Motioner i Andra Kammaren, N:o 184.
25
lV:o 184.
Af Herr C. E. Hjelm: Om förändrad lydelse för 11 § i Kongi
förordningen om kommunalstyrelse å landet den 21 Mars
1862.
Vid alla föregående riksdagar, som varit hållna ifrån den tid nu gäl¬
lande Kongi. förordningen rörande kommunalstyrelse på landet trädde i
verkställighet, har påyrkanden blifvit gjorda om en ändamålsenligare för¬
delning af den kommunala rösträttens utöfvande, men alltid utan att der¬
vid fästats något egentligt afseende, och, då dessa yrkanden från olika
delar af landet förnyats vid hvarje riksdag under olika perioder, bevisar
detta att missbelåtenheten är både allmän och behofvet af ändring stort.
Man har såsom kardinalskäl mot förändringen anfört den numera
utslitna och i grunden vederlagda satsen: »som man betalar, bör man ock
rösta;» vidare: att närvarande röstskala skyddar de mindre bemedlade för
större kommunalutgifter. Men många af den större förmögenhetens repre¬
sentanter genomdrifna beslut bevisa just motsatsen, — att på landet äro
de kommunala frågorna af underordnad beskaffenhet och att de ofta af-
göras utan omröstning, och att sålunda rösträttens beskaffenhet vore af ringa
vigt; detta är visst icke fallet, enär äfven på landet förekomma icke så
sällan på kommunal- och kyrkostämmor frågor om jernvägs- och andra
byggnader, kostsamma förvaltningar och skolfrågor m. m., men äfven om
så vore, hade man ju större skäl att lemna frihet i det lilla, — och att
en för de mindre förmögne utvidgad rösträtt icke skulle framkalla en lifli-
gare kommunalanda; nu är dock verkliga förhållandet, att det allmänna
Bill. till Biksd. Prot. 1872. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 16 Häft. 4
26
Motioner i Andra Kammaren, N:o 184.
urgamla svenska intresset för gemensamma angelägenheter just genom
den nya lagen råkat i domning, och det har blifvit ett stående uttryck:
»hvarföre skola vi gå på stämman, herrarne göra ändå som de vilja.»
Inom kommuner med någorlunda lika fördelade förmögenhets-förhål-
landen kännes väl icke olägenheten så stor; men såsom inom Norrlands
vidsträckta kommuner, der allmogens hemman äro af ringa taxeringsvärde,
men der ett och annat stort etablissement finnes, hvars kommande och
farande egare eller förvaltare afgöra kommunernas allmänna angelägenhe¬
ter, är den närvarande röstberäkningen, här i fråga, ett olidligt ondt, föran¬
ledande till misstroende, split, kostsamma besvärsmål och fyrfaldiga andra
olägenheter.
På grund af hvad som till denna och föregående Riksdagar blifvit
anfördt i ämnet, får jag vördsammast hemställa,
att Riksdagen, för sin del, beslutar, att 11 § i Kongl. förordnin¬
gen om kommunalstyrelse på landet må erhålla följande lydelse:
Röstvärdet skall beräknas efter det enhvar röstegande åsätta
fyrktal. Dock må ej någon utöfva rösträtt för större antal röster,
än som svarar emot en tjugondedel af kommunens hela röstetal
efter röstlängden; och icke i något fall högre än med det fyrktal,
som svarar emot bevillning enligt Andra Artikeln för 4,000 riks¬
dalers inkomst, eller fastighetsvärde af Åttatio tusen riksdaler.
Stockholm den 26 Januari 1872.
C- E. Hjelm.
Stockholm, G. W. Blomqvists Boktryckeri, 1872.