Den 27 Januari, f. m.
77
Lördagen den 21 Januari.
Kl. 12 midd.
§ 1.
Justerades protokollet för den 20 samt protokollsutdrag för den 26
denna månad.
§ 2.
Föredrogos de å bordet hyllande motioner och hänvisades:
Herr O. B. Olssons motioner, Nio 57 till Tillfälligt Utskott och N:o
58 till Lag-Utskottet;
Herr Ola Jönssons motioner, N:is 59 och 60, till Lag-Utskottet;
Herr Olof Larssons motion, N:o 61, till Stats-Utskottet;
Herr Bengt Bengtssons motion, N:o 62, till Lag-Utskottet;
Herr J. Samuelssons motioner, N:o 63 till Lag-Utskottet och N:o 64
till Tillfälligt Utskott;
Herr Billströms motion, N:o 65, till Lag-Utskottet;
Herr Heeggströms motion, N:o 66, till Banko-Utskottet;
Herr Nordenskiölds motion, N:o 67, till Stats-Utskottet;
Herr Mankells motion, N:o 68, till Tillfälligt Utskott;
Herr Dahls motion, N:o 69, till Stats-Utskottet;
Herr Magni motion, N:o 70, till Tillfälligt Utskott;
Herr Edströms motion, N:o 71, och Herr S. Brolins motion, N:o 72,
till Lag-Utskottet;
Herr Hans Larssons motion, N:o 73, till Banko-Utskottet;
Herr Noréns motion, N:o 74, till Stats-Utskottet;
Herr Heegermarcks motion, N:o 75, till Lag-Utskottet;
Herr Bexelii motion, N:o 76, till Tillfälligt Utskott.
Vid föredragning af Herr Gunnarsons motion, N:o 77, anförde
Herr Gummiius: Fn med denna alldeles likartad motion väcktes
af samme motionär vid förra Riksdagen, och blef densamma då hänvisad
till Konstitutions-Utskottet, som dock afstyrkte bifall till förslaget. Under
den diskussion, som derefter härstädes uppstod öfver Utskottets betän¬
kande, förmälde en ledamot af Kammaren, hvilken tillika var medlem af
Utskottet, att det varit af grannlagenhetsskäl, som Utskottet afgifvit ett
afstyrkande utlåtande i frågan, och jag förmodar, att det var ett dylikt
skäl, som föranledde Första Kammaren att utan meningsbyte bifalla Ut¬
skottets berörda utlåtande. Inom denna Kammare voro meningarne gan¬
ska delade, och frågan afgjordes efter öfverläggning medelst votering, som
Den 27 Januari, t. m.
78
visserligen utföll med 80 röster för bifall till Utskottets afstyrkande hem¬
ställan mot 52; men sedermera under Riksdagen förekom, såsom denna
Kammare behagade erinra sig, eu annan fråga, som stod i nära slägt,
skapsförhållande till Hr Gunnarsons förslag, och hvilken permissionsfråga
genom två voteringar tick eu helt annan utgång, än den förra. Det var
nemligen med majoriteterna 100 mot 33 och, sednare, 102 mot 20, som
denna Kammare afslog ett par permissionsansökningar.
Jag har velat erinra om dessa sakförhållanden, på det att icke Konsti¬
tutions-Utskottet äfven denna gång måtte af grannlagenhetsskäl anse sig
hmdradt att pröfva motionen i och för sig och, om dervid så pröfvas
lämpligt, tillstyrka bifall till densamma, i hvars syftning jag för min del
vill förklara mig instämma.
Vidare yttrades ej. Motionen hänvisades till Konstitutions-Utskottet,
dit nu afgifna yttrande skulle medfölja.
Herr Jöns Anderssons motioner, N:o 78 och 79, hänvisades till Till¬
fälligt Utskott:
Herr hven Håkanssons motion, N:o 80, till Lag-Utskottet;
Herr Anders Johanssons motion, N:o 81, Herr Agardhs, N:o 82 och
So, samt Herr Bäckströms, N:o 84, hänvisades till Stats-Utskottet;
Herr Bäckströms motion, Nio 85, till Lag-Utskottet;
Herr Lars Erssons motioner, N:o 86 till Lag-Utskottet och N:o 87
till Tillfälligt Utskott;
Herr Sven Nitssons i Österslöf motion. N:o 88, till Lag-Utskottet;
Herr Anders Anderssons i Nyckelby motioner, N:o 89 till Tillfälligt
Utskott och N:o 90 till Lag-Utskottet;
Herr L. J Hicrtas motion, N:o 91, till Lag-Utskottet;
Herr Dufwas motion, N:o 92, till Stats-Utskottet;
Herr C. I. Bengtssons motion. N:o 93, till Lag-Utskottet;
Herr Johan Jönssons motion, N:o 94, till Stats-Utskottet;
Herr Jan Gustaf Janssons motion, N:o 95, till Tillfälligt Utskott;
Herr Helanders motion, N:o 96, till Stats-Utskottet.
Rörande Herr Anders Perssons motion, N:o 97, yttrade
Herr L. J. H ier ta: Den motion, hvarom här är fråga, är en gen¬
gångare från eu föregående riksdag, då en framställning i enahanda syfte
gjordes åt annan motionär. Denna framställning blef dock af dåvarande
Stats-Utskott afstyrkt äfvensom sedermera i båda Kamrarne afslagen. Det
torde derför vara anledning att tillse, huruvida nya skäl nu äro för han¬
den för bifall till motionärens ifrågavarande hemställan. Jag har läst
hans motion, men tillstår, att jag icke der funnit några sådana skäl. Det
törsta skäl motionären åberopat är, att motionen alldeles icke skulle afse
befrämjandet af ett enskildt intresse utan rörde en för hela fosterlandet
gemensam angelägenhet. Derom kunna likväl tänkande vara delade, enär
det val vore till Wallåkra bolags fördel i första rummet, som ifrågava-
rande jernvägsanläggning skulle beviljas. Hvad motionären sålunda härom
anfört, . kan jag för min del icke antaga såsom något vigtigt argument.
Motionären åberopar i andra rummet ett af framlidne Professoren Erd-
mann afgifvet betänkande, hvilket för ett par riksdagar sedan i tryck ut¬
Den 27 Januari, f. ro.
79
delades till Kamrarnes ledamöter. Detta betänkande kan likväl icke
gälla i vidsträcktare måtto nu, än då den förra motionen i ämnet afgafs.
Professor Erdmann yttrade i detta betänkande, att uuder den skånska
marken tinnes eu betydlig tillgång på stenkol, och uttalade sig med
mycken välvilja om ett företag sådant som det nu föreslagna, men det
finnes icke i detta betänkande något som uttalar ett bestämdt omdöme
eller innehåller en kalkyl att ett dylikt företag skulle blifva lönande. Jag
anser således, att vid detta betänkande icke kan fästas annan eller större
vigt nu, än förra gången ett förslag i ämnet för Riksdagen framlades.
Ett skäl, som kanske förtjenar att något tagas i öfvervägande är, hvad
motionären anfört derom, att ett enda utmål af Billesholms kolfält inne¬
håller lika mycket stenkol, som Sverige för närvarande under ett helt år
importerar, äfvensom att Wallåkra bolag oger icke mindre än 200 sådana
utmål. Detta, måste man medgifva, innebär, att bolaget sannolikt kan
ega eu stor rikedom under jorden, men jag tror, att just derföre att det
eger en sådan rikedom, man äfven bör kunna vänta, att, innan statens
biträde anlitas, några enskilde af intresse för saken skulle vilja göra sig
den mödan att taga upp ur jorden sfi mycket eller så goda stenkol, att
deraf kunde framgå att företaget kommer att löna sig. Någon åtgärd
för att i detta afseende vinna visshet har dock icke träffats, förr än på
aldra sista tiden eller under de sednaste dagarne, då underrättelse an¬
kommit, att man vid ett ställe, kallad t Bjuf, på ett större djup påträffat
eu kolflöts af, såsom jag vill minnas, icke mindre än 20 tums mäktighet,
hvilket visar att kolbrytning derstädes skulle kunna bära sig. — Jag har
tagit mig friheten att begära ordet för att fästa Stats-Utskottets upp¬
märksamhet på, att man enligt min tanke icke bör visa alltför mycken
svaghet för hvad jag anser åtminstone ännu vara ett enskild! intresse,
som försöker att taga statens hjelp i anspråk, och detta så mycket heldre
som icke minsta tvifvel förefinnes derom att, i händelse en så stor rike¬
dom på stenkol, som man förespegla!, verkligen finnes, och endast sakna¬
den af en jernväg utgör hinder för att från dessa gruf-fält förse Sverige
med dess stenkolsbehof, det icke är af nöden att för en sådan jernvägs-
anläggniug söka statens medverkan. Under alla förhållanden måste man
väl dock i första rummet erhålla full visshet, att den rika tillgången på
stenkol är eu verklighet. Jag ber att detta mitt anförande måtte få åt¬
följa motionen vid dess remitterande till Stats-Utskottet.
Denna motion blef jemte det afgifna yttrandet till Stats-Utskottet
hänvisad.
Slutligen hänvisades Herr Anders Perssons motion, N:o 98, till Be-
villnings-Utskottet.
§ 3.
Följande nya motioner afgåfvos af:
Herr Friherre John Ericson, N:o 99, om återställande till Gross-
handlanden A. F. Ericsons sterbhusdelegare af en till Riksbankens säker¬
het för förkomna filialbanksassignationer aflemnad inteckning å 8,000
R:dr, in. m.;
80
Deri 27 Januari, f. m..
Herr Liss Olof Larsson:
N:o 100, om nedsättning i ordinarie statsanslaget, till de Kongl. tea-
trarne; och
N:o 101, om utvidgning i rättigheten till begagnande af det i Kongl.
resolutionen den 29 Maj 1752 omförmälda stämningssätt.
Herr Sjöberg anförde muntligen: Till den motion, jag nu ernar
framlägga, anhåller jag få foga några inledande ord:
Vid 1859 — 1860 årens riksdag afläto Rikets Ständer till Kongl. Maj:t
en skrifvelse, innefattande anhållan, bland annat, att så kallade grund-och
hypoteksböcker måtte i riket införas, i likhet med sådana, som inom åt¬
skilliga europeiska länder vore antagna. I anledning häraf tillsatte Kongl.
Maj:t, efter åtskilliga förberedande åtgärder, den 6 Februari 1865 en
komité för utarbetande af förslag i ämnet, hvilken komité sedermera,
efter slutadt arbete, den 10 Juli 1867 afgaf sitt underdåniga betänkande
i ämnet; och har, sedan dess, frågans behandling framskridit så långt,
att Högsta Domstolen i slutet af år 1870 afgifvit sitt omdöme öfver
det af komiterades pluralitet uppgjorda förslag.
För att, om möjligt, få denna vigtiga fråga behandlad med så mycken
skyndsamhet, omständigheterna medgifva, bär jag emellertid trott mig böra
i form af motion till Riksdagen framlägga det särskilda förslag i denna
vigtiga fråga, hvilket såsom reservation mot det slut, hvartill komité-
pluraliteten kommit, afgifvits åt eu bland ledamöterne i nämnda komité;
och innefattar detta förslag dels förordning om lagfart med fastighetsfång,
dels förordning om inteckning i fast egendom, dels ock tvänne i samband
dermed stående författningar.
Och aflemnade derefter motionen N:o 102, om antagande af upp¬
gjorda förslag till förordning dels om lagfart vid fastighetsfång och dels
om inteckning i fast egendom jemte andra dermed i samband stående för¬
fattningar.
Herr A. Törnfelt, N:o 103, om indelningsverkets ombildande och
antagande i sammanhang dermed af värnepligtslagen, hufvudsakligen en¬
ligt det af Kongl. Maj:t vid nästlidne urtima riksdag framlagda förslag;
Herr C. J. Kjellman, N:o 104, om förklaring af 4 § i presterskapets
privilegier den 16 Oktober 1723 med afseende' å skyldighet! att bygga
prestgård och tiondelada;
Herr J. Jonasson:
N:o 105, derom att vissa af Kongl. Maj:t äskade, i motionen upp¬
räknade anslag icke måtte af Riksdagen beviljas; och
K:o 106, angående underdånig hemställan till Kongl. Maj:t om upp¬
görande af ny stat för folkskoleväsendet;
Herr J. F. Fredricson, N:o 107, om antagande af det utaf vedei’-
börande komiterade afgifna förslag till införande af fastighetsböcker, in. m.;
Herr
Den 27 Januari, f. in.
81
Hen* 0. F. Petterson från Calmar län:
N:o 108, om inrättande af ett Riksbankens lånekontor i Calmar; och
N:o 109, om indragning af stuteriet på Ottenby kungsgård, jemte
kungsgårdens utarrendering;
Herr P. Petterson. N:o 110, om bankovinstens användande;
Herr Lars Persson, N:o 111, angående grundräntornas och krono-
tiondens successiva afskrifning;
Herr U. Schmidt, N:o 112, om ersättning till församlingarne för
1871 års till statsverket indragna folkskoleafgift;
Herr J. Rutberg, N:o 113, angående ändring i betalningsvilkoren för
ett åt Kuckola byamän beviljadt odlingslån;
Herr F. Leijer, N:o 114, om upphörande af lörsamlingarnes skyl¬
dighet att bygga och underhålla så kallade tiondelada, samt om inskrän¬
kande af prestgårdsbyggnadsskyldigheten på Gotland till likhet med hvad
för rikets öfriga delar finnes stadgadt;
Herr O. E. L. Dakrn, N:o 115, om låneunderstöd för jern vägsanlägg¬
ning från Calmar till den blifvande jernbanan från Wexiö till Carlskrona;
Herr Per Nilsson från Christianstads län, N:o 116, om rättighet för
landstingen att upprätta förslag för tillsättandet af folkskoleinpektörer
inom de särskilda länen, m. in.;
Herr Sven Andreasson, N:o 117, om ändringar i lagens stadgande!!
rörande förvaltning af omyndigs egendom;
Herr J. A. Bovin, N:o 118, om efterskänkande af kronans rätt till
danaarf efter aflidne instrumentmakaren L. J. Nordqvist;
Herr P. Sahlström, N:o 119, om ändring af lagens stadganden rö¬
rande giftomannarätt;
Herr F. A. Forssbeck:
N:o 120, om utvidgning af nederlagsrätten för inhemskt bränvin;
N:o 121, angående förändrade bestämmelser rörande restitution af
erlagd bränvinsafgift, m. m.; och
N:o 122, angående grundskatternas aflösning;
Herr O. Wikström:
N:o 123, angående anslag till ett tekniskt elementarläroverk i Sunds¬
vall; och
N:o 124, angående ändring i 65 § af Kong! tullstadgan den 7
December 1860;
Herr P. Engman, N:o 125, angående ändring i Kongl. kungörelsen
den 22 Juni 1871 om lönetillskott af allmänna medel åt lärare vid folk-,
skolor och småskolor;
Rihd. Prof. 1872. 2 Afd. 1 Band.
6.
82
Den 27 Januari, f. in.
Herr Sven Uåkanson, N:o 126, angående ändring i lagens bestäm¬
melser rörande vägunderhållsskyldighetens utgörande;
Herr F. )V. Dahl, N:o 127, angående understöd af allmänna medel
till utvidgning och förbättring af Sölvesborgs hamn;
Herr ,J. Tranehdl, N:o 128, angående anslag till "Skånes anstalt
för döf stumma";
Herr L. J. Lönnberg:
N:o 129, angående upphäfvande af nu gällande bestämmelser om
stämnings ställande på första tingsdagen; och
N:o 130, om efterskänkande af Kongl. Maj.-ts och kronans rätt till
dana-arf efter afiidna Karin Dahlström;
Herr O. WijJc, N:o 131, om ytterligare minskning af det kreditiv,
som Manufakturdiskonten och Jernkontoret nu åtnjuta hos Riksbanken;
Herr Jons Rundbäck, N:o 132, angående båtsmanshållets sättande
på vakans i mån af inträffande ledigheter, samt om sättet för användan¬
det af sålunda inflytande vakansafgifter;
Herr J. A. A strand:
K ro 133, angående löneförhöjning åt landtinäterifiskalen; och
N:o 134, om ändringar i 1 och 2 §§ af 26 Kap. Byggninga-balken;
Herr A. Andersson från Kopparbergs län, N:o 135, om afskrifning
af frälseränta efter enahanda grunder, som för grundskatternas afskrifning
bli hvit föreslagna;
Herr R. Carton, N:o 136, angående ändringar af 11 § i 20 kap.
strafflagen;
Herr Ö. Thorell, N:o 137, angående beviljande af låneunderstöd för
sänkning af Rångedalasjön in fl. sjöar inom Elfsborgs län;
Herr O. Nilsson frän Christianstads län, N:o 138, om upphörande
af kyrkoherdes sjelfskrifvenhet till ordförande i skolråd;
Herr E. W. Almquist, N:o 139, angående införande af bevillnings-
taxering inom Norrbottens och Westerbottens läns lappmarker, m. in.;
Herr F. A. Palander, Nio 140, om båtsmanshållets sättande på
vakans i män af inträffande afgång, samt om sättet för användandet af
de i följd deraf inflytande vakansafgifter;
Herr J. IT (iranlund:
N:o 141, om beviljande af anslag till inrättande af ett tvåklassigt
elementarläroverk i Skeninge;
N:o 142, om anslag till reseuuderstöd åt yrkesidkare in. fl. för in-
hemtande af teknisk bildning i utlandet; och
N:o 143, om upphäfvande af lagens stadgande i 30 kap. 1 § Rätte¬
gångsbalken rörande revisionsskillings erläggande;
Den 27 Januari, f. m.
88
Herr A. W. Uhr:
N:o 144, om ändring i kyrkolagens stadgande)! rörande påföljden för
underlåtenhet att begå dop och nattvard samt om tillåtelse till s. k. civilt
äktenskaps ingående utan afseende å trosbekännelse;
N:o 145, om förändradt sätt för häradsskrifvares aflöning; och
lS':o 146, om förändrad lydelse af 87 § i gällande bevillningsstadga;
herr S. i'. Norna, N:o 147, om utarbetandet af lag angående upp¬
lag af produkter och varor;
Herr Johannes Andersson, N:o 148, om ändring i Kongl. kungörel¬
sen den 30 December 1863, angående nämndemäns rätt till ersättning
för extra förrättningar;
Herr li. Ehrenborg:
N:o 149, om sådana ändringar i kommunallagar ne, att de ärenden,
hvilka böra hänföras till kommunens gemensamma hushållningsangelägen-
het, blifva närmare bestämda och begränsade; och
N:o 150, om förändrad reglering af skjutsväsendet;
Herr A. Hedin, N:o 151, om anvisande af anslag för bibringande af
undervisning i husslöjd;
Herr Grefve E. Sparre:
N:o 152, om underdånig framställning till Kongl. Maj:t, i syfte att
de inom Justitierevisions-expeditionen anställde embets- och tjenstemäns
antal måtte inskränkas, samt om vilkorliga fullmakters utfärdande för så¬
väl desse som åtskillige andre tjensteman;
N:o 153, angående tillägg till lagens stadgande i 15 kap. Rättegångs¬
balken om laga fullmäktig;
Heir Jan Andersson, N:o 154, om underdånig hemställan till Kongl.
Maj:t angående vidtagande af de ytterligare åtgärder, som må vara erfor¬
derliga för framläggande af fullständigt förslag till vattenrättens ända¬
målsenliga (»'duande:
Herr Jons Pehrsson:
N:o 155, om grundskatternas upphäfvande och åläggande af eu der¬
emot ungefärligen svarande förhöjning i fastighets- och inkomstbevillnin-
gen; och
N:o 156, om nedsättning i åtskilliga af de under första hufvudtiteln
uppförda anslag;
Herr Hans Andersson:
N:o 157, angående ändring i 24 § af Kongl. förordningen om lands¬
ting den 21 Mars 1862; och
N:o 158, om anvisande af ett förslagsanslag till bestridande af kost¬
84
Den 27 Januari, i', m.
naderna för undersökningar med afseende å tillämnad jernväg från Torps-
hammar genom Ilellesjö in. fl. socknar i Jemtland;
Herr O. P. Hallin, N:o 159, om låneunderstöd för anläggande af en
jernväg från Borås till Warberg;
Herr Ola Andersson, N:o 160, om beviljande af anslag åt folkhög¬
skolorna.
Derjemte anförde motionären muntligen:
Då' jag nu framkommer med en motion angående anslag till folk¬
högskolorna i riket, ehuru eu annan motion i samma syfte redan blifvit
afgifven, så sker det dels derföre, att sättet, på livilket de begärda medlen
skulle fördelas, är något olika, och dels derföre att jag med mitt förslag
afsett bidrag äfven till sådana skolor, som kunna inrättas för det andra
könet, emedan jag är lifligt öfvertygad om, att qviunans daning till hus¬
moder och uppfostrarinna icke är af mindre vigt. Utaf de redan inrät¬
tade folkhögskolorna i vårt land äro tre. Indika sedan år 1868 varit i
verksamhet. Någon erfarenhet torde derföre redan vara vunnen med af¬
seende å dessa skolor. Jag antager dock, att en stor del af Kammarens
ledamöter icke haft tillfälle taga någon närmare kännedom derom. Dessa
skolor äro förlagda å landet, hafva i allmänhet mycket goda lärare och
bevistas af allmogens vuxna söner; undervisningsmetoden är i allmänhet
det muntliga föredraget, förenadt med praktiska öfningar. Till dem af
, denna Kammares ledamöter, hvilka varit nog lyckliga att få inhemta ett
större mått af kunskaper och bildning, ställer jag en vördsam anhållan,
att de icke måtte motsätta sig denna min billiga begäran; man jemföre
t. ex. denna lilla summa med hvad som årligen utgår till våra lärdoms-
skolor. Till dem åter, hvilka i likhet med mig dagligen och stundligen,
ej blott här utan äfven i våra vanliga sysselsättningar, känna behofvet af
och bristen på kunskaper, ställer jag den uppmaning, att de måtte strida
för samma mål, för hvars ernående jag alltid kommer att sträfva. Jag
är öfvertygad om, att hvad för detta ändamål beviljas skall åt samhället
i rikt mått återgäldas.
Samtliga här ofvan upptagna motioner bordlädes.
§ 4.
Herr Talmannen uppläste följande af Herr Edström ingifna skrift:
Till Riksdagens Andra Kammare.
Sjukdom, som angrep mig under urtima riksdagen sistlidet år och
allt intill den 28 December urståndsatte mig att lemna hufvudstaden, har
medfört ännu fortfarande nedsättning af både kroppskrafter och tanke-
gåfvor; i anseende hvartill jag, under åberopande af bilagdt läkarebetyg,
vördsamt anhåller att under 18 dagar, från och . med den BO i denna
månad, varda beviljad ledighet från riksdagsgöromålen.
Stockholm den 26 Januari 1872.
Joll. Edström.
Den 27 Januari, e. in.
85
Det åberopade läkarebetyget både denna lydelse:
Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare Herr Johan Edström, som
för kort tid sedan tillfrisknat från en svår nervfeber, är ännu klen till
sina krafter, hvarföre han, som ännu är i behof af lugn och hvila till
både kropp och själ, behöfver ledighet från Riksdagens arbeten och öf-
läggningar åtminstone under 2 å 3 veckors tid, hvilket härmed på tillagd
embetsed intygas.
Stockholm den 25 Januari 1872.
Adolf Kjellberg,
Medicine Doktor.
Kammaren biföll Herr Edströms anhållan.
§ 5.
Justerades protokollsutdrag rörande de i detta sammanträde beslu¬
tade motionsremisser.
Kammarens ledamöter åtskiljdes nu, kl. 2 e. in., men samman¬
kom mo åter
Kl. 6 e. in.
§ 6.
Följande motioner anmäldes af:
Herr Friherre Tamm, N:o 161, om ändring i 26 kap. 2 § Byggninga-
balken;
Herr Lars Er sson:
N:o 162, derom, att räntan och tionden under nästa statsreglerings-
period måtte med en tjugondedel nedsättas; och
N:o 163, om förändrad lydelse af 1 kap. 1 § Rättegångs-balken;
Herr Pehr Pehr sson, N:o 164, om beviljande af ytterligare låne¬
understöd för upprensning af Olandsån;
Herr S. Ilibbing:
N:o 165, om aflåtande af underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t rö¬
rande förändrad anordning af den medicinska undervisningen i riket;
I denna motion instämde Herr J. G. Agardh.
N:o 166, om upphäfvande af 2 § i Kongl. förordningen den 21 Mars
1844 angående förbud mot lotterier; och
N:o 167, om beviljande af ett årligt statsanslag af 4,500 R:dr för
inrättande vid hvardera af universiteten i Upsala och Lund af en pro¬
fession i mekanik;
l>en Säl Januari, e. nt.
86
Herr A. P. Andersson, N:o 168, angående förändring i ö § af gäl¬
lande stämpelpappersförordning i hvad deri rörer kartering af köpebref;
Herr P. Tjernlund:
N:o 169, om dödsstraffets upphäfvande och utarbetande af förslag till
de ändringar i strafflagen, som påkallas af nämnda straffarts upphäfvande;
N:o ITC, om förändrad lydelse af 4 § i Kongl. förordningen den 24
September 1861, angående förmyndares förvaltning af omyndigs egendom; och
N:o 171, om underdånig skrifvelse till Kongl. Maja angående utar¬
betande af förslag om införande af vapenöfning^' vid de offentliga läro¬
verken ;
Herr Jons Pehrsson, N:o 172, derom, att afkastningen af öfverflödig
skog a ecklesiastika boställen må för församlingarnes gemensamma behof
användas eller ock till statsverket ingå;
Herr O. F. Brunberg, N:o 173, angående grundskatternas efterskän¬
kande eller aflösning;
Herr Samuel Johnsson:
N:o 174. angående förhöjning af legan för gästgifveri-, håll och reserv¬
skjuts; och
N:o 175, angående förlängning af nu gällande vakanskontrakt med
rusthållarne vid Smålands grenadierbataljon;
Herr Gunnar Eriksson, N:o 176, om ändringar i Kongl. förordnin¬
gen af den 6 Augusti 1864, angående grunderna och vilkoren för hem¬
mansklyfning och jordafsöndring;
Herr J. E. Johansson:
K:o 177, om förändrad lydelse af bevilluingsförordningens 8 §; och
N:o 178, angående anslag af låneunderstöd till sjön Temnarens sänk¬
ning;
Herr O. Wikström, N:o 179, om ändring af 93 § uti gällande tull-
sfcadga;
Herr Sven Anclreasson, N:o 180, angående förlängning af nu gällande
vakanskoutrakt med rusthållarne vid Westgöta regemente;
Herr Johannes Johnson, N:o 181. om förändrad lydelse af 10 kap.
2 § Giftermåls-balken;
Herr C. E. Hjelm:
N:o 182, om utfärdande af föreskrifter rörande underhåll af by vägar;
N:o 183, angående tillägg i 9 § 2 mom. af Kongl. förordningen den
6 Augusti 1864, angående grunderna och vilkoren för hemmansklyfning
och jordafsöndring;
N:o 184, om förändrad lydelse för 11 § i Kongl. förordningen om
kommunalstyrelse å landet den 21 Mars 1862; och
N:o 185, med förslag till förändrad reglering af folkundervisningen;
Den 27 Januari, e. in.
87
Henr Jons Andersson, N:o 186, om frälsérusttjenstens utgörande in
natura eller genom erläggande af vakansafgift;
Herr Ake Andersson:
N:o 187, om införande i bevillningsstadgan af den bestämmelse, att
prest, som uppbär inkomst af dera kommuner inom samma pastorat, bör
i hvardera kommunen för dessa inkomster påföras bevillning;
N:o 188, om sådant tillägg till 57 § i förordningen om kommunal¬
styrelse på landet, att prest, som uppbär inkomster af dera kommuner
inom samma pastorat, förklaras böra i förhållande till inkomsten erlägga
kommunalutgifter inom hvardera kommunen; och
N:o 189, om förändrad lydelse af 20 kap. 6 § 5 och 7 inom. i gäl¬
lande strafflag;
Herr H. B. Hansson, N:o 190, om upphäfvande af 1764 års siröm-
rensningsstadga samt om utarbetande af en ny lag angående upplemning
af vattendrag;
Herr Sven Nilsson i Österslöf, N:o 191, om beviljande af anslag för
tryckning af Bondeståndets protokoll under riksdagen åren 1809—1810;
Herr J. Sjöberg, N:o 192, om vissa ändringar i tulltaxan i fråga om
stadganden under rubrikerna “Hudar och Skinn" samt “Läderarbeten".
Alla dessa motioner bordlädes.
Till bordläggning anmäldes:
Banko-Utskottets memorial N:o 1, med öfverlemnande af Bankofull¬
mäktiges till Utskottet afgifna berättelse.
Då ej Here ledamöter anmälde sig för afgifvande af motioner, gjorde
Herr Talmannen proposition på sammanträdets afsättande, med bifall hvar¬
till Kammarens ledamöter nu åtskiljdes kl. :7, 7 e. m.
In tidem
H. Husberg.