Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 26.
1
Sf:o 36.
Ank. till Rikscl. Kansli den 10 April 1872, kl, 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stad¬
ganden angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll
af tingshus och häradsfängelse.
I delta ämne hafva motioner biifvil väckta inom Andra Kammaren af Herrar
Sven Nilsson i Efveröd och 0. B. Olsson, hvilken föreslagit,
Sven Nilsson (motionen N:o 10): “att Riksdagen ville uti underdånig skrif¬
velse till Kongl. Magt anhålla, det täcktes Kongl. Magt låta utarbeta och för Riks¬
dagen framlägga förslag till sådana förändrade stadgande!! angående deltagande i bygg¬
nad och underhåll af tingshus och häradsfängelse, att dessa åligganden blifva för
medlemmarne af tingslagen efter billiga grunder gemensammaoch
0. B. Olsson (motionen N:o 58): “att 4 § i 26 kap. Bvggninga-balken får
den förändrade lydelsen, att alla inom häradet blifva skyldiga att i byggande och
underhåll af tingshus och fängelse efter fyrktal deltaga.“
Enligt erhållna remisser åligger del Lag-Utskottet att häröfver sig yttra.
Omförmälda lagrum är af följande lydelse: “Tingshusbyggnad skall hvart härad
bygga, efter gårdalalet, å vanlig tingstad, eller der Konungens Befallningshafvande
pröfva!' det för allmogen lägligast, sedan Rätten deröfver hörd är. Der skall vara
eu stufva så stor, som tarfvas, och två kamrar; och vare häradet skyldigt den bygg¬
ning uppehålla. Vid hvart tingställe skall ock ett fängelse vara, der missgernings¬
man må i förvar hållas För denna byggnad vare ingen fri, utan sätes och ladu¬
gårdar, afhyste rå och rörs hemman, så ock preste och klockare bold1 Varande,
enligt Kongl. Förordningen den 17 September 1 785, lotshemman befriade från skyl¬
dighet att i tingshusbyggnad deltaga.
Bill. till Riksd. Prat. 1872. 7 Sand. 15 Höft.
1
2
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.
Under flera föregående riksdagar hafva framställningar blifvit gjorda i syftning
att lätta ifrågavarande besvär genom eu jemnare och mera tidsenlig fördelning af
detsamma. På sätt Lag-Utskottet tillförene vid denna frågas behandling erinrat, här¬
ledde sig ifrågavarande lagstadgande Irån en tid, då man icke visste af någon annan
till deltagande i allmänna onera på landet förpligtad befolkning än jordbrukaren, och
då man ej kände någon annan grund för dennes beskattning än det hemmantal han
innehade. Emellertid hafva förhållandena numera väsendtligen förändrats. I alla lands¬
ändar har, jemte den egentlige jordbrukaren, uppstått eu befolkning af bruksidkare,
fabrikanter, handlande och handtverkare in. IL, livilka lika väl som jordbrukaren
hafva intresse af rättsskipningens behöriga handhafvande. De böra derföre ock i sin
män, efter lämpliga grunder, bidraga till uppehållande af de lör detta ändamål nödiga
inrättningar, svnnerligast som med den nyare tidens framåtskridande och folkmängdens
tillväxt fordringarne i afseende på beskaffenheten af ifrågavarande byggnader betyd¬
ligt stegrats.
På samma gång man under sednare tider allt mera erkänt, att hemmantalet
icke är någon lämplig grund i fråga om deltagande i kommunala besvär, har man
ock medgifvil rättvisan och billigheten deraf, att skyldigheten till deltagande i dyhka
besvär utsträckes till kommunens alla medlemmar. De skäl, som föranledt 1754
års lagstiftare att frikalla säles- och ladugårdar samt aftysta rå- och rörshemman
från allt deltagande i tingshusbyggnad, hafva numera, sedan rättigheten alt besitta
sådana hemman icke är frälsemän allena förbehållen, samt sednare tids lagstiftning
äfven medfört förändring i stadgande^ om frälsemäns forum privilegium, i detnäi-
maste bortfallit; och någon giltig anledning, hvarföre innehafvare af presto- och kloc¬
karebol skulle i förevarande hänseende åtnjuta eu förmån, som icke tillkommer andra
boställshafvare, lärer svårligen kunna uppvisas.
Utskottet anser således, att ifrågavarande byggnadsskyldighet bör blifva ett
gemensamt besvär, som drabbar icke blott egare af allt slags fastigheter, men äfven
eu hvar vid kommunalstämma röstberättigad. I detta afseende tilltror Utskottet sig
likväl icke obetingadt förorda den af Herr 0. B. Olsson föreslagna grund, eller fyrk-
talet, likasom Utskottet i saknad af erforderliga upplysningar till ledning för sakens
närmare bedömande ej heller är i tillfälle att härutinnan framställa något detaljerad!
förslag. Ehuru, enligt Utskottets åsigt, fyrktalet dervid bör tagas i hufvudsakhgl
betraktande, torde likväl vissa modifikationer böra ega ruin för de klasser, Indika
genom förändringen i alla fall finge en ökad tunga och hvilkas intresse i kommunen
måste anses mindre varaktigt än fastighetsegarens.
På hufvudsakligen enahanda skäl, som de här anlörda, beslöto begge Ränn ai ne
vid 186 7 års riksdag en underdånig skrifvelse i ämnet alldeles likadan med den af
herr Sven Nilsson nu föreslagna, hvilket beslut dock ej biel bragt till verkställighet.
Utskottet har visserligen icke förbisett de anmärkningar, som vid 1870 års riksdag,
då frågan sednast förevar, inom Första Kammaren framställdes emot en dylik skri!-
3
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.
velses aflåtande; men dessa anmärkningar, hvarigenom man sökte framhålla att ifråga¬
ställa förändringen skulle innebära kränkning af eganderätten, lära dock sakna till¬
räcklig grund, då här är i fråga endast att åstadkomma eu af förändrade förhållan¬
den påkallad reglering af ett allmänt onus. Sådana förändringar, t. ex. i fråga om
grundskatterna, om skyldighet all deltaga i prestgårdsbygguad i stad o. s. v hafva
mer än en gång tillförene egt rum ock torde äfven framdeles blifva oundvikliga i
den mån samhällsutvecklingen lortgär.
Utskottet får derföre, med föranledande af ifrågavarande motioner, vördsamt
att Riksdagen måtte genom underdånig skrifvelse hos Kongl.
Maj:l anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till sådana förändrade stadganden
angående deltagande i byggnad och underhåll af tingshus och
häradsfängelse, alt dessa åligganden blifva för medlemmarne af
tingslagen efter billiga grunder gemensamma.
Stockholm den 8 April 1872.
På Utskottets vägnar:
Eric Sparre.
Reservation:
af Herr von Möller, som icke kunde dela den af Utskottet i motiven yttrade
åsigt, alt fyrktalel vid ifrågavarande skyldighets bestämmande borde tagas i hufvud-
sakligt betraktande.
Herr Grefve Mörner, Herr von Sydow, Herr Björkenstam och Herr Carlen
hafva begärt få antecknad! alt de i ärendets behandling inom Utskottet icke deltagit.