20
Motioner i Andra Kammaren, N:o 106.
N:o 106.
Åt' Herr J. Jonasson: Angående underdånig hemställan till Kongl.
May.t om uppgörande af ny stat för folkskoleväsendet.
För dem, Horn varit i tillfälle göra sig förtrogna med den stora allmän¬
hetens tankar och önskningar, är det nogsamt bekant att det förhållande,
hvari samma allmänhet nu står till folkskoleväsendet, långtifrån är det rätta
och önskvärda. Man hör ofta uttalas missnöje deröfver, att, då lärjungarne
vid rikets elementarläroverk, de, som komma i åtnjutande af den s. k. högre
bildningen och hvilkas lefnadsvilkor i allmänhet äro betydligt bättre än det
egentliga folkets, erhålla sin undervisning afgiftsfritt, — då dessa läroverk ute¬
slutande underhållas af staten — måste deremot allmogen och de mindre
bemedlade klasserna på ett ganska kännbart sätt betala för den relativt
knappa undervisning, som kommer folkskolornas lärjungar till del. Uttaxe¬
ringen af de särskilda kommunernas folkskoleafgifter, som till följd af steg¬
rade behof af skollokaler eller lärarekrafter då och då ökas, under det man
finner eller tror sig finna, att undervisningens resultat icke växer i motsva¬
rande grad, alstrar en afvoghet mot skolan och dess lärare, som naturligen
icke kan annat än ofördelaktigt inverka på undervisningen. Sådant förhål¬
landet nu är stå folkskolelärarne i ett visst beroende af de skattebetalande och
anse sig på visst sätt skyldige att hafva undseende för deras önskningar,
äfven om dessa icke öfverensstämma med lärarens egna åsigter eller, såsom
understundom händt, till och med stå i strid med folkskolestadgans föreskrif¬
ter. Att ett sådant förhållande icke kan lända den offentliga undervisningen
till fromma, inses lätt. Läraren måste, om han skall kunna med tillbörlig
kraft och framgång verka i sitt ansvarsfulla kall, hafva fria händer och vara
fullkomligt oberoende af alla personliga förhållanden samt hvarken betraktas
eller sjelf betrakta sig som den och den kommunens daglönare.
För ernående af ett annat och bättre förhållande härutinnan finnes,
enligt min tanke, endast eu utväg, nemligen att staten öfvertager hela folk¬
skoleväsendet och sålunda äfven besörjer skollärarnes aflöning. Om för så¬
dant ändamål den nuvarande skyddsafgift^ i sin helhet toges i anspråk, och
deremot till hvarje folkskolelärare ansloges en fast aflöning på stat, tillräck¬
lig för hans tarfliga men bekymmerfria bergning, skulle, efter min åsigt, de
Motioner i Andra Kammaren, N:o 107.
21
af mig här ofvan antydda missförhållanden fullständigt häfvas och folk¬
skolan vida bättre än nu uppfylla sitt ändamål. På grund af hvad jag så¬
lunda haft äran anföra, vågar jag föreslå,
att Riksdagen måtte ingå till Kongl. Maj:t med eu underdånig
anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes, med bibehållande för detta än¬
damål af hela den nuvarande skyddsafgiften, låta uppgöra ny stat
för folkskoleväsendet på sådant sätt, att samtlige folkskolelärares
aflöning utgår på stat, såsom förhållandet nu är vid rikets ele¬
mentarläroverk.
Om remiss till vederbörligt utskott anhålles vördsamt.
Stockholm den 26 Januari 1872.
J. Jonasson,
från Calmar län.
N:o 107.
Af Herr J. F. Fredricsons Om antagande af det utaf veder¬
börande kornit er ade afgifna förslag till införande af fastig-
hetsböcker m. rn.
Vid 1859 och 1860 års riksdag hafva Rikets Ständer i under¬
dånig skrifvelse den 11 Augusti sistnämnda år, med tillkännagifvande,
att de för sin del ansåge att en hvar, som genom laga fång, af hvad
beskaffenhet det vara må, åtkommit fast egendom, borde förpligta^ att derå
söka lagfart, samt att sådana grund- och hypoteksböcker, som i nämnda
skrifvelse blifvit omförmälda, borde i riket införas, anhållit, att Kongl. Maj:t
måtte täckas utarbeta och Rikets Ständer förelägga de förslag till stadgande!!
i nämnda hänseende, som kunde vara erforderliga.