Bevillnings-Vtskottets Betänkande N:o 8.
1
TV:o 8.
Ank. till Riksd. Kansli den 21 Mars 1872, kl. 1 e. m.
Betänkande, angående allmänna bevillningen.
Sedan Bevillnings-Utskottet till behandling förehaft de från Kam-
rarne till Utskottet hänvisade motioner, som afse förändring af särskilda
bestämmelser rörande allmänna bevillningen samt i sammanhang dermed
verkställt granskning af bevillningsstadgan i öfrigt, får Utskottet, jem-
likt 40 § Riksdags-ordningen, till Riksdagen afgifva de förslag och fram¬
ställningar, till hvilka Utskottet i följd häraf funnit anledning, hvarvid
den ordning, hvartill bevillningsstadgans uppställning gifver anledning,
blifvit följd.
Art. I.
Personlig skyddsafgift.
§ i-
Då, jemlikt denna §, personlig skyddsafgift skall erläggas utaf hvar
och en i mantalslängd upptagen person, som, enligt gällande författnin¬
gar, skall utgöra mantalspenningar, men förslag angående mantalspen-
ningarnes borttagande inom Riksdagen blifvit väckt, samt härjemte Kongl.
Maj:t i dess nådiga Proposition angående statsverkets tillstånd och be¬
hof föreslagit personliga skyddsafgiftens nedsättande till hälften, skall
Utskottet framdeles framlägga förslag till denna paragraf; hvilket Utskot¬
tet nu ansett sig
l:o
böra för Riksdagen anmäla.
Bill. till Riksd. Prof. 1872. 5 Sami. 1 Afd. G Häft.
1
2
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 8.
Art. II.
Uti eu inom Första Kammaren väckt motion (N:o 18) har Herr N.
S. von Kock framställt förslag angående sådan förändring af bevillnin-
gen efter II Artikeln, att nu föreskrifven bevillning af fast egendom
samt bevillningen för inkomst af kapital eller arbete skulle utbytas mot
en för all såväl fast som lös egendom utgående skydds- eller eg under ätts-
afc/ift samt inkomstskatt, bestämde den förra till Va öre för hvarje fulla
100 R:dr af egendomens uppskattningsvärde och den sednare till 1 pro¬
cent af all inkomst efter afdrag af ränta på upplånt kapital; med an¬
tagande af Indika skattesiffror motionären beräknat att ungefärligen ena¬
handa belopp omkring 2,000,000 R:dr, som hittills efter II Artikeln
uttaxerats, skulle erhållas; och har motionären, som i sammanhang här¬
med yrkat, att, med afseende på de ökade lefnadskostnaderna, det nu
bestämda minimum af beskattningsbar inkomst skulle förhöjas från 400
R:dr till 600 Rall’, framlagt förslag till den förändrade lydelse af 2,
3, 4, 5, 6. 7, 8 och 25 §§ bevillningsstadgan samt af 2, 4, 8 och 21
§§ i instruktionen för taxeringsförrättningarne, som af de ifrågasatta
förändringarne skulle påkallas.
Till stöd för sin framställning har motionären åberopat de befogade
anmärkningar mot nu gällande föreskrifter, som föranledts ej mindre
deraf att fastighetsegare och löntagare icke medgifvas något afdrag från
sin inkomst för ränta å skuld, än äfven af de olika bevillningsafgifter,
som äro ålagda jordbruks- och andra fastigheter.
Ehuru det onekligen ligger en orättvisa deruti att den af skuld
besvärade fastighetsegaren och tjensteman nen äro lika skattepliktig^ som
den, hvilken icke är behäftad med någon skuld, samt detta missförhål¬
lande tvifvelsutan utgör ett stöld hinder mot att efter den nuvarande
bevillningslagstiftningens grunder uttaga något betydligare skattebelopp
eller att i allmänhet anlita denna s. k. direkta beskattning i någon vä-
sendtligare mån för fyllande af statsbehofven, är likväl en förändring i
detta hänseende, sådan som den af motionären föreslagna, förknippad
med stora svårigheter. Utom den af en inkomstskatt föranledda förhat¬
liga nödvändigheten att intränga i den skattskyldiges affärsställning och
enskilda förhållanden samt svårigheten att bland annat härvid kontrol¬
lera att eu i fastighet befintlig inteckning verkligen utgör en vid egen¬
domen häftande skuld och icke endast ett i egarens våld förvandt, vär¬
depapper, afsedt att förminska hans skattskyldighet, framstår såsom det
väsendtligaste hindret mot eu rubbning i den nuvarande bevillnings-
Bevillnings-Utskoltets Betänkande N:o 8.
3
grunden, de olägenheter, hvilka, på sätt Utskottet vid flera af de sist-
förflutna riksdagarne visat, i följd af det nära sambandet mellan den
allmänna bevillningen och kommunal beskattningen skulle orsakas i afse¬
ende å de kommunala utskyldernas fördelning och bestämmelserna an¬
gående den kommunala rösträtten. Sålunda skulle eu högst betydlig
tillökning i kommunalbeskattningen uppstå för eu del kommunalmed¬
lemmar såväl genom medgifvande af afdrag från inkomstbevillningen för
den skattskyldiges skuld, som af förhöjande af minimum för beskatt¬
ningsbar inkomst till 600 R:dr.
Härmed har Utskottet dock icke velat säga, att antagandet af eu
rättvisare grund för utgörande af bevillningen till staten af de om¬
nämnda olägenheterna i fråga om den kommunala beskattningen bör
för all framtid få förhindras, utan blott antyda de omfattande förän¬
dringar i bestående förhållanden, som af antagandet utaf eu dylik för¬
ändrad bevillningsgrund skulle påkallas och i sammanhang dermed måste
tillvägabringas, och hvilka skulle göra utarbetandet af förslag till eu
bevillningsförfattning, byggd på grunder af väsendtligt förändrad beskaf¬
fenhet mot de i nu gällande Bevillningsstadga antagna, till ett arbete af
så omfattande beskaffenhet, att ett Riksdagens Utskott svårligen skulle
finna erforderlig tid att åstadkomma detsamma och att den enda lämp¬
liga utvägen att erhålla ett sådant förslag blefve att till Kongl. Maj:t
göra underdånig framställning om utarbetande deraf. Det har ock ut¬
gjort föremål för Utskottets öfverläggning, huruvida det vore skäl att
för det närvarande och med föranledande af motionen föreslå en sådan
underdånig framställning från Riksdagens sida; men då, enligt Utskot¬
tets uppfattning, åsigten om lämpligheten af att införa en förmögenhets-
och inkomstskatt, på sätt motionären föreslagit, hvarken inom represen¬
tationen eller hos den allmänna meningen inom landet kan anses hafva
vunnit erkännande, och icke heller torde, innan åtskilliga förändringar
i Ofri ga skattehänseenden blifvit tillvägabragta, hafva utsigt att göra sig
gällande, har Utskottet ansett sådant för det närvarande icke böra ega
ruin, helst Utskottet inheintat, att den, med anledning af Riksdagens
skrifvelse nästlidet år, angående omarbetning af mantalsskrifnings-för-
ordningen, af Kongl. Maj:t härför nedsatta komité, erhållit uppdrag att,
— i syfte att kommunernas fordran att af de personer, hvilka inom
dem äro boende, få uppbära skäliga skattebidrag, måtte så vidt möjligt
tillgodoses, — afgifva underdåniga förslag till de härför erforderliga
förändringar äfven i bevillningsstadgan, kommunalförfattningarne och
andra författningar, i följd hvaraf det torde kunna förväntas, att de af
4
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.
Utskottet här ofvan antydda svårigheterna för vidtagande af åtskilliga
förändringar i bevillningsstadgan sålunda blifva afhjelpta.
Af dessa skäl finner Utskottet sig böra hemställa,
2:o
att Herr von Kochs förevarande motion icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
§ 2.
Enligt denna § äro från utgörande af der stadgad bevillning af fast
egendom befriade, bland andre, egare af kanal, jernväg och annan far¬
väg för den mark, som upptages af kanal- och vägsträckan, äfvensom
för sjelfva kanal- och vägbyggnaden.
Med anledning häraf har inom Andra Kammaren Herr P: C. Lam¬
berg (i motion N:o 46) föreslagit att, enär olika åsigter skulle gjort sig
gällande i fråga om fastighetsbevillnings påförande för de vid enskilda
jernvägarne befintliga stationshus, föreskrift måtte i bevillningsstadgan
intagas derom, att befrielse från erläggande af bevillning jemväl för så¬
dana stationshus skall ega rum; och då de ifrågavarande byggnaderna
äro för trafiken å jernvägarne oundgängliga samt således skäligen kunna
anses utgöra en del af sjelfva jernvägsanläggningen, har Utskottet ansett
de skäl, som gälla för befrielse från bevillnings erläggande för jernvägs-
byggnaden i öfrigt, ega lika giltighet i afseende å stationshusen, hvar¬
före Utskottet lillstyrker,
3:o
att, med bifall till motionärens förslag, det här ofvan
i § 2 omförmälda undantagsstadgande må erhålla föl¬
jande lydelse:
Från utgörande af ofvanstående bevillning befrias
jemväl egare af kanal, jernväg och annan farväg för
den mark, som upptages af kanal- och vägsträckan,
äfvensom för sjelfva kanal- och vägbyggnaden, hvar¬
under, i fråga om jernvägar, stationshusen jemväl inbe¬
gripas.
§§ 6 och 8.
I § 6 stadgas att för all inkomst, vare sig af kapital eller arbete,
erlägges bevillning med 1 procent, beräknad å behållna inkomstbelop¬
pet, och i § 8 att bevillning för kapital och arbete icke eger rum, när
den skattskyldiges sammanräknade årsinkomster understiga 400 R:dr samt
Bevillnings-Utsleottets Betänkande N:o 8.
5
att, om de icke öfverstiga 1,800 R:dr, 300 R:dr af inkomsten från ka¬
pital eller arbete äro fria från bevillning.
Under anförande att för den löntagare, som icke hade fullt 400 R:dr
eller hvars lön icke öfverstege 1,800 R:dr, äfvensom för handtverkare
eller arbetare med dylika inkomster nämnda undantag syntes vara ganska
billiga, men att det vore så mycket obilligare, att kapitalisten skulle
åtnjuta dessa afdrag, som denne icke hade någon annan möda för sin
inkomst än att emottaga och qvittera räntan, har Herr Lars Börjesson
inom Andra Kammaren (uti motion N:o 47) föreslagit, att § 8 måtte er¬
hålla den förändring, att för inkomst af kapital icke finge åtnjutas be¬
frielse, så snart denna inkomst uppginge till 100 R:dr och bevillningen
derför till 1 R:dr.
Utskottet medgifver väl, att grundtanken i motionärens förslag kan
anses riktig och att för inkomst af kapital i allmänhet, såsom af varak¬
tigare beskaffenhet, en högre bevillningsafgift än för inkomst af lön eller
arbete kan vara af billighet påkallad, men då i § 6, i fråga om sjelfva
beskattningen, kapitalet är likstäldt med öfriga inkomstkällor, så kan
det icke vara skäl att i § 8 i fråga om undantagen härutinnan göra
någon skilnad, helst en sådan förändring, såsom rubbande den grund,
lika beskattning af all egendom, hvarpå den nuvarande bevillningsstad-
gan hvilar, skulle vålla en omarbetning af bevillningsstadgan i flera
väsendtliga delar, något, som hvarken motionären lärer åsyftat eller Ut¬
skottet ansett nu böra ega rum; och Utskottet hemställer fördenskull,
4:o
att Herr Lars Börjessons motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
I afseende å förevarande 8 § har jemväl Herr J. E. Johansson uti
en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 177, föreslagit den för¬
ändring, att det stadgade minimum för beskattningsbar inkomst måtte
från 400 R:dr nedsättas till 350 R:dr.
Såsom skäl för detta förslag har motionären anfört: att svårighet vid
tillämpningen af ifrågavarande § skulle uppstått derigenom att de, som
hafva inkomst af kapital eller arbete, icke kunde taxeras för mindre be¬
lopp än 400 R:dr, efter hvilket belopp bevillning vanligen åsattes, oaktadt
inkomsterna icke fullt uppginge dertill, enär det nemligen ansetts, att
handtverkare m. fl. böra under den tid de ega helsa, förmåga och arbets¬
förtjenst bidraga något såväl till statens som isynnerhet till kommunens
gemensamma behof, emedan de, sedan arbetskrafterna aftagit eller sjuk¬
domsfall inträffat, för sig och sin familj måste anlita kommunen om
6
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.
nödio-a bidrag dertill; att statens finansiela ställning nu lemnade tillfälle
till skattenedsättningar; samt art genom den föreslagna nedsättmngen i
minimum för beskattningsbar inkomst från 400 R:dr till 350 R:dr, med
bibehållande af 300 R:drs afdrag för lefnadskostnaden, bevillning kunde
åsättas med 50 öre för sådane personer, som icke kunna anses hafva
fullt 400 R:drs inkomst, men det oaktadt blifva taxerade till detta be¬
lopp, hvarigenom dessas utskylder kunde nedsättas till hälften såväl till
staten som kommunen och en rättvisare taxering blifva möjlig.
Då den olägenhet, motionären velat med sitt förslag förebygga, så¬
som han sjelf angifver, beror, icke på någon tvetydighet eller brist i
det ifrågavarande lagstadgandet, utan endast på ett felaktigt och mot
stadgandet fullkomligt stridande förfarande vid tillämpningen af det¬
samma, hvilket icke kan genom en lagförändring förebyggas; och då
vidare den för de oundgängligaste lefnadsbehofven från skatt befriade
inkomst, långt ifrån att vara för högt tilltagen, numera torde få anses
väl lågt beräknad, måste Utskottet för sin del ogilla ett ändringsförslag,
som afser att ytterligare nedsätta det nu föreskrifna minimum af beskatt¬
ningsbar inkomst, och hvarigenom beskattning skulle påläggas en mängd
samhällsmedlemmar, som nu äro derifrån befriade, och som icke kunna
anses ega någon skatteförmåga, såsom statkarlar och backstugusittare
in. fl., hvars årsaflöning med numera uppdrifna arbetslöner och höjda
priser på lefnadsförnödenheter i många fall torde uppgå till 350 R:dr.
På dessa skäl föreslår Utskottet,
5:o
att Herr J. E. Johanssons förevarande motion må af
Riksdagen lemnas utan afseende.
§§ 9 och 27.
§ 9 mom. 1 och 2 hafva nu följande lydelse:
»Bevillning för inkomst af kapital eller arbete påföres:
bankbolag, der bolagets rörelse drifves, vare sig genom hufvud-
kontor, afdelnings- eller kommissionskontor;
annat bolag, der bolagets rörelse hufvudsakligen å eu eller flera
orter drifves, eller, i fall sådana bestämda orter icke förefinnas, der
bolaget har sin styrelse;»
samt § 27 sista punkten: »Och bör sådant utdrag beträffande bank¬
bolag utvisa denna vinst fördelad på hufvudkontoret samt hvarje af dess
afdelnings- och kommissionskontor.»
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.
7
Med anledning deraf att i fråga om enskilda jernvägar bevillning
plägat påföras allenast inom den kommun, der styrelsen har sitt säte,
hvilken kommun i följd deraf fått uppbära kommunalutskylder beräknade
efter bolagets hela inkomst, hafva förslag blifvit framställda till förändrad
lydelse af dessa §§ inom Första Kammaren af Herr O. F. Hallin (motion
N:o 21) och inom Andra Kammaren af Herr W. Falk (motion N:o 33),
hvilka yrkat:
att § 9 mom. 1 måtte sålunda förändras:
Bevillning för inkomst af kapital eller arbete påföres:
Bank- och jernvägs-bolag, der bolagets rörelse drifves, vare sig vid
hufvud-, afdelnings- eller kommissionskontor, eller vid större och mindre
stationer;
samt att § 21, sista punkten, måtte erhålla denna lydelse:
Och bör sådant utdrag beträffande bank- och jemn äg s-bolag utvisa
denna vinst fördelad på hvart och ett af bolagets särskilda kontor eller
stationer;
till hvilken sistberörda lydelse Herr Falk dessutom föreslagit föl¬
jande tillägg efter ordet »stationer»:
samt för de sistnämnda på så sätt bestämd, att all inkomst af gods
och passagerare, som afgå från en station till en annan, delas till hälften
på hvardera stationen.
Vid sistförflutna lagtima riksdag framställde Utskottet med anled¬
ning af motioner i likartadt syfte som de nu förevarande förslag till en
sådan förändrad lydelse af ifrågavarande §§, som den af Herr Hallin nu
föreslagna, men denna framställning vann då icke Riksdagens bifall, huf¬
vudsakligen emedan förändringen ansågs komma att medföra svårigheter
och äfventyr för staten att utfå behöriga bevillningsafgifter.
Om än det måste såsom grundsats till riktigheten medgifvas att
bevillnings-stadgans främsta ändamål är att bereda största säkerhet och
lätthet för upptagande af de till staten ingående bevillningsafgifter och
att ur denna synpunkt inga andra förändringar i bevillnings-stadgans
föreskrifter härom kunna anses fullt befogade än sådana som syfta här¬
till, så fordrar dock å andra sidan billigheten, att, då lagstiftningen gjort
den kommunala beskattningen nära förbunden med och till hufvudsaklig
del beroende af bevillningen till staten, den obillighet och oegentlighet
i kommunalbeskattning, som deraf blifva en följd, böra, då det utan
egentliga olägenheter för statsinkomsternas upptagande kan ske, genom
förändrade föreskrifter i bevillnings-förordningen undanrödjas.
Då i förevarande hänseende ostridigt lärer vara, att det är med
grunden för den kommunala beskattningen öfverensstämmande, att jern-
8
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 8.
vägsbolag inom de kommuner, der de vid särskilda stationer drifva sin
rörelse och der de för den i deras tjenst anställda personal och dess
familjer draga gagn och hafva behof af de kommunala institutionerna,
jemväl utgöra de på dem belöpande bidrag för upprätthållande af dessa
kommunala institutioner, så framstår det såsom en verklig orättvisa i
fråga om kommunalbeskattning att, såsom nu allmänt lärer vara förhål¬
landet, dessa bolag beskattas allenast å den ort der de hafva sin styrelse;
och vid större jernvägsbyggnadsföretag, der anläggningen toge sin början
å en ort, medan bolagets styrelse hade sitt säte å en annan, afsedd att
utgöra jernbanans slutpunkt, skulle härigenom inträffa, att, då i mån af
de särskilda bandelarnes fullbordande dessa för trafiken öppnades, bevill¬
ning till staten så väl som kommunala utskylder komme att påföras ett
sådant bolag för den inkomst, det af trafikrörelsen å jernbanan uppbure,
å eu ort, der denna rörelse alldeles icke bedrefves.
Af dessa skäl, och då Utskottet icke ansett att några svårigheter
böra möta för jernvägsbolagen att föra sina räkenskaper med den full¬
ständighet, att deras styrelser lätteligen kunna lemna sådana uppgifter,
som utvisa huru stor del af bolagets behållna vinst härledt sig från
hvarje af dess särskilda stationer, till bevis hvarå Utskottet hänvisar till
bilagda tabell (Bil. A.), samt att lika litet någon väsendtlig olägenhet
genom den föreslagna förändringen bör uppstå för påförande af en riktig
bevillning till staten; men det deremot synts Utskottet angeläget, att, då
många enskilda jernvägsföretag inom landet nu äro under utförande, en
snar rättelse i de angifna missförhållandena åstadkommes innan tilläfven¬
tyrs ännu flera stridiga intressen, än hvad för närvarande är fallet, för¬
svåra frågans lösning; har Utskottet icke tvekat att tillstyrka bifall till
motionärernes förslag, dervid Utskottet dock icke ansett lämpligt att,
såsom herr Falk föreslagit, lemna en allmän föreskrift huru inkomsterna
skola fördelas mellan de särskilda stationerna, då för skilda fall olika
grunder härför möjligen kunna och böra tillämpas.
I öfverensstämmelse härmed hemställer Utskottet,
6:o
att § 9 mom. 1 må erhålla följande förändrade
lydelse: Bevillning för inkomst af kapital eller arbete
påföres: Bank- och jernvägs-bolag, der bolagets rörelse
drifves, vare sig vid hufvud-, afdelnings- eller kommis¬
sionskontor, eller vid större och mindre stationer;
samt i följd häraf
9
Bevillnings-Utskoltets Betänkande N:o 8.
7:o
att sista punkten af § 27 må, lyda: Och bör så¬
dant utdrag beträffande bank- och jernvägs-bolag ut¬
visa denna vinst, fördelad på hvart och ett af bolagets
särskilda kontor eller stationer.
Denna § har följande lydelse:
_ »Likaledes utgöres den genom särskild författning stadgade stämpel¬
afgift för tidningar och andra periodiska skrifter, utan afdrag ä den
bevillning, som utgifvaren eller förläggaren, enligt denna bevillnings-
stadga, åligger».
Som Kong!. Maj:t i nådig proposition, angående dels stadgande af
förändrade vilkor för tidningars och tidskrifters postbefordran samt dels
åtskilliga andra postväsendet rörande frågor, föreslagit, bland annat, upp¬
häfvande af Kong!. Kungörelsen den 30 November 1860 angående den
af Rikets Ständer fastställda bevillningsafgift för stämpling af tidningar
samt andra periodiska skrifter och tryckta afhandlingar, kommer Ut¬
skottet att, sedan Riksdagen i anledning af denna nådiga framställning
fattat beslut, om sådant blifver erforderligt, till Riksdagen göra den
framställning i afseende å förevarande §, som af detta beslut kan för¬
anledas, hvilket Utskottet här blott ansett sig
8:o
böra för Riksdagen anmäla.
§ 87,
I afseende a förenämnde §, som bland annat innefattar stadgande
derom, att kronofogden sednast fjorton dagar före den till uppbör¬
dens företagande inom hvarje län bestämda tid skall hos Konungens
Befallningshafvande anmäla samt inom vederbörande församlingar kungöra
de för hvar och eu församling utsatta uppbördsdagar m. in., har Herr
A. W. Uhr (i motion K:o 146) inom Andra Kammaren framställt förslag
till följande förändrade lydelse:
»Sednast fjorton dagar före den till uppbördens företagande inom
hvarje län bestämda tid skola i städerna magistraten och ä latidet härads-
skrifvaren och kronofogden gemensamt hos Konungens Befallningshafvande
anmäla samt ä landet, genom kronofogdens försorg, inom vederbörande för¬
samlingar kungöra de för hvar och en församling utsätta uppbördsdagar,
samt de ställen, hvarest uppbörden skall förrättas, och den ordning, som
H t It . till Tlikscl. Prol. 1872. 5 Sami. 1 Afd. 6 Hö ft. 2
10 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.
dervid kommer att iakttagas; börande häradsskrifvaren vid uppbörds-
stämman vara närvarande för att meddela behörig annotation å de skatt¬
skyldiges debetsedlar, enär derförutan uppbördsmannens qvittens, enligt
uppbördsförfattningarne, icke äro gällande».
Med deri föreslagna förändringen synes motionären åsyfta, att härads-
skrifvaren skall jemte kronofogden få föreslå tiden töi uppböidsstäm
morna inom fögderiet, såsom skäl hvarför motionären anfört, att härads¬
skrifvaren uteslutande verkställer all debitering, uppi ättar så väl upp
bördsbok som debetsedlar samt till följd af dessa digra arbeten ((nästan
uteslutande» är beroende af tiden för uppbördsstämmornas början, då
han sednast 14 dagar derförut måste hafva verkställt sagde arbeten.
Då det likväl, enligt gällande föreskrifter, är Konungens Befallnings¬
hafvande, som bestämmer tiden för uppbördens företagande inom hvarje
län, samt, enligt uppbördsförfattningarne och 84 § bevillningsstadgan,
det åligger häradsskrifvaren att inom viss tid före den sålunda bestämda
uppbördstidens början hafva så väl till Konungens Befallningshafvande
insändt uppbördsboken för granskning och uppbördsordres meddelande
som äfven till de skattskyldige utlemnat debetsedlarne, synes det icke
kunna på ringaste sätt inverka på häradsskrifvarens förenämnda arbeten,
att kronofogden inom den för länet stadgade uppbördstiden föreslår ter¬
minerna för uppbördsstämmorna inom fögderiet. Den föreslagna förän¬
dringen anser Utskottet fördenskull obehöflig och hemställer alltså,
9:o
att Herr Uhrs förevarande motion icke må af Riks¬
dagen bifallas.
Sedan Statsverkets behof blifvit utredda och bevillningssumman be¬
stämd, samt tiden sålunda är inne att meddela yttrande angående de i
bevillningsstadgan upptagna procent- och sifferbelopp, skall Utskottet uti
förevarande ämne göra den slutliga framställning, hvartill förhållandet
föranleder, hvilket Utskottet
10:o
får för Riksdagen anmäla.
Stockholm den 21 Mars 1872.
På Utskottets vägnar:
GUST. af UGGLAS.
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.
11
Reservationer:
emot Utskottets hemställan med anledning af Herr von Kochs motion:
af Herr von Geijer.
vid .9 och, 27 §§:
af Herr Friherre af Ugglas samt Herrar Häggström och Hederstjerna,
hvilka ansågo nu gällande föreskrifter böra förblifva oförändrade;
af Herr Grefve Hamilton: »De af Bevillnings-Utskottet föreslagna
förändringar ne i 9 och 27 §§ af bevillningsstadgan afse endast kommu¬
nala förhållanden och innebära, enligt hvad under diskussionen i detta
ämne vid sistlidne års riksdag i Första Kammaren blifvit tydligt ådaga-
lagdt, försämring af bevillningsstadgan, hvarföre — och då en komité
blifvit af Kongl. Maj:t tillsatt för utarbetande af förslag till nödiga rät¬
telser uti bevillningsstadgan och kommunalförfattningarne — jag får
anmäla min vördsamma reservation emot ifrågavarande förändring och
hemställer,
att Herr A. F. Hallins motion (N:o 21) och Herr W.
Falks motion (N:o 33) icke måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.»
af Herr von Geijer: »Det torde böra medgifvas, att, då en motionär
föreslagit att någon paragraf i bevillningsstadgan måtte erhålla en af
honom formulerad ny lydelse, så, oaktadt af motionens hela innehåll
framgår att det väckta förslaget afser endast ett ordnande af den kom¬
munala beskattningen, skall motionen rätteligen till Bevillnings-Utskottet
remitteras. Men det lärer ock få erkännas, att Bevillnings-Utskottet
ställer sig den för Utskottet i grundlagen gifna instruktion närmast till
efterrättelse, om Utskottet, utan att ingå i bedömande huruvida motio¬
nens syftemål är i och för sig godt och önskvärdt, som det synes till¬
komma Lag-Utskottet att i första hand pröfva, afstyrker motionen, såsom
tydligen icke afseende någon den ringaste förbättring i gällande grunder
för den allmänna bevillningens utgörande.
Under flera riksdagar har ock en sådan uppfattning af saken gjort
sig gällande inom Bevillnings-Utskottet; och jag vågar tro att ett kon¬
seqvent vidhållande häraf skulle hafva den lyckliga följd att motioner
12
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.
med förberörde syftemål alltid finge en sådan stylisation, att de grund¬
lagen likmätigt kunde blifva remitterade till det ständiga Utskott, hvilket
har till bestämdt åliggande, bland annat, att bereda frågor rörande den
kommunala lagstiftningen i allmänhet, nemligen Lag-IJtskottet, hvarefter
det Lomme att bero på detta Utskott att, om det så nödigt aktar, sam¬
manträda till öfverläggning i ämnet med Bevillnings-Utskottet.
Oaktadt jag sålunda anser att de till Bevillnings-Utskottet remitte¬
rade i denna punkt omhandlade tvänne motioner, hvilka åsyfta endast
förändringar i hvad jag ville kalla den interkommunala beskattningen,
strängt taget bort af Bevillnings-Utskottet utan vidare afstyrkas, har
jag dock, enär jag trott mig kunna finna att dessa motioner ur syn¬
punkten af kommunernas rätt och bästa ega en utomordentligt stor vigt,
yrkat i Bevillnings-Utskottet att desamma, för erhållande af behörig pröf¬
ning, måtte blifva till sammansatt Bevillnings- och Lag-Utskottet hän¬
skjuta.
Men dä Bevillnings-Utskottet ej härpå velat ingå, nödgas jag härmed
hemställa det Riksdagen afslår Bevillnings-Utskottets förslag».
Herr Bennich har begärt få antecknadt, det han icke deltagit i be¬
handlingen af detta betänkande.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri, 1872.
Trafik- Avdelningen.
G e f 1 e—D ala Jernväg.
Januari-—December år 1870.
Rapport
Passagerare.
Afgift.
S u m m a.
JUektr. Telegrafen.
iV k d o n
Öfvervigt
Summa
Passabel* a r<-
trall k.
□ i
S u m m a
T r a f i k.
l:a kl. 2:a kl.
3:e kl
l:a kl
2:a kl.
intal.
Kxtrn.
Afgift.
Afgift
bagage.
Afgift
Kubikfot
Kmt.
Centnei
Gefle .........
Lund...........
'Bäck ..........
Margretehill
Jad rån ........
Sandviken...
Kungsgård .
Storvik .......
Robertsholm
Ho fors ........
Källviken .....
Korsnäs......
Falun .......
Januari .....................
|
516
|
339
|
5,288
|
1,265
|
70
|
494
|
25
|
4,353
|
!
37
|
6,143
|
6,11 3
|
32
|
68
|
85
|
181
|
86
|
| 6,364103
|
i 89
|
Februari ....................
|
355
|
298
|
3,554
|
853
|
36
|
528
|
15
|
2,948
|
68
|
4,207
|
4,330
|
19
|
58
|
28
|
132
|
36
|
4.52ols3
|
212
|
Mars .....................
|
495
|
403
|
5,661
|
1,155
|
48
|
577
|
95
|
4,822
|
41
|
6,559
|
6,555
|
84
|
72
|
26
|
128
|
91
|
|
01
|
3 1 3
|
April ......................
|
555
|
541
|
9,580
|
1,211
|
44
|
785
|
60
|
10.207
|
78
|
10,676
|
12,204
|
82
|
7 3
|
37
|
233
|
22
|
12^511
|
41
|
283
|
Maj.............................
|
670
|
564
|
9,401
|
1,439
|
94
|
851
|
00
|
8,706
|
67
|
10,635
|
10,997
|
61
|
71
|
03
|
369
|
04
|
11,437
|
68
|
390
|
Juni .........................
|
880
|
830
|
13,382
|
1,97.8
|
35
|
1,365
|
25
|
10,757
|
19
|
15,092
|
14,100
|
79
|
88
|
39
|
425
|
47
|
14,614
|
65
|
461
|
Juli.............................
|
884
|
874
|
9,650
|
2,278
|
65
|
1,519
|
16
|
7,689
|
21
|
1 1.408
|
11,487
|
02
|
76
|
95
|
302
|
55
|
11,866
|
52
|
408
|
Augusti........................
|
899
|
786
|
10,281
|
2,008
|
38
|
1,300
|
30
|
7,867
|
56
|
11,966
|
11,176
|
24
|
65
|
56
|
378
|
25
|
1 1.620
|
05
|
.36.3
|
September.............
|
713
|
656
|
8,311
|
1,819
|
95
|
950
|
10
|
6,925
|
5S
|
9,680
|
9,695
|
63
|
58
|
99
|
431
|
79
|
10*186
|
41
|
544
|
Oktober...............
|
574
|
588
|
9,484
|
1,249
|
1 1
|
844
|
JO
|
8,461
|
06
|
10,646
|
10,554
|
47
|
76
|
15
|
382
|
23
|
1 1,012
|
S 5
|
529
|
November................
|
391
|
3 75
|
7,144
|
862
|
29
|
565
|
00
|
6,144
|
31
|
7,910
|
7,571
|
60
|
41
|
85
|
266
|
67
|
7,880
|
12
|
MfiS
|
December .......
|
493
|
470
|
6,865
|
1,038
|
15
|
651
|
00
|
5,928
|
68
|
7,828
|
7,617
|
83
|
83
|
55
|
160
|
72
|
7,862
|
10
|
263
|
Summa
|
7,425
|
6,724
|
98,601
|
17,160
|
80
|
10,432
|
06
|
84,812
|
50
|
11 2,750
|
112,405
|
36
|
835
|
23
|
3,393
|
07
|
I ! 6,633
|
66
|
4,318j
|
År 1869 ...................
|
6,961
|
4,994
|
79,879
|
17,277
|
13
|
8,192j
|
07
|
73,185
|
36
|
91,834
|
98,654
|
56
|
886
|
94
|
2,346163
1
|
101,888
|
13
|
3,921
'
|
2,261
25,873
5,431
161 4,319
11,462
11,558
7,049
4,929
948
10,364
16,668
6,632
218i
102 l
1,321
5,071
118
29,188
2,017
2,193
5,996 1
6,885 ■
5,281
3,559 1
810
7,480
21.398 i
30,568
6,246
40,362 '
2,459 i
4,658 2,545
12,946
12,995
8,035
5,751
1,033
11,499
19,019
7,650 1
8,776 i
6,828 l
4.730 '
788 1
42,037
2,474
2,565
7,749
8,892 i
6,966 i
5,582 '
980
9,472 <
29,913
87 362 25
48 3,841 7
3,584 82 132
--11
1,992
|
16
|
1,850
|
!
86
|
76
|
423
|
14
|
18
|
—
|
16
|
46
|
1
|
O
O
|
85
|
453
|
2
|
370
|
53
|
11
|
28
|
72
|
268
|
1
|
244
|
71
|
9
|
22
|
25
|
430
|
15
|
329
|
10
|
13
|
40
|
62
|
240
|
3
|
207
|
02
|
7
|
20
|
28
|
—
|
—•
|
—
|
—
|
1
|
2
|
85
|
—
|
—
|
|
—
|
1
|
1
|
55
|
538
|
10
|
449
|
57
|
4
|
13
|
25
|
379
|
1
|
372
|
93
|
55
|
357
|
84
|
4,318
|
48
|
3,84!
|
78
|
178
|
914|35
|
14 34
58
70
33
91
64
91
71
26
23
43
86
25
539,736
549,191
751,071
950,344
1,440,681
1,407,562
1,865,878
1,987,318
1,442^833
1,079,863
1,1 58'210
632,994
158,671
135,246
179,509
152,658
310,698
306.^953
294,635
314,199
376,035
353,638
262,796 50
152,714 00
53,581
48,733
66,632
85,117
158,482
144,539
367,658
181,399
153,044
128,527
122,714
61,494
1,125
1,125
1,125
00
00
00
1.125 1
133 1,374 81 13,805,681 2,997,755 00 1,371,926 27 4,500 00
82 1,191 10 1 1,854,141 2,441,243 00 1,356,001 67 4,000
00
60,562
53,717
75,134
98,655
172,075
162,108
180,797
195,106
166,724
141,605
132,183 44
71,275 27j
10,755 45 1,509,946 32!
9,219 38 1,476,468 97
11 08
77,924
35,701
61,789
65,485
297,642
186,481
302,811
98,643
100.331
14,637
295,938
12,263,966
4,333
706,067
156,282 1
13,423 1
41,849 ;
22,854 ,
90,998 ,
151,949 1
256,780 ;
253,580 I
182,198 i
68,769 00
900,279 '
152^724 1
182,109
5,030 1
1,160 1
4,420
8,862 <
12,766 .
29,61 7 ^
27,637
40,209
9,363 :
31,951 :
970,515 ,
48,280 1
4,500 00 10,446 25
241,757
7,534
1,160
6,996
8,862 95
20,972 -
38,961 1
35,324 <
46,097 I
9,382 :
32,937 I
980,552 ;
79.404 ,
1,374 811 13,805,681 2,997,755 00 1,371,926 27 4,50o|oo| 10,755(45 l,509,94ej32
År 1870
» 1869
Stationernas värde
med hänsyn till såväl ankomne som afgångne passagerare och varor.
|
Gefle.
|
Lund.
|
Margretehill.
|
Jädrau
och
Sandviken.
|
Kungsgården.
|
Storvik.
|
Robertsholm
och
Kall vik.
|
Korsnäs.
|
Falun.
|
|
47,48 %
46,64 ^
|
0,51 %
0,2 9 %
|
0,67 %
0,54 %
|
2,63 %
1,90 %
|
2,4 8 %
2,2 2 %
|
2 1 r» <
b 1 7°
1,59 %
|
4,6 5 %
3,2 3 */0
|
34,86 %
34,97 %
|
4,5 7 °/o
7,7 6 %
|
Iföl- till Bevilln. Utsk. Bet. 1872, N:o 8.