6
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 6.
N:o 0.
Aiik. till Riksd. Kansli den 3 Febr. 1879, kl. 5 e. m.
Kongl. Majds nådiga Proposition till Riksdagen, i anledning af in-
inkomna underdåniga ansökningar om efterskänkande af
kronans rätt till danaarf efter åtskillige personen Gifven
Stockholms Slott den 26 Januari 1872-
Hos Kong!. Maj:t hafva följande underdåniga ansökningar blifvit
gjorda om efterskänkande till förmån för kommuner, allmännyttiga inrätt¬
ningar, eller enskilda af kronans rätt till danaarf efter personer, som af¬
lida utan att efterlemna kända arfvingar eller testamentarisk! förordnande
om sin qvarlåtenskap, nemligen:
l:o) af stadsfullmäktige i Halmstad, som anhållit, att Halmstads för¬
samling måtte, såsom bidrag till dess kyrkobyggnad, få komma i åtnjutande
af qvarlåtenskapen efter derstädes den 21 Maj 1860 aflidna, ogifta Lovisa
Charlotta Löfström, hvilken qvarlåtenskap vid 1871 års början utgjort 504
R:dr 67 öre-
2:o) af stadsfullmäktige i Linköping, som anhållit, att arfsmedlen efter
ogifta Karin Dahlström, som derstädes aflidit den 1 April 1863 och, en¬
ligt bouppteckning, efterlemna! en behållning af 2,470 R:dr 24 öre, måtte
öfverlåtas till staden såsom bidrag till bestridande af kostnaden för dess
dränering, en åtgärd, som särskild! vid kolerans uppträdande sommaren
och hösten 1866 visat sig, isynnerhet för vissa trakter, som egde ett va!-
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
tensjukt läge, af stort behof påkallad, men som af brist på tillgångar hit¬
tills icke kunnat vidtagas.
3:o) af pastorsembetet i Filipstad som anhållit, att till förmån för
dervarande slöjdskola för flickor ur arbetsklassen måtte anvisas arfsmed-
len efter arbetskarlen Erik Olssons i nämnde stad den 9 Oktober 1869
aflidna enka, Ingeborg Magnusdotter. hvilka medel enligt arfskifte utgjort .178
Ii:dr 50 öre.
4:o) af kommunalstyrelsen i Össeby Garns socken af Stockholms län,
som anhållit att, till lindring i kommunens dryga utskyld»!', hvilka upp¬
gått ända till 44 öre per fyrk, utan att någon synnerlig utsigt till nämn¬
bar minskning deri förefunnes, få till folkskolans bästa använda arfvet
efter den 25 April 1860 aflidne drängen Erik Andersson i Sjöberg af
nämnda socken, hvars qvarlåtenskap, enligt tillgängliga bouppteckningshand-
lingar, uppginge till 410 R:dr 29 öre.
5:o) af skolrådet i Ekerö församling af Stockholms län, som, enligt
på kyrkostämma meddeladt uppdrag, anhållit, att församlingen, hvars in¬
nevånare, utgörande omkring 980 personel', till flertalet bestodo af fattigt
statfolk samt stat- och jordtorpare, måtte, såsom bidrag för en nödig be¬
funnen tillbyggnad af dervarande folkskolehus, få disponera qvarlåtenskapen
efter den 12 Januari 1861 vid Kaggeholm aflidne drängen Lars Olofsson,
hvilkens qvarlåtenskap den 1 Januari 1870 uppgått till 370 R:dr 60 öre.
6;o) af Vagnmakaren Elof Mårtensson i Höxeröd inom Malmöhus
län, som anhållit att få på sig öfver!alna arfsmedlen efter sin den 17
Mars 1869 aflidna hustru, Kerstin Andersdotter, utgörande, enligt arfskifte,
107 R:dr 19 öre.
7:o) Barnalärarinnan i Lidköping, enkom Carin Fischier, född Ca-
lamnius, hvilken anhållit, att till henne, som vore 79 år gammal och med
fyra oförsörjda döttrar befunne sig i behöfvande omständigheter, måtte öfver-
låtas de arfsmedel, som hennes fora na fosterbarn, ogifta Eva Jacobsson,
vid sin inom Tjörns härad af Göteborgs och Bohus län den 20 Januari
1869 inträffade död efterlemna!, och hvilka arfsmedel utgjort, enligt boupp¬
teckning, 547 R:dr 12 öre.
Varande samtliga dessa ansökningar af vederbörande länsstyrelser
uti afgifna underdåniga utlåtanden till bifall förordade, dervid dels Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms län, beträffande ansökningarne från
Osseby Garns och Ekerö socknar, åberopat den af förstnämnda socken
meddelade utredning rörande beloppet af derinom erforderliga kommunal-
utskylder och, i fråga om Ekerö socken, vitsordat de i ansökningen
gjorda uppgifter samt derjemte meddelat att inom Färentuna härad, dit socknen
hörde, kronoutskylderna vore jemförelsevis tryckande och kommunalutskyl-
8
Kongd. Majds Nåd. Proposition N:o 6.
derna för ett medelmåttigt mantal uppginge till vid pass 30 R;dr, dels och
Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län, beträffande ansökningen
af Elof Mårtensson, upplyst, att hans ofvannämnda hustru icke medfört nå¬
gon nämnvärd tillgång i boet, som, torftigt förut, icke under hennes tid
vunnit någon förkofran, samt att Elof Mårtensson, hvilken, från ett föregå¬
ende gifte hade fyra barn att försörja, vore sjuklig och ansåges icke kunna
utan kommunens biträde försörja sig och familj, derest danaarfvet skulle
utgå, samt dels Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Skaraborgs län, i fråga
om enkan Fischiers ansökning, såsom grund för sitt förord åberopat sö¬
kandens torftiga lefnadsvilkor och den genom bevis styrkta ömhet och
menniskovänlighet, hvarmed hon under den aflidnas minderårighet och
oförmåga att sig sjelf vårda egnat henne omtanka och förbarmande.
Vid föredragning af ofvanberörda underdåniga ansökningar har Kong!.
Maj:ts uppmärksamhet blifvit fästad å det förhållande, att, ehuru, enligt
15 Kap. Arfda-balken, danaarf skola tillfalla kronan, sådant dock i verk¬
ligheten i ganska få fall inträffar, i följd deraf, dels att vissa städer, i sina
privilegier eller genom särskilda resolutioner, blifvit tillförsäkrade åtnju¬
tande af inom dem fallande danaarf, dels att de framställningar,
som det allt mer blifvit sed att gorå om öfverlåtande till förmån för kom¬
muner, skolor, barmliertighetsinrättningar m. m. eller enskilde personer af
kronans rätt till dylika arf ytterst, sällan afslås-
Före år 1853 uppdebiterades de till Statskontoret influtna danaarf-
ven särskild! bland »Inkomster i riksstaten ej påräknade», men efter nämnda
tid hafva de utan särskild specifikation inneslutits i titeln »Extra medel
och uppbörder1, hvadan deras belopp under de sednare åren endast genom
vidlyftigare undersökningar skulle kunna i Statskontoret utredas. Af de
aktoratsräkningar, som afgifvits af Kammar-advokatfiskals-embetet, hvilket
det tillkommer att i afseende på danaarf bevaka kronans rätt, framgår emel¬
lertid, att sammanlagda beloppet af de danaarf, som under åren 1851—
1870, efter åtgärd af nämnda embete, kronan tillfallit, utgjort 20,467 R:dr
20 öre. Under samma tid hafva danaarf till belopp af tillsammans 11,465
R:dr 51 öre blifvit efterskänkta, så att kronans behållning af danaarf un¬
der nämnda tid kan antagas hafva uppgått till 9,001 R:dr 69 öre eller, i
medeltal, till allenast 450 R:dr 8 öre om året. Inalles skola sedan 1828
—1830 årens riksdag danaarf till belopp af icke mindre äu 56,170 R:dr 81
öre
9
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 6.
öre blifvit efterskänkta, hvilket om denna tidrymd antages till 40 år, i me¬
deltal för år gör 1,404 R:dr 27 öre.
Innan emellertid statens tillhörigheter vidare på detta sätt bortskän¬
kas, bör, enligt Kong!. Majrts tanke, tagas i noga öfvervägande, om de ej
pa annat sätt kunna bättre till Stats verke t s gagn användas, eller om ej vid
deras öfverlåtande sådana vilkor kunna fästas, hvarigenom något statens
eget ändamål befrämjas-
Ett sådant ändamål skulle t- ex. vara för handen, om en kommun,
till förmån för hvilken eftergift af danaarf begäres, vore i besittning af någon
från forna tider på grund , af häfd eller privilegier qvarstå ende, för statsverket
betungande rättighet, hvars afstående skulle kunna göras till vilkor för den
sökta eftergiftens beviljande. Detta fall inträffar i afseende på stadskommu-
nerna. Under det nemligen af de ansökningar som göras om eftergift af dana¬
arf till förmån för kommuner eller deras byggnader, skolor, arbetsinrättnin¬
gar o. s. v. det ojemförligt öfvervägande antalet inkommer från städer, sä ega
dessa samma städer att af sjunde hufvudtitelns förslagsanslag för städers
friheter under rubrik »Ersättning för förlorade tullfriheter» årligen uppbära
ett belopp, som för de städer, hvilka icke redan ega rätt till derinom fal¬
lande danaarf, tillsammans uppgår till omkring 7,000 R:dr, och från donna
för statsverket oegentliga utgift skulle detsamma möjligen kunna vinna be¬
frielse genom att i utbyte deremot åt nämnda städer afstå sin rätt till alla
derstädes fallande danaarf-
Den tullfrihet, för hvilken nyssberörda belopp skall utgöra ersätt¬
ning, är den s. k. källarefriheten eller den af ålder vissa städer, antagligen
såsom uppmuntran till inrättande af värdshus för resandes beqvämlighet,
medgifva rätt att för stadskällarnes behof tullfritt införa vissa qvantiteter
främmande drycker. Den derför ännu utgående ersättningen har i allmän¬
het blifvit i städerna anslagen till magistratens aflöning eller publika bygg¬
naders underhåll, men då den endast i 9 bland de städer, hvilka ej
genom sina privilegier tillagts derinom fallande danaarf, öfverst!a-er 200
R.-dr, i 14 utgör från 100 till 200 R:dr, i 51 understiger 100 Rall’ och i
några utgår med endast 13 R:dr 95 öre, kan den i jemförelse med andra
för nämnda ändamål afsedda tillgångar icke anses numera ega någon be¬
tydenhet. Det synes derföre kunna antagas, att städerna icke skola fästa
någon synnerlig vigt vid bibehållande af berörda obetydliga ersättning, om
de i utbyte deremot erhålla rättigheten att disponera alla derinom fal¬
lande danaarf, och för statsverket blifver det naturligtvis alltid eu fördel
att bespara en årlig utgift emot afstående af en förmån, som i allmänhet,
så ofta någon derpå gör anspråk, efterskänkes.
Bxh. till RiJcsd. Prof. 1872. 1 Sand. 1 Afd. å Käft.
2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
Då emellertid städernas rätt till omförmälda ersättning för källare¬
friheten kan anses vara af privilegiinatur, bör det enligt Kongl. Maj:ts
åsigt få bero på städerna sjelfva, om de vilja afsåga sig denna rätt emot
att blifva tillförsäkrade alla inom dem fallande danaarf, men sedan de
härutinnan under någon viss tid haft fritt val, höra de städer, hvilka vä¬
gra att ingå på det föreslagna utbytet, derefter icke vidare kunna erhålla
något danaarf.
På grund af hvad sålunda blifvit anförd t och under åberopande der¬
jemte af hvad härvid bilagda utdrag af protokollet öfver finansärenden för
(ifrigt i ämnet innehåller, vill Kongl, Maj:t alltså härmed föreslå Riksdagen,
att för sin del medgifva, det de städer, hvilka inom viss tid,
som af Kongl. Magt bestämmes, förklara sig villiga att afstå från
de anslag, samma städer nu i ersättning för förlorade tullfriheter
ega uppbära, må af Kongl. Maj:t tillförsäkras att, hvar för sig,
få åtnjuta kronans rätt till alla danaarf, som inom den staden nu
äro kända eller hädanefter kunna falla, med förbehåll, hvad de
redan hända danaarfven angår, af den rätt till andel deri, som
enligt gällande bestämmelser lagligen må tillkomma kammaradvo-
kat-fiskaleni
Finnande sig Kongl. Maj:t i sammanhang härmed höra erinra, att,
då bemälde tjensteman nu är berättigad till 33Vs procent af hvarje dana¬
arf, som till statsverket inflyter, och genom den ifrågasätta förändringen
skulle gå i mistning af denna sportelinkomst, såvida icke de städer, hvilka
ingå på förändringen, förklara sig önska, att indrifningen af derinom fal¬
lande danaarf fortfarande skall emot samma provision som hittills af kam-
maradvokat-fiskalen bestridas, hvaremot från kronans sida någon invänd¬
ning icke synes vara att gorå, det framdeles kan blifva nödigt att hos
Riksdagen gorå framställning om beviljande af ersättning för omförmälda
sportelförlust.
Då genom det bär ofvan gjorda nådiga förslag, derest detsamma af
Riksdagen antagcs, de nu ifrågavarande danaarfven inom Halmstad, Lin¬
köping och Filipstad skulle blifva disponerade, återstå till behandling de
ansökningar om erhållande af sådana arf, som från landskommuner eller
enskilda personer inkommit; Och anser Kongl. Maj:t, beträffande dessa
ansökningar, de tryckande kommunalutskylder Kong!. Maj:ts Befallnings¬
hafvande i Stockholms län vitsordat betunga Osseby-Garns och Ekerö för¬
samlingar höra föranleda till efterskänkande af de till deras förmån be¬
gärda danaarfven, likasom Kongl. Maj:t anser ej mindre särdeles bevekande
skål tala för att, i enlighet med hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Malmöhus län tillstyrkt, till Elof Mårtensson afstå qvarlåtenskapen efter
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
hans döda hustru, än äfven, på grund af de synnerligen varma förord Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Skaraborgs län fällt för enkan Fischier, nämnda
enka höra tilläggas arfsmcdlen efter Eva Jacobsson.
Kongl. Maj:t föreslår alltså Riksdagen att i afseende å de sist
omförmälda fyra danaarfven efterskänka kronans rätt till de kom¬
muner eller enskilda, som sig derom anmält, med förbehåll dock
äfven i dessa fall af den rätt, som lagligen må tillkomma kam-
maradvokat-fiskalen.
De till ifrågavarande ärende hörande handlingar skola tillhandahål¬
las det Utskott, till hvars behandling detsamma af Riksdagen öfverlem-
nas; Och förblifver Kongl. Maj:t Riksdagen med all Kongl. nåd och yn¬
nest städse välbevågen.
C. Fr. Wcern.
12
Kongl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 6.
Utdrar/ af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Stats-Rädet ä Stockholms Slott den 29 De¬
cember 1871.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Jnstitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Stats-ministcrn för utrikes ärendena Grefve von
Plåten, samt
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Fri herre Leijonhufv ad,
W etern,
Wennerberg,
Bergström,
Friherre Alströmer och
Weidenlijelm.
Sedan protokollet öfver finans-ärenden för den 21 innevarande månad
blifvit till justering uppläst, föredrog Departements-chefen, Statsrådet Wsern
i underdånighet — — — — — — — — — — — — — — —_____
Följande till Finans-departementets expedition inkomna underdåniga
ansökningar om efterskänkande af Kronans rätt till dan a-ar f, nemligen:
Lo) Af stadsfullmäktige i Halmstad, som anhållit, att arfvct efter
derstädes den 21 Maj 1860 aflidna ogifta Lovisa Charlotta Löfström, hvilket
vid 1871 års början utgjort 504 R:dr 67 öre, måtte efterskänkas till förmån
för stadens kyrkobyggnad;
2:o) af stadsfullmäktige i Linköping, som anhållit, att arfvct efter
ogifta Carin Dahlström, som derstädes aflidit den 1 April 1863 och, en¬
ligt bouppteckning, efterlemna! eu behållning af 2,470 R:dr 24 öre, måtte
öfverlåtas till staden såsom bidrag till bestridande af kostnaden för dess
fanering;
13
Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
3:o) af pastors-embetet i Filipstad, som anhållit, att arfvet efter
Arbetskarlen Erik Olssons den 9 Oktober 1869 afliden, enka, Ingeborg
Magnusdotter, 178 R:dr 50 öre, måtte anvisas till förmån för en i staden
inrättad slöjdskola för flickor;
4:o) af kommunalstämman i Osseby-Garns socken af Stockholms
län, som anhållit, att dana-arfvet efter den 25 April 1860 afliden Drängen
Fl ik Andersson i Sjöberg, utgörande 410 R:dr 29 öre, måtte få användas för
socknens folkskolas behof;
5:o) af skolrådet i Ekerö församling af Stockholms län, som an¬
hållit att arfvet efter den 12 Januari 1861 vid Kaggeholm afliden Drängen
Fars Olofsson, hvithet arf den 1 Januari 1870 uppgått till 370 R:dr 60
öre, måtte få användas för tillbyggande af församlingens skolhus:
6:o) Af Elof Mårtensson i Höxeröd af Malmöhus län, som begärt
att få på sig öfverlåtet arfvet efter hans den 17 Mars 1869 aflidna hustru
Kersti Andersdotter, utgörande 107 R:dr 19 öre; samt
7:o) af Enkan C. Eischier, född Columnius, i Lidköping, som an¬
hållit att få tillgodonjuta arfvet efter sin f. d. fosterdotter Eva Jacobsson,
som vid sin i Tjörns härad af Göteborgs och Bohus län den 20 Januari
1869 inträffade död efterlemna! 547 R:dr 12 öre;
rörande Indika ansökningar vederbörande Länsstyrelser sig yttra! och
i underdånighet tillstyrkt det samma ansökningar måtte i nåder bifallas.
Efter anmälan häraf, anförde föredragande Departernents-chefen i
underdånighet:
»Enligt 15 kap. Arfda-balkcn skola dana-arf tillfalla kronan. I verk¬
ligheten sker detta dock endast i jemförelsevis ganska få fall. Dels hafva
städerna Stockholm och Göteborg, med flere, i sina privilegier eller genom
särskilda resolutioner blifvit tillförsäkrade åtnjutande af inom dem fallande
dana-arf, dels har det, sedan 1828—1830 årens riksdag, då till stöd för begäran
om efterskänkande af ett dana-arf anfördes likheten med hvad år 1810 vid ett
dylik! tillfälle skulle hafva egt ruin, allt mer och mer blifvit sed att hos Kong!.
Maj:t eller genom enskilde motionärer vid riksdag anhålla om öfverlåtande
af kronans rätt till kommuner, skolor, barmhertighetsinrättningar in. in.,
eller enskilde personer, och dessa ansökningar hafva ytterst sällan blifvit
afslagne».
»Före år 1853 uppdebiterades de till Statskontoret influtna dana¬
arf ven särskild! bland »Inkomster i Riks-staten ej påräknade» och utgjorde
för de tjugo åren 1834—1853 tillsammans R:dr Rent 18,124: 62 eller per
medium per år 906 R:dr 23 öre. Efter 1853 hafva de utan särskild speci¬
fikation inneslutits i titeln: »Extra medel och uppbörder», hvadan deras be¬
lopp under påföljande år endast genom vidlyftigare efterforskningar skulle
14
Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 6.
i Statskontoret kunna utredas, men af de aktoratsräkningar, som afgifvits
af Kammar-advokatfiskals-embetet, hvilket det tillkommer att i afseende
på daua-arf bevaka kronans rätt, framgår, att beloppet af d an a-ar f, som
efter åtgärd af nämnda embete under åren 1851—1870 tillfallit statsverket
utgjort ........................................................................................... R:dr 20,467: 20,
och då af dessa specifikt uppgifva arf, enligt riksdags¬
protokollen, blifvit efterskänkta .................................... » 11,465: 51,
återstår för kronan behållet ................................................ R:dr 9,001: 69,
eller per medium för år 450 R:dr 8 öre».
»Vid 1853—1854, 1859—1860 och 1865—1866 årens riksdagar hafva
motioner blifvit väckta om ändringar i lagens stadgande!! om dana-arf, men
samtlige blifvit på grund af de utaf Lag-Utskottet anförda skål af Rikets
Ständer afslagna. Deremot hafva af 44 vid riksdagarne, från och med 1828—
1830, afgifna förslag om efterskänkning af dana-arf endast ett enda blifvit
slutligen afslaget, och detta enda, af enskild motionär väckta, på den grund
att medlen blifvit begärda till förmån för ett samhälles fattigvård i all¬
mänhet, utan att några särskilda bevekande omständigheter kunnat anföras
till stöd för det väckta anspråket. Uppgifna totalbelopp af efterskänkta
dana-arf har utgjort Rall’ R:mt 56,170: 81, eller, om man uppskattar peri¬
oden från 1828—1830 års riksdag till 40 år, per medium för år 1,404
R:dr 27 öre.»
»Det förfaringssätt för dispositionen af dana-arf, som sålunda utbildat
sig, kan näppeligen anses ändamålsenligt. Tillfälligt måste det anses vara
om på någon ort, der ett dana-arf faller, dess tillvaro blir bekant för måls¬
män eller andra, som intressera sig för de på den orten befintliga skolor,
arbetsinrättningar eller öfriga institutioner, afseende barmhertighetsverk
eller allmänt väl. Då vid det förhållande, att ytterst sällan mer än ett
förslag till användning göres, ingen jemförelse kan ske mellan behofven
hos de enskilde personer eller olika institutioner, som kunde till dana-arf veta
erhållande ifrågakomma, och det ej tages i betraktande, huruvida genom
någon allmän regel för användning af dana-arf något större mål skulle
kunna vinnas, utan endast huruvida, då en enskild person begär dana-arfvet,
de skäl, som anföras, äro mer eller mindre bevekande, och då en institu¬
tion förordas, om dess verksamhet öfver hufvud är gagnelig eller ej, erbjuder
detta förfaringssätt ingå garantier för att de beslut, som fattas, äro de
klokaste».
»Men innan statens tillhörigheter bortskänkas, bör noga tagas i be¬
traktande om de ej på annat sätt kunna bättre till statsverkets bästa an¬
vändas, eller om ej vid deras öfverlemnande vilkor kunna fästas, hvarigenom
statens egna ändamål befrämjas; och det är den omständighet, att jag i
15
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
de flesta fall, der bortskänkande af dana-arf ifrågasättes, anser ett sådant
ändamål förefinnas, som föranledt mig att å detta förhållande påkalla Eders
Kong], Maj:ts uppmärksamhet".
»De flesta ansökningar om dana-arf till förmån för kommuner och
deras byggnader, skolor, arbetsinrättningar, fattigvård eller milda stiftelser
komma från städerna. Af 38 sådana ansökningar, från och med 1828—
1830 års riksdag, för ett belopp af 49,348 R:dr 55 öre, äro 27 för 38,550
R:dr 59 öre från städer .
"Nu utbetalas deremot till samma städer af förslagsanslaget på sjunde
hufvudtiteln för städers friheter, under rubrik: »Ersättning för förlorade
tullfriheter» årligen ett belopp af omkring 7000 R:dr, och det är till aflös¬
ning af denna, enligt min uppfattning, för statsverket oegentliga utgift jag
skulle vilja använda dana-arfven.
»Städernas så kallade källarefriheter, eller rättigheter att tullfritt få
för stadskällarnes behof införa vissa qvantiteter främmande drycker, anses
vara lika gamla som inrättningen af stadskällare och från början hafva blifvit
förbulta såsom uppmuntran att i vissa städer inrätta värdshus för resandes
beqvämlighet, men snart blefvo de, eller vanligen deras i penningar be¬
stämda belopp, anslagna till magistraternas aflöning samt publike bygg¬
naders underhåll. Under reduktionstiden blefvo de flora gånger indragna,
men snart åter tillerkända de städer, som dem förut åtnjutit, till dess att
1687 förordnades, att den summan, som några städer bekommit i källare¬
frihet, bolde på dem alla fördelas, så att hvar och en skulle njuta den¬
samma till godo i proportion af den vid 1686 års riksdag åtagna bevill-
ningens fördelning, och viss summa utsättas för hvarje stad, utom Stock¬
holm och Borgå, hvilka finge behålla tullfriheten in natura eller medelst
efterskänkning af tullen för bestämda qvantiteter af vissa sorter viner».
»Sedan Rikets Ständer vid 1766 års riksdag till ökande af stats¬
verkets inkomster anhållit om en revision af de mångfaldiga friheter från
tulls erläggande, som då förefunnos, och en sådan revision skott, stadgades
1777, att de städerna beviljade källarefriheterna skulle än vidare ega be¬
stånd och på det sätt komma dem tillgodo, att den för hvarje stad i daler
silfvermynt bestämda summa skulle evalveras efter tre daler silfvermynt
på riksdaler!!, hvarmed fortfors till dess att vid 1815 års riksdag, då
fråga om källarefriheternas belopp uppstod, Rikets Ständer, enär uenom
eu Kong!, förklaring öfver sjötullens utgörande 1766 blifvit stadgadt, att
de tullfriheter, som blifvit i daler silfvermynt bestämda, skulle beräknas
efter två daler silfvermynt på riksdaler!), såsom utgörande deras värde vid
den tid de blifvit förlänte, medgåfvo att städerna, utom Stockholm, hvarom
16
Kongl. Maj\t.s Nåd. Proposition N:o 6.
särskildt var stadgadt, skulle få femtio procents förhöjning uti hvad der
förut i stat upptagits».
»Oaktadt denna förhöjning uppgå ej källarefriheterna hvar för sig till
något synnerligt belopp. Af de städer, som ej genom sina privilegier hafva
rätt till dana-arf, äro endast nio, som i k ål lärofrihet åtnjuta öfver 200 R:dr
hvardera. Fjorton städer hafva från 100 till 200 och femtioen städer
under 100 R:dr, några endast 13 R dr 95 öre.»
■ Utan tvifvel hafva källarefriheterna, likasom stadsjorden och andra
donationer till städerna, vid ett mera ordnadt samhällsskicks införande fatt
qvarstå såsom afsedda till ersättning för de högre administrations- och
rättskipnings- m. fl. kostnader, som dels en tätare folkmängd af sig sjelf
medfört, dels genom lagar och författningar bl i f vi t städerna ålagda, men
under det att jord och räntor in. m. jemförelsevis stigit i värde, hafva de
till penningar förvandlade källarefriheterna deremot fallit, och vid jemförelse
med den utveckling och deraf följande större behof städerna med tiden
erhållit numera, åtminstone i de flesta fall, för nämnda ändamål förlorat
all betydenhet».
»Dessa friheters fortfarande upptagande bland statsverkets utgifter
kan derföre endast förklaras af urgammal häfd eller privilegier, i hvilka
jag ej heller afser någon rubbning utan städernas medgifvande, men, för¬
utsatt att detta genom meddelande af någon mera tidsenlig förmån, såsom
t. ex. likställighet med andra städer i afseende på berättigande till dana¬
arf, kan erhållas, synes det mig olämpligt att i all framtid fortfara med
utbetalning till vissa kommuner af en ersättning, derföre att de blifvit under¬
kastade samma beskattningslagar som det öfriga riket.»
»Någon ledning för omdömet, huruvida städerna, genom att, emot
det de afstå sina källarefriheter, blifva tillförsäkrade kronans rätt till hos
dem fallande danaarf, vinna eller förlora, kan endast sökas i erfarenheten
af den förflutna tiden».
»För Carlstad, som 1853 erhöll ett danaarf af 8,779 R:dr 64 öre, skulle
afstående! af källarefriheten, 132 R:dr 66 öre, endast medfört en uppoffring
af I1/-» procent. Ännu mindre skulle den blifvit för Upsala, som 1844 och
1866 erhöll 3:ne danaarf å tillsammans 4,303 Il:dr 60 öre och ej begärt
2:ne sådana, som 1.857 och 1866 tillfallit statsverket å tillhopa 199 R:dr
.33 öre, inalles således skulle erhållit 4,502 R-.dr 93 öre, men hvars källare¬
frihet endast utgör 54 R:dr. Linköping, som nu begär ett danaarf å 2,470
R:dr 24 öre och har eu årlig källarefrihet å 76 R:dr 5 öre, uppoffra:- blott
3 procent, och Halmstad, som sistlidne riksdag fick ett danaarf å 2,300 R:dr
58 öre och nu begär ett sådant å 504 R:dr 67 öre, tillsammans 2,805 R:dr
17
Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 6.
25 öre, men har eu källarefrihet å 125 R:dr 65 öre, ej fullt 4Va pro¬
cent,. Deremot skulle Filipstad, som har eu källarefrihet af 139 R:dr
62 öre och nu för första gången begär ett danaarf af 178 R:dr 50 öre, om
ej mer än detta arf hädanefter tillfölle staden, årligen förlora nära :‘/4 af
hvad den för en gång erhölle. Gefle, som 1869 fick ett danaarf af 316
Rall- 29 öre och har en källärofrihet af 288 R:dr 33 öre, under samma
förutsättning lider ännu mera, och de städer, som af säde sig källarefriheten,
utan att något danaarf sedermera inom dem folie, skulle naturligtvis hafva
ren förlust.»
»Det bör, enligt min åsigt, få bero på städerna sjelfva, om de vilja
afsåga sig källarefrihet, emot att blifva tillförsäkrade alla inom dem fal¬
lande danaarf, men sedan de häruti under någon viss af Eders Maj:t före¬
skri fvcn tid halt fritt val, höra de städer, Indika vägra ingå på afiös-
ningen, derefter ej kunna erhålla danaarf».
»För statsverket blir det naturligtvis alltid en fördel att, i den mån
städerna på aflösning ingå, bespara en årlig utgift emot afstående af en
förmån, som i allmänhet, så ofta någon derpå gör anspråk, eftcrskänkes».
_ ”En anledning att antaga, att danaarfvens antal och belopp skola i
framtiden visa sig högre, än hittills varit fallet, ligger uti den förhöjning
i dem, som under de sednare åren uppkommit genom den ständiga upp¬
märksamhet den nuvarande advokat-fiskalen i Kammar-kollegium deråt
egnat. Sedan år 1870 äro för närvarande 30 danaarf till ett sainmanlagdt
belopp af 10,324 R:dr 69 öre af honom indrifna och lika många för "ett
ungefärligt belopp af 27,500 R:dr ännu under domstols pröfning».
»Kammar-advokat-fiskalen åtnjuter 33K procent af alla danaarf,
som till statsverket inflyta, och bör, om kronan afhänder sig danaarfven,
hafva ersättning för förlusten af denna sportel, derest ej de städer, hviika
på aflösningen ingå, skulle förklara sig önska att indrifningen af dessa arf
emot samma provision som hittills af advokatfiskalen bestredes, hvaremot
jag ej kan finna att någon invändning från kronans sida skulle förefinnas.»
»Min underdåniga hemställan är alltså, att Eders Maj:t täcktes till
nästkommande Riksdag aflåta nådig proposition derom,
att Riksdagen för sin del medgifver, det de städer, hviika inom
viss, af Eders Maj:t bestämd tid förklara sig afstå från de anslag
samma städer nu i ersättning för förlorade tullfriheter ega upp¬
bära, må af Eders Kong!. Maj:t tillförsäkras att hvar för sig få
åtnjuta kronans rätt till alla danaarf, som inom flen staden nu
äro kända eller hädanefter kunna falla, med förbehåll, hvad de
redan hända danaarfven angår, af den rätt till andel deri,
Pilt. till Riksd. Prof. 1872. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft.
som
3
18
Kong!. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 6.
enligt gällande bestämmelser lagligen må tillkomma kammar-
advokat-fiskalen."
»Då på detta sätt danaarfven inom Halmstad, Linköping och t llip-
stad blifva disponerade, återstå till behandling de ansökningar, som från
landskommuner om erhållande af danaarf inkommit, och anser jag de tryc¬
kande kommunalutskylder Konungens Befallningshafvande i Stockholms
län vitsordat betunga Össeby-Garns och Ekerö församlingar hora föranleda
till efterskänkande af de af dem begärda danaarfven, likasom jag anser
särdeles bevekande skål tala för att, i enlighet med Konungens Befallnmgs-
hafvandes i Malmöhus län tillstyrkan, till Elof Mårtensson afstå qvarlaten-
skapen efter hans döda hustru. Deremot anser jag betänkligare att till
Enkan Fischier skänka danaarfvet efter eu person, som hon för femtio ar
sedan vårdade; men på grund af de synnerligen värma förord Konungens
Befallningshafvande i Mariestads län fällt för nämnda enka, vill jag dock
ei undantaga henne, utan hemställer, , ,
J att Eders Maj:t villo i nådig proposition föreslå Riksdagen att i
de sistnämnda 4 fallen kronans rätt må efterskänkas till de kom¬
muner eller personer, som sig derom anmält, med förbehåll dock
äfven i dessa fall af den rätt, som lagligen må tillkomma kam-
maradvokat-fiskalen».
Uti hvad föredragande Departements-chefen sålunda yttrat och hem¬
ställt instämde Stats-Rådets öfrige ledamöter.
Hans Maja Konungen behagade i nåder gilla och bifalla hvad Stats-
Rådet i förestående mål underdånigst yttrat och hemställt.
Ex protocollo
Mildhog Lundgren.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
19
Utdrag af Protokollet öfver finans-ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Stats-Rådet ä Stockholms Slott den 26 Ja¬
nuari 1872.
Närvar an de:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve
von Plåten,
Statsråden: Bredberg,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
Waern,
Wennerberg,
Bergström och
Friherre Alströmer.
Föredragande Departements-chefen uppläste härefter till justering
följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts enligt Stats-Rådets en¬
hälliga tillstyrkande, nedannämnde dagar fattade beslut, uppsätta förslag
till Kongl. Maj:ts nådiga propositioner till Riksdagen, nemligen:
den 29 sistlidne December, i anledning af inkomna underdåniga ansökningar
om efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter åtskilliga personer;
Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande täcktes Hans Maj:t Ko¬
nungen i nåder gilla berörda förslag, sådana de finnas detta protokoll bi-
lagda; och skulle i enlighet med samma förslag nådiga propositioner till
Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
Axel Ädelgren,