Den (! Maj.
409
Måudagest den 0 Maj.
Kl. '/2 2 e. m.
Herr vice Talmannen ledde öfverläggningarne i detta sammanträde.
§ 1.
Herr vice Talmannen tillkännagaf, att gemensam votering öfver den
i Stats-Utskottets memorial N:o 80 intagna voteringsproposition komme
att företagas i början af sammanträdet- nästa Onsdag.
§ 2.
Bordlädes för andra gången Stats-Utskottets nu föredragna utlåtande
N:o 82.
§ 3.
Föredrogs Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets utlåtande Nio 1,
i fråga om förberedande undersökningar, rörande Kongl. hofstallets för¬
flyttning samt uppförande af nytt riksdagshus å Helgeandsholmen äfven¬
som Riksbankens och Riksgälds-kontorets förläggande till samma holme.
Efter första punktens uppläsning anförde
Herr C. G. Hi er t a: Då andra punkten af Utskottets hemställan
står i sammanhang med den nu föredragna, och det torde vara lämpligt
att diskutera båda punkterna tillsammans, anhåller jag att äfven andra
punkten nu måtte föredragas.
På framställd proposition biföll Kammaren att äfven andra punkten,
i sammanhang med den första, nu finge föredragas. Utskottets hemställan
i andra punkten blef alltså uppläst, hvarefter fortsatte:
Herr C. G. Hierta: Jag har icke begärt ordet för att motsätta
mig Utskottets förslag, hvilket jag, för min del, önskar så mycket som
möjligt understödja och bringa till så hastigt utförande, som omständig¬
heterna medgifva, men, på det att förslaget med minsta tidsutdrägt må
kunna genomföras, anser jag att de åtgärder, som derför äro nödiga, vid¬
tagas i annan ordning, än den Utskottet föreslagit, och jag vill derföre
tillåta mig föreslå någon förändring i förslagets ordalydelse.
410
Den G Maj.
Åtskilliga delar af ärendet, i afseende å hvilka, enligt Utskottets för¬
slag, fullmäktige i Eiksgälds-kontoret och Riksbanken skulle åstadkomma
utredning, tillhöra dock egentligen Kongl. Maj:t, och i allt fall kunna full¬
mäktige icke utreda frågorna utan att derom skrifva till Kongl. Maj:t, och
det vore således bättre, att Riksdagen direkte afläte skrifvelse till Kongl.
Maj:t i dessa ämnen. I mom. a har Utskottet föreslagit, att fullmäktige
skulle verkställa fullständig utredning om kostnaden för Kongl. hofstallets
förflyttning från Helgeandsholmen. En sådan utredning lär väl lämpligast
verkställas af Kongl. Maj:t.
Enligt mom. d skulle åt fullmäktige uppdragas att utreda om och i
hvad mån samt under hvilka vilkor Stockholms stadsfullmäktige kunna
vara hugade eller skyldige att deltaga i de med Helgeandsholmens ord¬
nande föi-enade kostnader. En sådan utredning kunna icke fullmäktige
åstadkomma utan att genom Öfverståthållare-embetet sätta sig i förbin¬
delse med stadsfullmäktige, och det torde derföre vara lämpligast att äfven
denna utredning verkställdes af Kongl. Maj:t.
Vidare har Utskottet i mom. e föreslagit, att fullmäktige skulle ut¬
reda på hvad sätt nuvarande riksdagshus äfvensom öfriga fastigheter, som
i följd af de ifrågavarande förslagen icke vidare för sina nuvarande ända¬
mål behöfvas, må kunna ändamålsenligast för allmänt behof användas eller
föryttras. Detta torde blott genom att höra vederbörande embetsverk kunna
utredas och det vore väl derföre lämpligast att anhålla, att Kongl. Maj:t
äfven i detta hänseende verkställde utredningen i dess helhet.
För att nu skilnad må göras emellan de olika saker, som tillhöra
fullmäktige och Kongl. Maj:t, vill jag taga mig friheten framställa ett för¬
slag, som i sak innehåller alldeles detsamma som Utskottets, men till full¬
mäktige hänvisar de ärenden, med hvilka de böra taga befattning och till
Kongl. Maj:t de, som på hans pröfning kunna bero.
Förslaget, på hvilket jag vördsamt anhåller om proposition, har föl¬
jande lydelse:
att Riksdagen med afslag å Utskottets hemställan måtte besluta:
l:o) att uppdraga åt fullmäktige i Riksgälds-kontoret, gemensamt med full¬
mäktige i Riksbanken:
a) att låta verkställa en fullständig utredning, huruvida ett mot ända¬
målet fullt svarande riksdagshus må kunna å Helgeandsholmen upp¬
föras samt om möjligheten och ändamålsenligheten att antingen i samma
byggnad inrymma Riksbanken och Riksgälds-kontoret eller ock för
Riksbanken på annat sätt bereda lämplig lokal, antingen på Helge¬
andsholmen eller i dess grannskap;
b) att låta uppgöra fullständiga ritningar och kostnadsförslag till Helge¬
andsholmens ordnande och bebyggande för ofvannämnda ändamål,
dervid bör utredas kostnaden särskilt för uppförande af endast riks¬
dagshus samt särskilt antingen för Banken och Riksgälds-kontorets
inrymmande i riksdagshuset eller för uppförande af bankohus på Hel¬
geandsholmen eller annan lämplig plats;
c) att, för frågans bästa möjliga lösning, bereda tillfälle till täflan för
dem, som vilja afgifva ritningar och förslag i ämnet, samt för sådant
ändamål utfästa lämpliga belöningar; börande kostnaden så väl här¬
för, som för öfriga i följd af Riksdagens åt fullmäktige nu lemnade
Dell 6 Maj.
411
uppdrag nödiga åtgärder, bestridas till hälften af bankens och till
hälften af Riksgälds-kontorets medel;
d) att, sedan ärendet erhållit all nödig utredning, till Riksdagen inkomma
med fullständiga förslag i ämnet; börande fullmäktige, derest de af
Riksdagen, banken och Riksgälds-kontoret nu begagnade byggnader
icke skulle kunna för annat allmänt behof ändamålsenligen användas,
jemväl yttra sig om lämpligheten af deras föryttrande.
2:o) att uti underdånig skrifvelse, med anmälan om det åt fullmäktige i
Riksgälds-kontoret och Riksbanken sålunda lemnade uppdrag, anhålla
det täcktes Kongl. Maj:t taga under nådig pröfning frågan om KongL
hofstallets flyttning till annan lämplig plats, samt genom vederbörande
embetsverk eller myndigheter låta utreda dels kostnaden för Kongl.
hofstallets förflyttning och Helgeandsholmens fullständiga upplåtande
för ofvan uppgillra ändamål, dels om och i hvad män samt under
hvilka vilkor Stockholms stads fullmäktige kunna vara hugade eller
skyldige att deltaga i de med Helgeandsholmens ordnande, förenade
kostnader ; dels ock slutligen huruvida de af Riksdagen, Riksbanken
och Riksgälds-kontoret nu begagnade byggnader må anses vara för
statens embetsverk eller andra allmänna ändamål behöfiiga; samt att
Kongl. Maj:t täcktes af den utredning, som af denna Riksdagens un¬
derdåniga anhållan må föranledas, lemna fullmäktige i Riksgälds-
kontoret och Riksbanken del.
Herr Jöns Rehrsson: När man läser Sammansatta Utskottets ut¬
låtande kan man icke undgå finna det underligt att ifrågavarande förslag
kunnat erhålla Utskottets bifall. För min del skulle jag väl kunna för¬
lika mig med förslaget, om man uteslöte allt hvad som rör Riksdagens
hus, och det blott vore fråga om att förflytta Riksbanken från dess nu¬
varande lokal till Helgeandsholmen. Hvad Riksdagens hus beträffar, så
tror jag att vi ännu ganska länge kunna finna oss uti att inrymmas här,
och att den nuvarande lokalen ännu en mansålder skall vara tillräcklig,
synnerligen om man tager i betraktande de förändringar, som sistlidet år
för vinnande af beqvämlighet vidtagits, och om, i händelse af behof, större
utrymme beredes, hvilket icke torde vara omöjligt. För öfrigt föreställer
jag mig såsom en framtidstanke, hvars realisering icke är omöjlig, att
Riksgälds-kontoret och Statskontoret kunna sammanslås, ty det förefaller
naturligt att samma embetsverk skulle kunna handhafva statens både in¬
komster och utgifter. Tar man detta i betraktande, så förfaller all tanke
på att inrymma jemväl Riksgälds-kontoret i den tilltänkta nya byggnaden
på Helgeandsholmen. Det kan således endast blifva fråga om huruvida
Riksbanken behöfver eu ny lokal och om för detta ändamål en ny bygg¬
nad skall uppföras på Helgeandsholmen. Medgifvas måste visserligen, att
Riksbankens hus icke är fullt ändamålsenligt, men i frågans nuva¬
rande skick måste jag yrka afslag å Utskottets hela hemställan, såsom
omfattande många onödiga förslag och allt för stor lyx. Realiserandet af
ett sådant förslag skulle gå löst på en och annan million, och jag får
derför anhålla, att Kammaren ville afslå Utskottets hemställan.
Herr Lytt k ens: Förevarande af enskild motionär i Första Kamma-
412
Den G Maj.
ren väckta förslag innefattar så storartade planer, att det väl torde vara
skäl att vi noga betänka oss innan vi bevilja medel ens till eu undersök¬
ning. Jag kan icke föreställa mig att för Riksgälds-kontoret, som för
närvarande disponerar magnifika lokaler, skulle behöfva uppföras en ny¬
byggnad, och, oaktadt det yttrande som en af Herrar fullmäktige i Riks-
gäldskontoret nyss afgaf, tror jag att detta embetsverk bar tillräckligt
utrymme i sin nuvarande lokal. Att med stor kostnad uppföra ett nytt
riksdagshus anser jag jemväl för den närmaste framtiden åtminstone obe-
höfligt, synnerligen som vi sistlidet år uppoffrade icke obetydliga summor
på förändringar och förbättringar i detta hus, så att det ännu flera år
bör kunna begagnas.
Återstår således frågan om ett nytt bankohus och härvid böra vi be¬
sinna, om det kan vara lämpligt att för sådant ändamål använda bankens
medel och om, ifall Riksbanken nödvändigt skulle behöfva ett nytt hus,
man icke kunde välja eu både lämpligare och billigare plats än den dyra
Helgeandsholmen. Af Utskottets utlåtande framgår dessutom, att Kong)..
Maj:t förklarat sig sinnad afstå Helgeandsholmen, endast om beslut, skulle
fattas att förändra den till en öppen plats. Ifall det skulle blifva fråga
om att bebygga Helgeandsholmen, är det således ovisst, huruvida platsen
kan erhållas.
Skulle emellertid på Helgeandsholmen uppföras eu så stor byggnad
att den, utom erforderliga lokaler för Riksdagen, jemväl skulle kunna in¬
rymma Riksbanken och Riksgälds-kontoret, torde platsen vara för liten, ty
för ett så stort hus erfordras eu tomt af större utsträckning än den nu
af nämnde byggnader upptages, nemligen af 50,000 qvadratfot, och dä den
del af Helgeandsholmen, som det kunde blifva fråga om att bebygga, inne¬
håller endast något afvel" 70,000 qvadratfot, och när man tager i betrak¬
tande, att utrymme måste beredas jemväl för gårdar, kan denna areal
icke blifva tillräcklig.
På grund af hvad jag nu anfört, yrkar jag afslag å Utskottets hem¬
ställan.
Herr Åke Andersson: Jag är i det kufvudsakligaste förekommen
af den siste ärade talaren, men jag anhåller att till hvad han yttrat få gorå
det tillägg, att jag inom Banko-Utskottet icke var emot att föreslå anställan¬
det af undersökning för att erhålla eu annan, mera tidsenlig och lämplig
lokal för Riksbanken, än den nuvarande. Detta kunde vara om icke nöd¬
vändigt så åtminstone nyttigt för bankens framtid; men när i denna
fråga inblandats frågan om uppförande af ett nytt riksdagshus, vill jag-
för min del icke bifalla Utskottets hemställan. Vi må komma ihåg, huru
många offentliga byggnadsföretag som för statens räkning redan äro å
bane bär i hufvudstaden. Vi måste äfven betänka hvad svenska folket
skall säga, om vi nu kasta oss in i ett ännu vidlyftigare, hvars ofantliga
kostnader man icke kan på förband beräkna. Redan är under byggnad
riks biblioteket, och ytterligare komma innan kort ett nytt posthus och
en ny kasern att påbörjas. Jag har talat för anslag till såväl biblioteks-
byggnaden som kasernen, emedan jag ansåg det nödvändigt; men ett nytt
riksdagshus är dock enligt min tanke öfverflödigt. Vi hafva på det hus,
Den 6 Maj. 413
hvari vi nu befinna oss, påkostat så stora summor, att det bör kunna
ega bestånd ännu några år.
Jag får, på grund af hvad jag nu haft äran anföra, på det kraftigaste
protestera emot Utskottets förslag.
Herr Samuel Johnsson: Då jag i denna fråga är af samma åsigt
som den siste ärade talareti, inskränker jag mig till att, med instämmande
i hvad han yttrat, yrka afslag på ifrågavarande betänkande.
Herr Per Nilsson i Ivulhult: Jag tror att statens medel skulle illa
användas på ett så stort och vidlyftigt byggnadsföretag som det, som nu
är i fråga. Jag är öfvertygad derom, att det nuvarande riksdagshuset
ännu ganska länge kan begagnas, och hvad angår farhågan att det i en
framtid skulle blifva för litet för att kunna inrymma landets representan¬
ter, hvilkas antal allt mera växer, så tror jag att snarare den föreslagna
nya platsen för ett representanthus har alldeles för litet utrymme.
På de skäl, som nu och förut anförts, yrkar jag rent afslag å Ut¬
skottets hemställan.
Friherre Ericson: Jag anhåller att få redogöra för de skäl, som
legat till grund för Utskottets ifrågavarande hemställan.
Hvad nu först beträffar frågan om riksdagshusets ombyggande eller
uppförande på en annan plats, så har Utskottet icke kunnat förneka, att
förhållandet redan nu är och allt mera kommer att blifva sådant, att
det nuvarande riksdagshuset icke uppfyller alla de fordringar, som med
rätta kunna ställas på ett representanthus, samt att i främsta rummet
Kamrarnes samlingssalar icke äro så beskaffade, som med ledamöternes
helsa och välbefinnande under en längre tids vistande i dessa rum är
förenligt. Ingen, som bivistat våra förhandlingar, har kunnat underlåta
att bemärka att, synnerligen under längre plena framåt aftnarne, luften i
detta rum blir högst osund. Denna Kammares samlingsrum är dock jem¬
förelsevis mindre än Första Kammarens, men äfven der uppstår samma
olägenhet. Man har utrönt, att det är alldeles omöjligt att med ventila¬
tion förekomma detta, enär de särskilda rummens kubikinnehåll är för
litet i förhållande till de innevarande personernas antal. Man kan icke
i detta rum insläppa ren luft med mindre än att ett starkt drag till¬
ställes, och då ledmöterne klaga öfver draget och frukta för sin helsa i
följd deraf, måste man afstå från sådana försök. Denna olägenhet ökas
i samma mån, som ledamöternes antal tillväxer. Äfven läktarne sakna
erforderligt utrymme: vi hafva redan sett, att tillbyggnad af läktare måst
ske, och det dröjer ej länge, innan pretentionerna i detta fäll ökas, och
man kan icke undandraga sig att gå dem till mötes. Stats-Utskottet har
för länge sedan kommit på den tanken, att det blir nödvändigt att vid¬
taga åtgärder för ombyggande af det nuvarande riksdagshuset. Vid näst¬
lidna riksdag framlades i Utskottet ett förslag, som gick ut på att göra
eu tillbygnad. nere vid sjön, i hvilken tillbyggnad Andra Kammaren skulle
inrymmas, hvaremot Första Kammaren skulle erhålla Andra Kammarens
nuvarande lokal. Man fann dock, att denna tillbygnad skulle blifva så
dyr, att då man tog i betraktande kostnaden för densamma och värdet
414
]Jen ö Maj.
af det nuvarande Riksdagshuset, det icke syntes vara skäl att besluta sig
för ett sådant lappverk vid jemförelse af beloppet af den fyllnadssumma,
som skulle erfordras för uppförande af ett nytt och större Riksdagshus.
Detta var Utskottets åsigt med afseende på nödvändigheten att vara
betänkt på en framtida ombyggnad af riksdagshuset. Dertill kom äfven
den omständighet, att såväl från fullmäktige i Riksbanken som från
Banko-Utskottet försports eu högljudd klagan deröfver, att de byggnader,
som af Riksbanken nu begagnas, äro för ett behörigt handhafvande af
bankens angelägenheter alldeles otjenligt, och att de äro inredda på ett
med hänsyn till allmänhetens beqvämlighet och lättare tillgång till ban¬
ken olämpligt sätt. Derjemte får man icke förbise det icke ovigtiga för¬
hållandet, att Riksbankens nuvarande läge är alldeles olämpligt, Då det
för hvilken bankinrättning som helst är af den största vigt, att den¬
samma är belägen på eu plats, som gör bankinrättningen lätt tillgänglig,
så är det tydligt, att för Riksbanken skall just i följd af dess nuvarande
läge icke ringa förlust uppstå i fråga om kreditivrörelsen, penningars in¬
sättande på upp- och afskrifningsräkning, försäljning af postremissvexlar
med mera, samt att rörelsen i allmänhet blir mindre än om banken vore
förlagd på eu mera centralt belägen plats. Då af kompetenta personer
afgifvits det omdöme, att bankens läge äfven i öfriga afseende!! är olämp¬
ligt, samt af fullmäktige och Banko-Utskottet redan länge uttalats den
önskan, att de nuvarande bankohusen måtte ombyggas, eller helst nytt
hus för Riksbanken uppföras på en annan plats, har detta utgjort ett
vigtigt skäl för Utskottets ifrågavarande hemställan.
Dessutom kommer härtill en ytterligare faktor, nemligen den klagan
som icke utan skäl föres deröfver att embetslokalerna i det så kallade
kanslihuset äro trånga, mörka och olämpliga, med ett ord icke sa be¬
skaffade, som de biliigtvis borde vara, Vid en större ombyggnad bör man
naturligtvis taga i betraktande äfven detta förhållande för att söka af¬
hjelpa nu nämnda olägenheter.
Alla dessa skäl sammanlagda hafva gjort, att Utskottet, då förslag
blifvit inom Riksdagen väckt om uppförande pa lämplig plats af
ett nytt riksdagshus, funnit skäl att föreslå, att, på samma gång förbe¬
redande undersökningar för detta ändamål anställdes, dermed matte
kombineras frågorna om flyttande af alla de olika verk, för Indika andra
lokaler ansåges behöfliga, enär Utskottet trott, att detta lämpligast och
billigast kunde ske genom att förena riksdagshuset och Riksdagens em¬
betsverk på ett ställe. Detta är anledningen till Utskottets vidlyftiga
förslag och jag tror icke, att man med fog kan pasta, att Utskottet der¬
vid förfarit oriktigt. Det är nemligen icke nu fråga om att verkställa
det föreslagna byggnadsföretaget utan blott att anställa förberedande
undersökningar derför. Att detta företag ännu ej på många år kommer
till utförande, tager jag för alldeles afgjordt, men någon skada torde
icke ske genom en undersökning om möjligheten att bringa detsamma
till verkställighet. Jag tror snarare, att det är af vigt, att förberedande
undersökningar så fort som möjligt komma till stånd, på det att bygg-
nadsplanerna blifva för Riksdagen framlagda och diskuterade, samt saken
på detta sätt slutligen kan mogna.
415
Den G Maj.
Beträffande det af Herr C. G. Hjerta nu väckta förslag, så kan jag
lör min del icke inse att detsamma eger några fördelar framför Utskottets.
Jag finner det förra snarare mera invecklad t. Hvad nu angår Herr
Hiertas första betänklighet vid Utskottets förslag, nemligen i afseende
på uppdraget åt fullmäktige i Riksgälds-kontoret och Riksbanken att
efter vederbörandes hörande låta verkställa fullständig utredning om kost¬
naden för Kong!, kolstallets förflyttning från Helgeandsholmen till annan
lämplig plats, så har Herr Hierta rätt deri, att frågan om hofstallets
flyttning beror på Kongl. Maj:t; men Utskottet bär icke föreslagit, att
fullmäktige skulle besluta i denna sak utan blott sätta sig i förbindelse
med vederbörande, nemligen Riksmarskalks-embetet, och hvad Kongl..
Maj:ts vilja i detta fall beträffar, borde det vara för den ärade talaren
väl bekant, att redan konung Oscar behagat medgifva, att de å Helge¬
andsholmen belägna, Hans Maj:t Konungen enskildt tillhöriga hus och
byggnader finge raseras, när fråga blefve om Helgeandsholmens ordnande
och användande för allmänt behof, med vilkor att Kongl. hofstallet för¬
flyttades till annan lämplig plats. Således är det redan på förhand af¬
gjordt, att Kongl. Maj:t ingår på, hofstallets flyttning, såvida annan lokal
derför upplåtes. Vidkommande den andra af Herr Hiertas betänklig¬
heter, eller att fullmäktige icke kunna utan att sätta sig i förbindelse
med vederbörande embetsverk åstadkomma de utredningar, som omför-
inälas i mom. d och e af Utskottets förslag, så har Herr Hierta äfven
deri rätt; men jag får fästa uppmärksamheten derpå, att Utskottet icke
heller föreslagit, att man i denna fråga skulle gå Kongl. Magt förbi:
tvärtom synes af sista punkten i betänkandet att Utskottet åsyftat, att
Kongl. Maj:ts medverkan skulle tagas i anspråk, enär Utskottet föreslagit
aflåtande! af en underdånig skrifvelse från Riksdagen i detta afseende.
Då, såsom jag redan haft äran nämna, det för närvarande icke bi¬
fråga, om annat än att låta anställa eu behörig utredning af alla dessa
frågor, som med större eller mindre skäl kommit på tapeten, och kost¬
naden för verkställandet af dessa förberedande undersökningar icke kan
blifva så betydlig, att man af sådan anledning bör undanskjuta eu fråga,
hvilken man förr eller sednare ändock skall se sig tvungen att taga i
allvarsamt öfvervägande, finner jag icke något giltigt skäl för det af åt¬
skilliga talare framställda yrkandet om afslag på Utskottets hemställan.
Jag yrkar bifall till Utskottets förslag.
Herr Hjelm: Genom bifall till Utskottets förslag vore ett första
steg taget till betydliga utgifter under många år såväl till platsens ord¬
nande, det Kongl. hofstallets återuppbyggande på annan plats, som till
uppbyggande af ett nytt riksdagshus och anläggning al' eu ny bro på
vestra sidan af Helgeandsholmen. Då jag för min del icke kan finna,
att ett nytt hus för Riksdagen för närvarande är af ett oafvisligt behof
påkalladt, så får jag yrka afslag på Utskottets hemställan.
Herr Forssbeck: Jag anhåller om afslag å Utskottets betänkande
och vill under ingå vilkor tillstyrka, att Riksdagen, genom att bifalla
förslaget om anställande al förberedande undersökningar, så att säga,
gifver på hand att man i framtiden skall ingå på detta byggnadsföretag.
416
Den 6 Maj.
Verkställes undersökningen, ser man sig tvungen att bygga. Det nämn¬
des, att förslaget om uppförande af ett nytt riksdagshus var framkalladt
af omtanke för representanternes helsa. Jag erkänner, att man i detta
rum är utsatt för drag och att här kännes rätt kyligt, men jag undrar
om den ärade talaren, som framdrog detta skäl, kan garantera, att i det
nya riksdagshuset icke behöfves luftvexling och att man der kan und¬
vika drag. Ehuru jag lika villigt erkänner, att vår gamla bank är ful
och saknar lämplig inredning, får jag dock förklara, att jag icke fäster
mig vid dess utseende utan ser endast på dess soliditet och förmåga att
fullgöra sina prestanda. Jag föreställer mig, att man icke gerna kunde
använda de millioner, som ifrågavarande byggnadsföretag antagligen
skulle komma att kosta, på ett bättre sätt för Riksbanken, än att lägga
dem till bankens reservfond. Der behöfs nog penningar. Föröfrigt tror
jag, att bankens nuvarande läge är lämpligt. Den största handeln och
omsättningen är i staden mellan broame och företrädesvis åt det håll,
der banken nu är belägen. Skulle man flytta banken till en annan mera
centralt belägen plats, så att den komme att ligga närmare norr än nu,
så begår man en orättvisa mot söder, hvilken stadsdel man väl äfven
bör tillgodose.
Jag yrkar afslag på Utskottets förslag.
Herr Jöns Andersson: På de skäl, som af föregående talare blif¬
va anförda, yrkar jag afslag å Utskottets hemställan.
Herr GumaUius: Jag var icke beredd på någon diskussion vid ett
plenum, utsatt till så sen timme, hvarföre jag ej sfi, som jag skulle önskat,
studerat detta ämne, utan endast fiygtigt genomögnat förevarande utlå¬
tande. Emellertid vill jag dock tillåta mig yttra några ord i frågan.
Så vidt jag rätt uppfattat föregående talare, hafva några bland dem
ifrågasatt, huruvida behof kunde förefinnas af nya lokaler för banken,
för Riksgälds-kontoret och för Riksdagen. Jag sade: så vidt jag rätt upp¬
fattat deras yttranden. Det förhåller sig nemligen så, att af desse talare
från olika delar af riket, från Stockholm, Skåne, Halland, Westergötland,
Norrland, kunde jag och mina grannar på våra platser icke riktigt höra
mer än tre, af hvilka två yrkade afslag å Utskottets hemställan. Jag för¬
modar, att de öfrige, som jag icke hörde, i allmänhet talade för bifall,
då jag finner, att Sammansatta Utskottet enhälligt tillstyrkt förslaget, utan
att någon af ledamöterne antecknat sig såsom reservant. Alla lära de
dock ej ha förordat förslaget, ty en talare från Skåne, hvars starka röst
framträngde till mina öron såsom en på afstånd mullrande åska, såg jag
under talet betänkligt skaka på hufvudet, hvaraf jag slutar, att han icke
gillade Utskottets förslag, och en annan talare från samma trakt höjde
vid slutet af sitt anförande rösten så mycket, att jag kunde höra det si¬
sta ordet som var afslag.
För min del är jag af den åsigt, att man icke genom att vägra den
ifrågaställda undersökningen bör anskära all utsigt till framgång Jör för¬
slaget, hvars genomförande är af omständigheterna särdeles påkalladt.
Lyckligtvis hörde jag några ord, som blifvit fällda derom, att vi icke
“hafva
Den 6 Maj.
417
“hafva råd* till ett så kostsamt företag, som uppförandet af ett nytt riks¬
dagshus, och detta föranleder mig upptaga dessa ord, men använda dem,
i motsatt syftning och säga, att vi icke hafva råd att allt för länge hafva
det så stäldt som nu. Våra riksdagar kosta icke så litet penningar, och,
skola vi uträtta något som kan motsvara kostnaden, måste vi framför
allt i våra öfverläggningar kunna höra hvarandra, kunna gifva och taga
skäl, utan att behöfva upprepa hvad andra talare redan yttrat — vi
måste skaffa oss en annan lokal än den nuvarande, hvilken, ehuru gan¬
ska dyr, likväl i både sanitärt och akustiskt hänseende är högst otillfreds¬
ställande. Det kan icke vara skäl att bibehålla en lokal så beskaffad, att
eu mängd ledamöter, under eu längre diskussion, som de icke från sina
platser kunna nöjaktigt följa, af trötthet eller ledsnad eller måhända af
andra orsaker taga sin tillflykt till andra lokaler, medan en annan hop,
för att höra en talare, strömma fram i hans närhet och derigenom bilda
grupper, som äro ofördelaktiga för både dem som från sina platser vilja
höra talaren och dem, som skola taga hans ord till protokollet — grup¬
per, inom Indika för öfrigt lätt samspråk uppstå, öfverröstande talaren.
Detta är en stor misshushållning med tid och krafter; och jag tror der¬
före, att vi behöfva eu annan lokal, så beskaffad, att talaren kan höras
och ses från alla punkter af salen, hvilken för detta ändamål borde vara
i någon rundad form, såsom salarne i de flesta parlamentshus, som på
sednare tider blifvit bygda i utlandet,
Hvad nu Riksbanken beträffar, så lär eu klok omtanke fordra att
för denna inrättning skaffa en tidsenligare lokal, belägen på en bättre
plats än den nuvarande. Riksbankens, läge är redan nu ofördelaktigt och
blir ännu sämre, i samma män affärsrörelsen drar sig åt andra håll af
staden. Framför allt behöfva vi en banklokal, så inrättad att den, utan
att erfordra större antal tjensteman än som är oundgängligt, på samma
gång är så beqväm för allmänheten, att kunderna gerna gå dit, rörelsen
utvidgas och bankens inkomster följaktligen derigenom ökas.
Frågan om ny lokal för Riksgälds-kontoret torde deremot vara tem-
ligen underordnad. Kan man i det nya riksdagshuset, hvars uppförande
jag anser önskvärdt, utan svårighet få en lämplig lokal äfven för Riks¬
gälds-kontoret, vore det visst rätt fördelaktigt för Riksdagen att hafva
båda sina penningverk i samma byggnad; men denna fråga är dock en
bisak och kan icke få inverka i någon afgörande grad på bedömandet af
nödvändigheten att uppföra nya lokaler för Riksdagen och dess bank.
Jag tror, att en föregående talare yttrade, att på Helgeansholmen
icke skulle vara tillräckligt utrymme för den ifrågavarande byggnaden.
Också jag hyste till en början någon tvekan i detta afseende, men sedan
jag varit i tillfälle att i Stats-Utskottet se der tillgängliga förslagsritnin-
gar, hafva mina betänkligheter i detta afseende blifvit häfda, ty utrymme
finnes nog, utan att den nya byggnaden behöfver skymma bort det Kongl.
slottet, som tvärtom bör komma att framstå friare, än nu
Jag anser, att Utskottets förslag innebär ep vacker och storartad
tanke och vill förtjenar att åtminstone pröfvas. Äfven om förslagets ut¬
förande skulle kosta mycket penningar, torde böra tagas i betraktande,
om det icke direkt och indirekt kostar ännu mera att bibehålla de olämp-
Riksd. Prof. 1872. 2 Afd. 4 Band. 27
118
Den 6 Maj.
liga lokalerna för Riksdagen ocli Riksbanken, ock i allt fall bör man icke
vägra medel till den undersökning, hvarom nu endast är fråga.
En af fullmäktige i Riksgälds-kontoret yttrade åtskilliga betänklig¬
heter mot formen för Utskottets hemställan. Jag kunde på detta afstånd
icke riktigt uppfatta hans anförande, men deremot körde jag det genmäle
derpå, som en ledamot af Utskottet afgaf, ock detta var för mig fullt
tillfredsställande, hvadan jag tillåter mig yrka bifall till Utskottets hem¬
ställan oförändrad.
Herr Jöns Rundbäck: Att meningar ne i denna fråga skola och
kunna vara delade, finner jag mycket naturligt, ty det vore alls icke un¬
derligt om man skulle rygga tillbaka för dessa kostnader. Men jag får
säga, att den blifvit just ur synpunkten af nämnda betänklighet mycket
noga öfvervägd inom Sammansatta Stats- och Banko-Utskottet; men ju
mer vi tänkte på saken, dess mer funno vi att något borde göras åt
densamma. För min del beklagar jag att icke denna fråga långt förr
kommit fram på detta vis. Den var emellertid, fast under annau form,
framlagd äfven för 1865 års Riksdag, och jag tog mig sjelf friheten att
strax efter nya representationsförslagets antagande inlemna ett förslag om
uppförande af ett riksdagshus. Men just från det hållet, från hvilket de
starkaste sympatierna för nu föreliggande förslag tyckas hafva gifvit sig
tillkänna, rönte jag då det största motståndet; och följden blef att vi på
vårt nuvarande riksdagshus uppoffrade betydande summor utan att, som
jag tror, någon skall kunna bevisa det vi någonsin kunna få det fullt än¬
damålsenligt, hvilket äfven flere talare såväl vid denna som vid föregå¬
ende riksdagar sökt visa.
Hvad särskildt bankohuset beträffar, bär Banko-Utskottat i sitt ut¬
låtande N:o 9 bland annat sagt, att dess nuvarande byggnader äro allde¬
les otjenliga för ändamålet, och, när denna fråga var före i Kammaren, hörde
jag icke en enda röst höjas emot nämnda utlåtande, utan alla voro ense
om riktigheten af hvad deri sades. Det var en gifven salt att frågan om
bankohuset, och kanske den till största delen, var just hvad som inver¬
kade på Sammansatta Utskottet, fastän Utskottet äfven, till följd af den
väckta motionen, tog frågan om alla de nu i utlåtandet berörda byggna¬
derna på en gång i öfvervägande. Jag får särskildt säga, att om man
icke vill denna anordning i dess helhet, utan endast afser byggandet af
ett särskildt bankohus på en särskild plats, så skall kostnaden för alla de
ifrågasatta ändamålen, som dock förr eller sednare måste blifva tillgodo¬
sedda, sedan blifva ofantligt mycket dyrare, utan att på långt när samma
fördelar derigenom vinnas, att icke tala om Helgeandsholmens förskönande,
som då icke heller blir på ett tillfredsställande sätt tillgodosedt. Det är
att märka, att Helgeandsholmens grund är kronans tillhörighet såväl som
en del af husen, och således behöfver man icke lösa hvarken den ena
eller andra. Det enda som erfordras är att Riksdagen bygger nytt hof¬
stat! på annan plats.
Hvad angår Riksgälds-kontoret, så upptog Utskottet dess hus blott
för att taga frågan i dess största helhet.
Att tillräckligt utrymme finnes för alla tre ändamålen framgår af be¬
tänkandet och de till grund i detta hänseende liggande handlingar^, dem
l)en 6 Haj. 419
Utskottet p ro tv åt. I detta hänseende förelåg Utskottet eu fullständig ut¬
redning. Men i ett annat fall stod Utskottet fullkomligt redlöst, nemligen
i fråga om kostnaden för platsens rödjande och de nya byggnadernas upp¬
förande.
Beträffande nu särskilt frågan om Helgeansholmen, så vill jag en¬
dast vidröra eu enda omständighet, som jag tror att man icke bör för¬
bise, nemligen att, så vidt jag tror, alla måste medgifva, att inom vårt
land, och kanske för öfrig t inom få länder i verlden, icke finnes någon
plats som är så utmärkt skön och vacker som denna, med afseende nem¬
ligen på dess läge: men dess nuvarande skick är deremot sådant, att in¬
gen, som ser den, icke önskar att der måtte blifva annorlunda ordnadt.
Och jag tror att äfven Riksdagen bör taga denna omständighet i betrak¬
tande, om man nemligen utan större kostnad, än som byggandet af ett
nytt bankohus på annat ställe skulle medtaga, kali på samma gång få
denna plats förskönad.
Hvad särskildt angår Utskottets förslag, som en talare på stockholms¬
bänken och fullmäktig i Riksgälds-kontoret ville hafva annorlunda forinu-
i oråd t, sfi far jag säga att Utskottet, såsom Herran!© nog sj elfva funnit,
sökt göra hela förslaget så vidsträckt som möjligt, så att det skulle kunna
tillfredsställa både banko- och riksgälds-fullmäktige, på det intet hinder
måtte meta för att pröfva denna fråga från alla synpunkter som förtjent©
att betraktas, -lag tror derföre att Utskottet bör anses hafva uppfyllt
all _ lättfärdighet med afseende på den föreslagna skrifveisen till Kong!.
Maj:t. Att Utskottet icke upptog någon bestämd siffra för undersöknings-
kostnaden kom sig helt enkelt deraf, att det för Utskottet var alldeles
omöjligt att bestämma eu sådan. För min del har jag dessutom det för¬
troende för de personer, som Riksdagen utsett att vara fullmäktige i Riks¬
banken eller i Riksgälds-kontoret, att de icke bortslösa medel i onödan.
Antingen kostnaden nu kommer att uppgå till 10,000 R:dr eller till 20,000
R:dr, så hafva vi åtminstone för beloppet vunnit en fullständig utredning,
ty bär är ju icke fråga om annat, och jag vill aldrig motsätta mig en
sådan vare sig i denna eller i andra frågor, ty derigenom får man saken
klar för vidare bedömande. Det är också mycket säkert, att om jag
korn me att vara här nästa riksdag och då ansåg© kostnaden för det ifrå¬
gasatta byggandet vara för stor, skulle jag vara eu bland de första att
afstyrka detsamma. Men nu är det för tidigt att tala om den saken, när
man ännu alls ingenting vet om den.
Således tror jag anledningar hafva förefunnits för Utskottet att fram¬
lägga sitt föreliggande förslag, till livilket jag yrkar bifall.
Herr Per Nilsson i Espö: En af de faktorer, som man bör taga
i betraktande i sammanhang med förevarande fråga, är Stockholms för¬
skönande genom Helgeandsholmens vare sig planerande eller tidsenliga be¬
byggande, och i detta hänseende synes det mig som första initiativet borde
utgå från Stockholms stad eller dess fullmäktige, innan Riksdagen inginge
i någon pröfning huruvida den dit ville förlägga ett monumentalt hus för
sina behof.
Dager man emellertid i betraktande det af Utskottet framlagda för¬
slaget att på denna holme bygga ett hus, som icke endast blir parlaments-
420
Den G Maj.
hus, utan tillika kan inrymma för Riksbanken och Riksgälds-kontoret nö¬
diga lokaler, så ligger det för hvar och en, som tänker aldrig så litet på
den nyare tidens fordringar och anspråk i den vägen, alldeles i klar da¬
ger, att det är nog mycket begärdt om man på detta lilla område vill
placera så många byggnader, enär man ju numera icke vill sammantränga
för mycket på en enda liten stadsdel.
Här har uttalats mycket klander öfver det nuvarande riksdagshuset
och sagts att detsamma har så många olägenheter, och om det äfven kan
ligga litet sanning häruti, så kan jag dock å andra sidan icke finna dessa
olägenheter vara så stora, att vi icke kunna nöja oss såsom vi hafva det.
Vi hafva ju hvarje år gjort nya förbättringar å detta hus, och vi hafva
ju för hvarje gång funnit oss allt mer och mer belåtna. Dessa förbätt¬
ringar såväl som sjelfva huset hafva kostat ofantliga summor, och att då
vilja bortkasta allt detta för att med nya kostnader inrätta ett nytt riks¬
dagshus, äfven om der kom me att inrymmas lokaler för några andra än¬
damål, vore väl ett ganska stort slöseri, då ju detta icke kunde aflöpa
utan ytterligare och ännu mycket större kostnader.
Således kan jag icke inse att några synnerligen talande skäl förefin¬
nas att bifalla Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets föreliggande för¬
slag, utan tror jag — och vill innan jag utsäger sista ordet, vända mig
mot örebrobänken på det att den talare, som der har sin plats, icke må
vara oviss om hvad jag menar — det riktigaste vara att afslå förslaget,
hvilket jag för min del äfven vill påyrka.
Herr Dufwa: Att döma efter åtskilliga talares yttranden öfver detta
betänkande, skulle man kunna tro att här vore fråga om att nu genast
börja bygga nytt riksdagshus. Men derom handlar ju icke föreliggande
förslag, och jag tror mig med trygghet kunna säga, att detsamma aldrig
ens kommit till sin nuvarande omfattning, om icke detta berott på helt
andra omständigheter än erhållandet af nytt riksdagshus. Visserligen ta¬
las här om utredning bland annat rörande lämpligheten af att uppföra
ett nytt riksdagshus på Helgeandsholmen, men jag tror icke att den frågan
skulle inom Utskottet hafva rönt synnerlig framgång, om icke ett annat
moment kommit med i betraktelsen, nemligen behofvet af ett nytt hus för
Riksbanken, hvilket jag tror vara hvad Utskottet här egentligen velat till¬
godose, så vidt frågan rör eu åtgärd för den närmaste framtiden. Det
bär redan under en föregående diskussion här i Kammaren temligen all¬
mänt erkänts af dem, som då yttrade sig, att de nuvarande riksbanks-
husen icke äro på något sätt lämpliga och tidsenliga, och att i dem svår¬
ligen kan åstadkommas en sådan förvaltning af Riksbankens angelägenhe¬
ter, som man skulle vilja önska. Den saken tror jag, oaktadt hvad eu
värd talare på östgötabänken yttrade deremot, vara obestridlig; och Ut¬
skottet bär vidare fästat uppmärksamheten vid en annan omständighet,
som torde vara nära nog lika obestridlig, nemligen att nämnda hus äro
olämpliga för rörelsen bär i Stockholm, hvilken ju alltid kommer att ut¬
göra en väsendtlig faktor i Riksbankens aöärs verksam het. Den som kän¬
ner till bur trafiklederna i Stockholm på sednare tiden utvecklat sig, vet
att rörelsen dragit sig till norr i stället för till söder, och således vore
421
Den 6 Maj.
det (hiskligt att Riksbankens lokal läge visserligen inom staden mellan
broarne, men så nära norr som möjligt.
Tager man nu kostnaderna för nytt riksbankshus i betraktande, så
finner man det^ vara nödigt att antingen köpa tomter af enskilde för att
bereda plats för detsamma, eller ock använda någon plats som det all¬
männa redan, eger: och i sednare fallet finnas inga andra, som verkligen
ligga i den stora trafikleden, än antingen Helgeandsholmen eller Kongl.
Kansliets nuvarande lokal. Vill man åter köpa tomtplatser af enskilde,
så må man först tänka efter hvilka kostnaderna då .skulle blifva. Jag
tager mig friheten säga att hvar och eu, som kastar eu blick på och gran¬
skar kartan öfver Stockholm, skall finna, att ingen enskild tomt, belägen
på någorlunda lämplig plats, är så stor att den räcker till, utan måste
liera tillsammans inköpas; och med den kännedom jag tagit om sådana
tomters taxeringsvärden tror jag mig kunna säga, att den behöfliga köpe¬
summan icke skulle gå mycket under fyra hundratusen riksdaler, utan
snarare öfver. Vill man då i det allmännas ego behålla dessa penningar
till något annat nyttigt ändamål, i stället för att med dem inköpa tomt¬
platser . af enskilde, så kan detta förmånligast ske genom att på ända¬
målsenligt sätt anordna Helgeandsholmen. Och säga hvad man vill, så
förestar den frågan förr eller sednare, att ordna denna holme och att
detta skall göras af staten. Följaktligen är det då välbetänkt att an¬
vända den på sätt som nu är i fråga och anskaffa annan plats för Kongl.
stallet, hvilket nu är det enda som hindrar att genast afrödja holmen och
använda den för annat ändamål; och härtill kunde man ju då använda
en del af den summa, som eljest skulle utgå till enskilde för inköp af
tomter för riksbankshuset. Jag hemställer huruvida man här vid lag
bör låta skrämma sig deraf, att i den nu föreslagna undersökningen jem¬
väl ingår hvad som rör Riksdagens och Riksgälds-kontorets lokaler.
Hvad särskildt utrymmet å Helgeandsholmen beträffar ber jag, med
anledning af Herr Per Nilssons i Espö yttrande, få fästa uppmärksam¬
heten derpå, att de 70,875 qvadratfoten, som omnämnas i betänkandet,
endast afse den plats som sjelfva byggnaderna skulle komma att upp¬
taga, under det att holmen i sill helhet är liera, gånger större. Då skulle
man tillika lemna plats för eu bro i fortsättningen af Drottninggatan
samt på andra sidan eu så stor öppen plats, att för dem, som stode på,
Gustaf Adolfs torg i närheten af statyn, icke någon del af Kongl. Slottet
bortskymdes.
Ser man efter hvilka lokaler nuvarande riksgälds-koutors- och riks-
bankshusen upptaga och betänker hvilket stort utrymme som der upp¬
tages af gårdar, samt vidare tager i betraktande hvad som i den vägen
erfordras för ett mera tidsenligt riksbankshus än det nuvarande, så hii-
ner man lätt att på Helgeandsholmen icke skall blifva brist på utrymme
derför.
Hvad är det då som hindrar oss att använda de omnämnda 70,875
qvadratfoten för att der bygga ett tidsenligt ocli sitt ändamål motsva¬
rande riksbankshus, ocli låta de andra delarne af frågan ligga nera tills
behofvet af ett nytt riksdagshus blir oafvisligt? Ingenting, så vidt jag
kunnat finna, ty att man redan på förhand vill disponera platsen för dess
förläggande så, att man framdeles i händelse af behof kan på samma
422 Den 6 Maj.
ställe med fördel bygga äfven för andra ändamål, kan väl icke anses vara
ett hinder.
Således anhåller jag om bifall till utlåtandet.
Herr Johan Jönsson: Jag får säga att det var med blandad
rörelse jag läste denna i föreliggande utskottsutlåtande behandlade mo¬
tion angående uppförande af nytt riksdagshus, men ännu mer förvånad
blef jag när jag fann att Sammansatta Utskottet hade tillstyrkt dess bi¬
fallande på sätt här föreslås. Såvidt jag kunnat finna tycker jag att vi
alltförväl kunna hjelpa oss med vårt nuvarande Riksdagshus. Man säger
visserligen att det är ett lappverk, men ser man aldrig så litet på våra
lagar och författningar, så tror jag man skall finna att vi här i Sverige
äro ganska vana att nöja oss med lappverk.
För min del skall jag åtminstone aldrig vilja bidraga till ett sådant
slöseri med statens medel som här ifrågasattes. Om jag det gjorde skulle
jag icke kunna med klar blick se mina kommittenter i ansigtet.
Derföre yrkar jag för min del rent afslag å föreliggande betän¬
kande.
Herr P. Olsson i Helsingborg: Då jag haft äran tillhöra det Sam¬
mansatta Utskott, som behandlat förevarande ärende, så anser jag mig
böra med några ord tillkännagifva min uppfattning deraf, ehuru en talare
på stockholmsbänken redan så utförligt redogjort för detsamma, att jag
icke har mycket att tillägga.
Det förefaller mig som de Herrar, Indika uttalat sig emot utlåtandet,
icke förstått eller icke riktigt uppfattat denna fråga. Här är, såsom
andra redan yttrat, icke fråga om att för närvarande bygga nytt hus
vare sig för Riksbanken, Riksgälds-kontoret eller Riksdagen, utan blott om
att undersöka hvad som i det hänseendet kunde vara behöflig!, och lämp¬
ligt. Vore det fråga om att bygga för det ena eller andra ändamålet
eller för alla på en gång, och man hade kostnaderna gifna, så är det
klart att, om dessa syntes vara särdeles stora, man skulle få vissa be¬
tänkligheter vid att skänka sitt bifall dertill, såvida icke behofvet vore
absolut oafvisligt.
Hvad nu beträffar riksdagshuset, så får jag för min ringa del säga
att jag gerna kan nöja mig med det nuvarande; men jag får tillika säga
att jag hört många medlemmar i sanitärt hänseende beklaga sig öfver
åkommor, som de bär genom drag eller dylikt åsamkat sig, och om detta
är en sanning, hvilket jag för min de! icke alls betviflar, så torde det
vara skäl att äfven taga frågan om nytt riksdagshus i betraktande.
Men isynnerhet fäster jag mig vid Riksbankens hus. Man bär bär
talat om den stora misshushållningen och de stora utgifterna; men jag
tror, att, om vi icke snart få ett nytt bankohus, så uppstår eu stor miss¬
hushållning icke blott emedan det nuvarande ligger på en olämplig plats
och är så beskaffad att det icke utan stora kostnader kan på lämpligt
sätt ändras — ty, såsom redan skedda undersökningar gifvit vid handen,
har grunden gifvit sig och kan icke repareras utan måste till större delen
omläggas, såsom Herrarne nog litet hvar äfven kunna finna, om Herrarne
göra sig mödan gå dit och titta efter — utan äfven emedan Bjellra in-
433
Den G Maj.
redningen är alldeles olämplig, så att den vållar utan tvifvel eljest onö¬
diga kostnader för administrationen. Man klagar ofta öfver det alltför
störa antalet af tjensteman och vaktbetjening i Riksbanken, och detta med
råtta, tv när man jemför med förhållandet i andra banker så finner man
det vara alldeles besynnerligt och förvånande att här behöfves så stor
personal. Ser man vidare på de stora kostnaderna för renhållning, belys¬
ning o. s. v., så blir man nästan slagen med häpnad. Allt detta förkla¬
ras emellertid deraf, att lokalen är alldeles olämplig. Derföre tillåter jag
mig ännu en gång säga, att om icke eif nytt hankohus snart kommer att
byggas, så sker derigenom så stor förlust, att den besparing, man genom
undanskjutande af föreliggande fråga tror sig vinna, icke på långt när
motväger denna förlust. Jag har härom varit fullt öfvertygad, och der¬
före har jag icke tvekat att antaga hvad Utskottet föreslagit.
Då man emellertid äfven synes frukta för att undersökningen, om den
kommer till stånd, skall medtaga allt för dryga kostnader, så tror jag det
vara lämpligt att, på sätt Första Kammaren redan gjort, begränsa summan
till 10,000 Rall-. Och jag vågar säga, mine Herrar, att om också under¬
sökningen icke leder till något resultat beträffande nytt hus för Riksdagen
eller Riksgälds-kontoret, så blir nämnda summa ändock så väl använd om
undersökningen kan föranleda till förläggande af nytt bankohus på ifråga¬
varande plats, att endast detta bör utgöra tillräckligt skäl för bifall.
Sedermera, när undersökningen är verkställd, står det ju Riksdagen fritt
att, med anledning af dervid vunna resultat, bestämma sig för huruvida
den finner lämpligt att på samma plats jemväl uppföra nytt hus för Riks¬
dagen och Riksgälds-kontoret.
Jag tager mig derföre friheten hos Herr Talmannen anhålla att så¬
som ett nytt moment till Utskottets förslag få lägga den begränsning af
kostnaden, som jag nyss hade äran nämna.
Häruti förenade sig Herr Gustaf Jonsson.
Herr Uhr: Jag kommer till summa slutsats som den siste ärade ta¬
laren, men från helt andra premisser. Äfven jag vill gerna offra 10,000
R:dr för att genom den föreslagna undersökningen få afgjordt huruvida på
Helgeandsholmen kan uppföras eu byggnad, som innesluter såväl, att jag
så må säga, nytt parlamentshus som äfven tillräckliga lokaler för Riks¬
banken. Huruvida tillika utrymme kan beredas för Riksgälds-kontoret, är,
såsom här redan förut sagts, jemförelsevis en bisak. Förr eller sednare
inträffar nemligen den tiden, då man nödvändigt måste hafva denna fråga
klargjord, och ju förr man börjar uppgöra förslag huru man skall göra,
dess förr kommer man till ett resultat. Jag vill deremot icke att holmen
skall planeras och planteras på ett sätt, som kanske skull göra den dyr
nog att sedan inlösa, ty den platsen är för vacker och dyrbar att endast
blifva ett experimentalfält. Den bör användas till något helt annat än eu
blott och bar promenadplats, och hvad är väl lämpligare än att der, i
hjertat af hufvudstaden, förlägga ett representanthus. Just der är äfven
affärsrörelsens medelpunkt, och således kan icke heller någon annan plats
vara så lämplig för Riksbanken, som just denna.
När Herr Jöns Rundbäck för flera år sedan kom fram med ett för¬
slag om uppgörande af ritning och kostnadsförslag till ett nytt riksdags¬
hus, så satte jag mig deremot och sade att vi först skulle se till hvad vi
kunde göra af det nuvarande riksdagshuset och huru detta skulle kunna
användas under öfvergångstiden från de gamla till de nya förhållandena.
Sedan dess hafva åtskilliga förändringar i detta hus blifvit gjorda. Jag-
liar äfven varit med och rådgjort med dem, som egentligen uppgjort för¬
slaget till dessa ändringar, och det enda jag anser att vi nu behöfde
hafva på annat sätt är värme- och ventilatious-apparaterna; utrymmet
finner jag deremot vara ganska tillräckligt.
Hvad Riksbanken beträffar, så erinrar jag mig att, under den tiden
då jag hade den äran att vara fullmäktig i densamma, framlade en annan
af fullmäktige ett förslag om byggande af nytt bankohus. Äfven då sade
jag att vi först skulle se till hvad som kunde göras af det gamla huset.
Ja, svarade man, det hafva vi intet emot, men gör upp ett förslag, så få
vi se huru det kan låta sig göra. Jag åtog mig att så göra under vilkor
att få rådgöra med de personer som bäst kände till hela den inre rörel¬
sen i banken, och jag framlade så ett förslag. Men till följd af motstånd
blef utaf detta förslag fem andra, som nu ligga färdiga så till ritningar
som kostnadsförslag, och det visar sig af dessa förslag att det går an att
få tillräckligt utrymme på Hedra botten i det gamla riksbankshuset för
alla lokaler som behöfvas för låne-, vexel- och depositionsrörelsen, utan
att under byggnads- eller reparationstiden något i de gamla lokalerna be-
höfver rubbas, med undantag för en kommissarie och eu vaktmästare, som
måste inrymmas på annat håll under tiden.
Men icke dess mindre sade jag ytterligare, när Herr Jöns Rundbäck
framkom med sitt förutnämnda förslag, att vi skulle vänta tills vi komme
så långt, att vi kunde få både Riksdagens och Riksbankens hus inrymda
på ett och samma ställe, och jag ansåg att platsen derför just borde vara
Helgeandsholmen.
Det säger sig då nästan sjelf att jag nu, när förslag blifvit väckt
om att få utrönt huruvida detta låter sig göra och för hvilken kostnad,
icke vill på något sätt motsätta mig detta förslag; och jag vill då äf¬
ven gerna offra 10,000 R:dr på detsamma, ty jag anser det vara en be¬
hållning att i tid få eu sådan utredning, så att man icke en annan gång
möjligen blir tvungen att utan föregående undersökning bygga på hvad
vilkor som helst.
Herr C. G. H i er ta: Då det förslag jag först framställde, och som
endast till form men alls icke i sak skilj de sig från Sammansatta Utskottets,
icke synes vinna något understöd i Kammaren och jag dertill hört att
Första Kammaren antagit Utskottets förslag, så får jag äfven härmed för
min del afstå ifrån detsamma och instämma med Utskottet.
Herr Jonas Jonasson: På samma skäl, som föranledt åtskilliga
föregående talare att yrka bifall till Utskottets hemställan, nemligen derför,
att detta byggnadsföretag ännu icke på flera år skulle komma att på¬
börjas, anser jag mig tvärtom kunna yrka afslag; ty är det meningen att
icke på länge vidtaga någon åtgärd med sjelfva byggandet, så förmodar
jag att man åtminstone för närvarande ingenting riskerar med att icke
bifalla den föreslagna undersökningen, men att deremot nödig hushållning
Den 6 Maj.
425
med statens medel fordrar att, då redan så mycket blifvit anslaget till
andra ändamål, icke utan trängande behof bevilja ytterligare utgifter.
Herr Jöns Persson: Jag bär begärt ordet med anledning af några
talares påståenden att Andra Kammarens nuvarande samlingssal icke skulle
vara så bra som behöfdes, och att till och med åtskillige här ådragit sig
sjukdomar genom draget eller den dåliga ventilationen. Det är nog bekant
att en eller annan i sådant hänseende beklagat sig, men jag tror att fler¬
talet af oss Sveriges innebyggare måste vidkännas vida större olägenheter
dels i våra boningsrum och dels der vi för våra sysselsättningar vi¬
stas, än hvad vi här gorå. Likaså har man sagt att här icke skulle hö¬
ras hvad som yttras. Detta kan väl i någon mån vara sannt, men icke
hör man väl bättre på Helgeandsholmen än på Riddarholmen, utan det
beror på huru pass stark och kraftig stämma eu talare har. Här har
man ju dessutom ganska godt tillfälle att ställa sig så, att man hör hvad
som säges; åtminstone har jag ofta nödgats så gorå, och jag är kanske en
bland dem som höra aldra svagast.
Hvad klagomålen öfver riksbankshuset beträffar, så kunna väl dessa
kanske vara berättigade, men vi skola betänka tillika, att denna bank ut¬
gör ett stort depositionskontor för hela landet, och icke endast är afsedd
för upp- och utlåningsrörelse, så att, om klagomålen ock ur sednare syn¬
punkten kunna vara befogade, man likväl äfven måste taga den förra i
betraktande. Såsom jag förra gången yttrade, skulle jag emellertid kunna
vara med om att offra 10,000 R:dr till den här föreslagna undersöknin¬
gen, om den endast afsåge nytt riksbankshus, men då icke sä är menin¬
gen utan den tillika gäller nytt riksdagshus och ny lokal för Riksgälds-
kontoret — ty fullmäktige måste ju rätta sig efter hvad förslaget inne¬
håller, om detta blir antaget — så synes det mig icke åtminstone vara
någon våda vid att nu utslå hvad Utskottet tillstyrkt och i stället en
kommande riksdag väcka nytt förslag om hvad som i berörda hänseendet
är nödigt och nyttigt, men som icke upptager allt det öfverfiödiga och
tyxartade, som man med nu föreliggande förslags antagande skulle, efter
hvad mig synes, kasta sig in uti.
Jag yrkar derföre afslag och hoppas att så äfven blir Kammarens
beslut.
Herr T örnfel t: Det kan väl ingen vilja förneka att vårt nuvarande
riksdagshus är för sitt ändamål otjenligt, likasom det icke är för detta
ändamål uppfördt eller ens sedermera lämpligt inrättadt, hvarken i sani¬
tärt eller akustiskt hänseende. För min enskilda del får jag nog, såsom
jag förr nämnt, kännas vid hvad det vill såga att sitta här i hörnet, och
jag kan icke annat än lifligt önska att man måtte få en efter ändamålet
mera lämpad och inrättad lokal. Och betraktar man detta hus utvän¬
digt, så nödgas man medgifva att det ser ut som ett ruckel utan arkitek¬
tur, särdeles på södra sidan, der hus tyckes vilja fälla på hus, och att,
vid jemförelse med andra länders parlamentshus, detta står såsom ett
fattigdomsbevis för vår nation. Men här tillkommer äfven eu annan om¬
ständighet att taga i betraktande, nemligen att man så fort som möjligt
ske kan bör taga fasta på den nu ifrågavarande byggnadsplats^ att den
icke må blifva fastkedjad vid något annat och sämre ändamål.
Jag kan således icke finna det vara annat än billigt, att vi kosta på
eu tiotusen K:dr eller så för att få saken utredd, och yrkar jag derföre
bifall till hvad Utskottet föreslagit.
Herr Åke Andersson: Jag vill protestera mot den siste värde ta¬
larens yttrande att vårt nuvarande riksdagshus skulle se ut som ett ruckel.
Jag tror att han bör taga andra glasögon på sig och se efter nogare hur
det verkligen ser ut. Men det är icke endast derföre jag nu bär begärt
ordet, utan äfven derföre att en talare här yttrat att de, som yrkat af¬
steg på utlåtandet, gjort det af missförstånd, enär nu icke vore fråga om
att bygga utan endast om att undersöka. Då jag var en bland de första
som yrkade afsteg, så vill jag fritaga åtminstone mig från denna beskyllning.
Jag visste mycket väl att här endast var fråga om undersökning, men jag-
ansåg att, på samma gång vi bifölle denna, så både vi äfven gifvit på band
att ett nytt riksdaghsus skulle byggas, och således på sätt och vis bundit
eller, så att säga, dragit vexel på kommande riksdagar, och detta ville jag
icke vara med om. Derföre trodde jag det äfven vara tids nog att af¬
göra denna fråga vid nästkommande riksdag, synnerligast som mången af
oss då sannolikt icke äro bär.
Jag yrkar derföre fortfarande afsteg på betänkandet.
Herr Kallstenius: Den ifver, hvarmed åtskillige talare,synnerligast
i början af diskussionen, skyndat sig att yrka afsteg, synes mig antyda
att de från första stunden, då denna motion kom i clagen, fattats af en
sådan panik, att de icke ens vågat sig på att egna någon omsorg åt frå¬
gans pröfning, utan under det först bekomna intrycket helt enkelt, såsom
ordspråket säger, “kasta yxan i sjön.11
För min del tror jag förslaget vara sä nyttigt och planen så utom¬
ordentligt vacker, att frågan väl är förtjent af att någon stund pröfvas
jemväl i denna Kammare. Jag är öfvertygad om att torr eller sednare måste
detta förslag med makt och styrka tränga sig fram, och jag tror icke
heller att det skall dröja synnerligen länge, innan så sker.
Det har bär redan blifvit sagdt, “att man borde taga fasta på den
nu ifrågavarande byggnadsplatsen,“ och detta anser jag vara alldeles rik¬
tigt: ty det händer i annat fall otvifvelaktigt, att flen blir belamrad på
ett sätt, att man icke utan ytterligare kostnader sedan kan komma åt den..
Den som påstår att Stockholms stad, ur synpunkten af dess försköning, skulle
hafva någon större fördel åt att Helgeandsholmen helt och hållet afröjdes
och planerades, eller, som det så ofta sagts, gjordes till eu fri och öppen
promenadplats, än af att deri, på sätt här är ifrågasatt, bebygdes, kan
jag försäkra, att det är alldeles omöjligt att der under sådant fall få nå¬
gon afsevärd eller prydlig plantering att gå; tv hvarje försök att der upp¬
drifva parkväxter skall endast realisera dvergartade sådana, om icke nå¬
gon större byggnad på sjelfva holmen bereder dem genom sitt skydd be¬
höflig hvila från de eljest dem ständigt utmattande vindarne.
För närvarande kan platsen utan synnerligt stora kostnader förvärf-
vas för det ifrågasatta ändamålet. Om nu ock dervarande byggnaderna
427
Den 0 Maj.
icke kunna fås utan ersättning för deri befintliga materialier, så har man
eu motsvarande vinst deruti, att man sålunda dels får goda materialier
och dels icke behöfver betala något för deras fraktande till stället.
Dessutom tillkommer den omständighet, som bär redan är mycket af-
handlad, nemligen att man i närvarande stund måste vara betänkt på ny
anordning af Riksbankens lokal. Vore det då fråga om att på ett annat
ställe uppbygga ett nytt lika kolossalt riksbankshus, som det vi nu hafva,
så skulle jag vara den förste att motsätta mig detta; men här är ju en¬
dast fråga om att på ett tidsenligt sätt ordna den nya lokalen, och såle¬
des förefaller det mig som om man här i första rädslan såge ett spöke i
det sätt, hvarpå Riksbankens nuvarande lokaler äro anordnade. För min
del tror jag att hela banken skulle godt kunna inrymmas i ett hus, som
icke vore fjerdedelen så stort som de båda nuvarande bankhusen tillsam¬
mans, om det nemligen gjordes enkelt och ändamålsenligt, såsom vi sett
andra bankhus, äfven här i hufvudstaden, vara inrättade.
Då man talat om de stora kostnader, som skulle blifva eu följd af
detta förslag, eller att i eu större byggnad på Helgeandsholmen inrymma
alla tre dessa, statens inrättningar och verk, representanthus, bank och
riksgäldskontor, så har man icke velat, tänka på, att de nuvarande bygg¬
naderna, som sedan skulle blifva lediga, kunde af staten försäljas, om den
ej för andra sina ändamål behöfde dem, och som de hafva ett i allmänhet
utmärkt fördelaktigt läge, så tror jag att de köpesummor, som för dem
kunde bekommas, skulle sa., högst betydligt reducera dessa sä fruktade
kostnader, så att de kanske nedginge till eu obetydlighet. Om detta är
en sanning — och jag har åtminstone icke hört något bevis för mot¬
satsen — så skulle man ju enligt motionärens plan kunna centralisera ifrå¬
gavarande statens institutioner på ett ställe, till förmån för dem och lan¬
det, utan synnerlig kostnad, samt derjemte fä den vackra plats, som för
ändamålet är föreslagen, så ordnad att alla kunde vara dermed belåtna.
Således tror jag det vore förhastadt att nu med ens kasta detta förslag
öfver bord, så mycket mer som det för närvarande icke gäller något an¬
nat än att uppoffra några tusen R:dr för en grundlig undersökning, hvar¬
efter man sedan kan fatta sitt beslut, hur man vill, bygga eller icke bygga,
allt efter som undersökningen visar vara bäst och lämpligast.
■Tåg känner icke hvad beslut Första Kammaren redan fattat, men jag
tyckte att Herr Olsson omnämnde att den skulle hafva begränsat under-
sökningskostnaden till 10,000 Rall’. Om så är, ber jag få förena mig om
att i likhet med honom yrka insättandet af denna bestämda summa så¬
som ett särskild t momeut i förslaget. Sådant skulle jag med det förtro¬
ende jag för Herrar fullmäktige i Riksgälds-kontoret och Riksbanken hy¬
ser, hafva ansett vara eljest öfverflödigt; men nu torde det kanske vara
nödigt, för att undvika tidsutdrägt genom att förslaget kanske eljest ginge
till gemensam votering.
Öfverläggningen förklarades slutad. Rörande lista punkten hade fram¬
ställts yrkanden dels på bifall till Utskottets hemställan i oförändradt skick,
dels på bifall dertill med det, tillägg som Herr P. Olsson föreslagit, dels
ock slutligen på afslag. Propositioner gåfvos på dessa yrkanden, och för¬
klarades ja vara öfvervägande för Herr Olssons nyssberörda förslag. Yo-
428
Den 6 Maj.
tering blot då begärd, och sedan yrkandet på afslag antagits till kontra¬
proposition, skedde nu omröstning enligt en så lydande proposition:
Den som, jemte bifall till hvad Sammansätta Stats- och Banko-Ut¬
skottet hemställt i första punkten af dess utlåtande N:o 1, vill att till
denna punkt skall läggas ett sjette moment, så lydande:
att, för bestridande af de med fullgörande! af förevarande uppdrag
förenade kostnader, ett belopp af 10,000 R:dr till fullmäktiges disposi¬
tion måtte anvisas.
röstar ja;
Den, det ej vill,
röstar nej;
Vinner nej, är Utskottets hemställan i förevarande punkt afslagen.
Efter omröstningens slut visade sammanräkningen 74 ja mot 72 nej,
och hade Kammaren alltså besluta enligt ja-proppsitionens innehåll.
Punkten ti.
Bifölls.
Härefter begärde
Herr Jöns Rundbäck ordet, och anförde: Sedan Kammaren nu
bifallit Sammansatta Utskottets hemställan i dess nyss omhandlade betän¬
kande, så gifven detta mig-anledning att fästa Herrarnes uppmärksamhet
derpå, att Utskottets hemställan är så till vida ofullständig, att deruti icke
talas något om på hvad sätt vederbörande skola underrättas om det fat¬
tade beslutet. Jag finner mig derföre föranlåten att föreslå att Samman¬
satta Utskottet måtte få sig uppdraget att om Riksdagens beslut lemna
fullmäktige i Riksgälds-kontoret och Riksbanken behörig underrättelse; och
anhåller jag vördsamt att Herr vice Talmannen behagade framställa pro¬
position på detta tillägg.
Kammaren biföll detta förslag; och .skulle alltså Sammansatta Utskot¬
tet få sig uppdraget att om Riksdagens beslut i denna fråga lemna full¬
mäktige i Riksbanken och Riksgälds-kontoret behörig underrättelse.
§ 4.
Upplästes och godkändes nedannämnda förslag till Riksdagens under¬
dåniga skrifvelser, nemligen:
af Riksdagens kansli, N:o 48, om skyldighet för innehafvare af sådan
statens egendom å landet, för hvilken bevillning efter 2:dra artikeln ej er-
\
Den G Maj. 429
lägges, att utgifva fyllnadsbidrag till folkskolelärares aflöning i förhållande
till egendomens taxeringsvärde;
af Lag-Utskottet, N:o 49, angående sättet för stämnings delgifvande
åt bylag, skifteslag eller annan samfällighet;
af Konstitutions-Utskottet, N:o 50, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
proposition med förslag till förändrad lydelse af 72 § Regeringsformen; och
af Banko-Utskottet, N:o 51, om utfärdande af ny instruktion för
Riksdagens revisorer af Riksbanken.
§ 5.
Till bordläggning anmäldes:
Stats-Utskottets memorial:
N:o 77, med förslag till de stadganden, angående Riksgälds-kontorets
skulder och fordringar, som böra införas i det nya reglementet för detta
verk;
N:o 78, med förslag till stadganden i Riksgälds-kontorets reglemente
angående de vid föregående riksdagar beviljade men ännu icke utbetalda
statsbidrag;
N:o 79, angående anvisande af medel till utbetalning af det för Näs¬
sjö—Oscarshamns jernvägsanläggning beviljade statsbidrag; och
N:o 84, med förslag till voteringsproposition i anledning af Kamrar-
nes skiljaktiga beslut angående Kongl. Maj:ts nådiga proposition i fråga
om beredande af garnison i Carlskrona samt om användandet af det vid
1871 års lagtima riksdag beviljade extra anslag af 65,000 R:dr till upp¬
förande af stall- och ridhusbyggnader för fyra åkande batterier af Wen-
des artilleriregemente;
Banko-Utskottets memorial N:o 17, i anledning af Kamrarnes skilj¬
aktiga beslut rörande Utskottets i betänkandet N:o 16 afgifna förslag till
bankoreglemente;
Lag-Utskottets utlåtanden och betänkanden:
N:o 36, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga proposition, med
förslag till förklaring af 17 kap. 3 § Handelsbalken, angående företrädes¬
rätt till betalning ur lös pant, dels ock enskild motion om utarbetande
och antagande af en lag angående upplag af produkter och varor;
N:o 37, i anledning af återremiss af Lag-Utskottets utlåtande N:o 17,
rörande Kongl. Maj:ts nådiga proposition om upphäfvande af 2 kap. 5 och
6 §§ Uiftermålsbalken samt förändrad lydelse af 13 kap. 1 § Rättegångs¬
balken och 18 kap. 5 § Strafflagen;
430
Den G Maj.
N:o 38, i anledning af återremiss af Lag-Utskottets utlåtande N:o 28,
rörande väckt fråga om utarbetande af en ny grufvestadga;
N:o 39, i anledning af väckt motion, åsyftande förmånsrätt för ut¬
flyttnings- samt odlings- och häfde-ersättningar, som vid laga skifte be¬
stämmas; och
N:o 40, i anledning af väckta motioner om ändring i Kongl. förord¬
ningen angående grunderna och vilkoren för hemmansklyfning och jord-
afsöndring den 6 Augusti 1864;
Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts utlåtande N:o 14 (i
samlingen N:o 34), med anledning af erhållen återremiss af Grefve Spar¬
res motion N:o 152, om indragning af vissa embeten och tjenster samt
om vilkorligt fullmakter.
Kammaren beslöt att dessa ärenden skulle för ytterligare behandling
upptagas främst till föredragning i nästa sammanträde.
§ 6.
Herr Lindström erhöll ledighet från riksdagsgöromålen från den 8
Maj under 8 dagar.
Kammarens ledamöter åtskiljdes kl. % 4 e. in.
In fidem
B. Husberg.