10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 14.
N:o 11.
Herr Hven Nilsson / Efveröd: Med hemställan att Kongl. Maj:t
måtte låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till
förändrade stadganden' angående deltagande i byggnad och
underhåll af tingshus och häradsfängelse.
En bland de många bördor, som synas vara ohjelpligt fastkedjade vid en del
af vår modernäring, jordbruket, är onekligen byggande och underhåll af tingshus och
häradsfängelse, som enligt 26 kap. 4 § Byggninga-balken ännu vidlåder jordens bru¬
kare, oaktadt man med skäl kan påstå, att dessa deraf ej ensamt äro i behof eller
uteslutande af desamma draga nytta. Under en tid, från hvilken berörda lagstad¬
gande härleder sig, kunde ett sådant försvaras, då man ej visste af någon annan titel
för skatters påläggande än hemmantalet på jorden. Förhållandet är dock nu helt an¬
norlunda, sedan en del andra personer med beskattningsföremål blifvit jemförligä med
jordbrukaren, hvilka äro lika i behof af rättskipningens behöriga handhafvande som
denne, och hvilka således jemväl i sin mån böra bidraga till upprätthållandet af de
för ändamålet nödiga inrättningar. . Nyare tidens fordringar äro äfven nu, jemförda
med förr, betydligt större i afseende på dessa byggnaders beskaffenhet.
Under sistlidne riksdag gjorde åtskilliga motionärer framställning om en rätt¬
visare och billigare fördelning af kostnaderna för berörda inrättningars uppförande och
underhåll för framtiden, hvilken framställning Lag-Utskottet äfven då, såväl som vid
flera föregående riksdagar, på derom framställda förslag, har funnit skäligt förorda. Mån¬
gen har dertill under de sednare riksdagarne varit lifligt genomträngd af den öfver-
tygelsen, att förslaget skulle funnit sin lyckliga lösning förnämligast derför, att ett
sådant tillförene eller vid 1868 års riksdag blifvit bifallet i båda Kamrarne utan
öfverläggning och således enhälligt. Men genom Lag-Utskottets försummelse vid sagde
riksdag att expediera beslutet till Kongl. Maj:t återkom frågan vid 1869 års riks¬
dag, då ett betänkande af Lag-Utskottet i samma ordalag som det af 1868 utan
öfverläggning afslogs i Första Kammaren, hvilket man torde kunna kalla besynnerlig
konseqvens, och vid sistlidne riksdag rönte jemväl ett likartad! förslag samma öde
i sagde Kammare, utan att dock dess motståndare i öfverläggningen, som då egde
Motioner i Andra Kammaren, N:o 15.
11
ram, anförde ett enda exempel, som kunde gifva anledning till förändrade åsigter
sedan 1868.
Enligt min uppfattning hade ett åläggande för innevarande Kiksdags Lag¬
utskott att befordra det 1868 försummade beslutet till Kongl. Maj:t varit det enda
och rätta, som nu i denna fråga bort vidtagas från Riksdagens sida, men då jag före¬
ställer mig, att Riksdagen vid närmare besinning icke skall kunna undgå att fullgöra
ett redan fattadt beslut, och då jag är öfvertygad om, att detta beslut har både bil¬
lighet och rättvisa för sig, får jag med anledning af det anförda vördsamt hemställa,
att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta och för Riks¬
dagen framlägga förslag till sådana förändrade stadganden an¬
gående deltagande i byggnad och underhåll af tingshus och
häradsfängelse, att dessa åligganden blifva för medlemmarneaf
tingslagen efter billiga grunder gemensamma.
Om remiss till Lag-Utskottet anhålles.
Stockholm den 19 Januari 1871.
Sven Nilsson,
i Efveröd.
N:o IS.
Hem L. J. Hierta: Om inrättande af notariatsbefattningar vid döm-
stolarne å landet samt om skyldigheten för dessa domsto¬
lar att oftare än nu sker hålla sammanträden.
En reform, hvarom man talat och skrifvit i mera än 50 år, är den om
domstolarnes förändrade organisation.
Redan år 1815 afgaf den då fungerande Lagkomitén till Kongl. Maj:t ett
betänkande angående domstolarnes organisation, hvilket gick derpå ut;