Den 16 Septembes'.
19
Lördagen den 16 September.
Kl. j 2 e. m.
Hon vice talmannen C. A. Mannei-skaiit/ ledde förhandlingarna i
detta sammanträde.
§ 1.
Herr Abraham Rundbäck, som anmält sig till motions afgifvande,
erhöll ordet och uppläste sin ifrågavarande motion (N:o 1), innefattande
förslag till åtskilliga ändringar i Kongl. Maj:ts nådiga proposition an¬
gående landtförsvarets ordnande.
Efter skedd uppläsning blef denna motion hänvisad till Riksdagens
Särskilda Utskott,
§ 2.
Ordet begärdes af:
h lihene Grripeustedt, som yttrade: Herr vice Talman, mine Herrar!
Jag har hvarken någon motion att afgifva eller något särskildt förslag
att framställa, och icke heller är det min mening att nu företaga någon
granskning af Kongl. Maj:ts proposition i ämnet, men jag känner ett be¬
hof att vid detta tillfälle yttra några få ord med afseende på den ställ¬
ning, hvari den vigtiga frågan äfvensom Riksdagen sjelf befinner sig. Jag
måste bekänna, att denna ställning, till en viss grad, ingifver mig oro!
Allt ifrån det att beslutet fattades att sammankalla urtima Riksdag för
att ytterligare handlägga denna fråga, har jag varit af den mening, att
detta endast under en förutsättning kunde vara lyckosamt och leda till
gynnsamma resultat, nemligen den förutsättningen att det förslag, som
framlades, 'skulle hafva att påräkna framgång. I motsatt fall kan jag
icke finna annat, än att ett sådant steg måste vålla svårigheter och för¬
vecklingar åt flerahanda, måhända ganska allvarsam art och således måste
beklagas. Utskottsvalet i går har efter min tanke utfallit så, att der¬
igenom icke bebådas något godt i afseende på förslagets framgång, och
att alltså utsigterna för eu lycklig lösning af frågan äro ganska ringa.
I ett hänseende kan dock, enligt min åsigt, den ställning, hvaruti
vi nu befinna oss, medföra någon nytta, nemligen derigenom att man nu
bör komma, så att säga, mera på det klara med denna fråga. Majoriteten
inom Kammaren har vid detta tillfälle haft fullkomligt fria händer vid
valet af de ledamöter, Indika erhållit förtroendet att handlägga det vigtiga
ärendet. Icke något annat Utskott, undantagandes Konstitutions-Utskottet,
20
Den 16 September.
hvilket blifvit tillsatt endast för eventuel fall, som sannolikt ej inträffa,
har tagit Kammarens krafter i anspråk. Det måste således antagas, att
majoriteten insatt i det Särskilda Utskottet sina yppersta förmågor, sina
mest utmärkta personligheter, till hvilka den med fullt förtroende kun¬
nat öfverlemna det vigtiga uppdraget att afgifva ett svar i den stora,
fosterländska frågan. En ledamot af detta Utskott, kanske den som i
anseende till sin ställning här i Kammaren derstädes intager det mest
framstående rummet, har vid sistlidna riksdag sagt, att det då afgifna
svaret på Kongl. Maj:ts proposition säkerligen icke innebure det sista
ordet i frågan. Jag är för min del alldeles af samma mening, och det
gläder mig, att denne ledamot nu är i tillfälle att medverka till att detta
sista ord må blifva utsagdt. Det kan vara på tiden, tyckes mig, att
detta spel numera sker öppet med korten på bordet. Om Kongl. Maj:ts
förslag anses icke kunna godkännas utan böra förkastas; må man då
äfven oförtydbart förklara hvad meningen dermed är — må Utskottet
Öppet säga oss, huruvida det anser att intet vidare bör göras för vårt
försvarsverk eller, i händelse något annat förslag anses vara bättre än
det Kungliga, hvad detta andra är, som skall sättas i stället.
Jag tror att man kan antaga, att hela landets och måhända äfven
andra länders uppmärksamhet är i mer än vanlig grad spänd på utgån¬
gen af denna fråga och på det svar, Riksdagen kommer att derpå lemna.
Jag tror ock, på grund häraf, att vi äro berättigade lägga på utskotts-
ledamöternas hjertan och fosterländska sinne, att de må afgifva det på
dem beroende svaret så, att de kunna inför historien derför ansvara, och
att det står i samklang med vår nationela ära och med vårt fosterlands
framtida trygghet och välfärd.
Justerades protokollsutdrag angående den beslutade remissen till Sär¬
skilda Utskottet utaf Herr A. Rundbäcks ofvannämnda motion; och åt¬
skildes derefter Kammarens ledamöter kl. 3 e. m.
In fidem
II. Husberg.