Motioner i Andra Kammaren, N:o 58. , 13
digheter icke måtte tillsättas utan endast förordnande att
sköta nämnda tjenster meddelas.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 22 Januari 1872.
O. B. Olsson.
H:o 58.
Af Herr 0. B. Olsson: Angående förändrad lydelse af 36 Kap. 4 §
Byggmnga-balken.
Ett af de efter nuvarande tidsförhållanden mest obilliga lagstadganden,
som ännu qvarstå i 1734 års lag, är föreskriften i 26 Kap. 4 § Byggningabal-
ken, der det heter: “Tinghus skall hvart härad bygga efter gårdatal“, hvarjemte
i slutet af § stadgas: “För denna byggnad vare ingen fri, utom sätes- och la¬
dugårdar, afhyste rå- och rörs-hemman, så ock preste- och klockarebol.“ Un¬
dantaget för adelns sätesgårdar kunde försvaras på en tid, då denna samhälls-
klass egde sitt forum uteslutande vid Hofrätterna, samt sålunda voro mindre
i behof af tingshus, och då ingen ofrälseman fick besitta den privilegierade jor¬
den. Numera, sedan frälseman lika med allmogen har behof af tingshus, kan
undantaget icke längre försvaras. Hvad preste- och klockarebol deremot be¬
träffar, så har under ingen tid undantaget för dylika hemman varit berättigadt,
icke ens då denna byggnadsskyldighet inskränkte sig till hvad nämnda § när¬
mare bestämmer, nemligen en stuga, så stor som tarfvas, och två kamrar.
Derest behofvet och fordringarne i afseende på denna byggnadsskyldig¬
het under tidernas lopp icke blifvit större än hvad den ursprungligen varit, så
hade detta onus, som, fastän orättvist, hvilar endast på en del af den i mantal
satta jorden, dock känts mindre tryckande och orättvist än hvad nu är för¬
hållandet.
14 Motioner i Andra Kammaren, N:o 58.
Ehuru åtskilliga motioner vid flera föregående riksdagar väckts om en
mera allmän skyldighet att bygga och underhålla tingshus och häradsfängelse,
kan jag likväl icke underlåta att äfven nu framställa samma rättvisa och bil¬
liga förslag, helst som jag är fullt förvissad att icke någon rättänkande kan
förneka, det icke den ena samhällsmedlemmen lika väl som den andra, adels¬
mannen, presten, näringsidkaren och kapitalisten lika väl som skattebonde^
behöfva skydd af lagen och böra derföre rättvisligen bidraga till dess upprätt¬
hållande; detta har 1867 års Riksdag både insett och behjerta! derigenom, att
Första Kammaren efter en kort diskussion och Andra Kammaren utan någon
sådan bifallit Lag-Utskottets tillstyrkande förslag; men någon skrifvelse till
Kongl. Maj:t angående detta Riksdagens beslut blef förunderligt nog och såsom
ett exempel utan like icke af Lag-Utskottet aflåten, hvarföre frågan vid såväl
1869 som 1870 årens riksdagar ånyo väcktes och likaledes då af Lag-Utskottet
tillstyrktes, äfvensom af Andra Kammaren bifölls, hvaremot Första Kamma¬
ren fann för godt att, i motsats till hvad som skedde 1867, afslå Utskottets
tillstyrkan, vid ena tillfället utan något enda uppgifvet skäl, och vid det andra
på ganska underhaltiga sådana.
Af denna anledning och med full öfvertygelse om obilligheten af förut¬
nämnda lagstadgande, får jag på anförda skäl vördsamt föreslå,
att 4 § i 26 Kap. Byggninga-balken får den förändrade ly¬
delsen, att alla inom häradet blifva skyldige att i byggande
och underhåll af tingshus och fängelse efter fyrktal del¬
taga.
Om remiss till Lag-Utskottet anhålles.
Stockholm den 23 Januari 1872.
O. B. Olsson.