12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 24.
71T:o 2 t.
Af Herr Pelir Ericsson: Om tillåtelse för förmyndare att insätta någon
del af myndlings medel i lifränteanstalt för beredande af
lifränta.
Då jag vid sistlidna års lagtima riksdag väckte en motion derom, att i blifvande
förordning rörande förvaltning af omyndigs egendom måtte stadgas rättighet för förmyn¬
dare att i lifränteanstalt fä insätta någon del af myndlings medel, men denna motion
aldrig kom under behandling i det Utskott hvartill den blef remitterad, får jag åter
förnya densamma, under förhoppning att den måtte tagas i öfvervägande.
Bland sednare tiders inrättningar äro onekligen lifränteanstalterna ett verksamt
medel att bereda hjelp och understöd på äldre dagar, då ålderdomssvaghet och aftagande
krafter betaga så många individer förmågan att genom arbete förskaffa sig sin timliga
utkomst. Då de fattiges antal synes mera till- än aftaga och fattigvårdstungan äfven
årligen tilltager, bör det ligga föräldrar och målsmän om hjertat att bereda sina barn
och myndlingar något understöd på ålderdomen, genom att i lifränteanstalterna för deras
räkning göra insättningar. Härvid företer sig likväl eu svårighet för förmyndaren att
kunna insätta något af sina myndlingars arfsmedel, dä ej någon lag gifves, som lemna!’
honom rättighet dertill och försäkrar honom att ej af myndlingen kunna blifva ålagd
att till honom utbetala de i lifränteanstalten för hans räkning insatta medel. Väl kan
förmyndaren utan betänklighet insätta myndlingens medel i kapitalförsäkringsanstalt,
under vilkor att medlen återfås vid den tid myndlingen uppnår myndig ålder, men att
insätta någon del deraf för erhållande af lifränta kan han ej, oaktadt det för mången
myndling skulle medföra eu stol- fördel, då många derigenom skulle blifva urståndsätta
att, som nu ofta händer, genom lättsinne och oförstånd förstöra sina arfsmedel i de yngre
aren, då de ofta nog på ålderdomen fa lida brist och äfven falla fattigvården till last.
Vid 1869 års riksdag afläts till Kong!. Maj:t en underdånig skrifvelse, med an¬
hållan det Kong], Maj:t täcktes låta utarbeta en ny förordning rörande förvaltningen af
Motioner i Andra Kammaren, N:o 25.
13
omyndiges egendom, men då i bemälda skrifvelse det ämne jag här påpekat ej på något
sätt vidröres, får jag vördsamt föreslå,
att Riksdagen måtte anhålla, att vid utfärdandet af ny förordning
rörande förvaltning af omyndigs egendom förmyndare deri äfven
måtte meddelas tillåtelse att få insätta någon del af sina mynd¬
lingars medel i lifränteanstalt för beredande af lifränta.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles vördsamligen.
Stockholm den 23 Januari 1872.
Pehr Ericsson,
från Gefleborgs län
Y:o 2,5.
Af Herr A. Hedin: Om tillägg till instruktionen för Riksdagens re¬
visorer af Riksbanken.
Nu gällande stadganden för Riksdagens revisorer af Statsverket, Riksbanken och
Riksgälds-kontoret förete i tvänne hänseenden brister, som det synes vara angeläget att
afhjelpa. De innehålla nemligen inga föreskrifter, vare sig om de former, som revisor,
ordinarie eller suppleant, bör iakttaga, när han på tid, då Riksdagen ej är samlad, vill
vinna befrielse från uppdraget, eller om sättet för erhållande af tillfällig ledighet från
deltagande i pågående revisionsarbete. Dessa luckor hafva ej heller blifvit fyllda genom
någon praxis, som kan anses fast och orygglig. Det är ögonsynligt, att de, utan någon
särdeles ovanlig kombination af ogynnsamma omständigheter, kunna blifva menliga för det
vigtiga, vidlyftiga och grannlaga arbete, som fullt väl beliöfver alla de af grundlagen af~
sedda arbetskrafters användning under hela den knappa arbetstiden.
Väl plägar ofta sa tillgå, att utsedd revisor, som vill afsåga sig uppdraget, derom
gör anmälan bos Riksdagens fullmäktige i Riksbanken eller Riksgälds-kontoret eller båda¬
dera, samt att numera de (orre — tillförene bådadera gemensamt — derom underrätta