre, i den mån det genom regementets
indragning blefve disponibelt och följaktligen skulle enligt ofvan anförda be¬
slut af 1871 års lagtima Riksdag ingå till statsverket, ställdes till Kongl.
Maj:ts nådiga förfogande att till erforderligt belopp användas för upprätt¬
3
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.
hållande af garnison i Carlskrona, intill dess detta behof blefve på annat
sätt uppfyldt.
Då ^således Herr Departementschefen funnit det under förhanden va¬
rande förhållanden af så väl militära som ekonomiska skäl mest lämpligt
att till Landskrona förlägga de åkande fältbatterier af Yendes artillerirege¬
mente, hvilka varit såsom garnison i Carlskrona påräknade, torde Riksdagen
S.å _ mycket mindre ega anledning att lägga hinder i vägen för den sålunda
förändrade planen i afseende a artilleriets förläggning, som genomförandet af
denna plan enligt Utskottets åsigt icke bör föranleda större kostnader än som
otvifvelaktigt blifvit en följd af den ursprungliga planens tillämpning. Visser¬
ligen uppkommer derigenom behof af annan garnison för Carlskrona och
dervarande befästningar, men om än icke den qvarvarande styrkan af marin¬
regementet skulle vara för ändamålet tillräcklig, torde ifrågavarande garni-
sonstjenst utan svårighet kunna med användande af under händer varande
medel genom tillfälliga åtgärder uppehållas, intill dess fullständigt förslag till
ordnande af garnison för ifrågavarande vapenplats kan hinna utarbetas och
för en kommande Riksdag framläggas.
Utskottet får alltså hemställa:
o) att Kongl. Maj:ts nådiga förslag angående disposi¬
tionen af anslaget till marinregementet icke må af Riks¬
dagen bifallas;
och
b) att Riksdagen må för sin del medgifva, att det
extra ordinarie anslag af 65,000 R:dr, som i nu gällande
riksstat tinnes för Landtförsvars-departementet anvisadt till
stall och ridhus i Carlskrona, får i stället användas till
uppförande af dylika byggnader i Landskrona.
Stockholm den 29 April 1872.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARVID FR:SON POSSE.
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.
Reservationer:
af Herr E. af Klint: “Då marinregemente* som, bland annat, hade
till åliggande att bestrida den vanliga garnisonstjenstgörmgen i Carlskrona,
öfverflyttades från Hettan till arméen, åtog sig i och med detsamma, enligt
mitt förmenande, Chefen för Landtförsvars-departementet att draga försorg om
upprätthållandet af ifrågavarande tjenstgöring. Denna min åsigt befästas ännu
mer deraf att, då nämnde Departementschef tillstyrkte upplösningen åt mann-
regementet, detta skedde i sammanhang med förslaget att till Carlskrona för¬
lägga en del af Yendes artilleriregemente.
Emellertid har fråga nu uppstått att det för Carlskrona afsedda deta¬
chement utur Yendes artilleriregemente icke der skall stationeras och utåt
marinregementet återstår så ringa nummerstyrka (den är i närvarande stund
1",0 man korporaler och soldater, och den minsta styrka, hvarmed garnisonen,
enligt officiel uppgift, kan bestridas, är 112 man) att det med all säkerhet
kan antagas att denna innan kort, till följd af afgång, blir otillräcklig såsom
ensam garnisonstrupp derstädes, hvilket antagande Utskottet äfven i sm mo¬
tivering erkänner; — jag finner således all anledning tillstyrka:
att Riksdagen måtte så till vida bifalla Kongl. Maj:ts nådiga proposi¬
tion, att hvad af det under Fjerde Hufvudtiteln uppförda anslag till marm-
regementet af 248,228 R:dr 42 öre under innevarande och nästkommande år
blifver disponibelt, ställes till Kongl. Majds disposition, att till erforderligt be¬
lopp användas för upprätthållande under samma tid af garnison i Carlskrona1';
af Friherre J. Stjernhlad och Grefve C. Beck-Friis, hvilka instämde i
det utaf Herr af Klint gjorda tillstyrkande;
af Grefve L. af Ugglas: “Uti Kongl. Maj:ts till 1871 års lagtima
Riksdag atgifna nådiga Proposition angående landtförsvare tsordnande, var för
artilleriets organisation ibland annat föreslaget att förlägga 4 åkande batterier
uti Carlskrona, och äskade Kongl. Maj:t, till följd härutaf, att Riksdagen matte
till uppförande af stall och ridhus i Carlskrona anslå 65,000 R:dr. Det sär¬
skilda Utskott, som behandlade denna fråga, yttrade att “då det syntes vara
ekonomiskt fördelaktigt att, genom uppförande af dessa byggnader och ....
användandet af marinregementets lokaler, erhålla ett artilleri etablissement
för 4 batterier. Utskottet hemställde: att till stall och ridhus i Carlskrona
måtte anvisas ett extra anslag af 65,000 R:dr. Denna hemställan bifölls åt
Riksdagen*! ^ församlade Riksdag åter har Kongl. Maj:t, under den 12
April, hemställt att detta anslag af 65,000 R:dr, anvisadt till stall och rid¬
hus i Carlskrona, måtte i stället fä användas till uppförande af dylika bygg¬
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.
5
nader i Landskrona. Den tilltänkta organisationen af artilleriet, i hvad an¬
går förläggandet af en del utaf detsamma till Carlskrona, synes således vara
af Kongl. Maj:t öfvergifven.
Jag ämnar nu icke ingå uti närmare pröfning af den fråga, huruvida
nämnda 4 batterier lämpligast skulle i Carlskrona eller Landskrona förläggas.
Till sådan pröfning synes mig icke Kongl. Maj:ts Proposition, sådan den nu
föreligger, gifva tillräckfg anledning. Yäl framgår af statsråds-protokollet
att nuvarande Departementschefen finner åtskilliga skäl tala för förläggnin¬
gen uti sistnämnda stad; men att dessa skäl icke kunna vara tillfyllestgörande,
att skäl och motskäl icke äro uttömda, eller ens af Herr Departementschefen
sjelf tillräckligt öfvervägda för att hans omdöme i frågan nu skulle vara stad¬
gadt, synes af slutorden uti sagda protokoll, då Herr Departementschefen
yttrar: att stall och ridhus i Landskrona “lära i alla händelser blifva behöf-
liga, vare sig att kavalleri eller en ökad och med hästar försedd artilleristyrka
skulle dit förläggas.11
Men, vid sådant förhållande, då frågan icke ens för Herr Departe¬
mentschefen synes fullt utredd och klar och, än mindre, fullt bjudande skäl
blifvit för Riksdagen framlagda, kan väl Riksdagen då, med bibehållande af
aktning för sig sjelf — en aktning, som genom lättfärdigt handlingssätt för-
spilles — upprifva ett beslut, som det för ett år sedan fattade. Jag upp¬
repar ånyo hvad jag här ofvan sagt. Jag bestrider icke nu möjligheten utaf
att förläggningen i Landskrona kan hafva öfvervägande fördelar — jag vill
till ock med antaga donna möjlighet, men jag fordrar — och Riksdagen åt¬
minstone torde hafva rätt att fordra — att, innan den går att ändra ett fat-
tadt beslut, skälen dertill blifva fullt öfvertygande framställda och att äfven
de ekonomiska följder, hvilka beslutet skall medföra, i deras fulla omfattning
för Riksdagen framläggas.
Att en genomgående pröfning före beslutets fattande är af högsta vigt,
icke allenast för Riksdagen utan möjligen ännu mera för Kongl. Maj:t, synes
för mig klart. Ty om denna Riksdag, såsom ett slags förtroendevotum, skulle
bevilja hvad Kongl. Maj:t begärt, utan att hafva väl genomtänkt de konse-
qvenser hvartill beslutet leder, men en kommande Riksdag inför hvilken dessa
konsoqvenser framläggas uti anslagsfordringar för artilleri-etablissementets full¬
bordande, för nybyggnader åt de kavallerisqvadroner, hvilka icke derefter uti
Landskrona kunna inrymmas och slutligen för underhåll af garnison i Carls¬
krona, ryggar tillbaka för dessa utgifter och vägrar anslag till densamma, i
hvad ställning har väl då regeringen försatt sig och — hvad värre är —
försatt åtskilliga af våra militära behof.
Jag vet att man anser brådskande att fatta beslut i föreliggande
fråga, enär artilleriets pågående organisation med denna sammanhänger.
Bih. till Biksd. Brok 1872. 4 Sami. 1 Afd. 40 Höft. 2
6
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 70.
Önskligheten af organisationens snara genomförande förnekar icke jag.
Men mig synes att, om äfven, genom att till mognare betänkande hänskjuta
Kongl. Maj:ts nu afgifna proposition, denna organisation till någon mindre
del något försenades, denna olägenhet är af vida mindre betydelse än den
skada skulle vara, som af ett förhastadt beslut kunde uppstå, så för
regeringen sjelf, som för Riksdagen och dess anseende.
Jag anhåller derföre vördsamt att Riksdagen, då fullständig utredning
af frågan nu icke föreligger, måtte för närvarande afslå Kongl. Maj:ts nådiga
proposition om öfverflyttande till byggnader uti Landskrona af det för stall
och ridhus i Carlskrona af sistförflutna Riksdag beviljade anslag.
Härutaf följer äfven att, då, intill dess nämnda öfverflyttning sker,
ingen svårighet möter att uti Carlskrona förlägga de 180 man fotartilleri,
som nu uti Landskrona finnas, jag icke anser behof förefinnas att anvisa
särskilda medel för upprätthållande af garnisonstjenstgöringen uti förstnämnda
stad, hvarföre jag måste hemställa att Kongl. Maj:ts proposition, äfven i denna
del må af riksdagen afslås";
af Herrar Friherre F. A. Funck, F. q.Brmewite, C. Petrc, C. E.
Casparsson, C. Ekman, Friherre F. von Essen, och E. O. Falck, livilka
förenade sig i det yrkande, som i afseende å mom b blifvit af Grefve af
Ugglas framstäldt.
o o
STOCKHOLM, TKYCKT HOS ISAAC MABCUS, 1872.