ftnmlmfips-Utskott ris Memorial N:o 4.
N:o 4.
Ank. till Riksd. Kansli d. 1 April 1871, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af åter remiss i vissa delar af Bevillnings¬
utskottets Betänkande N:o 2, angående allmänna bevillningen.
Riksdagens Andra Kammare har till Utskottet återförvisat de i berörda
betänkande under punkterna N:is 1 ocli 2 framställda förslag, nemligen “att § 9
inom. 1 af Bevillnings-stadgan må erhålla följande förändrade lydelse: Bank, jern¬
väg s- och KmaZ-bolag, der bolagets rörelse drifves, vare sig vid hufvud-, afdelnings-
eller kommissions-kontor eller vid större och mindre stationer“; samt, och i följd
häraf, “att sista punkten af § 27 må få lyda: och bör sådant utdrag beträffande
bank, jernvägs- och UmaZ-bolag utvisa denua vinst, fördelad på hvart och ett af bo¬
lagets särskilda kontor eller stationer.“ Då likväl dessa förslag endast beröra frågan
om den ort, der bevillning bör 'påföras, och icke kunna anses medföra förändring
i grunderna för någon bevillning, sättet för deras tillämpning eller bevillningens
fördelning till utgörande, samt sålunda enligt 63 § Riksdags-ordningen genom
Första Kammarens beslut redan hafva förfallit, lärer någon åtgärd i anledning af
ifrågavarande återremiss icke kunna af Utskottet vidtagas; hvilket Utskottet *
får för Andra Kammaren anmäla.
Stockholm den 29 Mars 1871.
På Utskottets vägnar:
(lust. af Ugglas.
Reservation:
af Herr J. F, Geijer: “Om Bevillnings-Utskottets Betänkande, som med
10 röster mot 9 beslöts, skullo godkännas, har Riksdagen ej fattat bestämdt beslut,
Bill. till Riksd. Prof. 1871. 5 Samt. 1 Afd. 4 Höft.
2
Bevillnings- Ut skottets Memorial N:o 4.
ty Riksdagens Andra Kammare har ej bestämt om innehållet af 9 och 27 §§ af
den Bevillnings-stadga, som för år 1872 kommer att utfärdas. Bevillnings-förord-
ningen år nemligen ingen civillag, i afseende på hvilken gäller, att det förblifver
vid det gamla till dess öfverensstämmande beslut om ändring fattas af båda Kam-
rarne, utan dess stadganden gälla blott under den reglcringsperiod, för hvilken
de uppgöras. Ny Bcvillnings-förordning måste derföre uppgöras hvarje riksdag,
om den äfven göres lika med den gamla. Regeringsformen föreskrifver derföre^
71 §: att frågor rörande grunderna för någon bevillning, sättet för deras tillämpning
eller bevillningens fördelning till utgörande, i hvilka Kamrarne stadna i olika
beslut, som ej varda sammanjemkade, skola afgöras genom gemensam votering.
Det är sålunda icke grundlagens mening att, sedan ena Kammaren förkastat
ett förslag, detta skall anses förfallet och sålunda Medkammaren icke ens få fatta
beslut. Den ifrågasatta förändringen af 9 § rör en bestämmelse i andra artikeln,
hvilken innehåller sammanfattningen af bestämmelserna om inkomstbevillningens
fördelning, och måste sålunda ansos röra sättet för grundernas tillämpning och
bevillningens fördelning till utgörande, hvilket visas bäst deraf, att 1870 års Be-
v illnings-Utskott (so dess Betänkande N:o 3, pag. 4) och åtskilliga pröfnings-
komitéer hafva en åsigt om sättet för dess tillämpning, men Kammarrätten och
Kong!. Maj:t hafva eu annan. Denna paragrafs innehåll i 1872 års Bevillnings-
stadga kan således ej mot grundlagens tydliga bud anses hafva blifvit genom
första Kammarens beslut afgjord, utan måste den Andra Kammaren äfven beredas
tillfälle att derom fatta definitivt beslut. Bcvillnings-Utskottcts skyldighet hade
derföre varit, att i förevarande Betänkande uppmana Riksdagens Andra Kammare
‘‘W.<lfvcn i fråga om 9 och 27 §§ af den nya Bcvillnings-förordning, som för år
1872 kommer att utfärdas, fatta beslut. Då så ej skett, får jag deremot anmäla
mm reservation11.
Häruti instämma Herrar F. A. ForssbecJc, G. IJceggström, Pehr Ericsson och
J. W. Lundqoist.
Stockholm, tryckt hos C. W. Hagman, 1871.