4
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 1 Betänkande N:o 23.
X:o
23.
Ank. till Itiksd. Kansli den 15 Mars 1872, kl. 1 e. m.
Andra Kammarens Första Tillfälliga Utskotts Betänkande N:o 5,
rörande Herr C. E. Hjelms i motion (N:o 185) fram¬
ställda förslag till förändrad reglering af folkundervis¬
ningen.
Uti eu till Utskottet remitterad motion har Herr C. E. Hjelm före¬
slagit, »att för den allmänna medborgerliga undervisningens meddelande, i
»stället för folkskolan, densamma må ordnas genom skolor på tre särskilda,
»men i undervisning fortgående afdelningar, fördelad i fem klasser, sålunda:»
»l:o småskolan, som blefve första klassen med, mot det närvarande,
»utsträckt undervisning.
»2:o allmänna skolans lägre afdelning med 2 klasser.
■>a) andra klassen, som skulle Dlifva, till kunskapernas omfång vid
»viss ålder och med utvidgade fordringar mot 7 § af folkskolestadgan,
»obligatorisk;
»b) tredje klassen, som skulle undervisa uti alla i folkskolestadgan
»föreskrifna ämnen jemte statskunskap och helsolära.
»3:o allmänna skolans högre afdelning, hvilken skulle till antal afen
»eller flera uppsättas inom hvarje län, med två ettåriga klasser och särskild
»lärare i hvardera, som skulle undervisa utöfver ofvan angifna läroämnen
»uti främmande lefvande språk, geometri, kemi och fysik m. m.
»Att hufvudgrunderna för en sådan ny stadga må af Riksdagen be-
»stämmas och öfverlemnas till Kongl. Maj:t med underdånig anhållan, att
»Kongl. Maj:t låter utarbeta en ny derpå grundad lag för den allmänna
»medborgerliga undervisningen och den nästa Riksdag till pröfning förelägger.»
Uti en sednare aflemnad motion (N:o 197) har Herr Hjelm framlagt
ett vidlyftigare förslag till en ny organisation dels af folkskolan, dels af
Andra Kammar cm Tillfällig a Utskotts N;o 1 Betänkande N:o 23. 5
»eu högre medborgerlig undervisning», yrkande att den. af honom förordade
institutionen skulle kallas »Den allmänna skolan». Denna skola skulle,
utöfver de ämnen hvari folkskolan undervisar, äfven lemna undervisning i
helsolära, statskunskap och lefvande språk in. in. och dess högre afdelning
ei sätta de två- och treklassiga läroverken. Skolstyrelsen med sin ordfö¬
rande tillsattes på kommunalstämma och lyder närmast under en för
landstingsområdet af landstingen vald skolöfvcrstyrelse, som också utöfvar
omedelbar tillsyn öfver allmänna skolans högre afdelning. Hela skolinsti-
tutionen öfvervakas från det allmännas sida genom af Kongl. Maj:t ut¬
nämnde skolinspektörer, hvilka, om af dem begärda rättelser i anmärkta
oordningar ej kunna vinnas, ega anmäla förhållandet hos Konungens be¬
fallningshafvande för rättelses erhållande. Hvad deremot religionsunder¬
visningen vidkommer, bör församlingens pastor derom hafva omvårdnad
och. domkapitlet dernäst vara närmaste auktoritet. Derjemte innehåller
motionen åtskilliga förslag om lärotider, lärarelöner och lärares tillsätt¬
ning m. m.
Vid granskning af dessa motioner, som synbarligen härflutit från ett
varmt intresse för den svenska folkbildningen, har Utskottet trott sig finna,
att mycket deraf är godt och nyttigt samt öfverensstämmande dels med
nu gällande stadgande!:, dels med de antydningar till eu blifvande utveck¬
ling, som i desamma innehållas. Så är t. ex. indelningen i klasser någon¬
ting, som för våra folkskolor redan icke är främmande, och att man redan
vändt sina tankar på de af motionären föreslagna nya läroämnena stats¬
kunskap och helsolära framgår af reglementet den 1 December 1865 för
folkskolelärareseminarierna i riket, der det föreskrifves, att undervisning i
dessa ämnen skall meddelas åt seminarieeleverna, antagligen på det att
de skola göras skickliga att deri undervisa. Andra af motionärens förslag
äro af den beskaffenhet, att svårligen några goda grunder derför kunna
anföras. Sa t. ex. torde lämpligheten af främmande lefvande språks läs¬
ning ^ i allmänna skolans högre afdelning svårligen kunna ådagaläggas;
likaså torde förslaget, att folkskoleinspektören skall till öfverstyrelsen an¬
mäla »oordningar» och, der icke behöflig rättelse kan på annat sätt vinnas,
anmäla förhållandet hos Konungens befallningshafvande för rättelses er¬
hållande, om . den i sin obestämdhet skulle tillämpas, göra denna admini¬
strativa myndighet ett onödigt bryderi. »Eu läsordning till norm för hela
»riket, och hvilken bygges på sådana grunder, att själsförmögenheterna har-
»moniskt utbildas samt kärleken och vördnaden för det oändliga väckes
»och lifvas, men äfven att den gifver ledrum för olika artförhållanden» är,
minst sagdt, ännu icke känd, och utarbetandet af en på vanligt sätt verk¬
sam normal läsordning för rikets folkskolor är, med afseende på skolornas
6
Andra, Kammarens Tillfälliga Utskotts N-.o 1 Betänkande N:o 23.
olika belägenhet, utveckling och lärarekrafter för närvarande förknippadt med så
inånga svårigheter, att stora småningom skeende förändringar inom skolan
måste försiggå, innan ett sådant"arbete med framgång kunde företagas, såsom
Utskottet i betänkandet N:o 22 rörande Herr Mankells motion i detta ämne
närmare utvecklat. Att vilja förmena presterskapet att »till beredning för
»den första nattvardsgången» emottaga de barn, som icke utgått ur skolans
»andra klass och erhållit »försvarligt afgångsbetyg öfver förvärfvet af de 9
»föreskrifna läroämnena», synes Utskottet mindre ändamålsenligt, emedan
den, som af en eller annan anledning varit olycklig nog att under skol¬
åldern ej erhålla nödig skolundervisning, äfven derigenom skulle beröfvas
tillfälle att under sin prests närmare handledning vinna utveckling af sina
religiösa begrepp. Motionärens förslag, att från biskoparne och domka¬
pitlen öfverflytta den dem åliggande uppsigt öfver anstalterna för folkun¬
dervisningen till »en af landstingen för landstingsområdet vald skolöfver-
styrelse», torde vara förtjent af mycken uppmärksamhet, men då denna
öfverstyrelses verksamhet säkerligen skulle fordra så mycken uppoffring
af ledamöternes tid, att den ej kunde, såsom kommunalbefattningar i all¬
mänhet, skötas utan arvode och utan användande af ständige med lön
försedde sekreterare och för öfrigt verka en grundförändring af folkskolans
hela ställning, så torde betänkligheter möta vid förslagets genomförande.
Då således det mesta af det, som är nytt i motionärens förslag,
synes Utskottet mindre lämpligt, och då, vid ett uppmärksamt betraktande
af den sednare tidens lagstiftning rörande anstalterna för folkundervisnin¬
gen, denna visat ett jemnt och normalt framåtskridande med tillbörligt af¬
seende på tidsomständigheterna hufvudsakligen hvad skolornas inre ut¬
veckling angår i samma riktning som motionären synes åsyfta, och då det
för de vunna framstegens bestånd är af högsta vigt, att inga andra rubb¬
ningar deri ske än sådana, som äro af klara och tydliga skäl påkallade,
och då motionären icke ådagalagt att sådaua förefinnas, så kan Utskottet
icke biträda motionärens förslag att hos Kongl. Maj:t anhålla om utarbe¬
tandet af en ny lag för den allmänna medborgerliga undervisningen, utan
föreslår vördsamt,
att Herr Hjelms motioner icke må till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 15 Mars 1872.
På Utskottets vägnar:
A. Adlereparre.