Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.
1
2É.
Ank. till Riksd. Kansli den 15 Febr. 1871, kl. 2 e. m.
Kongl. Majds nådiga Proposition till Riksdagen, angående bidrag af stats¬
medel till aflöning afl lärare vid folkskolor och småskolor; Gifven
Stockholms Slott den 3 Februari 1871.
Med anledning af dels Kongl. Maj:ts uti den till sistlidne Riksdag aflåtna
nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof gjorda framställ¬
ning rörande lönetillägg åt examinerade ordinarie folkskolelärare, dels ock af sär¬
skilda inom Riksdagen väckta förslag om indragning till Statsverket af ej mindre
den till kommunerna utgående folkskoleafgiften, än äfven de hittills beviljade bi¬
dragen till folkskolelärarnes löner, samt anvisande i stället af visst bestämdt an¬
slag till hvarje folkskola, har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 9 Maj 1870,
angående reglering af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvud ti tel anfört,
bland annat: att med afseende a kostnaderna för folkundervisningen hittills den
grundsats städse gjort sig gällande, att folkskolan i främsta rummet vore en
kommunens angelägenhet, och att Statens mellankomst i detta fall, förutom om¬
sorgen om lärarebildningen, endast afsåge att understödja församlingarne vid ord¬
nandet af deras folkskoleväsende; att någon förändring härutinnan ej heller vore
hos Riksdagen föreslagen, men väl ett annat system för understödets meddelande
ifrågasatt; att, om än å ena sidan måste medgifvas, att de nu gällande anordnin-
garne i afseende på anslagen till folkskolan och vilkoren för desammas åtnjutande
icke oväsendtligt bidragit till folkskolans utveckling, dock å andra sidan menin-
garne ej torde vara delade rörande olämpligheten af det nu följda invecklade sy¬
stem för fördelningen af statsbidragen; att till den mängd af göromål och kontrol¬
ler, hvarmed styrelsen och förvaltningen derigenom öfverhopades, komme den ofta
öfverklagade svårigheten för församlingarne att beräkna det statsbidrag, som kun-
Bih. till Riksd. Prof. 1871. 1 Sami. 1 Afd. 9 Raft. 1
2
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition, N:o 21.
de komma dem till del, äfvensom att för dess utfående meddela erforderliga bevis
och uträkningar; att beträffande sättet att afhjelpa dessa olägenheter, hvilka fram¬
hållits såväl i flera vid de nästföregående riksdagarne i ämnet väckta motioner,
som äfven under folkskolefrågans handläggning vid dåvarande riksdag, meningar-
ne dock varit så stridiga, att frågan derom ännu väntade sin lösning; att emeller¬
tid de då väckta förslagen om indragning af den så kallade folkskoleafgiftcn och
anvisande i stället af bestämda statsbidrag till hvarje lärares aflöning vore för-
tjenta af synnerlig uppmärksamhet, såsom ledande till enkelhet och reda i förvalt¬
ningen, samt medförande större fördelar för kommunerna; att den kontroll, som
med de nuvarande föreskrifterna för statsmedlens erhållande varit åsyftad, syntes
numera kunna genom folkskoleinspektörerne åstadkommas; samt att för fattande af
ett definitivt beslut i denna vigtiga fråga erfordrades eu mera speciel utredning,
än som kunde hos Riksdagen åstadkommas; — på grund hvaraf Riksdagen i un¬
derdånighet anhållit, dels att Kongl. Maj:t måtte taga i nådigt öfvervägande, hu¬
ruvida icke den till församlingarne öfverlåtna andelen af personliga skyddsafgiften
lämpligen bolde till Statsverket indragas för att jemte ofri ga till folkundervisnin¬
gen anslagna statsmedel användas enligt ofvan antydda grund, att nemligen ett
visst bidrag skulle till hvarje folkskolelärares aflönande anvisas, dels ock att
Kongl. Maj:t, derest donna åsigt vunne godkännande, måtte för Riksdagen i äm¬
net framlägga nådigt förslag.
Jemlik! Kongl. Maj:ts nådiga befallning hafva för utredning af ifrågavarande
ämne särskilda beräkningar blifvit inom Ecklesiastik-departementets expedition
verkställda, åsyftande dels att utröna i hvad förhållande de nu till folkskoleväsendet
i de särskilda skoldistrikten utgående statsanslag tillsammans med folkskoleafgif-
ten stå till de direkta omkostnader och uppoffringar, som skoldistrikten för sina
skolor sig åtagit, dels ock att bestämma det belopp, som erfordras i händelse Sta¬
ten skall fortfarande för dylikt ändamål lemna understöd; hvarvid, till grund för
beräkningen och med afseende jemväl å nu gällande stadganden för så beskaffad!
understöds åtnjutande, antagits ett belopp af 200 Riksdaler såsom bidrag till aflö¬
ning af hvarje examinerad och i vederbörlig ordning tillsatt ordinarie folkskole¬
lärare samt 50 Riksdaler såsom bidrag till aflönande af läraren vid hvarje små¬
skola.
Sedan Rikets Ständer vid 1844 och 1845 årens riksdag, under antagande så¬
som allmän grundsats, att hvarje arbetsför medlem af samhälle! herde genom per¬
sonlig afgift i första rummet bidraga till det uppväxande, mindre bemedlade släg¬
tas undervisning, af sådan anledning och efter det den personliga skyddsafgiften
blifvit vid samma riksdag till hälften nedsatt, för sin del besluta!, att ett mot
donna nedsättning svarande belopp borde utgå till folkundervisningens befrämjande
inom hvarje församling eller folkskoledistrikt, har sådan afgift, jemlikt Kongl. Kun¬
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.
görelserna den 13 Mars 1846 och den 17 Maj 1861, skolat för berörda ändamål
från och med år 1846 årligen utgå, intill år 1862 med 12 skillingar banko förman
och 6 skillingar banko för qvinna samt från och med sistnämnda år med 40 öre
för man och 20 öre för qvinna, af hvarje i mantalslängd upptagen person, som en¬
ligt gällande författningar bort utgöra mantalspenningar, äfvensom af den ej värf-
vade delen af gemenskapen vid arméen och flottan under den tid, då detta man¬
skap varit från mantalspenningar befriadt.
Detta sätt att bereda understöd för folkskoleväsendet var på den tid, då folk¬
skolorna först började mera allmänt inrättas, val lämpadt efter förhållandena. En¬
ligt Kongl. Stadgan den 18 Juni 1842 angående folkundervisningen i riket skall
inom hvarje skoldistrikt finnas minst eu folkskola; och då tillfälle till undervisning
herde beredas alla barn inom skolåldern, och sålunda de folkrikare skoldistrikten
voro i behof af ett större antal skolor, ansågs det understöd, som beviljades för
folkundervisningens befrämjande, böra, i mån af folkmängden, komma skoldistrik¬
ten till godo. I de folkrikare orter, der skolor i mera tillräckligt antal efter hand
blifvit inrättade, har visserligen det efter sådan grund bestämda understödet varit
till stort gagn för undervisningen, och församlingarne hafva såmedelst äfven njutit
skålig lindring i de utgifter för skolväsendet, hvilka skolat efter annan grund utgå.
Men då tillämpningen af folkskolestadgan icke allestädes till folkbildningens sanna
gagn blifvit utförd, hafva till följd deraf under årens lopp de ursprungliga temligen
likartade förhållandena blifvit väsendtligen förändrade, så att, medan i vissa delar
af riket folkskolor nu finnas i så stort antal, att bchofvet kan anses vara i det
närmaste fyldt, förhållandet inom andra orter är vida mindre tillfredsställande. I
åtskilliga församlingar hafva alla barn tillfälle att njuta undervisning åtta månader
årligen, i andra åter kunna de af brist på lärarekrafter knappt 6 a 8 veckor om
året erhålla undervisning, och exempel finnas till och med på skoldistrikt, der
en enda ordinarie lärare har att meddela undervisning inom så många läserotar,
att han ej kan hinna genomgå dem alla på kortare tid än tre år. Under sådana
förhållanden kan ej numera den ofvannämnda måttstocken för bedömandet af skol¬
väsendets behof af understöd, eller folkmängden, vara tillförlitlig. I distrikt, der
skolväsendet är försummadt, blifver nemligen understödet stundom större än det
behof, man der ansett sig höra fylla, och fall hafva till och med inträffat, att af
besparingar, som uppkommit genom öfverskott å folkskoleafgiften för flera år, bil¬
dats icke obetydliga kassör; då deremot annorstädes det bidrag, som genom folk¬
skoleafgiften erhålla, är allt för otillräckligt i förhållande till de kostnader ett väl
oaktadt och med lefvande intresse omfattadt folkskoleväsende krafvel-.
Den störa ojemnhet, med hvilken under skenbar likformighet den nu utgående
folkskoleafgiften utfaller, inhemtas af de uppgjorda beräkningarne, och talrika exem¬
pel derpå erbjuda sig från alla delar af riket. Några sådana åro angifna i följande
öfversigt, utvisande förhållandet inom två särskilda skoldistrikt af hvarje stift i
afseende å
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.
Antal.
Upsala
|
stift:
|
Ett skoldistrikt
|
Folkmängd.
2,139
|
Folkskolor.
1
|
Småskolor.
1
|
Folkskoleafgift.
310.
|
»
|
»
|
d:o
|
1,589
|
3
|
—
|
268.
|
Linköpings
|
»
|
d:o
|
574
|
2
|
—
|
71.
|
»
|
»
|
d:o
|
1,423
|
1
|
—
|
193.
|
Skara
|
»
|
d:o
|
2,323
|
1
|
2
|
285.
|
»
|
»
|
d:o
|
692
|
1
|
2
|
73.
|
Strengnäs
|
»
|
d:o
|
2,088
|
1
|
1
|
311.
|
»
|
»
|
d:o
|
655
|
1
|
2
|
83.
|
Westerås
|
»
|
d:o
|
3,159
|
1
|
—
|
455.
|
»
|
»
|
d:o
|
579
|
1
|
—
|
87.
|
Wexiö
|
»
|
d:o
|
786
|
1
|
2
|
104.
|
»
|
»
|
d:o
|
2,526
|
1
|
2
|
274.
|
Lunds
|
»
|
d:o
|
2,931
|
1
|
1
|
312.
|
»
|
»
|
d:o
|
2,927
|
3
|
3
|
368.
|
Göteborgs
|
»
|
d:o
|
2,739
|
1
|
—
|
372.
|
»
|
»
|
d:o
|
335
|
1
|
1
|
49.
|
Calmar
|
»
|
d:o
|
6,167
|
2
|
1
|
728.
|
»
|
»
|
d:o
|
445
|
1
|
—
|
47.
|
Carls tads
|
|
d:o
|
2,515
|
1
|
—
|
316.
|
»
|
»
|
d:o
|
3,632
|
4
|
5
|
462.
|
Hernösands
|
»
|
d:o
|
2,537
|
1
|
—
|
398.
|
»
|
»
|
d:o
|
7,084
|
1
|
4
|
1,018.
|
Wisby
|
»
|
d:o
|
1,514
|
1
|
1
|
200.
|
»
|
»
|
d:o
|
238
|
1
|
—
|
34.
|
Dessa exempel torde ock till fullo ådagalägga, att det ändamål, man velat
befrämja genom folkskoleafgiftens öfverlåtande åt församlingarne, mångenstädes
blifvit på ett högst ofullständigt sätt uppnådt, och att i synnerhet församlingar med
större folkmängd kunnat till minskning i sina direkta utgifter för skolväsendet,
draga fördel af det sålunda lemnade understödet, i samma man som skolväsendet
lemnats i otillfredsställande skick.
Förutom folkskoleafgiften äro för närvarande följande anslag afsedda såsom
bidrag till bestridande af skoldistriktens utgifter för folkskoleväsendet, nemligen:
för höjande af examinerade folkskolelärares löner till och öfver minimum 150,000
Riksdaler samt till skolväsendets utveckling och förbättring 175,000 Riksdaler, eller
tillhopa 325,000 Riksdaler; hvartill komma de särskilda anslagen till högre folk¬
skolor, till understöd åt fattiga församlingar och till undervisningsmateriel; men då
5
KongZ. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.
dessa tre sistnämnda anslag fortfarande åro behöfliga hvart för sitt ändamål, höra
de icke tagas i beräkning vid den nu ifrågavarande regleringen.
Vid beviljande af förstnämnda två anslag å tillsammans 325,000 Riksdaler, an¬
visade till understöd för aflönande af lärare vid folkskolor och småskolor, har Riks¬
dagen städse fasthållit den grundsatsen, att folkskoleväsendet vore en församlin¬
gens- angelägenhet, och att således kostnaderna borde i första rummet af försam¬
lingen bestridas. Det allmänt gällande vilkoret för understöds erhållande af stats¬
anslagen har derföre varit, att församlingen skulle till lärares eller lärarinnors af¬
löning antingen redan hafva tillskjutit eller åtaga sig att tillskjuta ett lika belopp
med den till församlingen öfverlåtna folkskoleafgiften, och för de särskilda slagen
af skolor har, efter deras olika beskaffenhet, stadgats, i hvilket förhållande försam¬
lingens bidrag borde stå till Statens. Sålunda har för erhållande af bidrag till
examinerad folkskolelärares aflöning församlingen bort tillskjuta lika stort belopp
som statsbidraget, men till småskolors underhåll har Staten lemnat endast en tre¬
djedel af kostnaden, då deremot församlingen skolat tillskjuta två tredjedelar. För
utbekommande af dessa statsbidrag har för öfrigt församlingen ålegat att styrka,
att undervisning i de skolor, för hvilka anslag begärts, meddelats under hela den
stadgade tiden, och att församlingarne lemnat vederbörligt tillskott.
Statsbidragen, som efter dessa grunder blifvit, utdelade, hafva följaktligen i
allmänhet hållit jemna steg med skoldistriktens egna uppoffringar|för sitt-; skol¬
väsende, och hafva utgjort en kraftig uppmuntran till detsammas utveckling, på
samma gång som genom de med statsbidragens åtnjutande förenade vilkor vunnits
en väl behöflig kontroll deröfver, att skoldistriktens åtagna tillskott verkligen^ut-
gått och kommit skolorna till godo, samt att undervisningen fortgått under till¬
räcklig tid af året. Detta gäller dock endast i afseende å de skoldistrikt, som er¬
hållit del af de ifrågavarande statsanslagen; hvaremot inom sådana skoldistrikt,
som haft en betydligare folkskoleafgift att disponera, men till följd af bristande
omvårdnad om skolväsendet icke egt rätt att bekomma understöd af dessa anslag,
dylik kontroll ej kunnat på samma sätt utöfvas.
Ofvanberörda förhållanden synas alltså gifva fullgiltig anledning dertill, att
äfven för åtnjutande af folkskoleafgiften en bestämdare fordran ställes på skol¬
distrikten att sjelfva bidraga till skolväsendet, och att storleken af den andel i
folkskoleafgiften, som bör hvarje distrikt tillkomma, göres beroende icke af dess
folkmängd, utan af den omtanka för skolväsendets ändamålsenliga anordning, som
distriktet ådagalagt i antalet af skolor, som inom detsamma hålles i verksamhet.
En sådan förändring skulle visserligen åstadkomma icke obetydlig rubbning i nu¬
varande förhållanden, och för åtskilliga skoldistrikt medföra en minskning i de in¬
komster de hittills åtnjutit, medan fördelarne för andra komme att ökas.
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.
Med antagande af de grunder, å hvilka ofvan omforma! da, i Ecklesiastik¬
departementets expedition uppgjorda beräkning hvilar, skulle en dermed öfverens¬
stämmande förändring i föreskrifterna rörande folkskoleafgiftens och de för lärares
aflönande afsedda statsanslagens användande utfalla inom skoldistrikten i de sär¬
skilda stiften, på sätt bifogade tabell Litt. A. utvisar.
Enligt sådan fördelning skulle följaktligen statsbidragen i 959 skoldistrikt öf¬
verstiga summan af folkskoleafgiften och det nu åtnjutna understödet af statsme¬
del med tillsammans 102,638 Riksdaler 2 öre, men för 1,201 skoldistrikt en minsk¬
ning i inkomster inträffa, tillsammans uppgående till 128,918 Riksdaler 95 öre. För
det ojemförligt största antalet af skoldistrikt kom me likväl denna minskning eller
tillökning i statsbidraget icke att sträcka sig till 100 Riksdaler, för ett fåtal åter
att belöpa sig till större summor. Härvid bör emellertid tagas i betraktande, att
om statsmedlen kom me att utgå med lika belopp för hvarje skola af lika art, den
tillökning, åtskilliga skoldistrikt skulle åtnjuta, vore att anse såsom en billig er¬
sättning för deras uppoffringar, samt att de öfråga egde att genom förbättring af
sitt skolväsende förvärfva sig enahanda förmåner.
Efter de till grund för nyssnämnda beräkning lagda redogörelser, flin nos vid
slutet af år 1868 inom samtliga stiften 3,340 folkskolor och 3,432 småskolor, hvar¬
under äfven innefattas de vid sidan af folkskolan på åtskilliga orter inrättade min¬
dre skolor med dels examinerade, dels icke examinerade biträdande lärare. Under
år 1869 hade, enligt de från domkapitlen inkomna, på skolrådens berättelser grun¬
dade uppgifter, antalet af folkskolor stigit till 3,382 och af småskolor till 3,542,
hvarjemte, enligt hvad öfverstyrelsen för Stockholms städs folkskolor meddelat,
derstädes funnos anställde 22 examinerade ordinarie lärare och 153 dels examine¬
rade, dels icke examinerade biträdande lärare. Tillsammans i hela riket kan så¬
lunda folkskolornas antal år 1869 beräknas till 3,404 och småskolornas till 3,695.
Antages vidare att, i ungefärlig likhet med hvad hittills varit fallet, 40 folk¬
skolor och 100 småskolor under år 1870 bl Hvit inrättade och att ett lika antal un¬
der innevarande år kommer att uppstå, så skulle vid 1872 års början inom riket
finnas 3,484 folkskolor samt 3,895 småskolor. Efter beräkning af 200 Riksdaler för
hvarje folkskolelärare och 50 Riksdaler för hvarje småskolelärare i statsbidrag, skulle
alltså vid sistnämnda tid det erforderliga beloppet af statsmedel utgöra för folk¬
skolorna 696,800 Riksdaler och för småskolorna 194,750 Riksdaler, eller tillsammans
891,550 Riksdaler. I
I sammanhang härmed har Kongl. Maj:t ånyo tagit i nådigt öfvervägande
den af sistlidne Riksdag behandlade frågan om lönetillägg åt examinerade ordinarie
folkskolelärare.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.
7
Otvifvelaktigt äro de löneinkomster, som i allmänhet tillhöra en folkskolelä¬
rarebefattning, äfven efter de förbättringar, som på sednare tider i detta afseende
vidtagits, väl knappa, i synnerhet i förhållande till de ökade anspråk, hvilka nu¬
mera med skål ställas på lärarens duglighet och förmåga att bibringa en god un¬
dervisning. För folkskolans utveckling och höjandet af den bildning hon har till
uppgift att meddela, är det ett väsendtligt vilkor, att läraren, när han egnar sig
åt donna ansvarsfulla verksamhet, äfven kan vara försäkrad om eu nödtorftig ut¬
komst. Fn allmän förhöjning i den för dessa lärare stadgade minimilönen vill
Kongl. Mai:t dock nu icke ifrågasätta; men för de folkskolelärare, hvilka under
ett visst antal år med nit och skicklighet egnat sig åt sitt mödosamma kall, anser
Kongl. Maj:t en skålig löneförhöjning vara af behofvet högeligen påkallad, icke
blott såsom eu välförtjent uppmuntran, utan ock till lättnad i näringsbekymmer,
hvilka i synnerhet för dem, som äro familjefäder, icke torde uteblifva.
Enligt nu gällande bestämmelser finnas för folkskolelärarne tre i lag stadgade
lönebelopp, till hvilka Staten, med högst hälften i hvarje fall, lemnar bidrag. Det
lägsta af dessa belopp, 400 Riksdaler, är den lön, hvilken är alla ordinarie, exami¬
nerade, vederbörligen antagna folkskolelärare tillförsäkrad. Vidare tillkommer för¬
höjd lön af 500 Riksdaler lär ar ne i de skoldistrikt, som hafva vilja och förmåga att
tillskjuta hälften i denna förhöjning, hvari Staten då deltager med hälften mot di¬
striktet, eller med högst 50 Riksdaler. Slutligen gäller i afseende på de folkskole¬
lärare, hvilka tillika äro klockare, och för hvilka genom Kongl. Kungörelsen den
29 September 1853 den bestämmelse är gifven, att, der lönerna för dessa förenade
tjenster sammanlagda öfverstiga värdet af femtio tunnor spannmål, församlingen kan
å skollärarelönen afdraga öfverskottet, den genom Kongl. Cirkuläret den 16 De¬
cember 1864 meddelade föreskrift, att endast i de fall, då de båda lönerna tillsam¬
mans icke öfverstiga nämnda värde, af Staten lemnas anslag till fyllande af skol-
lärareaflöuingen.
Samma grundsats, som sålunda gäller i afseende å de redan utgående stats¬
understöden för folkskolelärares aflönande till och öfver minimibeloppet, eller att
skoldistrikten dertill bidraga, anser Kongl. Maj:t äfven böra tillämpas å det nu
ifrågasätta lönetillägg åt äldre förtjente folkskolelärare, likasom, å andra sidan, i
de fall, der, vare sig genom skoldistriktens anslag eller genom enskilda stiftelsers
tillgångar eller genom utsigt till befordran på den presterliga banan, en mera till¬
räcklig utkomst är läraren tillförsäkrad, Statens medverkan synes lika litet nu som
tillförene rätteligen böra tagas i anspråk.
Af de vid folkskolorna anställde ordinarie examinerade lärare åtnjuta för när¬
varande 625 genom bidrag af statsmedel löneförhöjning öfver minimum, hvartill
Staten bidrager med högst 50 Riksdaler för hvarje lärare.
Ehuru, på sätt ofvan förmäles, billigheten krafvel1, att skoldistrikten fortfarande
må kunna erhålla bidrag af statsmedel för höjande af sina lärares löner öfver mi¬
nimum, torde det dock kunna med skål ifrågasättas, huruvida en sådan iöneför-
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.
bättring bör, såsom hittills egt rum, bero endast af skoldistriktets mer eller mindre
tillfälliga beslut, — grundadt vare sig på särskild benägenhet mot en viss folkskole¬
lärare eller på omsorgen att i allmänhet betrygga lärarnes utkomst, — eller om
icke en ändamålsenlig^^ grund vunnes derigenom, att dylik löneförbättring efter
en viss tid komrne alla sådana ordinarie examinerade folkskolelärare till godo,
som deraf gjort sig förtjent^. Denna sednare grundsats anser Kongl. Maj:t ega
afgjordt företräde; och då med en sådan löneförhöjning afses att genom hoppet om
en mera betryggad framtid bereda läraren en väl behöflig ersättning och uppmun¬
tran i hans trägna och vigtiga arbete, och donna tid följaktligen bör bestämmas
så, att utsigten till förbättring ej blifver allt för aflägsen, finner Kongl. Maj:t be¬
rörda förhöjning lämpligen kunna inträda efter fem års väl vitsordad tjenstgöring
och höra beräknas till 100 Riksdaler, hvaruti Staten skulle deltaga med hälften för
hvarje examinerad ordinarie lärare, mot förbindelse för skoldistriktet att tillskjuta
den andra hälften.
Vid slutet af år 1869 voro 2,164 ordinarie folkskolelärare i hela riket anställ¬
de, som innehade en tjenstadel- af fem år och deröfver. Bland dessa funnos åt¬
skilliga, som tillika voro presto!-, och andra, som jemte lärarebefattningen äfven
innehade klockaretjenst, med en lön för båda tjensterna af tillhopa femtio tunnor
spaning! eller derutöfver. Dessa lärare, tillsammans med de ofvannämnde, som
fatt sina löner höjda öfver minimum, åtnjuta redan en aflöning, som uppgår till
eller öfverstiger det belopp, hvartill genom det föreslagna lönetillägget hela lönen
skulle uppgå; men då under tiden, innan lönetillägget komme att utgå, motsva¬
rande antal lärare antagligen upphunnit den bestämda tjensteåldern af förn år, sy¬
nes det belopp, som för lönetillökningen erfordras, icke böra beräknas lägre än ef¬
ter förstnämnda antal lärare.
Då till den lönetillökning, som sålunda för dessa 2,164 lärare erfordras, till¬
sammans utgörande 108,200 Riksdaler, lägges det förut beräknade beloppet af de i
öfrig! för folkskolorna och småskolorna erforderliga ordinarie statsanslag, eller
891,550 Riksdaler, uppkommer ett totalbelopp för ifrågavarande ändamål af 999,750
Riksdaler.
För erhållande af tillgång till bestridande af dessa utgifter, anser Kongl.
Maj:t i första rummet böra användas den nu utgående folkskoleafgiften, hvilken,
enligt Kongl. Maj:ts den 14 sistlidne Januari till Riksdagen aflåtna nådiga Propo¬
sition angående Statsverkets tillstånd och behof, är beräknad till 600.000 Riksda¬
ler för år 1872, och föreslagits skola till Statsverket ingå, samt vidare de båda of-
vannämnda, nu beviljade anslagen, dels 150,000 Riksdaler till förbättring i exami¬
nerade folkskolelärares löner, och dels 175,000 Riksdaler till skolväsendets utveck¬
ling och förbättring, — hvilka begge anslag visat sig vara otillräckliga för de med
dem hittills afsedda ändamål och, i händelse folkskoleafgiften ej kommer att till
Statsverket
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.
Statsverket ingå för att på nu föreslaget sätt användas, för 1872 behöfva tillök¬
ning, — hvardera med åtminstone 10,000 Riksdaler. Sammanlagda beloppet af de
nu påräknade tillgångarna uppgår emellertid till endast 925.000 Riksdaler, hvar¬
före till fyllande af behofvet, 999,750 Riksdaler eller i jernnt tal 1,000,000 Riksda¬
ler, skulle erfordras ett ytterligarev anslag af 75,000 Riksdaler.
Med gillande af de grunder, hvilka Riksdagen, enligt hvad dess berörda un¬
derdåniga skrifvelse innehåller, ansett bära följas i afseende å Statens bidrag till
folkskoleväsendets understödjande, och på de skål i öfrigt, som bär ofvan blifvit
anförda, vill Kongl. Maj:t i nåder förnya sin i den nådiga Propositionen till Riks¬
dagen angående Statsverkets tillstånd och behof redan gjorda framställning;
att den genom Kongl. Kungörelsen den 13 Mars 1846 stadgade och nu enligt
Kongl. Kungörelsen den 17 Maj 1861 utgående, till församlingarne öfverlåtna folk-
skoleafgiften må ingå till Statsverket,
samt att, jemte de nu i Riks-staten uppförda anslag till löneförbättring för exa¬
minerade folkskolelärare 150,000 Riksdaler, och till folkskoleväsendets utveckling
och förbättring 175,000 Riksdaler, dels ett anslag, motsvarande folkskoleafgiftens
bär ofvan upptagna belopp, 600,000 Riksdaler, må användas såsom bidrag till af¬
lönande af lärare vid folkskolor och så kallade småskolor, dels ock för samma än¬
damål ytterligare anvisas 75,000 Riksdaler, och att samtliga dessa anslag, tillhopa
1,000,000 Riksdaler, i Riks-staten uppföras under gemensam benämning: »Lönetill-
skott åt lärare vid folkskolor och småskolork;
hvarförutan Kongl. Maj:t i afseende å grunderna för detta anslags användan¬
de föreslår:
att till aflönande af hvarje examinerad och i den ordning 6 § 3 mom. i Kongl.
Stadgan angående folkundervisningen i riket, såsom denna § lyder i Kongl. Kun¬
görelsen den 29 September 1853, föreskrifver, vid folkskola tillsatt ordinarie lärare,
som i årlig lön, beräknad efter stadgade grunder, åtnjuter, utom husrum, vedbrand
och kofoder, minst 400 Riksdaler samt meddelar undervisning i skolan under minst
åtta månader af året, skoldistriktet må bekomma af statsmedel ett ärligt bidrag af
200 Riksdaler;
att för hvarje examinerad och i nyssnämnda ordning vid folkskola tillsatt or¬
dinarie lärare, som i donna egenskap tjenstgjort i fem år, från början af året näst
efter det, då han sådan tjenst tillträda samt för nit och skicklighet i omförmälda
tjenstgöring blifvit af vederbörande skolråd och folkskoleinspektör val vitsordad,
den årliga lönen, derest densamma, beräknad efter stadgade grunder, icke förut,
genom förening af skolläraretjensten med klockaresyssla eller presterlig befattning
eller af annan orsak, uppgår till 500 Riksdaler utom husrum, vedbrand och kofoder,
skall till detta belopp höjas, och för sådant ändamål skoldistriktet ega att af
Bih. till Riksd. Prat. 1871. 1 Sand. 1 Afd. 9 Höft. 2
10 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition, N:o 21.
statsmedel erhålla bidrag med hälften af det erforderliga beloppet, eller högst 50
Riksdaler;
att såsom bidrag till aflönande af läraren vid hvarje småskola, som motsvarar
sådan skolas ändamål att meddela förberedande undervisning för folkskolan, samt
af hvarje biträdande lärare vid folkskola skoldistriktet må, under vilkor att sådan
lärare i årlig lön uppbär minst 150 Riksdaler och är med undervisningen sysselsatt
under minst åtta månader af året, åtnjuta statsanslag med 50 Riksdaler; samt
att de skoldistrikten sålunda tillkommande belopp må af Kong]. Maj:ts Be¬
fallningshafvande, på reqvisition af vederbörande skolråd, utbetalas, sedan af dem
blifvit styrkt och af folkskoleinspektören vitsorda^, att ofvanberörda vilkor för
statsbidragens erhållande blifvit fullgjorda,
De till detta ärende hörande handlingar skola tillhandahållas det Utskott, till
hvars behandling ärendet varder af Riksdagen öfverlemnadt; Och Kongl. Maj:t
förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
CAB L
G. Wenmrbgrg.
Bil. Litt. A.
|
|
|
|
S
|
foldistril
|
^fc, som genom förändringen
|
skulle vinna mellan
|
|
|
Summa
skel-
distrikt
|
|
|
Skoldistrikt, som genom förändringen
|
skulle förlora, mellan
|
|
|
|
"i ------------------i
|
|
|
1—50
|
| 50—lOf
|
1
i 100—150
|
150-200
|
200-250
|
250 -30f
|
300—350 350—40C
I
|
400—450 450—SOt
|
500—600
|
öfver
600
|
1-50
|
50—100
|
100—150
|
150—200
|
200—250 250—300
|
300—350
|
j ' i
350—400|400—450)450-
|
1 öfver
-5001500—600 600
i
|
{ Smuiuå i
skol- j
distrikt |
|
Upsala
|
Stift
|
63
|
3t
|
22
|
6
|
8
|
4
|
5
|
1
|
1
|
—
|
1 3
|
3
|
146
|
44
|
20
|
9
|
6
|
4
|
|
1
|
1
|
j
1 -
|
|
1
|
2
|
1
|
89
|
Linköpings
|
»
|
43
:
|
33
|
' 13
|
12
|
12
|
5
|
|
1
|
—
|
—
|
—
|
1
|
120
|
44
|
21
|
9
|
1
|
3
|
—
|
3
|
—
|
--
|
|
2
|
—
|
|
83
|
Skara,
|
»
|
36
|
2!
|
4
|
7
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
1
|
—
|
71
|
58
|
45
|
21
|
11
|
5
|
—
|
2
|
2
|
—
|
|
1
|
—
|
1
|
146
|
Strengnäs
|
»
|
30
|
27
|
12
|
8
|
6
|
4
|
3
|
2
|
2
|
—
|
1
|
' 1
|
96
|
35
|
11
|
6
|
3
|
5
|
—
|
—
|
—
|
1
|
|
|
_
|
~
|
61
|
Westerås
|
»
|
20
|
11
|
8
|
7
|
4
|
2
|
1
|
—
|
2
|
—
|
2
|
4
|
61
|
22
|
6
|
8
|
3
|
i
|
1
|
1
|
1
|
3
|
|
1
|
4
|
|
51
|
Wexiö
|
»
|
25
|
8
|
4
|
1
|
—
|
—
|
t-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
38
|
41
|
46
|
25
|
9
|
2
|
2
|
—
|
|
—
|
|
|
|
1
|
126!
|
Lunds
|
»
|
105
|
53
|
31
|
14
|
11
|
6
|
2
|
.
|
—
|
2
|
—
|
—
|
224
|
86
|
56
|
16
|
13
|
4
|
4
|
!
|
3
|
3
|
|
|
|
5
|
191
|
Göteborgs
|
»
|
47
|
9
|
7
|
4
|
1
|
'
|
1
|
2
|
—
|
—
|
—
|
4
|
76
|
52
|
38
|
32
|
18
|
7
|
2
|
2
|
3
|
2
|
|
|
|
1
|
157
|
Cahnar
|
))
|
17
|
8
|
2
|
—
|
—
|
—-
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
28
|
18
|
3
|
5
|
3
|
2
|
2
|
1
|
--
|
'
|
|
2
|
1
|
|
37
|
Carlstads
|
»
|
9
|
7
|
6
|
1
|
*1
|
3
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
30
|
14
|
23
|
21
|
18
|
11
|
7
|
2
|
2
|
1
|
|
2
|
j
|
|
102
|
Hern-ösands
|
»
|
15
|
7
|
8
|
2
|
I
|
2
|
—
|
—
|
2
|
1
|
—
|
1
|
39
|
25
|
21
|
17
|
12
|
11
|
12
|
5
|
7
|
|
|
|
2
|
2
|
114
|
Wisby
|
»
|
24
|
5
|
—
|
1
|
—
|
- __
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
30
|
30
|
11
|
1
|
1
|
---
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
44
|
|
434
|
219
|
117
|
63
|
46
|
27
|
14
|
6
|
7
|
4
|
7
|
15
|
959
|
469
|
3011
|
170
|
98
|
55
|
30
|
18
|
19
|
10
|
9
|
10
|
12
|
1,201
|
Hör till K. M. nåd. Prof, 1871, N:o 21.
Kongl. Majds Nåd. Proposition, N:o 21.
11
Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden, hållet inför Hans Majd
Konungen i Stats-Rådet på Stockholms Slott den 3 Februari 1871.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern A dier er mit,
Statsråden: Bredberg,
Abelin,
Berg,
Friherre Léijonhuj v ad,
Wcern,
Wennerberg,
Bergström och
Friherre Alströmer.
Slutligen uppläste till justering Departements-chefen, Statsrådet Wennerberg
följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, på Stats-Rådets enhälliga tillstyr¬
kande, förut fattade beslut, uppsätta förslag till Kongl. Maj:ts nådiga Propositioner
till Riksdagen, nemligen:
l:o angående bidrag af statsmedel till aflöning af lärare vid folkskolor och
småskolor;
Hans Maj:t Konungen täcktes, uppå Stats-Rådets underdåniga
tillstyrkande, berörda förslag, sådana de finnas detta protokoll
bilagda, i nåder gilla samt befallde att i enlighet dermed nå¬
diga Propositioner skulle till Riksdagen aflåta®.
Ex protocollo
C. Å. Th. Ädelgren.