4
Kong!. Maj sts Nåd. Proposition N:o 21.
H:o SI
Ank till Eiksd. Kansli den 4 Mars 1872. kl. 11 f. m.
Kongl, Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående an¬
slag för att befrämja tillgodogörandet af de inom.
riket förekommande fosforförande lager; Gifven
Stockholms Slott den 1 Mars 1872.
Sedan chefen för Kong!. Civil-departementet, hos hvilken gjorts fram¬
ställning att från statens sida borde vidtagas någon åtgärd för att befrämja
tillgodogörandet af de inom riket och särskild! i Dalarne förekommande fos¬
forförande lager, uti skrifvelse den 11 sistlidne Januari anmodat chefen för
Sveriges geologiska undersökning, Professoren m. in. O. M. Torell samt Agri-
kulturkemisten vid landtbruksakademiens experimentalfält och agrikulturkemi-
ska försöksanstalt, Professoren m. m. C. E. Bergstrand att afgifva utlåtande
och förslag i ämnet; så hafva under den 22 sistlidne Februari till Civil-de-
parmentets expedition inkommit från Professoren Torell dels ett utlåtande, åt¬
följd t af karta öfver en del af Grängesbergets norra malmfält, skriftligt yttrande
af Geologen M. Stolpe angående dennes iakttagelser vid Klittberget i Dalarne
med dithörande karta, skriftligt yttrande af Filosofie Doktorn L. Palmgren
angående verkställd undersökning af Westergötlands fosforitförande konglomerat
och en tryckt afhandling af Professoren Bergstrand med titel: “Superfosfater
af Svenska råmaterialier“, dels ock ett särskild! skriftlig! yttrande i fråga om
svenska jordens förlust af fosforsyra genom export under åren från och med
1861 till och med 1870 med tillhörande tabell;
Kongl. Maj.is' Nåd. Proposition N:o 21.
5
samt från Professoren Bergstrand utlåtande och förslag uti ifrågava¬
rande ämne.
Professoren Torell har uti sina utlåtanden, med hänvisande till dervid
fogade handlingar, hufvudsakligen upplyst och anfört, att de vetenskapliga forsk¬
ningar, genom h vilka lagarne för vexternas näring bl Hvit utredda, fullständigt
lågt i dagen fosforsyrans värde såsom ett af växternas vigtigaste näringsämnen;
att till följd häraf förbrukningen och importen af fosforsyrehaltiga gödnings¬
ämnen år efter år tilltagit, men att störa qvantiteter af denna syra utfördes
ur landet med våra landtmannaprodukter och med kreatursben, af hvilka ännu
årligen tusentals centner utskeppades. Enligt uppgjorda beräkningar, å ena
sidan, öfver mängden af den fosforsyra, som genom export af spanmål, ladu-
gårdsprodukter, lefvande kreatur, oIjekakor, ben och benkol under hvarje af
åren från och med 1861 till och med 1870 utförts ur landet, samt, å andra
sidan, öfver den myckenhet fosforsyra, som genom import af spanmål, ladu-
gårdsprodukter, lefvande kreatur, oljkakor och benkol jemte guano och andra
gödningsämnen i landet införts under samma år och kommit jordbruket till
godo, skulle svenska jordens förlust af fosforsyra för hvarje af dessa år hafva
i medeltal utgjort 19,668 centner. Öfver hufvud taget minskades härigenom
den svenska jordens “växtkraft" på ett betänkligt sätt Sådant kunde förebyg¬
gas endast derigenom, att jorden för den fosforsyra, som fråntoges henne, er-
hölle full ersättning, hvithet hufvudsakligen skedde genom matjordens förbätt¬
rande medelst fosforsyrerika jordarter, gödsel och de i handeln förekommande
fosforsyrehaltiga gödningsämnen, bland hvilka de så kallade superfosfaterna
intoge främsta rummet. För beredning af sådana preparater både hittills bland
inhemska råämnen endast kreatursben kommit till användning; men, då till¬
gången på dessa långt ifrån motsvarade behofvet och den ökade efterfrågan;
blefve det utan tvifvel en nationalvinst, om fosforhaltiga mineralier och berg¬
arter kunde inom fäderneslandet såsom på flera ställen i andra länder blifva
föremål för en lönande industri.
De upptäckter af apati!- och fosforitförande bergarter, hvilka under sed¬
nare åren blifvit gjorda i vårt land, gåfva grundade skål till förhoppning att
en sådan industri kunde uppstå äfven hos oss; men de undersökningar för
hvilka dessa aflagring^' hittills varit föremål, vore alltför ofullständiga för be¬
svarande af den vigtiga frågan, om råvaran förekomma i sådan myckenhet att
en fabrikation i stort kunde derpå grannas.
En lika vigtig fråga vore den om råvarans så kallade “anrikning" d.
v. s. den process, hvarigenom de värdefulla beståndsdelarna i en bergart eller
malm afskildes från de oanvändbara. Flertalet af de svenska fosforitförande
lagren vore nemligen för fattiga på fosfor!! för att medgifva beredning af su¬
perfosfat utan föregående anrikningsarbete. Äfven åtskilliga andra i samman-
6
Kong1. Maj ds Nåd. Proposition N:o 21.
bang härmed stående frågor kräfde en noggrann utredning, innan det blefve
möjligt bedöma de ekonomiska utsigterna för en inhemsk superfosfattill-
verkning.
De enda fosforhaltiga mineralier, hvilka hos oss antagligen kunde blifva
föremål för bearbetande, vore Apatit, ett oftast kristalliseradt mineral, som in-
nehölle öfver 90 procent basisk fosforsyrad kalk, samt så kallad Fosforit, som
både apatitens kemiska sammansättning, men saknade kristallinisk struktur.
Det både länge varit bekant, att apati! förekomma i Sverige tillsammans
med jernmalm; och för några år sedan hade vid Grängesberget i Dalarne fun¬
nits ett apatit-lager. Detta lager, som blifvit undersökt af Professoren Nor¬
denskiöld, vore enligt uppgift af honom vid norra Fallgrufvan 6 fot mäktigt.
Likaledes skulle, enligt uppgift af bergmästaren sjögrön, apatit förekomma vid
Gellivara grufvefält i så stor mängd, “att den nästan kunde anses utgöra
gångart till malmen“.
Vore apatiten vid Grängesberget, såsom det ville synas, brytvärd, herde
den kunna gifva upphof till en betydande superfosfattillverkning, enär någon
anrikning af mineralet icke erfordrades. Det vore äfven troligt, att, om en
noggrann geognostisk undersökning af trakten komme till stånd, flera lager skulle
anträffas. Sedan Grängesberget medelst jernväg blifvit satt i förbindelse med
Falun, herde apatiten kunna för billigt pris transporteras dit och beredas till
superfosfat medelst svafvelsyra (så kallad kammarsyra), till hvilkens framstäl¬
lande i stor skala och till lågt pris den störa tillgången på svafvelkis i Falu
grufva lemnade tillfälle.
På grund häraf ansåge Professoren Forell vara af stor vigt, att en på
noggrann geologisk undersökning grundad uppskattning af apatit-tillgångarne i
trakten af Grängesberget verkställdes, äfvensom att så fullständig utredning
som möjligt åstadkommes angående kostnaderna för apatitens brytning på stäl¬
let och för densammas transporterande till Falun samt beträffande öfriga för¬
hållanden, af hvilka superfosfatets pris vid tillverkning i stort vore beroende.
Vid Silfberget i Dalarna vore af Löjtnanten H. von Post upptäckt ett
konglomerat, som innehöll fosforit. Detta konglomerats egendomliga samman¬
sättning, hvarigenom anrikning underlättades, hade väckt förhoppningar, att en
superfosfattillverkning skulle kunna härpå grundas, och sedan löjtnanten von
Post förklarat sig icke gorå anspråk på egen vinst af sin upptäckt, hade ett
bolag bildats för konglomeratets bearbetande. Såvidt kändt vore, både likväl
detta bolag ännu icke fått anrikningsförsöken och andra förberedande arbeten
afslutade. Ett annat bolag hölle på att bildas för samma ändamål.
Frågan, om en vinstgifvande superfosfattillverkning i stor skala kunde
grundas å nämnda konglomerat, berodde i första rummet af tillgången på rå¬
varan, dernäst på resultaterna af anrikningförsöken och slutligen af priset på
7
Kong1. Maj ds Nåd. Proposition N:o 21.
svafvelsyra i Falun, transportkostnader och andra omständigheter. Men, enär
förutnämnda bolag antagligen sjelfva förskaffade sig upplysningar i sistnämnda
hänseenden samt de både kunde och herde vidkännas kostnaderna för de dyra
anrikningsförsöken, ansåge professor Forell, att för utredande af berörda fråga
från statens sida icke erfordrades andra åtgärder än för att åstadkomma upp¬
lysning om tillgången på råvaran, hvilken upplysning kunde vinnas endast ge¬
nom geologisk undersökning.
Det ifrågavande konglomeratet både hittills anträffats endast på två
ställen, nemligen vid Klittberget och i Silfverbergets grufva, båda ställena be¬
lägna i Silfverbergs by och Loda socken. Dock vore troligt, att en ny och i
detalj utfärd geognost!^ undersökning af Klittberget skulle lemna upplysningar,
genom hvilka konglomeratets uppsökande på andra ställen underlättades. Af
geologiska skäl kunde antagas, att ifrågavarande egendomliga aflagring ej vore
inskränkt endast till Ivlittbergets grannskap. Det vore derföre af stor vigt, att
alla de siluriska lagren omkring Siljan blefve ur denna synpunkt omsorgsfullt,
undersökta. En sådan undersökning skulle dessutom medföra värdefulla upp¬
lysningar äfven i andra hänseenden.
Då det ej vore sannolikt, att förutnämnda bolag funnes villiga att be¬
kosta utgifterna för en geologisk undersökning utom det område hvaröfver de
sjelfva förfogade, och då dessutom undersökningen icke skäligen bonde inskrän¬
ka8 till detta område, ansåge professoren Forell vara särdeles önskvärd!, att
staten bekostade en geologisk undersökning af den siluriska formationen i trak¬
ten af Siljan med särskild hänsyn till de derstädes förekommande fosforitfö-
rande bergarterna, hvilken undersökning i allt fall svårligen kunde utföras utan
medverkan af den personal, som redan funnes anställd för Sveriges geologiska
undersökning.
Den uppmärksamhet, Dalarnes fosforitförande konglomerat ådragit sig,
hade föranledt adjunkten Cleve att närmare undersöka ett af honom flera år
förut i Westergötland observerad! konglomerat, hvilket hade sitt läge mellan
alunskiffer!, och orthoceratit-kalken uti Westergötlands siluriska formation. Det
hade hittills mott svårighet att bestämma konglomeratets i Dalarne geognostiska
läge och ålder; men med afseende & lägre! i Westergötland mötte, sedan dess
läge blifvit på ett ställe konstaterad!, ej någon svårighet att uppsöka det¬
samma inom samma geognostiska nivå annorstädes. Adjunkten Cleves förutsä¬
gelse, att det troligen skulle påträffas äfven i Östergötland, i Nerike och på
Öland hade också redan blifvit besannad.
Westgötabergens fosforitförande kalksten kunde åtminstone få en särde¬
les värdefull lokalanvändning, ungefärligen motsvarande användningen af ben¬
mjölet, hvari, likasom uti fosforiten, fosforsyra!, förekom me i en svårloslig för¬
ening. På flera ställen i andra länder, särskild! i Frankrike, användes nu¬
8
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition A':o 21.
mera för jordbruket pulverisera! fosforit i störa qvantiteter. Dervid undginge
man deri dyra superfosfatbevedningen medelst svafvelsyra, men erhölle det oak¬
tadt ett särdeles kraftigt gödningsämne.
Dock saknades ej utsigter till att superfosfatberedning af Westergötlands
fosforitkalk kunde komma till stånd. Men emedan allt för mycket svafvelsyra
skulle åtgå för att mätta kalken, om den ej förut frånskiljdes, vore superfos¬
fatberedning utan föregående anrikning icke tänkbar.
I Westergötland måste likväl användas eu helt annan anrikningsmetod
iin deri, som hittills försökts i Dalarne, der man på mekanisk väg genom ett
stampverk afskildt; kalkon. Doktor Palmgren både sökt vinna samma ändamål
genom bergartens bränning och bortskumning af deri släckta kalken. Emeller¬
tid kunde man endast efter omsorgsfullt utförda försök och noggrann beräkning
öfver de på tillverkningspriset inverkande omständigheter med säkerhet bedöma,
huruvida superfosfattillverkning i stor skala kunde komma att löna sig. En
gynsam omständighet härvid vore likväl att alunskiffer!!, som kunde användas
till bränsle, genom förbränningen erhölle värde såsom gödningsämne, enär den
innehölle lösliga svafvelsyrad kalisalter.
Hvad som blifvit anfördt beträffande Westergötlands fosforitkalk, gällde
äfven om samma bergart i andra landskap, förutsatt att lagret ej mycket för¬
tunnades.
Adjunkten Cleves och Doktor Palmgrens iakttagelser och försök vore
onekligen mycket vigtiga och manade till fortsätta undersökningar. Sådana un¬
dersökningar skulle sannolikt lemna värdefulla upplysningar äfven i geologiskt
afseende. För närvarande vore dock vigtigast lära noga känna alla de öfriga
omständigheter, på hvilka frågan om en superfosfattillverkning i Westergötland
vore beroende. Troligen kom me icke i Westergötland, likasom i Dalarne, en¬
skilda bolag att taga anrikningsfrågan om hand, hvadan således vore önskvärd!
att denna frågas läsning kunde genom statsbidrag påskyndas.
Det vore svårt eller rättare sagd! omöjligt att beräkna, huru stort pen-
ningebelopp erfordrades för samtliga ifrågasätta undersökningar; dock föreställ¬
de Professor Torell sig att 6,000 E:dr skulle vara tillräckligt. Härvid ville pro¬
foss oren framhålla att kostnaden för de ifrågasätta geologiska undersökningarna
herde bestridas af det sålunda föreslagna extra anslaget. Skulle denna kost¬
nad gäldas af anslaget till “Sveriges geologiska undersökning", komma arbets¬
planen derför att ej obetydligt rubbas. Deremot kunde medverkan af “under¬
sökningens" personal icke undvaras, man den genom densammas användande
för ifrågavarande ändamål uppkommande minskning i arbetskraft kunde numera
utan svårighet fyllas genom kunnige och öfvade extra biträden. På grund af
hvad Professoren Torell sålunda anfört, har han föreslagit, att ett extra anslag
af
9
Kong!. Majits Nåd. Proposition N:o 21.
af 6,000 II:dr borde anvisas för bekostande af en geognostisk undersökning af de
i olika delar af fäderneslandet förekommande fosforhaltiga mineralier och berg¬
arter samt de kemiska analyser och anrikningsförsök, hvilka kunde finnas er¬
forderliga för utredande af de ekonomiska utsigterna för en inhemsk s.uperfos-
fattillverkning; samt att, i händelse ett sådant anslag anvisades, åt en komité
af tre sakkunnige män, af Indika en skulle vara geolog, en kemist och en
bergsman, borde uppdragas att ordna de erforderliga undersökningarne, afgifva
berättelse till Kong!. Maj:t öfver resultaterna af det utförda arbetet samt redo¬
visa för anslaget.
Professoren Bergstrand har uti sitt utlåtande i fråga om tillgången inom
landet på apatit och fosforförande konglomerat klimat upplysningar, som öfver¬
ensstämma med hvad Professoren Torell derom uppgifvit. Likaledes har Pro¬
fessoren Bergstrand ansett nödvändigt och af största vigt att förberedande un¬
dersökningar anställas dels för att få med bestämdhet utrönt, huru och till hvad
myckenhet fosforförande råämnen inom landet förekomme, dels ock i ändamål
att finna den lämpligaste metoden att i stort och fabriksmässigt af dessa rå¬
ämnen tillverka superfosfat.
Det syntes således Professoren Bergstrand vara angeläget att, så vid t
möjligt, befrämja fortgången af dessa förberedande undersökningar; och då de
frågor, hvilkas besvarande vore föremål för dessa undersökningar, egde allmänt
intresse, ansåge Professor^ Bergstrand staten böra till undersökningarne med¬
verka.
På grund häraf villo Professoren Bergstrand föreslå, att ett anslag af
statsmedel till belopp af t. ex. 6,000 R:dr beviljades och att en komité förordna¬
des, för att med användande af dessa medel försöka sätta i verksamhet de
krafter, genom hvilka man trodde sig säkrast och bäst komma till makt. Donna
komité, som skulle vara sammansatt af eu geolog, en kemist samt en i grufbryt-
ning och bergsvetenskap kunnig person, skulle hafva till åliggande att gorå sig under¬
rättad om frågans närvarande ståndpunkt samt uppgöra plan för de åtgärder eller
arbeten, som borde företagas. Sålunda borde den meddela erforderliga instruktioner
vid de geologiska undersökningarne samt, efter inhemtande af nödiga upplysningar
och i den man omständigheterna kunde dertill föranleda, angifva i hvad riktning
experimenterna rörande tillgodogörandet af den fosforförande bergarten lämpli¬
gen borde anställas. Vidare skulle komitén ega rätt att, om den så funne
lämpligt, använda en del af anslaget till ett eller flera pris åt de personer,
som möjligen, oberoende af de genom komiten föranstaltade undersökningarne,
utarbetade praktiskt användbara metoder för ifrågavarande bergarters tillgo¬
dogörande.
Bih. till Biksd. Brok 1872. 1 Sami, 1 Åfd. 11 Rätt. 2
10
Kont/l Maj:l.s Nåd. Proposition N:f> 21.
Om detta förslag vunne bifall, vore det af vigt att frågan om anslagets
beviljande och komiténs tillsättande ju förr desto heldre afgjordes, pa det saker,
redan under instundande vår kunde bringas derhän, att de geologiska under-
sökningarne kunde företagas tidigt på försommaren samt experimentera a med
de fosforförande konglomeratlagrens behandling och förädling in. m under som¬
maren verkställas. Derigenom att dessa åtgärder redan innevarande val biagtes
till stånd, vunnes ett helt år i afseende å frågans lösning, enär de erforderlig
undersökningarne, åtminstone de rent geologiska, endast under sommaren kull e
verkställas. Blefve dessa undersökningar verkställda redan under innevaran e
ar kunde under instundande häst och vinter vidtagas de åtgärder, som erfor-
drades för bildande af bolag och anläggning af fabrikör m m., sa att fabi la¬
terna desto snarare kunde komma i handeln och blifva tillgängliga för
iordbrukaren samt praktiskt pröfvade. , ,
Att den genom statens mellankomst på föreslagna sättet vunna utred¬
ning otvifvelaktigt snart skulle blifva fruktbärande och föranleda enskilda före¬
tag, som kunde vara till gagn för landet i allmänhet, kunde man taga för gif-
vet då man visste att redan nu många enskilda personel- och föreningar vore
intresserade af saken, och dessa säkert skulle gorå allt för att tillegna sig om.
fruktbargöra alla de upplysningar, som stode att vinna.
Om än de genom statens medverkan föranstaltade undersökningar icke
ledde till annat resultat, än att med visshet utröntes antingen att tillgängen
på fosforförande lager vore för obetydlig eller ock att förädlingen och tillgodo¬
görandet af dylika bergarter medförde alltför störa svårigheter, sa skulle än¬
dock ett sådant resultat vara af värde, enär derigenom kunde ioieoyggas, a
enskilda personer gjorde uppoffringar för ett gagnlöst foretag.
Af nu anförda utlåtanden jemte öfriga till ärendet hörande handlingar
framgå!- att de inom fäderneslandet förekommande fosforhaltiga mineralier oci
fosforitförande lager sannolikt kunna blifva föremål för lönande industri; att
emellertid, för erhållande af visshet härom äfvensom för finnande af lampl ö
metod att af råämnet tillverka superfosfat, noggranna vetenskapliga undersök¬
ningar i flere riktningar äro af nöden; samt att, derest genom sådana under¬
sökningar gynsamma resultat kunde vinnas, sådant skulle vara in gens a
jordbruket af den största vigt och betydelse. Det torde icke kunna förutsattas,
att nämnda undersökningar kunna i allo och på ett fullt tillfredsställande satt
åstadkommas endast genom den enskilda företagsamheten; och da dessutom de
frågor hvilkas lösning skulle blifva föremål för dessa undersökningar, torde
vara 'af vigt för landet i dess helhet, anser Kong!. Maj:t statens medverkan
härutinnan vara med klok statshushållning öfverenstämmande.
En sådan medverkan synes väl höra åstadkommas hufvudsakligen pa
sätt Professorerne Torell och Bergstrand föreslagit; men Kong!. Maj.t har i
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 21. 11
val icke funnit lämpligt att härom besluta, förr än sig visat, om erforderliga
medel blifva tillgängliga, samt i (ifrigt nödiga upplysningar hunnit inhemta!?.
Emellertid och då gagnelighet^ af de åtgärder, som kunna ifrågakomma,
ökas i den mån de snart vidtagas, vill Kongl. Maj:t härigenom föreslå Riks-
att på det Kongl. Maj:t må sättas i tillfälle vidtaga de åtgärder, som
kunna finnas lämpliga och nödiga för att befrämja tillgodogörandet af de inom
fäderneslandet förekommande fosforförande berg- och jordarter, till Kongl. Map.ts
förfogande måtte ställas och till utgående under innevarande år a Riksgälds¬
kontor anvisas ett förslagsanslag till belopp af sex tusen riksdaler.
De ärendet tillhörande handlingar skola tillhandahållas^ vederbörande
Utskott; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
Stockholms Slott den 1 Mars 1872.
CARL
Axel Bergström.
12
Korg!. Maj:ts Råd. Proposition R:o 21.
Utdrag af Protokollet öfver civil-ärenden, hållet inför Hans Maj:l Konungen i
Stats-Rådet på Stockholms slott den 1 Mars 1872.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern Adlercreutz,
Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes ärendena, Grefve von
Plåten,
Statsråden: Bredbent,
Berg,
Friherre Leijonhufvud,
W cerit.
Wennerberg.
Bergström,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm.
Slutligen uppläste Departements-chefen Statsrådet Bergström till justering
särskilda, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts donna dag, uppå Stats-Rådets
enhälliga tillstyrkande, fattade beslut, uppsätta förslag till Kongl. Maj:ts nådiga
propositioner till Riksdagen
a) angående anslag för att befrämja tillgodogörandet af de inom riket
förekommande fosforförande lager, och
Och täcktes Hans Näjd Konungen, enligt Stats-Rådets underdåniga hem¬
ställan, i nåder gilla berörda förslag samt befalla att, i öfverensstämmelse der¬
med, nådiga propositioner, af det innehåll bilagorna till detta protokoll utvisa,
skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
Otto W. Seippel.
Rättelse
i Kongl. Maj ds Proposition N:o 17.
Sid. 21, råd. 13 nedifr. står: eller läs: alla
Stockholm, tryckt hos Bergström & Lindroth, 1872.