Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o U.
A o 14.
Ank. till Riksd. Kansli d. 19 April 1873, kl. 2 e. tu.
Betänkande, dels i anledning af Kamrarnes såväl stridiga beslut
som återremiss i vissa delar af Bevillning s-Utskottets
Betänkande N:o 9, angående tullbevillningen, dels ined
förslag till åtskilliga, ännu icke afgärda tullbestämmel¬
ser för vissa artiklar.
Vid behandlingen af berörda Betänkande hafva Kamrarne i afse¬
ende å Utskottets under punkten 12 framställda förslag angående tull¬
behandling af Fisk fattat stridiga beslut, äfvensom återförvisat den under
punkten 30 gjorda hemställan rörande vissa artiklars upptagande i tull¬
taxan under särskilda rubriker och med hänvisning till keiniskt-tekniska
preparater.
I samma Betänkande hade Utskottet äfven hemställt, att med pröf¬
ning af tullsatserna å såväl kaffe och kaffesurrogat som socker matte få
anstå, till dess Riksdagen fattat beslut i anledning af Kongl. Maj:ts nå¬
diga Proposition om nedsättning till hälften af personliga skyddsafgif-
ten, samt att i sammanhang med behandlingen af tullsatsen å socker
finge afgifvas dels förslag till stadgand eu angående restitution af tullaf-
giften för denna vara, dels äfven yttra nde i anledning af Herr Arrhemi
motion om införselstull å Hvitbetor.
Utskottet får nu afgifva såväl förslag till voteringsproposition för
afgörande, enligt 65 § Riksdags-ordningen, af tullsatserna å Fisk, som
äfven utlåtande angående öfriga ofvannämnda ännu oafgjorda frågor
rörande tullbevillningen. ___________
Bill. till Rikäd. Prot. 1872. 5 Samt. 1 Å/d. 11 Raft.
1
2
Bevillnings- UtsJcottets Betänkande N:o 14.
FM- Under punkten 12 i omförmälda Betänkande hade Utskottet hem¬
ställt, att alla under hufvudrubriken Fisk i nu gällande tulltaxa upp-
tagna tullafgifter, med undantag för artiklarne anjovis, sardeller och
thonfisk, måtte upphäfvas, samt, i enlighet med hvad betänkandet bi-
lagdt taxeförslag innehåller, »Fisk, alla andra slag» medgifvas tullfri in¬
försel. Denna hemställan har af Andra Kammaren bifallits; hvaremot
Första Kammaren, med bibehållande af nu gällande tulltaxas bestäm¬
melser, rörande artikeln Fisk, densamma afslagit. Med anledning häraf
hemställer Utskottet,
l:o
att för frågans afgörande, jemlikt 65 § Riksdags-ord-
ningen, omröstning må företagas enligt följande vote-
rings-proposition:
Den, som vill att, på sätt Utskottet hemställt och
Andra Kammaren godkänt, Tulltaxan i fråga om arti¬
keln Fisk, skall erhålla följande lydelse:
Fisk:
saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och thon¬
fisk .............................................. 1 skålp. — 25 öre,
alla andra slag .......................................................... fri,
röstar
Ja:
Den det icke vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, komma, i enlighet med Första Kamma¬
rens beslut, de nu gällande bestämmelserna angående
tullsatserna å artikeln fisk att bibehållas oförändrade.
Kaffe, kaffe- Inom Andra Kammaren har Friherre John Ericson (motion N:o 2)
»ocker,°CÄ föreslaöR> »att tullsatserna å artiklarne kaffe och socker återföras till
hvad de utgjorde, enligt den för år 1867 gällande tulltaxa», och att så¬
ledes tullen å kaffe må bestämmas till 10 öre, den å kaffe, brändt, och
alla till kaffesurrogat användbara brända växter, till 15 öre, den å soc¬
ker, raffineradt, äfvensom oraffineradt icke mörkare än N:o 18, till 12
öre och å råsocker till färgen mörkare än nämnda standard-nummer till
8 öre, allt per skålpund.
Då Bevillnings-Utskot.tet vid 1867 års riksdag ansåg sig böra till¬
styrka bifall till Kongl. Maj:ts Proposition angående förhöjning i tullsat-
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.
3
serna å såväl kaffe och kaffesurrogater, som de olika slagen af socker
med respektive 2 öre per skålpund, skedde sådant endast med anled¬
ning af statsverkets oafvisliga behof af ökade inkomster samt med öppet
erkännande af den betydande tunga, som hvarje stegrad beskattning af
så allmänna förbrukningsvaror måste pålägga allmänheten. Under af
flera talare uttalad förhoppning och förutsättning af dessa föreslagna
tullförhöjningars återupphäfvande, så snart statsverkets tillstånd det med-
gåfve, blefvo de af Första Kammaren bifallna, men af Andra Kammaren
deremot afslagna och endast genom gemensam votering af Riksdagen
fastställda.
Utskottet har i allt detta, likasom äfven i sin egen åsigt om ange¬
lägenheten att icke, utöfver hvad oundgängligen befunnes, genom skatte¬
lagstiftningen öka lefnadskostnaden, funnit eu stark maning att tillse, i
hvad mån dessa sålunda stegrade tullsatser må utan hinder för statsbe-
hofvens fyllande nu kunna nedsättas.
Med antagande af medelinförseln af kaffe och socker under de tre
åren 1868, 1869 och 1870 såsom grund för beräkning af dessa varors
införsel äfven under år 1873, befinnes, att då, enligt Kommers-kollegii
berättelser angående utrikes handeln och sjöfarten, införseln per medium
och i runda tal under nämnda år utgjort, af kaffe 17 millioner skålpund,
samt af socker, såväl oraffineradt som raffineradt, 45,100,000 skålpund,
så skulle den af motionären föreslagna nedsättning af 2 öre för skål¬
pundet i tullsatserna å dessa artiklar vålla en minskning i statsverkets
inkomster af 1,242,000 Riksdaler. Ehuruväl statsverkets behof ännu icke
äro fullt utredda och fastställda, har Utskottet likväl trott sig redan nu
kunna uttala den åsigt, att, äfven sedan Riksdagen beslutat nedsätta
personliga skyddsafgiften till hälften, eller med omkring 600,000 Riks¬
daler, någon betänklighet, med hänseende till statsverkets ställning under
år 1873 icke bör möta nyssnämnda nedsättningar i tullbevillningen, och
följaktligen funnit sig böra i det väsendtligaste understödja motionärens
förslag.
Utskottet hemställer alltså, hvad först beträffar artikeln kaffe,
2:o
att nu gällande tullsats å kaffe må nedsättas från 12
till 10 öre för ett skålpund.
För den händelse att den sålunda tillstyrkta nedsättningen af tul¬
len å kaffe bifalles, tillstyrker Utskottet vidare:
4
Bevillnings-Utskottets Betänkande N-.o 14,
3:o
att äfven den till 18 öre för skålpundet nu fastställda
tullsatsen å »kaffe, brändt, och alla till kaffesurrogat
användbara brända växter» måtte efter samma pro¬
portion nedsättas till 15 öre per skålpundet.
Vid motionärens förslag att nedsätta tullsatserna å de olika kate¬
gorierna af socker med 2 öre per skålpund, eller till likhet med hvad
dessa tullsatser före 1867 års förhöjning utgjorde, respektive 12 och 8
öre per skålpund, framställer sig sjelfmant den erinran, att härigenom
skulle i sjelfva verket beredas sockerraffinaderierna ett högre skydd, än
hvaraf de sedan nämnda tid varit i åtnjutande, och att således den
skattelindring, som med nedsättningen åsyftas, icke i fullt mått komme
konsumenterne till godo. Genomgår man förhandlingarne vid 1867 års
riksdag, finner man nemligen att, i sammanhang med den då beslutade
förhöjning af soekertullarne, någon om ock ringa modifikation af skydds¬
tullen blef vidtagen. Troligen har någon återgång från denna modifi¬
kation icke varit af motionären afsedd och i hvad fall som helst kan
Utskottet för sin del icke finna ett sådant återgående af någon omstän¬
dighet påkallad. Men å en annan sida åter har Utskottet icke heller
trott sig böra vid detta tillfälle ifrågasätta någon ytterligare modifi¬
kation af det sockerraffinaderierna nu förunnade skydd, utan fast heldre
omfattat den åsigt, att tullen å raffineradt socker bör i förhållande till
råsockertullen så bestämmas, att det skydd, som den inhemska socker-
raffineringsindustrien åtnjuter vid nu stadgad tullsats å raffineradt soc¬
ker af_ 14 öre mot sådan af 10 öre för råsocker, bibehålies oförändrad.
För beräkning af detta skydd har Utskottet antagit såsom grund,
att, i enlighet med de af 1865 års Tullkomité från tre särskilda soc¬
kerbruk erhållna uppgifter, 100 skålpund råsocker i medeltal lemna i
utbyte eller så kalladt rendement 83,38 skålpund raffineradt socker samt
16,04 skålpund sirap. Enligt nu gällande tullsats å råsocker af 10 öre
skålpundet, draga de af 100 skålpund råsocker, enligt angifven beräk¬
ningsgrund, vunna produkter eller 83,38 skålpund raffineradt socker och
16,04 skålpund sirup i råvarutull ett belopp af 10 R:dr. Om nu, för
att finna beloppet af den skyddstull, som för närvarande är sockerraf¬
finaderierna medgifven, denna helt och hållet tillgodoräknas utbytet af
raffineradt socker, och utbytet af sirup åter antages af råvarutullen en¬
dast draga samma andel, som motsvaras af den å utländsk sirup stad-
Bevillnings-Utskotteis Betänkande N:o 14. 5
gade införselsafgift, eller 4 öre per skålpund, hvilken afgift för 16,04
skålpund utgör 0,642 Rdr (16,04 x 0,04), så faller återstoden af råvaru-
tullen 9,358 R:dr (10 - 0,642) på det antagna utbytet af raffineradt socker
83,38 skålpund, hvilket för hvarje skålpund gör 1 1,223 öre; och då den
nu stadgade tullen å raffineradt socker är 14 öre skålpundet, måste
sålunda skilnaden emellan dessa 14 och de nyss funna 11,223 öre, eller
2,777 öre, utgöra det nuvarande skyddet för hvarje skålpund inrikes raf-
fineradt socker»
Nedsättes nu råsockertullen till 8 R:dr för 100 skålpund, komma,
med antagande af samma rendement i socker och sirup, de erhållna
83,38 skålpund raffineradt socker att betala 7,358 R:dr (8 0,642) eller
hvarje skålpund 8,824 öre; och då dertill skall, för bibehållande oför-
ändradt af det nuvarande skyddet, läggas den för detta skydd här of¬
van funna siffran af 2,777 öre, så bör, under förutsättning, att tullen å
råsocker fastställes till 8 öre per skålpund, tullafgiften för raffineradt
socker fastställas till 11,60 öre per skålpund.
Då Utskottet derjemte ansett, att för undvikande af brutna öre-
tal tullen å socker bör beräknas och i taxan utföras per centner, så
hemställes,
4:o
att tullen å socker, oraffineradt, till färgen mörkare
än N:o 18 af den i verldshandel gällande Holländ¬
ska standard, må bestämmas till 1 centner 8 R:dr;
att tullsatsen å socker, raffineradt, alla slag, äfvensom
oraffineradt, icke mörkare än ofvannämnda standard¬
nummer, bestämmes till 1 centner — 11 R:dr 60 öre.
I sammanhang med nedsättning af införseltullen å råsocker lärer
ock den restitution af råsockertullen, som vid utförsel af här i riket al
utländskt råämne raffineradt socker, enligt 9 § tulltaxeunderrättelserna
skall utgå, böra i motsvarig mån nedsättas. Restitutionsbeloppet är lör
närvarande bestämdt till 12 öre per skålpund raffinad, under det rå¬
sockertullen utgör 10 öre skålpundet. Äfven härutinnan strängt vid¬
hållande den åsigt, som vid 1867 års riksdag bestämde proportionen
emellan råsockertullen och restitutionsbeloppet, anser Utskottet detta
Restitution af
tullafgiften
för Socker, en¬
ligt 9 § Tull¬
taxeunderrät¬
telserna.
6
Bevillnings-Utshottets Betänlcande N:o 14.
Hvitbetor.
sednare med en råsockertull af 8 öre böra bestämmas till 9,60 öre per
skålpund, eller till 9 Rdr 60 öre per centner, och hemställer alltså,
6:o
att den restitution af tullafgiften, som § 9 taxeunder-
rättelserna medgifver, må för raffineradt socker, alla
slag, bestämmas till 9 R:dr 60 öre för centner.
Sedan Utskottet sålunda behandlat de frågor, som omedelbart
beröra tullagstiftningen angående artikeln socker, öfvergår Utskottet
till den uppskjutna frågan om föreslagen införselstull å hvitbetor.
I detta hänseende har inom Första Kammaren Herr J. Arrhenius
(Motion N:o 6) anfört, att, då 1869 års Riksdag för den inhemska hvit-
betsockertillverkningen bestämde vissa frihetsår samt från och med den
1 Juli 1873 en under 15 år fortgående beskattning, åsyftades dermed,
dels att upphjelpa svenska jordbruket genom betryggande af den in¬
hemska hvitbetssockerindustriens framtid, dels äfven att ersätta stats¬
verket för den minskning i sockertullen, som måste föranledas genom
eu betydligare sockertillverkning af inom landet frambringade betor;
att på grund af denna lagstiftning visserligen redan åtskilliga sådana
fabriker blifvit framkallade och ännu flera vore att emotse, men, då
man numera börjat i andra länder tillverka socker af sönderskurna,
torkade betor (s. k. betsnitsel), hvilka sannolikt skulle kunna från grann¬
staterna till våra sydligare provinser införas och der med vinst förädlas,
vore äfven verklig fara för hand, att medelst tullfritt infördt, utländskt
råmaterial en ganska betydande inhemsk hvitbetssockertillverkning kunde
komma att utvecklas, och derigenom alla de med nämnda lagstiftning
afsedda fördelar, så för vårt jordbruk som för statsverket, gå förlorade,
till undvikande hvaraf motionären föreslagit, att såväl råa sockerbetor,
som torkade betor, hvilka till landet kunna komma att införas, må be¬
läggas med tull, de förra af 50 öre, de sednare af 2 R:dr 50 öre per
centner.
Vid öfvervägande af detta förslag, har Utskottet ansett en bety¬
dande minskning i statsverkets på sockertullen beroende inkomster verk¬
ligen kunna befaras, i händelse, såsom motionären antydt, de nu befint¬
liga samt i närmaste framtid anlagda hvitbetssockerfabriker skulle kunna,
på grund af utifrån infördt råmaterial, hastigt ernå en högt uppdrifven
tillverkning, hvilket så mycket mindre kunde antagas öfverensstämma
med 1869 års lagstiftning, som densamma genom de för hvitbetssocker-
Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 14.
7
tillverkningen medgifva friheter och förmåner hufvudsakligast afsåg att
till fromma för jordbruket befrämja frambringandet inom landet af be-
höfligt råmaterial för nämnda tillverkning; och då genom metoden att
i stort framställa socker ur betsnitsel eller torkade betor, hvilka, såsom
till vigten betydligt reducerade, låta sig med jemförelsevis mindre kost¬
nad transporteras, en dylik hvitbetssockerfabrikernas utveckling medelst
användande af utländska hvitbetor möjligen skulle kunna på statsver¬
kets bekostnad och utan motsvarigt gagn för svenska jordbruket snart
nog tillvägabringas, hafva de deraf följande anförda olägenheterna
synts Utskottet böra i tid förebyggas genom att, på sätt motionären
föreslagit, åsätta utländska sockerbetor, så råa som torkade, passande
tullafgifter.
Då någon erfarenhet till grund för eu sådan beräkning af dessa
tullsatser, att det af utländska hvitbetor tillverkade sockret blefve un-
derkastadt en tullen å råsocker motsvarande afgift, icke ännu kan sägas
vara inom vårt land vunnen, och icke heller synes hafva utgjort led¬
ning för motionärens förslag, har Utskottet, för att erhålla utredning af
de väsendtligaste omständigheter, som utgöra faktorer i en dylik be¬
räkning, från Teknologiska institutet begärt och erhållit utlåtande an¬
gående dels sockerhalten hos så råa som torkade betor, dels äfven den
qvantitet råsocker, som vid fabriksmessig tillverkning erhålles af den
ena eller andra sorten betor, och deraf inhemtat, att sockerhalten hos
råa betor, alltefter olika slag, olika jordmån in. in., varierade mellan
ganska vidt skilj da gränser, eller mellan 4—19 procent, och att de i
Frankrike odlade betorna innehölle i medeltal endast omkring 10 pro¬
cent socker, då deremot de tyska hölle omkring 13 procent, att de tor¬
kade betornas sockerhalt naturligen berodde af de råas samt af tork-
ningsgraden, och då 5 centner råa betor lemnade i medeltal 1 centner
torkade kunde utmärkt goda torkade betor innehålla ända till 70 pro¬
cent socker och deröfver, att vidare, hvad anginge den sednare frågan,
utbytet af råsocker vid tillverkning i stort äfven vore mycket olika,
alltefter betornas olika beskaffenhet, men beräknades i Frankrike till
6 och i Tyskland till 81 procent af de råa betornas vigt, samt att
ur torkade betor, som innehölle 70 procent socker borde 40—50 pro¬
cent råsocker kunna i stort framställas.
Vid dessa förhållanden och då från de tyska betorna, hvilka i
detta land beskattas efter ett beräknadt sockerutbyte af 8 procent af
vigten, redan före beskattningen alltid noga afskiljas ej blott alla för¬
orenande jordpartiklar utan äfven sådana delar af sjelfva växten, hvilka
innehålla för sockerberedningen skadliga salter, men råa hvitbetor i så-
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 14.
Kemiskt-
tekniska
preparater.
lunda beredt skick icke kunna blifva föremål för införsel, och då der¬
jemte hvitbetssockerindustrien i Tyskland redan länge existerat och
följaktligen vunnit en högre utveckling än hos oss ännu kunnat ernås,
har Utskottet ansett det sockerutbyte, som ur införda betor må i all¬
mänhet kunna förväntas, icke böra beräknas högre än 7 procent eller
7 skålpund per centner. Med denna beräkningsgrund och under förut¬
sättning, att tullen å råsocker blifver, enligt Utskottets förslag, fastställd
till 8 öre per skålpund, bör sålunda, så länge afgiften å inhemska bet¬
sockertillverkningen utgör i af råsockertullen, eller för skålpund bet¬
socker 1,6 öre samt för 7 skålpund 11,2 öre, tullsatsen å ett centner
råa betor bestämmas till 56—11,2 eller 44,8 öre, hvilken siffra Utskottet,
med afseende hufvudsakligast derå, att den vid raffinering af ur betor
framstäldt råsocker vunna biprodukten sirup är af vida mindre värde
än den af rörsocker erhållna, ansetts kunna jeinnas till 40 öre. Genom
en sådan tullsats, och under vidare antagande att sönderskurna och
torkade betor eller s. k. betsnitsel i förhållande till vigten innehålla 5
gånger de råa betornas sockerhalt och följaktligen böra åsättas 5 gånger
högre tull, eller 2 R:dr per centner, uppnås äfven likformighet med
gällande tull å cikorierot, 2 öre per skålpund, hvilken likformighet må
anses så mycket mera önskvärd, som torkade hvitbetor, likasom cikorie¬
rot, användas till beredande af kaffesurrogater och någon gång blifvit för
sådant ändamål till riket införda.
Utskottet hemställer alltså,
7:o
att Riksdagen må så till vida bifalla Herr Arrhenii
motion att råa hvitbetor åsättas en tull af 40 öre
samt sönderskurna och torkade sådana af 2 R:dr, allt
per centner.
Utskottets hemställan, under punkten SO i anförda betänkandet
N:o 9, »att rubrikerna: Amykos, Aseptin, Cyankalium, Dynamik Glyce¬
rin, Hårtinktur, Jernbeta, Karbolsyra, Kollodium, Nitroglycerin samt
Paraffin måtte i taxan intagas på de platser, som af den alfabetiska
ordningen bestämmas, och hvar för sig med hänvisning till kemiskt-
tekniska preparater, ej specificerade», hafva Kamrarne återförvisat, på grund
af den erinran att för transport inom landet af Dynamit och Nitrogly¬
cerin särskilda föreskrifter, med afseende å dessa artiklars explosiva
Bevillning^-Utskottets Betänkande N:o 14.
■9
beskaffenhet, finnas stadgade; hvarföre det ansåges mindre lämpligt
att i tulltaxan införa bestämmelser, som möjligen kunde i fråga om in¬
försel af dessa ämnen föranleda missförstånd eller åsidosättande af
nämnda särskilda föreskrifter.
Ehuru Utskottet för sin del anser tulltaxan endast hafva till upp¬
gift att stadga de tullafgifter, som vid varors införsel skola erläggas,
oberoende af de särskilda politieföreskrifter, hvilka i fråga om vissa
varors behandling må vara af behof påkallade, har Utskottet likväl, i
betraktande, af de ifrågavarande artiklarnes betydelselöshet i tullhän¬
seende, funnit sig, med anledning af den i begge Kamrarne beslu¬
tade återremisssen, böra, med uteslutande af art.iklarne Dynamit och
Nitroglycerin, förändra sitt i 30:de punkten af betänkandet N:o 9 gjorda
förslag dertill, att Utskottet nu hemställer,
8:o
att följande nya rubriker: Amykos, Aseptin, Cymbel*
Huru, Glycerin, Härtinktur, Jernbeta, Karl)ohyra, Kol-
lodium samt Parafjin måtte i taxan intagas på de plåt-,
ser, som af den alfabetiska ordningen bestämmes och
hvar för sig med hänvisning till kemiskt-tekniska pre¬
parater, ej specificerade.
Stockholm den 19 April 1872.
|
aiöiniu!
|
På Utskottets vägnar:
|
: 'saisålVvsW
|
Gast. af Ugylas.
|
i; j V r S i >$, - 'i'-; t
|
|
datt ,t
|
■ Å'i *V; U U 'HUl 3.U>? y;M \,J MHf "i ht; i i £
|
* 5 i’ \ < i tÅ i h 4 n V
|
i i ;
|
|
.?!> stind
i Ufc
A
Bill. till Biksd. Blot. 1872. 5 Sami. 1 Afd. 11 Saft.
\ Ut
2
10
Bevillning^-Utskottets Betänkande N:o 14.
Amykos; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.
Aseptin; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.
Cyankalium; hänföres under kemiskt-tekniska prepa¬
rater.
Glycerin; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.
Hvitbetor:
råa .........................................................................................
sönderskurna och torkade .............................................
Qvantitet för
tullberäk-
ningen.
Införsels-
tull.
Rikamynt,
Hårtinktur; hänföres under kemiskt-tekniska prepa-
rater.
Jernbeta; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.
Kaffe
brändt och alla till kaffesurrogat användbara,
brända växter ....................................................................
Karbolsyra; hänföres under kemiskt-tekniska prepa¬
rater.
1 centner
1 centner
1 skålp.
1 skålp.
40
10
15
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14
11
"
|
Qvantitet för
tullberäk-
|
Inför«els-
tull.
|
Kollodium; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.
Parafjin; hänföres under kemiskt-tekniska preparater.
Socker:
raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak-
|
ningeo.
|
Riksm;
|
nt.
|
samt krossadt eller pulveriseradt socker..................
oraffineradt:
a) till färgen icke mörkare än N:o 18 af den i
verldshandel!! gällande Holländska standard, hvarå
normalprof genom General-tullstyrelsens försorg
|
1 centner
|
11
|
60
|
hållas vederbörande tullkammare tillhanda ............
b) till färgen mörkare än nämnda standard¬
nummer, äfven om varan inkommer i upplöst eller
flytande tillstånd ...............................................................
Anm. — — — — — — — — — — — — —
|
1 centner
|
11
|
60
|
1 centner
|
8
|
|
Underrättelser
om hvad vid Taxans tillämpning iakttagas bör.
§ 9.
Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt
råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:
för 1 centner raffineradt socker, alla slag .................. 9 R:dr 60 öre.