Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
1
]V:o 6.
Anis. till Riksd. Kansli den 20 Febr. 1871, kl. 6 e. m
Memorial, angående verkställd granskning af Riksbankens tillstånd och
förvaltning.
I och för deri undersökning af Riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning,
hvilken det, enligt instruktion, åligger Banko-Utskottet att verkställa, bär Utskottet
tagit kännedom dels al bankolullmäktiges till Utskottet vid Riksdagens början afgifna
och i Memorialet N:o 1 Riksdagen meddelade berättelse, dels' af sist församlade
Revisorers till Utskottet hänvisade berättelse angående Riksbanken, dels ock af full¬
mäktiges protokoll för år 18 70 samt styrelsernas öfver diskont- och lånekontor!!
till Utskottet afgilna berättelser rörande nämnda kontors förvaltning under det för¬
flutna året.
Da de olvan nämnda, för Riksdagen tillgängliga berättelserna synas innehålla
det hufvudsakliga af hvad i förvaltningen förefallit, inskränker Utskottet sig till om-
förmälande af några omständigheter, som kunna anses förtjena särskild upp¬
märksamhet.
Den 21 Juli beslöto bankofullmäktige att till förstärkning af den metalliska
valulan här på platsen skulle från London med snaraste indragas silfver till värde
af omkring 60,000 £ St Detta silfver afsändes från London under de sista da-
garne af Juli, vid hvilken lid silfverpriset derstädes utgjorde 611 pence pr uns
standard silfver.
Revisorerne hafva uti § 6 af deras berättelse anställt en beräkning af kost¬
naden lör delta silfver, enligt hvilken beräkning, grundande sig nå den kurs emellan
M, St. och sve..skt mynt, som vid tiden för silfver införseln kunde af banken betingas
Bill. till Riksd. Prof. 1871. 6 Sami. 1 Afd 3 Höft.
2
Banko- Utskottets Memorial N:o 6.
för korta vexlar å £ St., utfallit sålunda, att kostnaden utgjort för hvarje riksdaler
riksmynt 4,338 öre eller 4^ procent; och hafva Revisorerne, under anförande hurusom
detta silfver fallit sig vida dyrare, än de silfverposter, som förut från London hitförts,
fästat uppmärksamheten derpå, att delta varit beroende hufvudsakligen på det höga
silfverpriset vid liden för sillrets inköpande, samt med anledning häraf yttrat, att
då, enligt bankoreglementets föreskrift, alltid ett visst minimiförråd af guld och silfver
skall finnas i hanken, fullmäktige väl kunde blifva nödsakade att låta inköpa sådant,
utan afseende derpå, att prisförhållandena och vexelkurserna gjorde kostnaden derför
mer än vanligt stor; men att, sedan numera den förut stadgade inskränkningen, att
bankens guldförråd icke fick öfverstiga eu tiondedel af silfverförrådet, bortfallit, och
vid den tid, då nu ihågavarande förstärkning af metallförrådet blef påkallad, bankens
silfverförråd här på platsen, uppgående till öfver tf,500,000 R:dr, måste anses hafva varit
mer än tillräckligt till mötande af hvarje sannolikt kraf på sedelvexling mot silfver-
mynt, det med skäl kunde ifrågasättas att fullmäktige, då silfverpriset stod så högt,
bort taga i öfvervägande, huruvida det icke varit fördelaktigare alt indraga den er¬
forderliga metallförstärkningen uti guld; en fråga hvarom dock fullmäktiges protokoll
icke lemnade någon upplysning.
I anledning af hvad Revisorerne sålunda yttrat, hafva fullmäktige, uti 15:de §
af deras berättelse, erinrat och anfört: att när fullmäktige fattade beslut om den
ifrågavarande silfverindragningen, priset å silfver i London noterades till 60^ pence
och således vida under det pris, som det införskrifna siifret betingade; att under då¬
varande förhållanden en prisstegring visserligen var all befara, hvarföre reqvisilionen
verkställdes på telegrafisk väg, men all hanken det oaktadt kommit alt drabbas af
eu större utgift, än fullmäktige kunnat beräkna; att beslutet om indragningen föran¬
ledis hufvudsakligen af det jemväl slraxt derefter besannade antagandet om en star¬
kare tryckning på silfverförrådet och att anledning saknats att indraga guld, hvaraf
banken då innehade i myntad och omyntad form icke mindre än 143,000 carolir.er;
samt slutligen att, om indragningen endast haft till föremål alt hit under metallisk
form öfverflytta utrikes varande behållningar, sådant kunnat verkställas genom inköp
af guld, men att, så länge Riksbanken är skyldig att med silfver infria sina sedlar,
det, då metallförrådet här på platsen icke stiger högre, än alt det håller sig omkring
det för detsamma stadgade minimum, torde vara angeläget att den vida väsendlligare
delen utgöres utaf silfver.
Ehuru Utskottet icke delar fullmäktiges uppfattning att vid ifrågavarande till¬
fälle särskild anledning förefanns alt införskrifva silfver i stället för guld, finnei
Utskottet likväl fullmäktiges åtgärd icke vara af beskaffenhet a'.t böra till någon an¬
märkning föranleda.
Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
3
Uti §§ 7 och 10 åt fullmäktiges berättelse äro omförmälda de af fullmäk¬
tige under år 1870 beslutade förändringar uti in- och utvexlingsprisen å caroliner
samt de utländska guldmynlsorter, hvilka i hanken emotlagas.
Enligt hvad fullmäktiges berättelse upplyser, lörevar frågan härom senast
den 15 December, då förslag framställdes dels om nedsättning af in- och ulvexlings-
prisen öfverhufvud, dels om minskning af skilnaden emellan dessa pris.
Såsom hufvudsakligl skäl för eu prisnedsältning öfverhufvud anfördes, att de
dittills fastställda, till en del på vexelkurs^™ vid tiden för prisens bestämmande,
till en del på prisförhällandet emellan guld och silfver, grundade vexlingsprisen icke
mera öfverensstämde med de prisförhållanden (emellan silfver och guld), hvilka under
de senaste åren temligen stadigt gjort sig gällande, samt hvad särskild! angick
caroliner, alt eu minskning af skilnaden emellan in- och utvexlingsprisen vore nöd¬
vändig för att detta mynt skulle kunna få någon spridning.
Förslaget innehöll: att engelska sovereigns, hvarå prisen intill den 6 Oktober
1870 varit vid invexling R:dr 18 och vid utvexling ll:dr 18,15 samt från nämnde
dag respektive R:dr 17,95 och 18,10, skulle nedsättas till respektive 17,90 och
18; att franska 10-francs-stycken samt svenska caroliner, å hvilka invexlings-
priset var ' R:dr 7,15 och utvexlingspriset 7,20, skulle nedsättas till respektive
7,0 8 och 7,10.
Skiljaktiga meningar förekommo i flera delar.
Sålunda ansågo några ledamöter väl prisen å sovereigns böra nedsättas, men
deremot carolin- och francs-mynt kunna tills vidare bibehållas vid förut varande pris,
då någon olägenhet eller förlust för banken derigenom icke vore att befara samt
ändringar i earolinpriset, så vidt möjligt, borde undvikas; andra ledamöter åter an¬
sågo väl prisnedsältning böra ske såväl å sovereigns som å Irancs-mynt och caroliner,
men ville bibehålla den hittills varande skilnaden emellan in- och utvexlingsprisen.
Eu så ringa prisskilnad som 2 öre skulle väl, enligt dessa ledamöters åsigt, möjligen
kunna verka dertill, alt carolineu blefve något mera använd i rörelsen inom landet
än hvad hittills blifvit fallet; men dels funnes i och för sig svårligen giltiga skäl
att ådraga Riksbanken utgifter eller förluster för att bringa nyssnämnde mynt till
någon större cirkulation, dels syntes detta under nuvarande förhållanden långt ifrån
önskvärd!.
Hvilka skäl som än talade för utbytande af det nuvarande, på silfver grun¬
dade myntsystemet emot ett internationell guldinyntsystem, vore del, enligt deras
förmenande, långt ifrån eftersträfvansvärdl, att ett dubbelt myntsystem af både guld
och silfver vunne någon tillämpning; och så länge sill ver vore det lagliga myntet,
syntes det derföre ej ligga inom föremålen för Riksbankens sträfvande!) och uppoffrin¬
gar, alt på sin bekostnad söka bringa jemväl guldmynt i omlopp inom landet.
EU i .sammanhang med frågan om prisnedsältning framstäldt förslag, alt tiil-
lämpningen af beslutet härom skulle inträda först någon tid efter det samma beslut
4
Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
blifvit för allmänheten kungjordt, återtogs; och fullmäktige bestämde, såsom i deras
berättelse är omförmäldt, prisen på engelska sovereigns till 17,90 vid in-och! 8,0 5
vid utvexling; på franska 10-francs-stycken och caroliner till R:dr 7,10 vid in- och
7,15 vid utvexling.
Emot heslutet, i hvad detsamma angick utvexlingspriset å caroliner, anfördes
reservation af eu ledamot, som ansåg att delta, vid ett invexlingspris af R;dr 7,10,
bort blifva R:dr 7,12.
Revisorerne af Riksbanken hafva uti § 10 af deras berättelse, beträffande det
af fullmäktige anvisade arfvode för år 1869 till vexeldeputerades biträden, såsom en
ofullständighet med afseende å verifikationen för denna utgift anmärkt, alt icke någon
handling, som utvisade att, och emellan hvilka biträden berörda arfvode blifvit fördeladt,
funnes räkenskaperna Inlagd och att icke heller någon anmälan härutinnan till full¬
mäktiges protokoll sken.
I anledning häraf vill Utskottet tillkännagifva, att för fördelningen emellan
biträdena i och för vexelhandel af del utaf fullmäktige för år 1870 anvisade arfvode,
redovisning blifvit af vexeldeputerade i behörig ordning afgifven.
Uti 34 § af deras berättelse hafva sist församlade Revisorer, med anmälan,
att décharge åt styrelserna för diskontkontoret i Stockholm samt lånekontor^ i
Göteborg, Malmö och Wisby för deras förvaltning under år 1869 blifvit af de till
granskning af dessa kontor under nämnda år utsedda särskilda revisorer tillstyrkt,
tillkännagifvit, ad Revisorerne, efter lagen kännedom af de angående berörda gransk¬
ning afgifha berättelser, funnit desamma icke föranleda till någon erinran.
Vid sådant förhållande hemställer Utskottet,
!:o.
att Riksdagen må tillerkänna styrelserna öfver diskont kontoret i
Stockholm samt lånekontoren i Göteborg, Malmö och Wisby full
ansvarsfrihet för förvaltningen af dessa kontor under år 1869.
Vid sistförflulna riksdag beviljades åt fullmäktige ansvarsfrihet för förvaltnin¬
gen i sin helhet under år 1868, äfvensom för de beslut och åtgärder, hvilka finnas
antecknade i fullmäktiges protokoll för år 1869. Sedan numera sistnämnda års rä¬
kenskaper blifvit granskade af de år 1 870 församlade Revisorer, hvilka, under åbe¬
ropande af hvad i deras berättelse finnes omförmäldt, tillkännagifvit, att vid Riks¬
bankens förvaltning i öfrigt icke varit något ad erinra, få>' Utskottet, som vid den
nu verkställda undersökningen funnit fullmäktige hafva med omsorg och nit fullgjort
det dem anförtrodda uppdrag, hemställa,
I
Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
6
2:o.
atl ansvarsfrihet må beviljas fullmäktige för förvaltningen i sin
helhet under år 18(59, äfvensom för de beslut och åtgärder,
livilka finnas antecknade i fullmäktiges protokoll för år 1870.
Slutligen hör Utskottet tillkännagifva, alt Utskottet framdeles vid granskningen
af reglementet kommer att vidare pröfva de i llevisorernes och hankofullmäkliges
berättelser förekommande ämnen, hvilka kunna sådan pröfning påkalla.
Stockholm den 20 Februari 18 71.
J. v. Scliwerin,
Utskottets ordförande.
Reservation:
af Herrar Friherre von Schwerin, Ekman, von Ekrenheim, de Maré, Friherre
Peyron, Herr Geijer och Friherre Silfversköld, som, beträffande frågan om in- och ut-
vexlingsprisen å caroliner samt de utländska guldmynlsorter, hvilka i banken emot-
lagas, ansågo alt såsom Utskottets åsigt bort uttryckas, att eu önskvärd spridning
af guldmynt i landet skulle hafva af herrar fullmäktige främjats, om in- och ut-
vexlingspriset på caroliner hållits lika eller skilnaden åtminstone ej blifvil salt högre
än 2 öre.