8tats-Utslcottets Utlåtande. N:o 27.
1
N:o 37.
Ank. till Eiksd. Kansli den 1 Mars 1872, kl. 2 e. m.
Utlåtande,
i anledning af väckt motion om beviljande af anslag för upp¬
rensning af åtskilliga vattendrag inom Norrbottens län.
(R A.)
Med åberopande af ett utaf Löjtnanten vid Kongl. Väg- och Vattenbyggnads-
korpsen J. F. Cornell uppgjord! kostnadsförslag i afseende å floltregleringen efter
en del af Pile eif, Grundseleelfven, Lomträskbäcken och nedre delen af Abmoelfven
inom dels Arvidjaurs lappmark, dels Pile socken af Norrbottens län, uppgående till
en summa af 176,430 R:dr, hvarigenom skulle komma att sättas i floltbart skick
18J mil af nämnda vattendrag, bar Herr A. Bäcksträtn uti en inom Andra Kam¬
maren väckt motion (N:o 84) hemställt,
att Riksdagen måtte bevilja berörda af Löjtnant Cornell efter undersökning
föreslagna 176,430 R:dr, för att sätta vissa uppgifna delar af Pile-, Grundsele- och
AbmoeUvarne, äfvensom Lomträsk- och Ljuslräskbäckarne i (lottbart skick, om ej på
en gång, så under 3 å 4 år, eller ock att halfva stubböreafgiften, som utgår från
Pite elfs flodområde, måtte för ändamålet anvisas, att genom Kongl. Maj:t öfver-
lemnas till dess Refallningshafvande i Norrbottens län, för att medelst entreprenads
föranstaltande eller på annat lämpligt sätt verkställa den i kostnadsförslaget upp¬
tagna floltregleringen så fort ske kan, samt att Riksdagen dessutom ville förslagsvis
anslå 5,000 R:dr till undersökning och upprättande af kostnadsförslag, för att sätta
i flottbart skick öfriga delar al Pile- och Abmoelfvarne äfvensom de i Pite eif från
lappmarkerna i öfrigt utfallande vattendragen Warjesån, Sikån, Tilijock, Juckeljoek
och Auratsjock m. (1.
Bih. till Riksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 Afd. 16 Höft.
1
2
Stats-Vtskottets Utlåtande N:o 27.
Under erinran att hvarken staten eller industrien kunna draga någon nämn¬
värd fördel af de betydliga skogstillgångar staten eger inom Norrbottens län —
och hvilka, enligt den vid skogskomitéens betänkande fogade tabellen D f. utgjorde
55 % af samtliga kronoskogar inom de 5 Norrländska länen — så framt icke de
derför erforderliga kommunikalionslederna, vattendragen, sättas och hållas i sådant
flottbart skick att skogsprodukter kunna på dem Iramflottas, har motionären fästat
uppmärksamheten derpå, att af de inom Norrbottens län befintliga kronoskogar
omkring 50 % ligga invid öfra delen af Pite eif och deri ofvanför Fällforssen
fallande vattendrag, utgörande enligt en motionen bifogad, af kommissions- och afvilt-
ringslandtmätaren Karl Grape år 1871 upprättad karta, omkring 3| qvadralmi!
inom Jockmock, 24,6 5 inom Arvidsjaur och 32,84 inom Arjeploug, eller tillhopa
nära 64 qvadratmil. Motionären har vidare uppgifvit, att inom denna betydliga
skogsvidd, som för det mesta skall bestå af urskogar, der, i brist på flottbara
vattendrag, ännu föga utverkning kunnat ega rum och icke heller skall kunna
komma till stånd, förr än floltledsreglering varder med kraftig hand företagen, hundra¬
tusentals träd af den öfvermogna skogen genom tidens åverkan förstöras samt utfalla
och förruttna, utan att tillgodokomma hvarken staten eller den enskilde, men till
stor skada och hämmande inverkan äfven för den unga skogens tillväxt. Väl hade,
tid efter annan, flotlleder öppnats af enskilda personer; men, såvida dermed afsetts
att åtkomma statens skogar, hade kronan helt naturligt lätt beslå kostnaderna genom
lägre stubböreafgifter och den icke så sällsynta ololliga afverkning, som i dylikt fall
förekommit. De lloltleder, som sålunda tillkommit, vore dock, enligt motionärens
tanke, icke att jemföra med dem, som här vore i fråga, då de förra nästan uteslu¬
tande varit belägna nedåt kusten. Motionären förmodade derför all, om ifrågava¬
rande flottreglering skall öfverlemnas åt den enskilda företagsambeten, densamma
antingen blifver helt och hållet ogjord och således dessa skogsrikedomar af millioner träd
dömda till förruttnelse på stället, eller ock staten får betala så dyr rensningskostnad,
att någon nämnvärd inkomst icke skulle vara alt påräkna, enär i bägge fallen all
tällan vore afskuren för allmänheten. Ty i förra fallet vore icke möjligt alt trans¬
portera något derifrån och i sednare fallet skulle endast några förmögna sågverks-
egare och skogsköpare kunna öfvertaga afverkningen — och det blott af större
skogsvidder och på längre tid — hvilka kapitalstarkare spekulanter i sådant fall
finge skogen nästan till skänks, för alt af dess afverkning i största möjliga skala
få en riklig ersättning för rensningskostnaden; och dermed vore äfven all fri kon¬
kurrens afskuren till föga båtnad för kronan och allmänheten. Förslag om ett dylikt
kapitalstarkt bolags bildande, för att öfvertaga skogsafverkningen i dessa vidsträckta
trakter, vore ock redan under utarbetning, i ändamål att bos Kongl. Styrelsen
utverka tillstånd alt derstädes i 20 års tid afverka 100,000—150,000 träd årligen,
mot erläggande al endast 40 öre pr träd, deraf dock blott 20 öre skulle i sjelfva
verket till Staten erläggas, men de återstående 20 användas till floltledsrensningar,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
3
som bolaget förbunde sig verkställa, naturligtvis blott så långt medlen räckte. Efter
20 år skulle, enligt samma plan, kronan ega att å berörda skogstrakter upplåta
afverkningen till fri täflan, men bolaget dock hafva förmånsrätt att öfvertaga de af
blifvande medspekulanler gjorda anbuden. Ehuru motionären icke ville bestrida att
detta förslag utgått från ren patriotism, hyste han dock betänkligheter vid att så
bortslumpa kronans dyrbara egendomar för längre tid, ja man kunde säga nästan
för all framtid. Under ett jemnt stigande pris på skogseffekter borde icke heller
staten skygga tillbaka för kostnader, som säkerligen skulle i dubbelt mått återbetala
sig. Det vore möjligt alt, om ock berörda flottreglering medtoge 300,000—400,000
Riksdaler, den kunde under loppet af några år vara verkställd, hvarefter staten både
att påräkna för 400,000—200,000 träd, årligen derifrån till fri täflan upplåtna,
icke allenast, såsom nu kan motses, blott 20 öre trädet, utan helt visst detta
belopp flerdubbelt.
På dessa och flera anförda skäl har motionären uttryckt den åsigt, att flott¬
leder borde öppnas på alla de ställen, der sådant befinnes nödigt för framflottande
af den mängd skogsprodukter kronan har att från sina skogar aflåta, men att detta
borde ske af kronan sjelf, som således sattes i tillfälle alt upplåta sina skogspro¬
dukter till fri täflan åt den högstbjudande, hvarigenom staten skulle bereda sig
sjelf, industrien och den arbetande befolkningen de möjligaste största fördelar.
Härigenom åsladkommes att afverkningen blefve jemnt utbredd öfver det hela, hvar¬
förutan en ordnad skogshushållning, synnerligast i Norrbotten, knappast vore tänk¬
bar, då de nedra skogsdelarne eller de vid de flottbara vattendragen varande sko-
garne äro så medtagna, att derå, med deras framtida bestånd, för närvarande föga
kan afverkas. Men kunde den öfra delen genom tlottleders öppnande göras till¬
gänglig, så att den behöflig» afverkningen kunde under loppet af 4 5 å20 år
sträckas till dessa urskogar, och den nedra, mera än nog anlitade skogen, deremot
besparas, hvarefter afverkningen, i mån af återväxt, öfver det hela utbreddes, så
vore sedermera, enligt motionärens tanke, en mera ordnad skogshushållning möjlig.
Dessutom borde, om kronan sjelf disponerade öfver flottlederna, det blifva lättare
att vidtaga lämpliga mått och steg för den olofliga skogsafverkningens hämmande.
Stats-Utskottet, som funnit de af motionären gjorda framställningar i hög grad
påkalla Riksdagens uppmärksamhet och i följd deraf ansett nödigt att söka skaffa sig
tillförlitlig visshet angående riktigheten af de utaf motionären lemnade upplysningar
och yttrade åsigter, har, på derom framställd begäran, utaf Kongl. Skogsstyrelsen
fått emottaga bifogade promemoria, som i allt väsendtligt bekräftar motionärens
uppgifter. Vid sådant förhållande och då Utskottet icke kunnat förbise vigten deraf
att kraftiga åtgärder vidtagas för tillgodogörande af de betydliga skogstillgångar, som
staten eger inom Norrbottens län, men dessa åtgärder icke torde böra inskränkas
till upprensning af endast de i motionen omförmälda vattendrag, utan till äfventyrs
omfatta äfven Luleå och Torneå elfvar samt andra vattendrag inom nämnda län,
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
men Riksdagen, i frågans närvarande skick och innan på noggranna undersökningar
grundad kännedom vunnits om ungefärliga beloppet af de kostnader, som för ända¬
målets vinnande blifva behöfliga, svårligen lärer kunna eller vilja på enskild motionärs
framställning anvisa medel för de af honom förordade strömrensningarnes verkstäl¬
lande, eller eljest ingå i pröfning af hvad som för tillgodogörande af kronans
skogar i Norrbotten bör åtgöras anser sig Utskottet, nu endast böra hemställa, alt
Riksdagen måtte besluta:
l:o) att uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t
behagade låta, genom sakkunnige och tillförlitlige samt med
norrländska flottningsförhållandena fullt förtrogna personer, icke
allenast verkställa en på noggranna undersökningar grundad
utredning om lämpligaste sättet att genom upprensning af de
särskilda vattendragen inom Norrbottens län försätta dem i
sådant skick, alt staten må kunna tillgodogöra sig sina inom
nämnda län befintiiga skogstillgångar, utan ock, i öfverensstäm¬
melse dermed, uppgöra planer och kostnadsförslag rörande dessa
rensningsarbetens utförande; samt att Kongl. Maj:t måtte till
nästkommande Riksdag göra de framställningar och förslag,
hvartill Kongl. Maj-.t må finna en sådan utredning föranleda; och
2:o) att, för bestridande af kostnaderna för ifrågavarande
undersökningar samt upprättandet af nödiga planer och kost¬
nadsförslag, till Kongl. IVlajits disposition på Riksgälds-kontoret
för innevarande år anvisa ett anslag af Femton lusen Riksdaler.
Stockholm den IMars 1872.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Frrson Posse.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
5
l!
Ö. P. M.
Med afseende å en till Stats-Utskottet remitterad motion angående anslag till
elfrensmngar eller till erforderliga undersökningar i och för sådana arbeten, torde
följande upplysningar få meddelas.
För att statsverket må komma i åtnjutande af den inkomst från de allmänna
skogarne i Norrland, som dessa kunna och höra lemna, måste konkurrens mellan
köparne af virke från nämnda skogar möjliggöras. De betydliga kostnader, som
erfordras för upprensning al' fiottningsleder och strömbyggnader i de vattendrag,
hvilka skola göra skogarne åtkomliga, förhindra emellertid mångenstädes en allmän¬
nare täflan vid försäljningen af kronans virke och föranleda, att detta, som, för att
bära ifrågavarande kostnader, måste säljas i större partier, ofta mot allt för lågt
pris tillfaller endast de kapitalstarkaste sågverksegarne och bolagen, då deremot,
om upprensade och med erforderliga strömbyggnader försedda fiottningsleder redan
vore till finnandes, priset på virke skulle blifva betydligt högre ej allenast af den
anledning, att köparen vore fri från strömrensningskostnader, utan synnerligasl derför
alt hemmansegare och nybyggesinnehafvare i orterna i så fall kunde konkurrera
med sågverken vid inköp af virke, för hvars försäljande i smärre poster hinder då
ej förefunnes. Den utväg, som nu begagnas, för alt så småningom få flottnings-
lederna till kronoparkerna öppnade och derefter kunna påräkna fördelaktigare afsätt¬
ning för skogsalster, är att, för en efter olika förhållanden lämpad tid af fem, tio
eller femton år försälja afverkningsrätten till gröfre virke å dessa skogar, mot vilkor,
bland andra, att köparen vid afverkningstidens slut lemnar flotlningslederna i upp-
rensadt skick och försedda med nödiga strömbyggnader. Genom att nu åtnöja sig
med det ringare pris, som virket betingar i följd af de kostnader för köparen,
hvilka med uppfyllande af nämnda vilkor äro förenade, betalar kronau sjelf medel¬
barligen elfrensningarne. Men som undersökningen af vattendragen genom ojäfvig
och sakkunnig person ej före köpet verkställes, så är kännedomen af dessa kostnader
samt den prisnedsältning å virket, som af dera skäligen kan föranledas, högst ofull¬
ständig, och antagligen är berörda prisnedsältning — som, vid nu saknad kännedom
Bih. till Biksd, Prot, 1872. 4 Sami. 1 Åfd. 16 fflft, 2
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
om strömrensningskostnaderna, endast skulle kunna regleras genom konkurrens,
hvilken åter, enligt hvad ofvan är framhållet, i de flesta fall ingalunda förefinnes i
tillräcklig grad —- vida större än som i verkligheten skulle erfordras, för att mot¬
svara kostnaden vid slrömrensningarne. Kronan får således mer än sannolikt betala
dessa vida utöfver hvad skäligt är. Ett anslag af tjugo ä tjugofemtusen Riksdaler
till bekostande af noggrann undersökning, genom af vederbörande Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande förordnad sakkunnig person, af de vattendrag, utefter hvilka,
enligt uppgift, som det borde tillkomma Skogsstyrelsen att meddela, kronans virke
skall nedflottas, vore derföre särdeles gagneligt, för att, sedan elfrensningskostnaderna
genom undersökningen blifvit beräknade, bestämma det pris, som af köparen borde
betalas för timret; och ehuru i allmänhet kostnaden för arbeten, som utföras för
kronans räkning, blir drygare, än om samma arbeten omhändertagas af enskilda, så
skulle dock sådan undersökning, som här åsyftas, säkerligen ej sällan gifva vid
handen, att kronan, genom att på entreprenad och under sakkunnig tillsyp låta verk¬
ställa elfrensningar och strömbyggnadei; i sjelfva hufvudvattendragen, kunde få en
riklig, ersättning för kostnaderna härvid, i de betydligt högre pris kronans virke
derefter af ökad konkurrens, skulle betinga.
Stockholm den 12 Februari 18 72.
'•Ii! 1,1 ’■ 11 I 'Tio).' ! 'I-Mil . i i ii i/.tijf "bil. ;/1.41,, h ■,<«,;
A. E. Ro».
«.i !. M. u. ■ i„. 1 I . „ ■. ; (! . ,
* H' fl * ‘ff, i ■ l.rt ; :• : 1 Vxrtvii,t\ # :'11 '*.:•>; ">'i' I ‘ f ?'*< * o i H i1 « 11, • (»ufr* /I
G. A. T. Björkman.
• ' *» i . • i) r. < •.' i f"' I > i, /■ . J * > » i I r I il» ■ * u i * } i /r* / i l t !}.'<• 1 t. f ■ i *; ill
'in i :.i: (i i bil ni . !nl> ., ■ ■; - • i; i -. i ;/ < •. / f i • iii , • ,. 11, .f.<;
H/>Hii. r.|! III. IM" ,1 ."II, i;/1!,.,'!, i,'„ i ■ |; ;N.O- di
■‘■i"' <b ir - 111! . !• /• i / f r« - . - ;
. IIU 1 ' "■< .'>i . 1 • i ! i t. v 11 i ii 11; I. .H i, r/'l( mi i h
Stock karm. Albert Bonniers boktryckeri, 1872.