Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.
M:& 3S.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 Maj 1872.
— — — — Andra Kammaren den 8 — —
Riksdagens underdåniga skrifvelse, i anledning af är 1871 verk¬
ställd revision af Statsverkets m. fl. allmänna fonders
förvaltning år 1869.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36).
S. A. K.
I anledning af hvad Riksdagens sistlidet år församlade Revisorer
rörande då verkställd granskning af statsverkets samt andra af all¬
männa medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning un¬
der år 1869 uti afgifven berättelse anmält, samt vederbörande förval¬
tande verk och myndigheter uti deröfver afgifna underdåniga förklarin¬
gar hos Eders Kongl. Maj:t andragit, får Riksdagen i nedan omförmälda
ämnen, hvilka blifvit upptagna under de i revisionsberättelsen före¬
kommande rubriker, i underdånighet anföra följande:
Strömsholms slott.
Jemte förmälan, att slottskassans kontanta behållning, som vid
revisionsårets början utgjort 1,897 Rdr 30 öre, vid årets slut uppgått till
2,289 Rdr 82 öre, hade Revisorerne ansett, att, enär af räkenskapen
framginge, det större delen af denna behållning icke varit för löpande
utgifter erforderlig, densamma bort i bankinrättning insättas.
22
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.
I sammanhang härmed må omförmälas, hurusom Revisorerne, i
anledning af ett vid granskning af Hernösands navigationsskolas räken¬
skaper anmärkt likartadt, förhållande yttrat, att, då det icke kunde an¬
ses vara med god ordning öfverensstämmande, att allmänna verks och
inrättningars kontanta, för löpande utgifter icke behöfliga behållningar
vore hos redogörarne innestående, hvilket förhållande uppmärksammats
icke allenast i dessa, utan äfven uti åtskilliga andra räkenskaper, Revi¬
sorerne ansåge att, i likhet med hvad redan funnes stadgadt beträf¬
fande konsistoriernas och elementarläroverkens medel, en allmän före¬
skrift borde meddelas derom, att dylika behållningar, om de ej på an¬
nat sätt kunde göras fruktbärande, skulle, i den mån sådant utan vä¬
sendtlig olägenhet kunde ega rum, uti bankinrättning på deposition eller
upp- och afskrifning insättas och endast efter behof derifrån uttagas.
Lika med Revisorerne har Riksdagen ansett det vara med god
ordning öfverensstämmande, att en allmän föreskrift blefve, på sätt ge¬
nom Kongl. Cirkuläret den 1 Juli 1870 redan egt rum i afseende å
konsistoriernas och elementarläroverkens kassabehållningar, meddelad i
rlet af Revisorerne angifna syfte; Och Riksdagen får derföre i underdå¬
nighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes, i den mån stadganden i
fråga om förvaring eller fruktbargörande af allmänna verks och inrätt¬
ningars kontanta, för löpande utgifter icke behöfliga behållningar ej re¬
dan förefinnas, i nåder meddela allmän föreskrift derom, att sådana
behållningar skola, der sådant utan väsendtlig olägenhet kan ega rum,
uti bankinrättning på deposition eller upp- och afskrifning insättas och
endast vid behof derifrån uttagas.
Statistiska Tabellkommissionen.
Enligt Statistiska Tabellkommissionens räkenskaper hade under
revisionsåret qvartalsvis utbetalts till Kamereraren i Kommerskollegium,
Kammarherren E. G. Leyonmarck ett sammanräknadt belopp af 750
R:dr, utgörande honom, såsom revisor i f. d. Kommissionen öfver Ta¬
bellverket, tillagdt arvode.
I afseende å ifrågavarande arvode hade Revisorerne inhemtat,
hurusom Leyonmarck, hvilken den 12 Januari 1836 blifvit konstituerad
att bestrida revisorstjensten i dåvarande kommissionen öfver Tabellver¬
ket, efter detta verks upplösning, som, jemlikt Kongl. Brefvet den 22
Juli 1858, med slutet af nämnda månad egt rum, hos Kongl. Maj:t sökt
att få uppbära sin i nämnda kommission innehafda lön af 750 Rdr in¬
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.
23
till dess lian å Rikets stat erhölle annan tjenstebefattning med högre
lön; att Eders Kongl. Maj:t uti nådigt Bref den 30 Juli 1859 förklarat,
att då Leyonmarck, hvilken ej innehaft fullmakt å revisorsbefattningen,
utan allenast genom konstitutorial blifvit förordnad att förrätta den¬
samma, sedermera vid nämnda kommissions upplösning och dess göro-
måls öfverflyttning till Statistiska Tabellkommissionen afböjt det honom
gjorda förslag att söka anställning i detta embetsverk, Leyonmarcks an¬
hållan icke kunde i vidsträcktare mån bifallas, än att t. f. Chefen för
Statistiska Centralbyrån egde att, om och när Leyonmarck sig dertill an¬
mälde, tilldela honom mot hans förra åligganden såsom revisor sva¬
rande enahanda göromål inom byrån, i hvilket fall Leyonmarcks arvode
för denna tjenstgöring borde med 750 Rdr årligen utgå tills vidare af
det till extra tjenstebiträden inom byrån anvisade anslag; att, sedan
Leyonmarck derefter anmält sig att från och med September månad 1859
vilja åter inträda i sin förra revisorstjenstgöring, med den anhållan
likväl att, då han, såsom tillika anställd i Kommerskollegium, under hela
den tid han innehaft ifrågavarande revisorstjenst egt att hemma hos
sig på lämplig tid verkställa revisorsgöromålen, honom måtte äfven dä¬
danefter tilldelas endast sådana göromål, som han kunde i sin bostad
förrätta, Eders Kongl. Maj:t uti nådig proposition till Rikets vid 1859—1860
årens riksmöte församlade Ständer föreslagit och Rikets Ständer medgifvit,
att på kommissionens stat finge uppföras det arvode af 750 Rdr årligen, som
Leyonmarck, enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut, egde uppbära, med skyldig¬
het att inom Statiska Centralbyrån förrätta emot hans förra åliggande
såsom revisor i f. d. Kommissionen öfver Tabellverket svarande göro¬
mål; samt att t. f. Chefen för Statistiska Centralbyrån redan uti underdå¬
nigt memorial af den 17 December 1860 fäst Eders Kongl Maj:ts nå¬
diga uppmärksamhet på svårigheten att inom denna byrå för Leyon¬
marck finna några mot hans förra åligganden såsom revisor i f. d. Kom¬
missionen öfver Tabellverket fullt svarande göromål och sedermera uti
embetsmemorial till Chefen för Civildepartementet af den 15 Augu¬
sti 1862 fäst dess uppmärksamhet på det oegentliga förhållande, att,
såsom orden lyda, »Statistiska Tabellkommissionens stat skall belastas med
ett arvode af 750 Rdr årligen till en f. d. tjensteman i den numera
upplösta Tabellkommissionen, hvilken tjensteman af sin innehafvande
kamererarebefattning i Kongl. Kommerskollegium är förhindrad att göra
någon tjenst i Statistiska Centralbyrån.»
Enär Leyonmarck, hvars anspråk på utbekommande af ifrågava¬
rande arvode, enligt hvad af Kongl. Brefvet den 30 Juli 1859 inhemtades,
då icke sträckt sig till längre tid, än till dess han å Rikets stat erhölle
24
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.
annan tjenstebefattning med högre lön, redan den 30 November 1860
blifvit befordrad till kamererarebefattning i Kommerskollegium och
derigenom kommit i åtnjutande af högre lön å nämnda stat än den,
han på grund af sin fullmakt såsom kammarförvandt förut innehaft,
hade, enligt Revisorernes åsigt, endast af denna anledning ifrågavarande
arvode bort upphöra att vidare utgå. Då dertill korrnne att, enligt de
af Rikets Ständer vid 1856—1858 samt 1859—1860 årens riksdagar be¬
slutade bestämmelser, dels tjensteman inom Statistiska Centralbyrån icke
finge tillika innehafva annan allmän befattning, dels tjenst inom den
lönegrad, kamererarebefattning i Kommerskollegium medförde, icke
finge hos samma person med annan tjenst med lön å rikets stat före¬
nas, samt Leyonmarck, enligt hvad Chefen för Statistiska Centralbyrån
upplyst, i allt fall icke uppfyllt det vilkor, hvarunder ifrågavarande ar¬
vode blifvit af Rikets Ständer beviljadt, hade Revisorerne ansett sig
icke kunna underlåta att å förhållandet fästa Riksdagens uppmärksam¬
het för den åtgärd, som i anledning deraf kunde påkallas.
Med hänseende till hvad sålunda förekommit, och då vid tiden
för aflåtande af förrberörda nådiga Bref af den 30 Juli 1859 lönen vid
den kamrnarförvandtsbefattning, hvarå Leyonmarck då innehade fullmakt,
utgjorde 2,200 R:dr, hvaremot den kamereraretjenst, till hvilken han den
30 November 1860 blifvit utnämnd, är förenad med 3,500 R:drs lön,
har Riksdagen funnit uppenbart, att det ifrågavarnade arvodet från och
med månaden näst efter sistnämnda dag icke bort till Leyonmarck ut¬
gå. Riksdagen har emellertid ansett sig endast böra i underdånighet
anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder föranstalta att det å
Statistiska Tabellkommissionens stat uppförda arvode åt en tjensteman
vid f. d. Tabellkommissionen icke vidare må till Leyonmarck utbetalas.
Svenska Akademien.
Utaf Svenska Akademiens ordboksarbete, till hvars fortsättande
från och med år 1854 varit beviljadt ett årligt anslag af 3,750 R:dr,
hvilket vid 1859—1860 årens riksdag uppfördes å ordinarie stat, och
hvartill alltså af statsmedel utgått 67,500 R:dr, hade under år 1870 ut¬
kommit första häftet, innefattande bokstafven A. I anledning af hvad
Akademien yttrat uti det förord, hvarmed Akademien beledsagat detta
häfte och hvaraf Revisorerne meddelat ett utdrag, hade hos Reviso¬
rerne tvekan uppstått, huruvida anordningen för ifrågavarande arbete,
hvars utgifvande redan varit förenadt med icke ringa kostnader, vore
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.
25
fullt lämplig och ledande till arbetets fullbordande med den skyndsam¬
het ändamålet kräfde.
Den tvekan, Revisorerne sålunda uttalat i afseende på ändamåls¬
enligheten af anordningarne för Svenska Akademiens ordboksarbete, har
Riksdagen icke kunnat annat än dela, och denna tvekan har vunnit
ökadt stöd i innehållet af det utaf Akademien i anledning af Reviso-
rernes anmärkning afgifna underdåniga utlåtande. Det har således
synts Riksdagen väl värdt att öfverväga, huruvida icke ifrågavarande
arbete borde ordnas på ett sätt, som mera befordrade dess raskare fort¬
skridande. Arbetets stora nationela betydelse gör det otvifvelaktigt
förtjent att af statsmedel understödjas, desto heldre som, utan sådant
understöd, ringa utsigt lärer förefinnas att det någonsin skulle kunna
tillfredsställande genomföras. En jemförelse mellan det betydliga be¬
lopp, hvartill de hittills för arbetet under längre tid använda statsme¬
del uppgå, och det resultat, som kunnat för allmänheten framläggas,
lärer emellertid gifva fullt stöd för den mening, att de hittills vid¬
tagna anordningarne icke kunna anses tillfredsställande. Det har före¬
fallit Riksdagen, som vore det både med god hushållning och med be¬
hörigt erkännande af arbetets vigt mera öfverensstämmande att, äfven
med en för en tid något förhöjd utgift, söka fortskynda detsamma, så
att ordboken en gång må kunna fullbordas och åt den nationela språk¬
odlingen bereda den nytta, som eftersträfvas, än att alltjemt fortfara
att utbetala ett anslag, som, tilläfventyrs otillräckligt att åt ordboks¬
arbetet bereda önskvärdt fortskridande, i sjelfva verket icke, att döma
af hittills vunnen erfarenhet, lemnar för det allmänna något resultat,
som motsvarar de för längre tidrymd betydliga medel, som utan nämn-
värdt närmande till målet uppoffras. Riksdagen får derföre i underdå¬
nighet anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maj:t, taga under öfvervägande,
huruvida icke i afseende å det åt Svenska Akademien uppdragna ar¬
bete för utarbetande af en ordbok öfver svenska språket, må kunna
träffas anordningar, som betrygga arbetets raskare fortskridande och
ordbokens fullbordande inom en ej för mycket aflägsen tid, samt, om
förhållandena dertill föranleda, till Riksdagen göra den framställning i
ämnet, som för nämnda ändamåls vinnande må kunna anses behöflig.
Bibelkommissionen.
Af en utaf Revisorerne meddelad redogörelse för Bibelkommis¬
sionens räkenskap har inhemtats, att nämnda kommissions tillgångar
Bill. till Riksd. Protok. 1S72. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Häft. 4
26
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.
vid 1869 års slut utgjordes af kontant behållning 4,235 R:dr 32 öre,
utlånta medel 43,900 Rdr, utestående räntemedel 180 R:dr eller till¬
sammans 48,315 R:dr 32 öre; Och då en medelsförvaitning, särdeles af
det omfång som den ifrågavarande, synts Revisorerne vara för kom¬
missionens ändamål främmande, hade Revisorerne, utgående från den
vid flera föregående revisioner uttalade och af Statskontoret uti under¬
dånigt utlåtande af den 31 December 1869 biträdda åsigt om lämp¬
ligheten af en gemensam fond- och kassaförvaltning, ansett sig böra
hos Riksdagen hemställa, om icke förvaltningen af ifrågavarande medel
kunde från kommissionen skiljas, på det att kommissionen finge ute¬
slutande egna sin verksamhet åt sitt egentliga uppdrag, hvars snara
afslutande, efter kommissionens nära hundraåriga tillvaro, af flera skäl
vore önskvärdt.
Till alla delar instämmande i de af Revisorerne i denna fråga
uttalade åsigter, får Riksdagen i underdånighet anhålla, det måtte Eders
Kongl. Maj:t i nåder täckas förordna derom, att de under Bibelkom¬
missionens förvaltning befintliga medelstillgångar blifva till Statskno-
toret öfverlemnade.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 8 Maj 1872.
Stockholm 1872. Associations-Boktryekeriei.