JO
Motioner i Andra Kammaren, N:o It).
N:o 10.
Af Herr Sven Nilsson i Efveröd: Med hemställan att Kongl. Maj:t
täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till
förändrade stadganden i byggnad och underhåll af tingshus och
häradsfängelse.
Ds! ncdanskrifna, af mig vid sistlidne lagtima riksdag väckta motion, genom
Lag-Utskottets uraktlåtenhet att behandla densamma, ej kom under Riksdagens be-
pröfvandej får jag härmed på enahanda skäl ånyo upptaga densamma, under
önskan att den vid innevarande riksdag måtte vinna bättre öde.
En bland de många bördor, som synas vara ohjelpligt fastkedjade vid on
del af vår modernäring, jordbruket, är onekligen byggande och underhåll af tingshus
och häradsfängelso, som, enligt 26 kap. 4 § Byggninga-balken, ännu vidlåder jor¬
dens brukare, oaktadt man med skål kan påstå, att dessa deraf ej ensamt äro i
behof eller uteslutande draga nytta. Under den tid, från hvilken berörda ^stad¬
gande härleder sig, kunde ett sådant försvaras, då man ej visste af någon annan
titel för skattens påläggande än hemmantalet på jorden. Förhållandet är dock nu
annorlunda, sedan en del andra personer med beskattningsföremål blifvit jemförliga
med jordbrukaren, hvilka äro i lika behof af rättsskipningens behöriga handhafvande
som denne, och hvilka således jemväl i sin män böra bidraga till upprätthållandet
af, de för ändamålet nödiga inrättningar. Nyare tidens fordringar äro äfven nu,
jemförda med förr, betydligt större i afseende på dessa byggnaders beskaffenhet.
Under 1870 års riksdag gjorde åtskillige motionärer framställning om en rättvisare
och billigare fördelning af kostnaderna för berörda inrättningars uppförande och
underhåll för framtiden, hvilken framställning Lag-Utskottet äfven då, såväl som
vid flera föregående riksdagar, på derom framställda förslag har funnit skäligt för¬
orda. Mången har dertill under de sednare riksdagarne varit lifligt genomträngd
af den öfvcrtygclscn, att förslaget skulle funnit sin lyckliga lösning, förnämligast
derför -> att ett sådant tillförene eller vid 1868 års riksdag blifvit bifallet i båda
Kamrarne utan öfverläggning, och således enhälligt. Men genom Lag-Utskottets
11
Motioner i Andra Kammaren, N:o 11.
försummelse vid sagde riksdag att expediera beslutet till Kongl. Maj:t återkom
trågan vid 18611 års riksdag, då ett betänkande af Lag-Utskottet i samma ordalag
som det af 1868 utan öfverläggning i Första Kammaren afslogs, hvilkct man torde
kunna kalla besynnerlig konseqvens, och vid 1870 års riksdag rönte jemväl ett
likartad! förslag samma öde i sagde Kammare, utan att dock dess motståndare i
öfverläggningen, som då egde rum, anförde ett enda exempel, som kunde gifva
anledning till förändrade åsigter sedan 1868.
Enligt min uppfattning både ett åliggande för en sednare Riksdags Lag¬
utskott att befordra det år 1868 försummade beslutet till Kongl. Maj:t varit det enda
och rätta, som sedermera i denna fråga bort-vidtagas från Riksdagens sida, men
då jag föreställer mig, att Riksdagen vid närmarebesinning icke skall kunna undgå att
fullgöra ett redan fattadt beslut, och då jag är öfvertygad om, att detta beslut kar
både billighet och rättvisa för sig', får jag med anledning af det anförda ånyo vörd¬
samt hemställa:
att Riksdagen ville, uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga för¬
slag till sådana förändrade stadganden angående deltagande i byggnad
och underhåll af tingshus och häradsfängelse, att dessa åligganden blifva
för medlemmarne af tingslagen efter billiga grunder gemensamma.
Om remiss till Lag-Utskottet anhålles.
Stockholm den 19 Januari 1872.
Sven Nilsson
i Efveröd.
N:o 11.
Aj Herr P. 0. Hörnfeldt: Derom, att de församlingar, der lönereglering
för presterskapet bli fint genomförd, måtte, för den tid regle¬
ringen galler, varda befriade från skyldigheten att bygga och
underhålla så kallad tiondelada.
Yid 1870 års riksdag väcktes af representanten från Södra Helsinglands
domsaga Magnus Jonsson förslag derom, att församling å landet måtte för fram-