' \
te 'i
Underdånigt Betänkande,
aigifvet
af de
för utredning af frågan om lindring i Båtsmansliållef
den. 4 December 1868 i nåder förordnade
Komiterade,
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN,
1871.
Innehåll.
Sid.
Inledning ■ 1.
Historisk öfversigt 3.
Tiden före Konung Carl XI:s anträde till regeringen år 1672 . . „
Tiden efter Konung Carl XI:s anträde till regeringen år 1672 . . 10.
Utredning af b åtsmans-rust- och r o tehåll ar e s rättigheter
och skyldigheter.................. . 18.
Båtsrnansrustningen ..................19.
Båtsmansroteringen..................37.
Ekonomisk Utredning.................41.
Båtsrnansrustningen..................51.
Båtsmansroteringen.................61.
Utredning af b åt smanshållets inverkan på Fattigvården ■ 67.
K omiterades Betänkande och Förslag..........72.
Båtsrnansrustningen ................73.
Båtsmansroteringen.................79.
Om förhållanden gemensamma för Båtsrnansrustningen och Båts-
mansroteringen..................81.
Storinäktigste, Allernådigste Kolning!
I anledning af väckta förslag om ändringar i landtförsvarets organisation
framställde den år 1807 församlade Riksdag, uti skrifvelse den 13 Maj samma
år, till Eders Kongl. Maj:t den underdåniga begäran, att då, för ett fullständigt
ordnande af Rikets försvarsväsende, en väsendtligt utsträckt allmän värnepligt utan
tvifvel vore af behofvet påkallad, men möjligen icke kunde genomföras med bibe¬
hållande af indelningsverket i dess nuvarande form, Eders Kongl, Maj:t täcktes
1
2
lata utreda och vid upgörande af nådigt förslag till arméens organisation taga i
öfvervägande, om och på hvad vilkor det nu på rote- och rusthållare hyllande be-
sväi måtte kunna lindras eller ock aflösas samt jemväl på öfriga samhällsklasser
föidelas; och behagade Eders Kongl. Maj:t under den 8 nästpåföljde Oktober åt
säl skilta Komiterade updraga att med Herr Statsrådet och Chefen för Landt-
föi sval s-departementet samt under hans ledning rådpläga rörande den af Riksda¬
gen gjorda framställning om lindring i det på rote- och rusthållare hvilande be¬
svär samt att uppgöra förslag till sådan lindring. Dessa Komiterade, livilka an-
sågo föremålet för sitt arbete, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, vara
allenast den del af indelningsverket, som afser insättande och underhåll af det
till landtförsvaret indelta manskap, afgåfvo härom underdånigt betänkande den
27 Maj 1868, hvilket Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang med nådig proposition
angående landtförsvarets ordnande, öfverlemnade till 1869 års Riksdag.
Under åberopande af de i förstberörda skrifvelse den 13 Maj 1867 anförda
skäl för lindring af rustnings- och roteringsbesväret i allmänhet, samt enär den ut¬
redning, som verkställts rörande samma besvär, icke omfattade båtsmanshållet,
hade emellertid Riksdagen i skrifvelse den 6 Maj 1868 i underdånighet anhållit,
att Edeis Kongl. Maj:t täcktes låta utreda på hvad vilkor det på rote- och rust¬
hållare hvilande båtsmanshållet kunde lindras eller ock aflösas samt jemväl på
öfriga samhällsklasser fördelas, äfvensom i nåder föreslå åtgärder, ledande dertill,
att likställighet med öfriga rust- och rotehållare i detta hänseende de båtsmans-
hållsskyldiga bereddes. I anledning häraf och enär Eders Kongl. Maj:t ansåg en
utredning af ämnet icke för närvarande böra sträckas till frågan om båtsmans-
hållets aflösning, faun Eders Kongl. Maj:t, enligt nådigt beslut den 4 December
samma äi, godt tillsätta eu Komité med uppdrag att företaga den af Riksdagen
begäida utredning i hvad den afsåg frågan om lindring i det på rust- och rote-
h al läte hvilande besväret af båtsmanshållsskyldigheten samt att förslag till sådan
lindring uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet ingifva, af hvilken
Komité Eders Kongl. Maj:t i nåder förordnade undertecknade att vara ledamöter.
Sedan åtskilliga för ifrågavarande utredning erforderliga upgifter, på Komi-
terades derom framställda begäran, genom Herr Statsrådets och Chefens för Sjö¬
föl svars-departementet åtgärd blifvit infordrade dels från vederbörande Stations-
befälhafvare i Stockholm och Carlskrona och dels från Eders Kongl. Maj:ts Befall¬
ningshafvande i de län, hvarest båtsmanshåll finnes inrättadt, hafva Komiterade
jemväl från Hushållnings-sällskapen i nämnda län och från tjenstemän vid statio¬
nerna i omförmälta städer inbekomma vidare uplysningar; och skola Komiterade
nu söka att utföra det arbete, som blifvit dem anförtrodt.
Innan likväl Komiterade gå till ämnets närmare behandling, utbedja de sig
att betiäffande det rätta begreppet om den inrättning i vårt fädernesland, som
benämnes indelningsverket, samt i fråga om åtskillnaden emellan rustnings- och
3
roteringsbesväret, bestående förnämligast deruti, att kronoräntor och stundom äf¬
ven tionde äro anslagna till understöd för utgörandet af det förstnämnda, få åbe¬
ropa hvad Komitén för utredning af frågan om rustnings- och roteringsbesväret
under landtförsvaret i sitt ofvannämnda underdåniga betänkande den 27 Maj 1868
i berörda afseenden meddelat, hvarvid allenast behöfver tilläggas, att de för rust¬
ningen under båtsmanshållet anslagna räntor utgå till hjelp för båtsmäns under¬
hållande i provinsen Blekinge och i Södra Möre härad af Kalmar län.
För att bereda någon kännedom om den grund, på hvilken båtsmanshållet
hvilar och om beskaffenheten af de särskilta delar, af hvilka denna inrättning be¬
står, hafva Komiterade trott sig böra lemna ett kort sammandrag af dess historia,
dervid, med hänsigt till den verkan, som Konung Carl XI:s kraftfulla styrelse utöf-
vade äfven på ifrågavarande del af landets försvarsverk, Komiterade skola fram¬
ställa sin berättelse i tvänne afdelningar, omfattande den första tiden före och den
andra tiden efter denna Konungs anträde till regeringen.
I.
Tiden före Konung Carl XI:s anträde till regeringen år 1672.
Bland de krigiska stammar, som bosatte sig i vårt land och slutligen sam¬
mansmälte till Sveriges folk, hade redan tidigt skyldigheten icke blott att värna
hembygden utan ock att på härfärd (^ledung) till utrikes ort följa Konungen blif¬
va erkänd och bestämmelser derom gifna i de lagar, hvilka, innan allmän lands¬
lag utfärdades, voro för de särskilta landskapen gällande. Dessa bestämmelser,
huru kortfattade och ofullständiga de än äro, gifva dock, jemnförda med de sam¬
tidiga i Norge och Danmark, en bild af gamla tiders krigsväsende. Till försvar
emot anfallande fiende skulle “fara både bonde och träl", gå man ur huset. Men
ville Konungen, i öfverensstämmelse med folkets för stridens äfventyr och ära böjda
lynne, med krig angripa sina grannar, då var det eu skyldighet och en heder för
de fria, vapenföra männen att lyda hans upbud.
En följd af landets till största delen kringflutna läge var, att i äldre tider
de utrikes krigstågen nästan uteslutande skedde till sjös. De stadganden, som i
landskapslagarna finnas om krigsväsendet, afse derföre egentligen sjörustningen.
I de vid Östersjön och kring Mälaren belägna landskapen från och med norra de¬
larna af Småland upp till Qvarken voro hundaren eller härader och skeppslag
skyldiga att utrusta vissa krigsfartyg samt att, efter indelning i hamnar eller ar
(= åror), i viss mon motsvarande sednare tids rotar, icke blott förse desamma med
krigsfolk och roddare utan ock till manskapets underhåll lemna matvaror eller
H. L.KgB.8.
Sdm. L. Ad-
dit. 1:1. och 3.
U.L.KgB.10:
I. Wml. II.
IigB. 7: 1.
Nordström
1: 106.
Calonius
i XXII.
Styffe.
Skand. 96.
Schlyter.
Ländsk, ind.
17. '
4
så kallad skeppsvist. Satt Konungen hemma i fred borde i stället för krigsrustnin¬
gen en viss skatt (= ledungslama) till honom erläggas. Den första upkomsten af
vårt nuvarande indelningsverk spåras sålunda till de äldsta tider, för hvilka vi
känna en ordnad samhällsförfattning i vårt fädernesland.
Den förmildring af sederna, som kristendomen medförde, inre stridigheter
inom landet, hvarigenom dess krafter borttogos, och en genom riddar-väsenhets
upkomst i 10:de århundradet förändrad krigskonst i Europa föranledde, i förening
med andra omständigheter, sjötågens afstannande och bragte den i landskapsla¬
garna stadgade krigsförfattningen på förfall. Frälserust-tjensten infördes för att
förse landet med rytteri och, i stället för de förra påbuden om krigsfolks upsät-
M. E. L. L. tande efter en viss indelning, tillkom den allmänna föreskriften i Konung Magnus
KgB. in. Erikssons Landslag af år 1347, att alla, som i Riket byggde eller bodde, skulle
vara Konungen till tjenst, särdeles vid landamäre^ för att värja landet, men ej
yttermer fara i härfärd utan egen god vilja. Samma föreskrift uprepades i Konung
CKgBLlIL' Christoffers Landslag af år 1442. Den inskränkning, som härigenom skedde i
Konungens förra makt att till krig utom landet upbåda folk, blef dock redan un¬
der tiden för Unionen med Danmark och Norge föräudrad i så måtto, att de tre
förenade rikena skulle vid inträffande krig understödja hvarandra.
Skyldigheten för kustlandskapen att till Rikets tjenst utrusta fartyg ansågs
likväl enligt gammal lag fortfarande äga bestånd. Af ännu befintliga handlingar
finner man nemligen, att understundom vissa orter befriades från sådan skyldighet
ökänd. Hist". em°f erläggande af en afgift, kallad snäckopenningar; år 1387 medgaf Konung Al-
I. XCII. brekt att Norrbo härad i Westmanland, som dittills hållit två snäckor — så kalla¬
des fartygen — till krigsbruk, icke skulle behöfva utrusta mera än en med dertill
hörande män och vapen, så länge frälsejorden vore frikallad från åliggandet att
utgöra skeppsvist; och under Konung Eriks af Pommern krig med Holsteinska Her-
Skand Hist’ ^Sarne oc^ Hanseförbundet var den Svenska flottan åren 1428 och 1429 upfordrad.
I. LXXXIV. Utrustningen beskrifves likväl såsom mindre god och besättningen bestod till stör¬
sta delen af oöfvade bönder och löst folk. De sjörustningar, hvilka sedermera
under Konung Carl Knutssons och Sten Sture den äldres krig mot Danmark och
Ryssland vid åtskilliga tillfällen ägde rum, synas likaså hafva, åtminstone till en
del, åstadkommits genom anlitande af kustlandskapens åliggande att anskaffa vissa
krigsfartyg.
Det sjöförsvar, som Riket vid Konung Gustaf Wasas upträdande på Sveriges
thron kunde inställa, befann sig i ett långt ifrån tillfredsställande skick. Han
sjelf sade derom, att då “höll man ganska ringa folk, item en hop skärjebåtar
och annat prackeri, der hvarken hjelp eller tröst medföljde". Men omsorgsfull i
allt, som lände till Rikets bästa, ordnade han äfven denna vigtiga angelägenhet.
Han anskaffade örlogsskepp och värfvade sjöfolk, som underhölls genom förlägg¬
ning i borgläger (= inqvartering) uti städerna och klostren samt hos presterska-
Nordström
I. 108.
pet. Kostnaderna för folkets värfning blefvo likväl stora och man kunde icke på¬
räkna att derigenom ständigt erhålla behöfligt antal. Det hlef således nödvändigt
att, likasom det skedde vid landtförsvaret, äfven för sjöförsvaret begagna utvägen
att anskaffa manskap genom utskrifning.
Detta sätt att, genom anlitande af den i landslagen stadgade allmänna vär-
nepligten, vid förefallande behof uttaga krigsfolk var icke någon ny sed. Redan
Konung Carl Knutsson hade vid sitt härtåg mot Skåne år 1452 utfärdat påbud
derom, innehållande, att sju bönder skulle upställa den åttonde samt förse sin
man med fulla vapen. Likaså förekomma utskrifningar af manskap under Sturar-
nes tid. Men som någon stående bär icke fanns, skingrades det utskrifua folket
efter slutadt fälttåg. Början till inrättandet af en sådan inhemsk krigsmakt. up-
rätthållen genom utskrifningar, skedde då Rikets Ständer på Riksdagen i Westerås
år 1544 beslöto, att hären vid afgång, som hastigt behöfde ersättas, skulle göras stJe™™an 1
fulltalig derigenom att i Småland hvar femte och i andra landsändar hvar sjette
man ingingo i krigstjenst.
Konung Erik XIV, hvilken för utförandet af sitt krig med Danmark ökade
landthären, satte äfven sjövapnet i en efter den tidens fordringar synnerligen akt¬
ningsbjudande ställning. Han bedref byggnaden af örlogsskepp med stor kraft Rabenius.
och upsatte till deras bemannande ett så kalladt skeppsregemente af 6,000 man.
Att detta sjöfolk, åtminstone till en del, anskaffades genom utskrifning, kan man hållet 16.
finna deraf, att Rikets Ständer vid Riksdagen i Stockholm år 1565 åtogo sig undsätta *
flottan med det folk, som fattades. Påföljande året förde Claes Christersson Horn Geijei- S S
68 örlogsskepp i sjön. Sedn. Afd.
Efter Konung Johan III:s anträde till regeringen synas utskrifningar hafva 11' 190'
blifvit mera använda för erhållande af behöfligt sjöfolk. Detta togs dels från stä¬
derna och dels, såsom i gamla tider, från landskapen utmed Östersjön och Mäla¬
ren, hvilkas sjövana inbyggare dertill befunnos mest dugliga. Men allmogen förde
klagomål öfver godtycklighet af Konungens tjensteman vid dessa förrättningar,
hvilket föranledde, att en Ordning för utskrifningarna, gällande för både knekte-
och skeppshöfvidsmän, utfärdades den 4 Januari 1577. I enlighet med densamma Rlk?' Reg'
skulle bofasta bönder, som icke hade någon legohjelp eller icke sutto flera på ett
hemman, förskonas från krigstjenst samt dertill tagas bondsöner, legodrängar samt Rusta. besv.
tjenstlöst och kringstrykande folk. Dock förbehöll sig Konungen medelst samma11”^"*
Ordning att, om högsta nöden fordrade någon allmän resning till Rikets försvar, Bet. sid. 8.
så att hvar tredje eller hvar femte man eller ock man af huset blefve upfordrad,
så borde alla Rikets inbyggare vara förpligtade och redo att afvärja Rikets skada
efter som Sveriges lag innehöll. Denna författning kan anses såsom den första,
hvarigenom utskrifningarna öfver hela Riket till fyllande af krigsmaktens behof af
manskap blefvo ordnade efter bestämd plan.
Underhållet af det sjöfolk, som genom utskrifningarna samlades, ombesörj-
fi
des under tjenstgöringstiderna af Kronan och deremellan genom förläggande i
borgläger dels i städerna och dels i landsorten. Men sedan ryttare och knektar
börjat afiönas genom skattefrihet å egna gårdar eller anslag af Kronans hemman
och räntor, sökte man ock att efter samma grund inrätta sjöfolkets aflöningssätt.
Styrmän, d. v. s. lotsar, som bodde i skärgården och vid skeppsleden, erhöllo fri¬
het från årliga skatter för sina hemman. Genom den af Konung Carl IX under
Stjernman den 9 Februari 1602 utfärdade Ordning för Fogdarna i Finland *) stadgades, att
I. 512. båtsmännen derstädes skulle för de af dem innehafda hemman förskonas från gär¬
der och ovissa besvär, men vara förpligtade att utgöra årliga räntan och deraf,
när mönstringar eller ock eljest lönetider kommo, blifva aflönade. Samma förord¬
ning uplyser derjemte, att så skedde i Sverge. Vid denna tid hade således äfven
för sjöfolkets underhållande början blifvit gjord till ett indelningsverk af den äldre
form, som, innan nämnda anstalt af Konung Carl XI omskapades, fanns för krigs¬
makten till lands. Men i allmänhet synes sjöförsvaret under Konungarna Johan
III:s, Sigismunds och Carl IX:s regeringar icke hafva varit föremål för någon större
omvårdnad.
Mera verksamt egnade Konung Gustaf Adolf sig åt ordnandet deraf. Genom
en Instruktion den 12 September 1623 för dåvarande Landshöfdingen i Finland
Riks. Reg. j>je]]{0 befallde Konungen, att, oberäknad! städernas båtsmän, derstädes skulle
i landsorterna upsättas och hållas 2 kompanier båtsmän, hvartdera till en styrka
af 400 man. Denna författning är af vigt såsom visande de först följda grunderna
för införandet af ett ständigt båtsmanshåll. Landshöfdingen skulle begifva sig ut
i skärgården och der socken för socken tingta med allmogen, hållandes dem före
att på det Kongl. Maj:t och Kronan måtte hafva stadiga och vissa båtsmän och
landet deremot för de idkeliga utskrifningarna blifva förskonadt, Kongl. Maj:t fun¬
nit för godt att åt alla dem, som ville hålla en båtsman åt Kongl. Maj:t och Kro¬
nan, öfverlåta ett hemman fritt, som rantade 18 daler i vissa och ovissa persedlar.
Räntade något hemman mera, det skulle till Kronan utgöras, räntade det mindre,
så skulle bonden erhålla fyllnad af andra räntor eller ock läggas honom ett annat
litet hemman till hjelp. Den bonde, som toge båtsmannen till sig, skulle blifva fri för
all utskrifning, gärd, landshjelp, byggningspenningar m. m. Deremot skulle bonden
hålla båtsmannen alltid redo till Kronans tjenst samt försörja honom med sex må¬
naders kost i sådana persedlar, som bonden och båtsmannen bäst kunde förena
sig om, eller, derest de icke vore ens, gifva båtsmannen 18 daler hvart år, när
han droge på tåg, dels uti vissa till värdet upgifna matvaror och dels uti pen¬
ningar. Hemma hos bonden skulle båtsmannen hafva kost emot skyldighet att
derföre tjena bonden och vara honom lydig till arbete; och skulle bonden, om
båtsmannen dog, sätta en annan i hans ställe. Detta allt skulle Landshöfdingen
*) Kallas af Stjernman origtigt Björneborgs Riksdagsbeslut.
7
framställa för allmogen och underrätta dem, huru lätt det för dem vore, att de
blefvo fria från utskrifning samt andra tungor och besvär. Ville allmogen sätta
sina egna söner och mågar till båtsmän, skulle det stå dem fritt, äfvensom, derest
någon ung bonde sjelf ville tjena som båtsman och besitta hemmanet samt om
sommaren bruka det genom sin hustru och sina barn, det skulle vara honom med-
gifvet. Derjemte stadgades, att indelningen skulle göras efter viss ordning och
officerarne tilldelas större räntor.
Lika instruktioner utfärdades vid samma tid för Landshöfdingen i Upland,
Gabriel Oxenstjerna, hvars län äfven omfattade Söder Törn, samt för Ståthållaren
på Åland, Stellan Mörner. I den förra orten borde, såsom i Finland, 2 kompa¬
nier och på Åland ett sådant, hvardera på 400 man, upsättas.
I afseende på det båtsmanshåll, som utgjordes- af städerna i Riket, skedde
en vigtig förändring. Sedan nemligen vid 1610 och 1617 årens Riksdagar borger-
skapet åtagit sig en viss utskrifning efter mantalet (= hufvud-talet) hade städerna
vid 1624 års Riksdag, emot åtnjutande af frihet från landshjelp, båtmanspenningar, stjernman 1.
och utskrifning, för två års tid beviljat eu summa af 33,888 daler kopparmynt till
underhåll af ett båtsmanskompani, men nu förbundo sig städernas fullmäktige ge¬
nom beslut i Stockholm den 28 Januari 1629, att, emot frihet från utskrifningar,
årligen hålla ett bestämdt antal godt och dugligt sjöfolk, genom hvilket åtagande
båtsmanshållet för städerna förvandlades till det ständiga besvär, som de i sådant
afseende ännu äro underkastade.
Den ofvannämnda af Konung Gustaf Adolf anbefallda Båtmansindelningen
i vissa orter synes likväl aldrig hafva fullständigt gått i verkställighet. Måhända
befanns den icke fullt ändamålsenlig eller saknades erforderliga tillgångar af hem¬
man och räntor. Men efter hans död beslöt Förmyndareregeringen för hans omyn¬
diga dotter, Drottning Christina, att ställa båtsmanshållet på ständig rotering.
Denna åtgärd hade redan på några ställen blifvit försökt. På Åland hade sålunda
allmogen år 1612 fritagits från utskrifning emot skyldighet att utrusta 100 båts¬
män, men aftalet derom var allenast tillfälligt, ty snart derefter finner man ut¬
skrifning i denna ort hafva ägt rum. Men enligt Kongl. Brefvet den 12 Oktober
1619 hade skärkarlarne i Skällviks Socken i Östergötland vunnit lika befrielse
emot vilkor att framgent för hvar rote hålla en båtsman vid Stockholms Skepps-
gård, hvilka karlar de sjelfve skulle löna och kläda. Nu föreskref Regeringen år
1634 att under båtsmanshållet skulle läggas och roteras de utmed sjösidan belägna
socknar och landsdelar, deribland äfven Öland och Tjusts härad, i hvilka orter
knektarne skulle tagas till båtsmän; och updrogs genom instruktioner af den 1
December samma år åt utsedda skepps-officerare att med tillhjelp af ståthållarne
i orterna härom afhandla med allmogen. Fyra bönder, så skatte som krono,
borde hålla en duglig båtsman samt då han under vintern vore hemförlofvad gifva
honom hemkall emot skyldighet för honom att arbeta hos roten; skolande helst
762. 773.
Rabenius.
Om
Båtsmans¬
hållet. 20.
Rabenius.
Om
Båtsmans¬
hållet. 20.
Rabenius.
Om
Båtsmans¬
hållet. 21.
Rådsprot.
31 * Okt.
1634.
Riks Reg.
(N:o 1.1
8
Amiralit.
Hufvudbok
är 1638.
Riks Reg.
Rabenius.
„ 0m
Båtsmans-
hållet. 24.
två helgärds- och två halfgärdsbönder sammansättas om en båtsman. Der all¬
mogen bejakade detta, skulle dem försäkras, att hvarje bonde skulle för sig sjelf
samt för en dräng och en pojke vara befriad från utskrifning. Om båtsmannen
dog, borde rotehållarne åter fylla hans plats med annan duglig karl. I lika måtto
skulle upgöras med frälsebönderna, dock så att dessa inom den så kallade friliets-
milen från adelns sätesgårdar skulle blifva tolf och utom densamma åtta om un¬
derhållet af en båtsman.
Till ständigt båtsmanshåll inroterades i följd häraf vissa sjösocknar i pro¬
vinserna Upland, Södermanland, Östergötland, Småland med Öland, Westergöt-
land, Helsingland, Medelpad och Ångermanland äfvensom Åland och orter i Fin¬
land. Af det sjöfolk, hvilket sålunda erhölls, samt städernas båtsmän och ett
antal förhyrda, bildades till tjenst på flottan tre båtsmans-regementen och tre
kompanier bösseskyttar, hvilka år 1638 utgjorde eu styrka af tillhopa 3,379 man
utom befäl.
I det att båtsmanshållet i landsorterna på detta sätt ställdes på rotering
uphörde den organisation deraf efter det äldre indelningsverkets form, som Ko¬
nung Gustaf Adolf vidtagit. De i sistnämnda ändamål anslagna kronoräntorna
blefvo till Amiralitetet indragna.
Deremot fortskred man vidare med att ordna och tillöka båtsmansroterin-
gen. Kommissarier tillsattes att enligt instruktioner af den 14 December 1640
i kustorterna till Amiralitetet afdela de socknar och byar, som lågo närmast sjön.
Dervid skulle afseende icke fästas på, att socknarna delades och ej heller derpå,
att orter tillförene legat under Amiralitetet, åt hvilket ingen by, belägen längre
än en mil från sjön, borde tilldelas. De tre båtsmansregementena skulle förstär¬
kas medelst flera socknars och byars inroterande; och borde i Norrland 5 skatte-
och kronobönder sammansättas om eu båtsman, men i öfriga orter bibehållas den
förra bestämmelsen om 4 bönder på hvar rote, samt frälset utom frihetsmilen ro¬
teras till hälften emot skatte och krono. Så länge bönderna anskaffade och höllo
båtsmän skulle utskrifningen uphöra. Sedermera åtogo sig städerna under kriget
åren 1643 och 1644 att först till hälften och sedan till fullo fördubbla antalet af
sina båtsmän, dock med förbehåll, att vid blifvande fred blifva från denna tillök¬
ning befriade. Efter dessa åtgärder hefunnos de tre båtsmans-regementena år
1644 upgå till 5,160 man, af hvilka 2,723 tillhörde landtroteringen och de öfriga
voro dels städernas, dels värfvade båtsmän. Till det första af dessa regementen
hörde båtsmännen från Stockholm, Wermdön, sjösocknarna i Södertörn samt stä¬
derna och sjösocknarna i Södermanland, Östergötland, Småland och Öland; till
det andra båtsmännen från Åland samt städerna och båtmanssocknarna i Finland
utom Österbotten; och till det tredje båtsmännen från Roslagen, städerna i Up¬
land, Westmanland, Nerike och Wermland, Westergötland, Hedemora stad samt
städerna och båtsmanssocknarna i Wester- och Österbotten.
9
Sedermera blef genom Kongl. Resolutionen den 9 Januari 1646 äfven Gott-
land lagdt till båtsmanshåll, hvarunder denna ö, med undantag af en kort mel¬
lantid åren 1660—1664, under hvilken den var tillslagen landtmilitien, derefter för-
blifvit roterad; och befallde Kongl. Maj:t genom Bref till Kammar-Collegmm den 7
Februari 1653 att ordentliga jordeböcker öfver de socknar och hemman, som lydde
under Amiralitetet och Sjöstaten, skulle uprättas och Kongl. Maj:t till underskrift
öfverlemnas.
Jemväl i afseende på det inbördes förhållandet emellan rotebönderna och
båtsmännen meddelade Regeringen noggrannare bestämmelser, än förut varit gifna.
Medelst en den 12 Februari 1636 utfärdad Båtsmans-Ordning, gällande för Sverige
och Åland, föreskrefs att en gift båtsman med eget hemvist skulle, då han hem¬
kom från tåg, hafva 4 daler silfvermynt och lika mycket om våren, då han upfor-
drades, eller tillhopa 8 daler silfvermynt om året, men ogift båtsman skulle af ro¬
tebönderna under den tid, som han vistades hemma, uppehållas med fri kost, emot
att han till dem utgjorde arbete, samt om våren vid upfordringen undfå 4 daler
silfvermynt eller ock så mycket i kost, som derpå kunde belöpa. Till dessa stad-
ganden kom genom Kongl. Resolutionen den 14 Februari 1653 det synnerligen vig¬
tiga om roteböndernas skyldighet att bestå båtsmännen torp. Ehuru Kongl. Maj:t.
heter det, gifvit befallning, att hvar man af sjöfolket, som hade hemkall, skulle
blifva boende och hafva sitt hemvist, der hans hemkall vore, hade sådant likväl
på många orter icke blifvit efterkommet. Orsak dertill hade varit, dels att båts¬
männen mångenstädes icke tillåtits förblifva hos sina rotar, dels ock att rotarna
icke voro så lagda, att deras båtsmän eller bösseskyttar kunde blifva hos dem,
utan den ene bonden bodde i en by och socken och den andre i en annan. Kongl.
Maj:t fann ock derföre godt förordna, att Amiralitets-Collegium skulle genom
särskilta kommissarier eller utskickade officerare låta i orterna lägga rotarna så,
att de bönder, som bodde närmast hvarandra, tillsammans höllo båtsman, hvilken
hos dem borde hafva mulbete för en eller högst två kor och några får, men sjelf
förskaffa sig vinterfodret för samma boskap genom arbete; och förklarade Kongl.
Maj:t tillika, att roten skulle vara pligtig förse båtsmannen med nödtorftiga hus,
bestående af stuga, fähus och pörte, dem han sedan borde vidmakthålla.
Redan vid denna period och tidigare än sådant med knektehållet inträffade
hade sålunda det ständiga båtsmanshållet i alla hufvudsakliga delar blifvit utveck-
ladt till det skick, som det ännu har. Hemman och gårdar i de för sjöförsvarets
underhåll afsedda orter voro indelade i rotar, af hvilka en hvar upsatte sin båts¬
man. Denne åtnjöt af roten bostad och lön samt tjenade till dess han afskeda-
des eller med döden afgick, hvaremot rotebönderna voro fritagna från utskrifning.
Kontrakt med allmogen synas dock icke hafva varit uprättade, utan vilkoren inne¬
fattades i de af Regeringen utfärdade författningar och rotarnas antal och sam-
2
Gynther.
4. 61.
Riks. Reg.
(N:o 2.)
Amiral-Coll.
Reg.
Riks. Reg.
10
mansättning funnos angifna i deröfver upgjorda rullor och förteckningar. Då
Konung Carl XI vid sitt stora arbete med indelningsverkets omskapande företog
hvad som rörde sjöförsvaret, behöfde han således i afseende på båtsmansroterin-
gen föga annat åtgöra än meddela de närmare bestämmelser, som tidsförhållan¬
dena och god ordning kunde påkalla.
II.
Tiden efter Konung Carl XI:s anträde till regeringen år 1672.
I sammanhang med förläggandet af flottans hufvudstation från Stockholm till
Carlskrona, hvarom föreskrift gafs genom Kongl. Brefvet den 5 December 1675,
upstod behofvet att i trakten af sistnämnda stad hafva ett stort antal båtsmän att
tillgå. Väl hade straxt efter freden i Roeskild Amiralitets-Collegium genom Kongl.
Resolutionen den 14 Juni 1658 fått befallning att i fråga om båtsmanshåll inrät¬
tande i Blekinge öfverlägga med General-guvernören, men någon indelning eller
ständig rotering för detta ändamål hade icke kommit till stånd. Sedermera hade
genom Kongl. Resolutionen den 10 December 1674 förordnats, att utskrifning i
denna ort skulle ske på samma sätt som i det öfriga Sverige var antaget samt
att provinsen borde läggas till båtsmanshållet. Uppå hemställan af Amiral-Gene¬
ralen Grefve Hans Wachtmeister beslöt nu Konung Carl XI, enligt allåtet Bref
Gynther. Jen 18 Februari 1681, att båtsmansrotarne i Norrland och en del af Finland skulle
2 3oy
sättas på vakans samt manskapet öfverföras till Blekinge och Södra Möre härad
af Kalmar län för att indelas till underhåll inom nämnda landsdelar, af hvilka äf¬
ven den sednare, jemlikt Kongl. Resolutionen den 10 December 1664, ansetts böra
tilldelas båtsmanshållet, ehuru beslutet icke gått i verkställighet. Men som till¬
räckligt antal hemman till inrättande af rotehåll icke fanns att tillgå, föreskrefs,
att, med användande af Kronans räntor till understöd, båtsmanshållet i sagda or¬
ter skulle ställas på rustning. Indelningen påbörjades således, men dervid följda
Riks. Reg. grunder befunnos vara allmogen för tunga, hvarföre Konungen den 1 Augusti 1683
(N:o 3.) utfärdade nya särskilta instruktioner för vederbörande Landshöfdingar och Kom-,
missarier. I öfverensstämmelse med dessa fortsattes arbetet med indelningen och
afslutades i Blekinge år 1684 samt nästan samtidigt i Södra Möre, hvarefter rust-
hållarnes och båtsmähnens inbördes rättigheter och skyldigheter ordnades genom
I de för samma orter ännu i väsendtliga delar gällande särskilta Kong]. Förordnin-
1455—1459. gärna af den 27 April 1685. Sedan några "ytterligare jemkningar ägt rum fast-
Riks. Reg. ställdes slutligen indelningsverket för Södra Möre den 23 Oktober 1694 och för
(Nås 4 o. 5.) Blekinge den 22 April 1696.
11
Den styrka af indelningsbåtsmän, hvilken härigenom af krono- och krono-
skattehemman upsattes i Blekinge, fördelades på tre kompanier nemligen:
Första kompaniet.................... 500 man.
Andra „ 490 „
Tredje „ 510 „
tillhopa 1,500 man.
Och bildades af de i Södra Möre härad på hemman af nyssnämnda natur
indelta båtsmännen likaledes tre kompanier, nemligen:
Första kompaniet.................... 268 man.
Andra „ ............. 280 „
Tredje „ .................... 253 „
tillhopa 801 man.
Härtill kom i begge orterna det manskap, som frälsehemmanen borde ut¬
göra under båtsmanshållet. Sådana hemman blefvo icke indelta till rusthåll utan
roterade i likhet med hemman i allmänhet inom riket samt upställde i Blekinge 27
båtsmän, nemligen 14 vid Första, 1 vid Andra och 12 vid Tredje kompaniet, samt
i Södra Möre, 15 båtsmän, af hvilka 6 tillhörde det Första, 7 det Andra och 2
det Tredje kompaniet. Om dessa roteringsbåtsmän skola Komiterade längre fram
lemna vidare upplysningar.
Sammanlagda antalet af indelnings- och roteringsbåtsmän upgick sålunda:
i Blekinge.................. . . . till 1,527 man,
i Södra Möre
816
5?
tillhopa 2,343 man.
Numera är, jemlikt Kongl. Brefvet den 19 November 1845, det Blekingska
båtsmanshållet deladt i sex kompanier, nemligen:
Första kompaniet.................... 263 man,
Andra
Tredje
Fjerde
Femte
Sjette
228 „
257 „
257 „
244 „
278 „
tillhopa 1,527 man.
Genom indelningen och de i sammanhang dermed gifna författningar ålades
rusthållaren under båtsmanshållet i Blekinge och Södra Möre att, hvar för sitt
rusthåll, till kronans tjenst upställa samt städse hålla mönstergill båtsman och
förse honom med löneförmåner. Men i stället bestods rusthållaren jemte befrielse
från rotering, ett visst räntebelopp, lämpadt efter hvarje rusthålls behof af under¬
stöd. Den betydliga styrka af manskap, som man fann nödigt att hafva förlagd
uti omförmälda landsorter, kunde nemligen, såsom redan blifvit antydt, af brist på
12
Gynther.
426.
Gynther 4
62.
tillräcklig jordegendom, derstädes icke upsättas efter de i Rikets öfriga sjöprovin¬
ser följda grunder för båtsmansrotering, utan man nödgades till hvarje båtsmans-
nummer indela mindre sådan egendom. Hjelp till båtsmanshållet lemnades der¬
före medelst berörda anslag af hemmansränta, hvilket icke ägde rum vid roterin-
gen. Detta anslag skulle rusthållaren bekomma i första rummet af räntan å sitt
eget hemman, men om denna ränta öfversteg hvad som bestods för båtsmannen,
fick rusthållaren icke behålla öfverskottet utan borde utbetala detsamma. Om den
understeg anslaget, skulle han erhålla ett bristen motsvarande belopp af annan
hemmansränta.
I Blekinge kallades hvad rusthållaren sålunda af sitt eget hemmans ränta kom
att utbetala för öfverskottsränta och hvad han i anseende till otillräckligheten af
den egna hemmansränta!! fick i tillskott för tillskottsränta. Som de ifrån rusthålls-
hemmanen utgjorda öfverskottsräntorna dock icke till fullo uppgingo till livad som
i tillskottsräntor borde komma svagare rusthåll till godo, anvisades till fyllande af
bristen, räntorna af åtskilliga mindre icke indelta lägenheter, hvilka räntor be¬
nämndes reserv-räntor; och ingingo således i beloppet af tillskotträntorna både
öfverskotts- och reservräntor, men de sistnämnda voro af föga betydenhet. Inom
Södra Möre åter kallades både de räntor, som rusthållaren utgaf från sitt hem¬
man, och de, som han erhöll, för tillgiftspenningar. För öfrigt förekommer äfven
den skiljaktighet emellan förhållandena uti ifrågavarande orter, att öfverskottsrän¬
torna i Blekinge icke utgå från ett till annat bestämdt hemman, hvilket deremot
är fallet med tillgiftspenningarna i Södra Möre.
Af det anförda befinnes; att emellan båtsmansrustningen i Blekinge och
Södra Möre, å ena sidan, samt rusthållsinrättningen för kavalleriet i det öfriga
Sverige, å den andra, den åtskillnad äger rum, att för båtsmansrustningen inga
särskilta augmentshemman äro anslagna, utan samtliga krono-och kronoskattehemman
iudelta till rusthåll.
Samtidigt med åtgärderna för Blekinges och Södra Möres indelning till rust¬
ning under båtsmanshållet efter ofvanföre upgifna grunder, ordnade och förbättrade
Konung Carl 1XI den ständiga båtsmansroteringen i andra Sveriges sjöprovinser
och införde sådan der den förut icke fanns. Denna inrättning hade redan under
Konung Carl X:s krig vunnit en icke ringa utvidgning, i det att, likasom borger-
skapet i städerna hade gjort åren 1643 och 1644, jemväl de öfriga Riksstånden
ingingo på att så länge kriget räckte upsätta ett fördubbladt antal båtsmän i de
till ständigt båtsmanshåll inroterade landskapen. Men i följd af besluten vid 1683
års Riksdag blef båtsmansfördubblingen under krigstid en stående skyldighet för
rotehållet, ehuru den på en del orter lindrades, såsom på Gottland, hvarest den
utgick med allenast halfva antalet af de ordinarie båtsmännen.
Med iakttagande af detta ökade åliggande för rotehållaren och i öfverens-
gtämmelse med särskilta instruktioner för utsedda kommissarier blef derefter un-
13
der de närmast påföljande åren roteringen för det ständiga båtsmanshållet dels
jemnkad och dels ånyo uprättad i de gamla svenska provinserna Småland, Gott- Gynther. 2.
land, Öland, Östergötland, Westergötland, Södermanland, Upland med Roslagen 426'
och Norrland. Lika litet som tillförene blefvo likväl härvid några verkliga kon¬
trakt med rotehållarne upgjorda om åliggandet att i stället för utskrifning hålla
visst manskap, utan deras skyldighet i detta hänseende synes hafva betraktats så¬
som redan åtagen. Endast med inbyggarne i de Norrländska orterna slötos skrift¬
liga aftal om båtsmännens aflönande och underhåll, Indika af Kongl. Maj:t den 2 Bgfk. I. 2.
Mars 1688 fastställdes, hvaremot för de öfriga af omförmälda provinser föreskrif- ^94.
ter i sådant afseende meddelades genom en den 23 Maj 1690 utfärdad Kongl. Bgfk- I. 2.
Förordning. i*12.
Bland de från Danmark vunna landskapen hade Bohuslän straxt efter dess
införlifvande med svenska kronan blifvit lagdt under Amiralitetet jemte det att
rytteri derstädes tillika indeltes. Nu blef år 1685, jemlikt upgjordt kontrakt med
Ridderskapet och Adeln, Ofrälsemän, som besutto frälsejord, samt Allmogen å Bgfk- I. 2.
skatte och krono, en ständig båtsmansrotering efter gårdatal inrättad i provinsen, 1400'
men nämnda kontrakt vann dock icke stadfästelse förr än genom Kong! Resolu¬
tionen den 16 Januari 1739. Halland hade väl i början ansetts] böra få båtsmans-
rustning, men beslutet derom gick ej i verkställighet, utan i stället blefvo 4 kom¬
panier af ett kavalleri-regemente, sedermera benämndt Enke-Drottningens Lifrege¬
mente, hvars återstående 4 kompanier voro förlagda i Bohuslän, indelta i Norra
Halland, och södra delen af denna provins betalade utskrifningspenningar i stället
för att upsätta manskap. Öfver rusthållens svaghet och oförmåga att hålla ryt¬
tare förde dock rusthållarne en fortsatt klagan, hvilken föranledde att efter Konung
Carl XIIis död man år 1720 beslöt Norra Hallands indelning till båtsmansrustning Gynther 4.
i likhet med hvad som skett i Blekinge och Södra Möre. Men äfven detta beslut
kom icke till stånd, utan krono- och kronoskatte-allmogens i provinsen hemman
blefvo, jemlikt ett den 9 Maj 1726 uprättadt och, samtidigt med det för Bohuslän, Bgfk. I. 2.
af Kongl. Maj:t den 16 Januari 1739 stadfästadt kontrakt, roterade till ständigt 1408,
båtsmanshåll. Enligt Kongl. Instruktionen den 13 Maj 1725 hade äfven utsockne- Gynther. 4.
frälsehemmanen i orten bord! underkastas rotering, men frågan derom upsköts
redan året derpå och blef efter flera omvexlande beslut först genom Kongl. Kun¬
görelsen den 18 April 1854 på det sätt afgjord, att nämnda hemman förklarades
skyldiga till rotering, dock med rättighet för hemmansägarne att i krig och fred
betala vakansafgift med hälften af det belopp, hvartill rotevakansafgiften för en
båtsman i länet upgår. Grunden till denna eftergift låg i antagandet att frälset
under äldre tider vanligen skulle varit underkastadt rotering till endast hälften
emot krono och skatte, men verkliga förhållandet är dock att Konung Carl XI
häruti gjorde ändring, så att, jemlikt Kongl. Brefvet till Kammar-Collegium den 2'
14
20 December 1693, frälse! lika med krono och skatte deltager i det ständiga båts¬
manshåll.
Genom dessa åtgärder i förening med åtskilliga delvis gjorda förändringar
upställdes följande roterade båtsmans-kompanier, nemligen:
Tjusts kompani..................118 man,
Smålands „ 121 „
Östergötlands „ 194 „
Södermanlands Första och Andra kompanier.......... 276 „
Roslags Norra och Södra „ 529 „
Ölands Första och Andra „ 263 „
Gottlands Första och Andra „ 260 „
Bohusläns Första och Andra „ . . l....... 469 „
Hallands Norra och Södra „ .... -..... 364 „
Westergötlands kompani ............., . . . . 87 „
Norrlands Första och Andra kompanier............ 662 „
tillhopa 3,343 man;
dock hafva bägge Roslags och bägge Norrlands kompanierna i sednare tider blif-
vit hvartdera delade i tu, så att båtsmansroteringen i de förenämnda landskapen
numera omfattar 22 kompanier. Till denna styrka kom under krig fördubblings-
eller extra ordinarie båtsmännen, hvilka, utom på Gottland, der rotehållarne i af¬
seende på detta manskaps upsättande åtnjöto förut omtalade lindring, samt i Bo¬
huslän och Halland, i hvilka provinser fördubblingen enligt kontrakten icke ägde
rum, borde utgå af hela båtsmansrotehållet till lika antal, som de ordinarie båtsmän¬
nen, och sålunda lemnade en ansenlig förstärkning till flottans bemanning.
De skyldigheter, hvartill rotehållarne genom den ständiga båtsmansroterin¬
gen blefvo förbundna, voro hufvudsakligen lika med dem, som ålades båtsmansrust-
hållarne, eller att till statens tjenst städse hålla en mönstergill båtsman och bestå
honom erforderliga löneförmåner. Skiljaktigheten emellan roteringen och rustnin¬
gen under båtsmanshållet ligger således egentligen deruti, att, såsom redan är
uplyst, mindre jordegendom blifvit indelad på rustningen än på roteringen, samt
att den förra inrättningen i stället fått ersättning i kronans räntor.
Roteringen för båtsmanshållet verkställdes i likhet med den för knektehållet
efter den uppskattning, som kommissarierna i betraktande af hemmanens godhet
ansågo rättvis och billig. Man finner således icke något visst mantal hvarken på
den ena eller andra orten hafva derför tagits till grund och Konungen förklarade
Stjernmanll. ock genom Resolutionen på Allmogens besvär den 3 Januari 1683, § 28, att huru
1949. glädje stå i rote kunde för allmogen, som båtsmanshållet vore underkastadt, in¬
tet något i gemen stadgas, utan det måste blifva efter Kongl. Maj:ts instruktion
deröfver gifven för hvar landsort.
I det att utskrifningarna, hvilka de första Konungarna af Wasaätten vid ord-
15
nandet af varf sjöförsvar brukade för att anskaffa nödigt sjöfolk, upbörde såsom
förenade med stora svårigheter och i flera hänseenden betungande för landets
inbyggare, samt den åtgärd i stället vidtogs att efter angifna grunder indela jord-
egendom till underhållande af visst antal båtsmän, så förvandlades den personliga
skyldighet till krigstjenst för rekrytering af manskapet å Rikets skeppsflotta, hvil¬
ken dittills ålegat kustprovinsernas manliga befolkning, till en beskattning på der¬
varande jord, eller, med andra ord, den personliga krigstjenstskyldighet, som i
nämnda hänseende ägde rum, öfvergick till ett realt besvär vidlådande egendomen
och förenadt med dess besittning. I denna egenskap sammanhänga alltså båts-
mansrustningen och båtsmansroteringen med landets allmänna beskattningssystem.
Från ifrågavarande besvär äro likväl inom berörda provinser sådana hem¬
man befriade, som i allmänhet äro undantagna från ordinarie rotering till knekte¬
håll, såsom frälsesäterier, rå- och rörshemman, kungs- och kungsladugårdar m. fl.,
äfvensom särskilt frihet i nämnda hänseende njutes af vissa orter, såsom Färentuna
härad i Stockholms och Tynderö socken i Westernorrlands län.
Städerna i Riket hade, såsom ofvanföre blifvit anmärkt, redan år 1629 åta¬
git sig att emot befrielse från utskrifningar årligen hålla ett bestämdt antal godt
och dugligt sjöfolk till Rikets tjenst. Försumlighet å deras sida att fullgöra detta
åtagande föranledde väl till en början utskrifningarnas förnyande, men vid 1632
års Riksdag bekräftade städerna ytterligare sin omförmälda förpligtelse, hvilket
sedermera fortfarande skedde å flera efterföljande Riksdagar till dess att genom1
Riksdagsbeslutet af år 1683 § 17 och Kongl. Brefvet den 18 Februari 1686 städer¬
nas ständiga båtsmanshåll kan betraktas såsom behörigen stadgadt; och utfärdade
Konungen den 23 Maj 1690 en Förordning om hvad deras ordinarie och fördubb-
lingsbåtsmän borde undfå i lön, beklädnad och underhåll. Sedan ön Wisingsö,
hvilken i enlighet med Kongl. Resolutionen den 22 December 1682 varit befriad
ifrån båtsmanshåll i fredstid, blifvit inroterad att hålla 12 båtsmän bland städernas,
befanns den styrka, hvilken städerna i förening med nämnda ö borde uppsätta,
utgöra 892 ordinarie och 877 fördubblingsbåtsmän eller sammanlagdt 1769 man.
Mot slutet af Konung Carl XII:s regering vidtogs år 1717 den förändring,
att de trenne båtsmansregementena delades i flera mindre under olika benämnin¬
gar såsom “sluproddare-regementet11, “sjögaste-regementet11, “entergast-regemen-
tena“, “enterkarla-regementet11, m. fl., men denna inrättning förföll snart och man
återgick till det förra förhållandet. Längre fram uphörde båtsmanskompaniernas
sammansättning till regementen och hela sjömilitien ställdes i 8 fördelningar, hvar
med sin fördelningschef. Slutligen infördes fördelning på distrikt, men de sär¬
skilta organisationer, hvilka i detta afseende tid efter annan blifvit vidtagna med
båtsmanshållet, ligga icke inom området för Komiterades arbete, hvarför de här
böra lemnas å sido. Till detta arbete hörer deremot att vidare redogöra för så¬
dana tilldragelser och åtgärder, som på båtsmanshållet, i dess egenskap af ett
stjernman II.
1987.
Gynther. 7.
768.
Gynther. 8.
433.
Wijkander.
252.
16
Bgfk. I. 2.
1073. 1079.
Bgfk. I. 2.
1087.
jorden vidlådande besvär, utöfvat verkan, och derom förekommer ännu åtskilligt
att erinra.
Med anledning af hvad Rikets Ständer vid Riksdagen åren 1809—1810 derom
framställde beslöt Kongl. Maj:t, jemlikt Kongl. Kungörelsen den 23 April 1811,
bland annat, att fördubblingen af manskapet vid båtsmansrotehållet samt dåvarande
vargering vid soldatrotehållet skulle uphöra. Detta beslut var af så olika infly¬
telse på nyssnämnda inrättningar, att närmare uplysningar derom äro behöfliga.
Det har ofvanföre blifvit omnämnt, att, sedan båtsmansfördubblingen i krigs¬
tid genom besluten vid 1683 års Riksdag blifvit ständig skyldighet för båtsmans-
rotehållarne, hade vid derpå följande omroteringar för båtsmanshållet i de gamla
svenska landskapen denna tillökning i besväret tagits i beräkning. De för berörda
landskap gällande kontrakt och förordningar om ifrågavarande besvär innefatta
ock föreskrift om rotehållarnes förbindelse i omförmälta afseende, och af roterings-
längderna inhemtas, att både ordinarie och extra ordinarie eller fördubblings-
båtsmän voro på rotarna indelta. Deremot hade, såsom Komiterade för utred¬
ning af frågan om roterings- och rustningsbesväret vid landtförsvaret uti deras
betänkande den 27 Maj 1868 uplyst, soldatrotehållarne genom Riksdagsbeslutet
den 22 Augusti 1741 och åtskilliga sednare författningar blifvit förpligtade att ut¬
öfver skyldigheten att för hvarje rote hålla soldat, hvartill de genom knektekon¬
trakt en voro förbundna, äfven upsätta det så kallade vargeringsmanskapet till re¬
gementenas halfva styrka, så att två rotar upställde en vargeringskarl. Genom
1811 års beslut erhöll således båtsmansrotehållet en betydande eftergift i dess
förut häfda och vid roteringen afsedda åliggande, under det att soldatrotehållet
deremot endast befriades från en detsamma efter roteringens verkställande och
emot knektekontrakten pålagd börda.
Då landets krigsmakt efter förlusten af Finland befanns otillräcklig, fattade
Ständerna vid förenämnda Riksdag det beslut att, såsom det första medlet till
ökande deraf, all inom Riket befintlig dittills oroterad jord, med undantag af så¬
dana boställen, som i tjenst varande militära personer innehade, skulle extra ro¬
teras till anskaffande af manskap när landet kom i krigsfara. I anledning häraf
utfärdade Kongl. Maj:t den 5 Februari 1811 instruktioner för tillförordnade kom¬
missarier, af hvilka förrättningen omedelbarligen derpå blef företagen, särskilt
för båtsmanshållet och särskilt för soldathållet. Det är bekant, att denna förrätt¬
ning aldrig vann fastställelse; och sedan frågan ånyo förevarit vid åtskilliga Riks¬
dagar beslöt Kongl. Maj:t den 20 December 1825, uppå framställning af Ständerna,
dels att ordinarie rotering skulle påföras all dertill skyldig jord, hvilken icke fått
sådan rotering sig ålagd, och dels att privilegierad jord skulle extra roteras, i öf¬
verensstämmelse hvarmed den förra extra roteringen borde--jemkas och rättas.
Efter det att dessa åtgärder försiggått och, till följd af Kongl. Brefvet den 2 No¬
vember 1833, underkastats ytterligare jemkningar, blefvo i likhet med hvad som
17
samtidigt skedde vid soldathållet, både ny ordinarie rotering och extra rotering
vid båtsmanshåll i de län, hvarest detta förekom, under åren 1836—1848 behö¬
rigen fastställda. Med föranledande af Kongl. Brefvet den 14 Maj 1847 har nu¬
mera det största antalet af extra rotehållare med Kronan ingått kontrakt att vid
utbrott af krig lemna hästar till krigsmaktens behof i stället för att uppsätta karlar.
Den tillökning af medlen till Rikets försvar, som genom dessa åtgärder be¬
reddes, voro dock icke tillfyllestgörande. Under det sednaste kriget med Ryss¬
land hade Konung Gustaf IV Adolf, för anskaffande af manskap, genom Kongl.
Kungörelsen den 14 Mars 1808 till krigstjenst förpligtat hvarje svensk yngling
emellan 18 och 25 år, men det härigenom samlade unga krigsfolk, benämndt land¬
värn, hade till största delen gått förloradt genom sjukdomar och bristande om¬
vårdnad. Nu sökte man år 1811 att medelst inrättandet af det så kallade förstärk-
ningsmanskapet erhålla folk. Det skulle till ett bestämdt antal af högst 50,000
man upsättas af städer och socknar efter som de funno lämpligast, men helst ge¬
nom frivilliga överenskommelser, hvarjemte dem lemnades rätt till lösdrifvares
anvärfning. Der folk på detta sätt ej kunde erhållas, skulle behöflig! antal utta¬
gas genom lottning, hvarifrån de förmögnare dock i allmänhet voro befriade.
Men företaget väckte missnöje och på åtskilliga ställen i landet upproriska rörelser.
Då blef vid urtima Riksdagen i Örebro år 1812 den allmänna beväringen införd
på sätt Kongl. Kungörelsen den 27 Oktober samma år derom stadgade; och hafva
sedermera närmare bestämmelser om denna inrättning gifvits medelst Kongl. Kun¬
görelserna den 13 November 1860 och den 9 Februari 1861.
Enligt dessa författningar är hvarje svensk man beväringsskyldig från och
med året näst efter det han fyllt 20 år till och med det år, då han uppnår 25 års
ålder. Beväringsmanskapet indelas efter åldern i fem klasser, af hvilka de två
yngsta under - fredstid årligen vapenöfvas, men sjöfolk och maskinister å handels¬
flottan äro derifrån befriade emot åliggande att i krig tjenstgöra till fyllda 35 år.
Den som blifver uppbådad eger i sitt ställe sätta annan duglig karl, som fullgjort
sin beväringspligt. För Kongl. Flottans behof uttages beväringsmanskapet från de
till båtsmanshåll indelta och roterade länen. Underhåll, beklädnad, beväpning
och öfrig utrustning för upbådadt manskap ombesörjer kronan. Sedan vid utbrott
af krig indelta arméen och båtsmanshållet blifvit behörigen kompletterade, uphör,
för den tid kriget varar, rust- och rotehållares rekryteringsskyldighet och upkom-
mande vakanser fyllas i stället med beväringsmanskap.
För Gottland är likväl beväringen annorlunda ordnad i det att, jemlikt kon¬
vention den 5 Februari 1811, hela den manliga befolkningen derstädes emellan 18
och 60 år är förbunden att göra krigstjenst för öns försvar, men får hvarken i
krig eller fred kommenderas utom densamma.
Om städernas båtsmanshåll hafva Komiterade ofvanföre meddelat de uplys-
ningar som med hänsigt till detta besvärs förra sammanhang med båtsmansrote-
ringen på landet kunde erfordras, och få nu tillägga att, utom hvad angick Stock-
3
18
holms stad, hvilken fortfarande höll ett kompani båtsmän, städernas öfriga båts¬
manshåll, det för Wisingsö inbegripet, år 1748 tills vidare ställdes på vakans, hvar¬
vid sedermera förblifvit enligt tid efter annan och sednast genom Kongl. Brefvet
den 25 Maj 1824 gifna föreskrifter. Slutligen verkställdes jemlikt Kongl. Bfefvet
den 21 September 1839 en reglering af ifrågavarande besvär. Den nummers yrka,
som efter fördubblingens uphörande belöpte för städerna, utgörande 879t man,
skulle städerna emellan fördelas efter bevillning afjord, hus och tomter samt bor¬
gerlig rörelse; beroende på städerna sjelfva att för framtiden hos Riksdagen söka
den förändring häruti, som deras stigande eller sjunkande välstånd eller andra
omständigheter kunde föranleda; och beslöts tillika att den städerna tillhörande,
i ordinarie båtsmänsroteringen icke uptagna privilegierade jord skulle extra rote¬
ras. Sedan derefter äfven Stockholms stads båtsmanskompani blifvit indraget,
utgöres vakans-afgift för städernas hela båtsmanshåll efter årlig markegång.
Genom nådigt Bref den 24 April 1866 har Eders Kongl. Maj:t, med anledning
af Rikets Ständers underdåniga framställning anbefallt Förvaltningen af Sjöärendena
samt Kammar- och Kommerse-Collegierna att uprätta förslag till ny fördelning af
båtsman shållet städerna emellan, hvarom ock dessa embetsverk den 6 Oktober
1869 afgifvit underdånigt utlåtande. Vid sådant förhållande och då frågan om detta
besvär således är under särskild behandling, lärer det icke tillhöra Komiterade
att dermed taga vidare befattning. I
I det föregående hafva Komiterade lemnat en kort skildring af de omstän¬
digheter, under hvilka det ständiga båtsmanshållet upväxte och utbildades till dess
nuvarande skick. Likasom vid rusthållsinrätcningen för kavalleriet och vid det
ständiga knektehållet rust- och rotehållare kommo i rättsförhållande å ena sidan
till staten och å den andra till ryttaren eller soldaten, likaså upstod äfven för
ägarne och innehafvarne af den jordegendom, som underkastades det ständiga
båtmanshållet, ett dubbelt rättsförhållande, nemligen:
a) till Staten, innefattande förpligtelsen att' till dess tjenst anskaffa och under¬
hålla mönstergill båtsman, och
b) till båtsmannen genom åliggandet att förse denne med löneförmåner.
I den förra delen bestämdes rust- och rotehållarnes skyldighet för det me¬
sta genom de instruktioner, som utfärdades för kommissarier till indelningens och
roteringens verkställande, samt genom sjelfva dessa förrättningar, hvilkas resultat
förvaras i de särskilta orternas indelnings- och roteringsverk; utvisande dessa
handlingar, hvad båtsmansrustningen angår, äfven den godtgörelse af staten, som
rusthåljarne tillkommer. I det sednare afseendet åter ordnades förhållandet emel¬
lan rust- och rotehållarne samt båtsmännen i vissa orter medelst ingångna, af
Kongl. Maj:t fastställda aftal emellan Kronans fullmäktige och de båtsmanshålls-
skyldige, i andra genom omedelbarligen af Kongl. Maj:t gifna förordningar. Verk-
19
liga kontrakt äro nemligen, såsom förut är sagdt, afslutna endast med allmogen i
de Norrländska landskapen, med adeln och allmogen i Bohus län samt med all¬
mogen i Halland, och af dessa kontrakt innehålla allenast de två sistnämnda be¬
stämmelser om rotehållarnes åliggande att efter vissa grunder till statens tjenst
upsätta båtsmän. Så väl kontrakten med allmogen i Norrland som de Kongl.
Förordningarne af den 27 April 1685 angående båtsmansrustningen i Blekinge och
i Södra Möre samt af den 23 Maj 1690 om båtsmanshållet i öfriga delar af riket,
hvilka författningar alla tillkommit efter verkställd indelning och rotering, förut¬
sätta deremot rust- och rotehållarnes åliggande att upställa båtsman såsom redan
bestämdt och meddela - egentligen endast föreskrifter om de inbördes förbindel¬
serna emellan rust- och rotehållarne å ena sidan samt båtsmännen å den andra.
Hvad angår rust- och rotehållarnes pligt att till statens tjenst anskaffa och
underhålla båtsmän, så'är denna pligt en af hufvudgrunderna för både indelningen
och roteringen af båtsmanshållet, hvadan densamma, jemlikt 80 § Regeringsformen,
måste orubbad förblifva, intill dess Konungen och Riksdagen finna nödigt att sam-
fäldt deruti göra någon ändring.
Beträffande sedan ej mindre de inbördes förhållandena emellan rust- och
rotehållarne samt deras båtsmän, än äfven den ersättning, som staten består för
rustningens utgörande, så är en närmare undersökning af dessa ämnen, än hittills
skett, af behofvet påkallad; Och skola Komiterade, som nu gå att företaga en så¬
dan undersökning, dervid afhandla båtsmansrustningen och båtsmansroteringen,
hvar för sig, samt derigenom blifva i tillfälle att tydligare framhålla de särskilta
bestämmelser, som för hvardera inrättningen äro gifna.
A). Båtsmansrustningen.
I afseende på detta besvärs utgörande och sättet, hvarpå staten derför lem-
nar1 ersättning, förekomma inom. de orter, Blekinge1 och Södfa Möre, der rustnin¬
gen är inrättad, vissa skiljaktigheter, redan till en del i det föregående omför-
mälta, som föranleda dertill, att förhållandena böra särskilt för hvardera orten
komma i betraktande, hvilket Komiterade derföre skola iakttaga.
l:o. Blekinge.
De för rusthållarne- och båtsmännen i denna provins gällande stadganden
äro innefattade dels i Kongl. Resolutionen och Förordningen den 27 April 1685,
meddelad uppå ett af Amiralen och Landshöfdingen Erik Sjöblad aflemnadt för-
Bgfk. l. 2.
1455.
20
slag angående det ständiga båtmanshållet i provinsen, dels ock i sedermera ut¬
komna författningar, af hvilka de hufvudsakligaste nedanföre skola upgifvas.
Ehuru nyssnämnda Kongl. Förordning hvarken i afseende på sin tillkomst eller
sitt innehåll äger formen af kontrakt, har den likväl såsom sådant ansetts och
åberopats, hvarföre den bör tjena till utgångspunkt vid den undersökning Komi-
terade nu förehafva; och kunna i enlighet dermed de förmåner, som rusthållaren
skall bestå båtsmannen och denne sistnämnde hafva att åtnjuta, hänföras under
följande prestationer:
Bgfk. l. 2.
1455.
Bgfk. 1. 2.
1374.
Bgfk. 1. 2.
1455.
Bgfk. 1. 2.
1456.
Bgfk. 1. 2.
1475. 1476.
Lega. Omförmälta 1685 års Förordning uptager att i båtsmanslega må ingen
s gifva öfver 50 daler silfvermynt — nu motsvarande 25 R:dr R:mt — allt
som hvar rote kunde derom bäst förena sig med karlen, men sedermera
har detta i så måtto ändrats att Kongl. Maj:t medelst nådigt Bref till
Kammar-Collegium den 10 Februari 1824 i fråga om roteböckers fast¬
ställande för båtsmanshållet i riket förklarat, bland annat, att i anseende
till tidernas förändrade skick legan bör på frivillig öfverenskommelse
ankomma.
Lön. Skulle enligt åberopade Kongl Förordning utgå med 8 daler silfvermynt
årligen, hvilket motsvarar 4 R:dr Runt.
Torp. Jemlikt samma Kongl. Förordning borde rusthållaren förse båtsmannen med
a) stuga och fähus, hvilka byggnader det skulle åligga båtsmannen att
vidmakthålla intill dess det tarfvades att andra ånyo blefve upbyggda: och
b) liten täppa till husen, tjenlig till kålgård.
I afseende på dessa prestationer hafva numera, efter aftal med rust-
hållarne, genom Kongl. Brefven den 26 Oktober och den 22 December
1858 närmare stadganden blifvit meddelta så väl om husens beskaffen¬
het som om kåltäppans storlek. Husen få byggas af hvarje ämne, som
i orten är allmänt och lätt att anskaffa, inhusbyggnaden upföras med
ryggås och inredas till stuga, kammare och förstuga af upgifna dimen¬
sioner, samt uthusbyggnaden, hvars storlek äfven blifvit bestämd, antin¬
gen sammanbyggas med den förra eller särskilt upsättas. Till kåltäppa
böra uplåtas 3 kappland brukbar jord, utom hvad till husplan och väg
erfordras.
Beträffande båtsmannens skyldighet att vidmakthålla husen förekom¬
mer, att, sedan rusthållarne samt de af allmogen, som voro indelta på
lmekte- och båtsmanshållet hos Kongl. Maj:t anhållit, att de, ef¬
ter att hafva upbyggt torp för sina sventjenare, knektar och båts¬
män, icke vidare måtte besväras med dessa torps underhållande, “så
vida icke någon ansenlig förbättring deruppå framdeles skulle komma
att göras“, utan att knekten, sventjenaren och båtsman måtte tillhållas
21
på bästa sätt sköta och vidmakthålla torpen sedan de dem en gång
behörigen upbyggda emottagit, så har Kongl. Maj:t genom Resolution
den 18 November 1693 bifallit denna anhållan samt anbefallt Länssty¬
relserna att hafva inseende deröfver, att allt hvad sålunda blifvit begärdt
vederbörligen efterkommes. Denna föreskrift har sedermera blifvit för¬
nyad genom Kongl. Resolutionerna på Allmogens besvär den 3 Juni 1719
och den 17 September 1723 m. fl. författningar, till följd hvaraf större
reparationer böra verkställas af rust- och rotehållare, men mindre af
ryttare, knektar och båtsmän. Hvad i detta hänseende den ene eller
andre tillkommer afgöres genom syneförrättning i behörig ordning. I
händelse af åbyggnadens-förstöring genom vådeld åligger det enligt 1685
års Kongl. Förordning rustbållaren att den ånyo upbygga.
Vedbrand, gärdselfång, mulbetesrätt och arbetsbiträde till jordens bruk äro förde¬
lar, som vanligen åtfölja torp. I hvad mon sådant gäller inom Blekinge
påkallar utveckling.
Om vedbrand stadgades i Kongl. Förordningen den 27 April 1685
allmänt, att, om båtsman indeltes på hemman, som för brandskada,
uptagning eller byggnad åtnjöt frihetstid eller ock det inträffade, att
båtsmanshusen afbrunno, skulle båtsmannen hos bonden hafva husrum
och vedbrand. Men sedermera har genom Kongl. Resolutionen den 20
Februari 1739 på Krigsbefälets och Amiralitets-Statens allmänna besvär
förklarats, att, enär rusthållare och rotebönder samt dragon- och båts-
manshållare på sina ägor hafva tillräcklig skog, så bör det intet nekas
ryttare, dragoner, soldater och båtsmän att efter ägarens invisning få
nödig skog till vedfång, men att efter behag och utan invisning nyttja
skogen ville Kongl. Maj:t hafva alldeles förbudit. Detta utgjorde eu
allmän- författning, tillämplig öfver allt, der särskilta föreskrifter icke
voro gifna. Numera har likväl enligt Kongl. Brefvet den 15 November
1864 blifvit stadgadt, att båtsman inom Blekinge äger att såsom löneved
af sin rusthållare årligen bekomma:
4 famnar ved af löfträd, famnen 3 alnar hög och 3 alnar lång, trädet
2 J fot långt, eller
6 famnar barrved, lika famnmått, eller ock
6,000 stycken torf.
Dock gäller denna bestämmelse icke för Nettraby och Augerums
socknar, som nekat att på sådan öfverenskommelse ingå och för hvilka
frågan derom enligt Kongl. Brefvet den 30 Oktober 1866 förfallit.
Om rätt för båtsmannen till gärdselfång innefattar 1685 års Kongl.
Förordning ingen föreskrift, men af Kongl. Resolutionen på Allmo¬
gens besvär den 28 Juni 1731 synes, att den jordäga, som åtföljer torpet
Bgfk. I: 2.
900.
Bgfk. I. 2.
901.
Bgfk. I. 2.
1457.
Bgfk. I. 2.
1457.
Bgfk. I. 2
902.
Bgfk. I. 2.
1478.
Bgfk. I. 2.
901.
22
Bgfk. I. 2.
902.
Bgfk. 1. 2.
901.
Hemkall
Riks. Reg.
(N:o 6.)
skall aflemnas till båtsmannen hägnad och fredad, hvarefter det ålig¬
ger honom, då han är hemma och ej utkommenderad, att försvarligen
underhålla sina gärdesgårdar, för hvilket ändamål han, enligt ofvan åbe¬
ropade Kongl. Resolutionen den 20 Februari 1739, bör få efter invisning
taga gärdsel å rusthållshemmanets ägor om skog linnes. Under hans
frånvaro och utkommendering skall hustrun med rotens tillhjelp sådant
gorå; och har genom 1731 och 1739 årens Kongl. Resolutioner föreskrif-
vits, att på skoglösa orter och der så ske kunde båtsmannen borde år¬
ligen omkring sin jord upkasta 4 famnar jordvall med dike eller uplägga
en famn god stengärdesgård.
Någon förmån af mulbete är enligt 1685 års Kongl. Förordning
båtsmannen i Blekinge icke tillagd; och hafva Komiterade sig icke be¬
kant annan föreskrift i detta hänseende än att genom ett af Kongl. Maj:t
i enskilt mål den 15 Maj 1866 meddeladt beslut rusthållare förklarats
böra ersätta båtsman kobete efter markegång.
Arbetsbiträde till jordens brak. Härom är icke heller för Blekinge
gifven någon föreskrift i 1685 års Kongl. Förordning, utan innehåller
deremot Kongl. Resolutionen på Allmogens besvär den 17 September
1723, att båtsmännen, när de äro hemma, böra sjelfva upköra och bruka
sina åkrar och täppor, samt, om de dertill vilja af rusthållarne åtnjuta
någon hjelp och handräckning, derom öfverenskomma med dessa, såsom
de bäst kunna. Under båtsmans bortkommendering synes dock, såsom
Kongl. Instruktionen den 16 November 1819 med tillämpning af 1731 års
Kongl. Resolution på allmogens besvär föreskrifver, rusthållaren höra vara
behjelplig med jordens skötande.
och Beklädnad. Vid början af indelningsverket 1684 och 1685 skulle
rusthållaren årligen bestå hvarje båtsman lön och underhåll till värde
af 36 daler, men detta nedsattes 1687 till 27 daler 16 öre och slutligen
genom Kongl. Brefvet den 16 Mars 1695 till 24 daler, allt silfvermynt,
derför vissa persedlar, hvilka i en så kallad pollett blefvo utsatta med
bestämda värden, borde utgöras. Utom lönen, 8 daler, fastställdes
nämnda persedlar till
a) Hemkallsp er sedlar :
1 tunna råg................3 Daler
1 tunna korn...............3 „
1 sommarlass hö............. . 1 „
1 lass halm............. . . — „ 16 öre
tillhopa 7 Daler 16 öre;
23
b) Behlädnadsp er sedlar:
1 buldansklädning..............3 Daler öre.
2 st. skjortor ........ 2 „ —
1 par skor ................1 „ —
1 par strumpor ..............— „ 18
1 bullfång (= pajrock) å 4 daler hvart tredje år . . 1 „ lOj öre
1 skotthatt å 5 mark hvart annat år.......— „ 20 „
tillhopa 8 Daler 16 öre;
och stadgades i 1685 års Kongl. Förordning att bonden och båtsmannen
icke fingo förvandla eller förbyta omförmälta persedlar vidare, än att
när Gud straffade landet med missväxt uppå säd och hö, det skulle
vara båtsmannens pligt att för den anslagna spanmåien, höet och hal¬
men låta sig nöja med penningar efter det pris och värde, som i polet¬
ten vore utsatt, hvarutöfver han icke skulle hafva makt att fordra något
vidare af bonden, men de åren, som Gud välsignade landet någorlunda
med årsväxt och äring, måste bonden ovägerligen låta affölja till
båtsmannen förenämnda underhållspersedlar och båtsmannen jemväl
vara skyldig att dem emottaga och till sin nödtorft använda.
Af den tidens räkenskaper och föi'fattningar synes, att 3 daler
silfvermynt då ansågs utgöra medelvärdet af en tunna spanmål, och
detta förhållande visar, att afsigten med nyss omförmälta bestämmelse
endast var, att rusthållaren i missväxtår skulle hjelpas från svårighe¬
ten att anskaffa sjelfva varan, men att båtsmännen borde i stället ut¬
bekomma dennas verkliga värde. Sådant oaktadt inträffade dock efter
någon tid, då genom myntvärdets fall varuvärdena betydligen stigit, att
båtsmännen nödgades att för sina hemkalls- och beklädnadspersedlar af
rusthållarne mottaga penningar till de i polletten å sagda persedlar ut¬
satta belopp. Derigenom kommo båtsmännen i stort betryck och för¬
mådde icke att för de bestämda kontanta medlen förskaffa sig sina
förnödenheter, men deras klagomål blefvo länge utan verkan.
Sålunda hade vid generalmönstring med båtsmansindelningen år
1735 båtsmännen anmält, att de af sina rusthållare icke fingo spanmål
och hö annorlunda än i penningar efter kronovärdering samt begärt
att få njuta dessa persedlar in natura eller efter markegång. I sin härom
till Kongl. Maj:t afgifna berättelse framhöll väl mönsterherren att båts¬
männens vilkor blifvit genom den år 1695 vidtagna regleringen minskade
till 24 daler silfvermynt samt vissa persedlar derför utsatta, hvaribland
äfven spanmåien; att häraf kunde slutas, att persedlar in natura borde
utgöras för att lätta den afsaknad, som upkomme genom lönens minsk¬
ning; samt att, då båtsmännens spanmål blefve dem betald med 3 da-
Bgfk. I. 2.
1456.
24
Riks. Reg.
(N:o 7.)
Riks. Reg.
<N:o 8.).
ler, men de i svåra år måste köpa sådan af rusthållaren för 4, 5 å 6
daler tunnan och höet proportionaliteter, bortginge derigenom mesta
delen af båtsmännens lön. Men samtidigt härmed hade ock eu del rust¬
hållare med små hemman, hvilka fingo tillskottsräntor i penningar, deraf
värdet naturligtvis ock sjunkit, beklagat sig öfver sina dåliga vilkor i
jemförelse med rusthållarne å de större hemmanen, hvilka hade hem¬
mans bruk och ränta svarande emot båtsmanshållet samt dessutom öf-
verräntor, som de utbetalade till de förras understöd. Nämnda tillskotts-
räntetagare anhöllo derföre om jemnkning till proportionerlig last och
tunga efter sjelfva hemmantalen och deras jordeboksränta “utan att
ränta i bruk och ränta i penningar" dervid skulle få anses jemngoda.
Men sedan Rikets Ständer, till hvilkas behandling dessa frågor kommo,
i afgifvet yttrande den 16 Januari 1739 afstyrkt bifall till både rusthål-
larnes och båtsmännens framställning, blef den ena och den andra ut¬
slagen medelst Kongl. Brefvet till Amiralitets-Collegium den 14 näst-
påföljde Februari. Kongl. Maj:t förklarade sig icke kunna finna annat
än att båtsmannen med den honom årligen i penningar tillagda 24 da¬
ler silfvermynts-lön borde hafva sin nödtorftiga utkomst, helst han dess¬
utan njöte sina nödiga och fria husrum samt kålhage vid’ torpet och
hade tillfälle att till sin bättre utkomst genom arbete något förtjena;
lärandes hvar och en rusthållare af ömhet för sin båtsmans bibehållande
och understöd, när årsväxten i anseende till det ringa i orten befint¬
liga utsädet sådant tilläte, väl tillse, om han kunde meddela båtsmannen
någon spanmål i stället för 3 daler silfvermynt tunnan, men emot rust-
hållarens vilja och vilkor borde båtsmannen slikt ej fordra.
Vid granskningen af skälen för detta beslut, hvilka af bilagorna
kunna närmare inhemtas, finner man ett tydligt bemödande att låta
detsamma synas stå i öfverensstämmelse med 1685 års Kongl. Förordning
samt med den genom Kongl. Brefvet den 16 Mars 1695 fastställda reg¬
lering af båtsmannens löneförmåner, men äfven en ytlig blick på dessa
författningar visar, att man i sjelfva verket handlade i full motsats af
hvad de föreskrefvo. Uti 1685 års Förordning förbjudes allt förvand¬
lande och utbyte af persedlarna och för det enda medgifna undanta¬
get, att spanmål skulle få lösas med penningar i fall missväxt inträffade,
är bestämdt ett sådant belopp i lösen att det vid nämnda tid motsvarade
persedelns verkliga värde. Således måste dermed åtminstone såsom re¬
dan erinrats syftemålet icke varit nedsättning af båtsmannens vilkor,
men man tyckes icke hafva tagit möjligheten af myntvärdets fall i nå¬
got betraktande eller ock derom hafva saknat all kännedom. Hvad åter
beträffar de år 1695 till ett värde af 24 daler bestämda löneförmånerna
25
för båtsmannen, så innehåller ofvan åberopade Kongl. Bref icke, såsom
1739 års beslut antyder, att båtsmannen skulle i god och ond tid låta
sig nöja, när rusthållare]! betalade honom 3 daler silfvermynt för hvarje
tunna spanmål och 1 daler silfvermynt för höet, utan föreskrifver, att
båtsmännen dädanefter borde i ett för allt åtnjuta 24 daler silfvermynt
om året i lön och underhåll, dock på det sätt att Amiralitets-Collegium
skulle, efter Landshöfdingens hörande, deröfver göra en viss reparation
och fördelning “determinerandes derjemte hvilka persedlar rotarne
skulle anskaffa samt för huru högt pris och värde det ena med det
andra skulle båtsmannen beräknas.» Till följd häraf blef ock omförmälda
“reparation och fördelning" verkställd den 4 September 1697 och de
särskilta persedlarna i den så kallade poletten uptagna med sina vär¬
den, slutande å ifrågavarande 24 daler, hvilka alltså blott utgjorde det
nominela värdet af båtsmannens löneförmåner, men sådant innebar icke
någon ändring af påbudet i 1685 års Förordning om hemkalls och be-
klädnads-persedlarnas utgörande in natura.
Anledningen till 1739 års beslut ligger dock nära för handen.
Genom det fallna värdet af de i kontanta penningar utgående öfver-
skottsräntorna, hvilka utgjorde den egentliga ersättning, som rusthållarne
å de smärre hemmanen, utöfver sina egna hemmansräntor, fingo för rust¬
ningen, hade dessa rusthållare, d. v. s. tillskottsräntetagarne redan då
kommit i en svår belägenhet; och då man hvarken ville minska antalet
af manskapet eller göra någon jemnkning hemmanen emellan eller lemna
ersättning medelst statsanslag, hvilka alla utvägar tyckas hafva kommit
i fråga, ville man åtminstone ej öka tillskottsräntetagarnes betryck ge¬
nom att förklara båtsmännen berättigade till det underhåll i persed¬
lar, hvarpå de gjorde anspråk.
Jemte det att Komiterade icke kunnat underlåta att fästa upmärk-
samheten på dessa omständigheter böra de äfven anmärka den åtskill¬
nad, hvilken tillskottsräntetagarne den tiden fästade vid begreppen om
“ränta i bruk» d. v. s. den af rusthållaren behållna räntan af hans eget
hemman, .samt “ränta i penningar» d. v. s. den som utbetalades af öfver-
skottsräntegifvarne och åtnjöts af tillskottsräntetagarne. Dessa räntor
borde nemligen icke vid den af de sistnämnda ifrågaställa jenmknin-
gen ‘anses för jemngoda». Komiterade skola framdeles återkomma här¬
till, men ville redan nu hafva påpekat hurudant förhållandet betraktades
och erkändes vara under en tiderymd närmare indelningsverkets inrät¬
tande och mera bekant med grunderna för detsamma än den närvarande.
Emedlertid förnyades båtsmännens klagomål, men utan framgång.
Snarare blefvo deras vilkor försämrade. Medelst Kongl. Brefvet den 16 Riks. Reg.
a 9-)
26
December 1741 gafs en lika föreskrift om båtsmannens skyldighet att i
stället för hemkallet mottaga penningar, som den, hvilken lemnades
genom beslutet den 14 Februari 1739. I afseende på beklädnaden hade
så förhållits, att båtsmannen utom småpersedlarna skjorta, strumpor
och skor, årligen fått 3 daler 211 öre, för hvilka Kompanichefen up-
h an dl åt buldan och hattar, samt dessutom hvart tredje år erhållit en bull-
fång till 4 daler. Nu beslöts genom Kongl. Resolutionen på Allmogens
besvär den 29 Juni 1752, att bullfången skulle afskaffas tillika med den
på nyssberörda sätt skedda uphandlingen och båtsmannen i stället undfå
af roten 5 daler silfvermynt i beklädnadspenningar om året, för att der¬
med sjelf förse och underhålla sig med kläder, bestående af tröja
eller så kallad skanslöpare, undertröja och byxor samt hatt. Slutligen
och sedan fråga om båtsmanspersedlarnas utgörande in natura åter före-
Riks. Reg. vant 1772, förklarade Kongl. Maj:t ytterligare genom nådigt Bref den
(N:o 10.) 22 Januari 1776 att bäst vore härmed efter förra vanligheten förhölles,
helst Kongl. Maj:t anbefallt Landshöfdingen söka förmå rusthållarne till
all omsorg för sina båtsmän, hvaraf Kongl. Maj:t förväntade god ver¬
kan. Uti detta sistnämnda beslut framlyser dock tydligen svårigheten
att vidhålla de gjorda bestämmelserna och man inser vidden af denna
svårighet genom att taga kännedom af 1776 års markegångstaxa, som
visar att då gällde en tunna råg 13 daler, en tunna korn 10 daler, en
båtsmansklädning 24 daler o. s. v. Men Kongl. Maj:t vidtog dock ett
steg till rättelse af missförhållandet genom att i sistnämnda bref tillika
stadga, att vilkoren emellan rusthållarne och deras båtsmän borde uti
Landskansliets diarium antecknas och vid förefallande tvister blifva ett
rättesnöre för de förras skyldigheter. Härigenom gafs både rusthålla-
ren och båtsmannen anvisning att ingå särskilt legokontrakt.
Olägeuheterna af föreskrifterna om båtsmannens åliggande, att,
utan afseende på de höjda prisen, emottaga de honom tillslagna persed¬
lars gamla värde i penningar i stället för att få dessa persedlar in natura,
gjorde sig likväl allt märkbarare, synnerligen hvad beklädnaden angick. Uti
Riks Reg underdånigt utlåtande den 9 Oktober 1782, afgifvet i anledning af eu
(,N:o il.) året förut hållet general-mönstring, utredde Amiralitets-Collegium, att de
friheter, hvilka rusthållarne i nämnda hänseende utverkat sig, voro up¬
penbart stridande emot innehållet af 1685 års författning, som ingalunda
blifvit uphäfd genom de år 1695 gifna bestämmelser. Fastmera hade
rusthållarne derigenom blifvit förpligtade att anskaffa de persedlar, som
efter eu af Collegium och Landshöfdingen gjord fördelning skulle till
bestämda värden beräknas under de åt båtsmannen anslagna 24 daler
silfvermynt; och framhöll Collegium, att den tidens mynt och varuvärde
27
hade varit så svarande emot hvartannat, att rusthållarne och båtsmän¬
nen funno sig belåtna antingen det ankom på persedlar eller penningar,
men att denna jemnvigt icke vidare fanns. I båtsmannens hand vore
1685 eller 1695 årens beklädnadspenningar icke mera desamma som de
förr varit, men deremot hade rusthållaren af jord och hemmansränta,
för hvilken han till båtsmans hållande vore indelt, obehindradt fått
skörda den möjligaste vinst genom ett upstiget och allmänt gällande
varupris på allt hvad afvel och afkomst hette. På dessa skäl och då
alla möjliga föreställningar blifvit rusthållarne gjorda utanverkan, hem¬
ställde Collegium att 1685 års Kongl. Förordning, utan afseende pa de
sedan den tiden mellankomna förklaringar och resolutioner, måtte sättas
i dess fulla kraft och verkan i så måtto, att rusthållaren borde hvart
år förse båtsmannen med de beklädningspersedlar in natura, som i för¬
ordningen voro föreskrifna, dock att rusthållaren i stället för buldan
finge gifva sin båtsman vadmal till kläder, samt att detta, om rusthål¬
laren icke ville bestå blått, kunde till färgen På vara grått; och blef
denna Collegii hemställan af Kongl. Maj:t bifallen samt författning derom
gifven medelst Kongl. Brefvet den 20 Februari 1783. Slutligen hafva, i
öfverensstämmelse med Kongl. Kungörelsen den 22 December 1848, i
hvad angår den större beklädnaden, och Kongl. Kungörelsen den 28
Maj 1867, beträffande småpersedlarna, aftal med de flesta rusthållare
blifvit ingångna om beklädnadsbestyrets öfvertagande af kronan emot
att rusthållarne årligen betala i fredstid |:delar af kostnaden efter me¬
dium af nästföregående tio års markegång, men i krigstid gifva full er¬
sättning efter samma grund. I detta beklädnadsbidrag åtnjuta dock
rusthållarne på grund af Förvaltningens af Sjöärendena skrifvelse den
11 December 1860 särskilt nedsättning med 5 R:dr Rmt för hvarje rust-
hållsnummer, som utgör effektiv rustning.
I afseende på hemkallets utgörande blef genom Kongl. Brefvet
den 12 September 1786 förklarad! att, om rusthållare ville och kunde
till bruk och nyttjande uplåta båtsmannen någon jord, som i afkastning
gåfve så mycken spanmål, hö och halm, som båtsmannen i hemkall borde
hafva, sådant icke finge vägras. Af denna föreskrift torde kunna slutas,
att rusthållarne funnit svårigheter vidare begagna tillåtelsen att med
betydligt underpris i penningar ersätta båtsmannen dennes hemkallsper-
sedlar samt derföre, åtminstone på vissa orter, vidtagit utvägen att i
stället för persedlar in natura lemna honom torpjord. Mera frihet i av¬
talet om båtsmannens rätt härutinnan blef sålunda, hvad man ock kunde
förvänta, småningom rådande, och numera har Kongl. Maj:t i samman¬
hang med åtgörande! af en enskilt tvistefråga, genom nådigt Bref den
Bgfk, I. 2.
1462.
Bgfk. I. 2.
1477.
Bgfk. I. 2.
1463.
28
Bgfk. I. 2.
1457.
Riks. Reg.
(N:o 3.)
1 Maj 1868 ytterligare förklarat, att hvad de Kongl. Blefven den 14
Februari 1739, den 16 December 1741 och den 22 Januari 1776 i före¬
varande ännu innehålla, uphört att vara gällande, samt tillika stadgat,
att de en båtsman tillkommande belopp spanmål, hö och halm skola af
rusthållaren in natura aflemnas, der ej missväxt för denne inträffar, i
hvilket fall han är pligtig att dem med penningar betala efter det för
kronans räkning fastställda markegångspris under Litt. A. i Taxan, så
framt icke annorlunda vid båtsmannens legande i det dervid uprättade
kontrakt blifvit öfverenskommet.
Bland de förmåner, som rusthållare i Blekinge anses förpligtade att bestå
sina båtsmän, räknas äfven att, när dessa skola inträda i tjenstgöring eller derifrån
afgå, skjutsa deras saker till och från samlingsplatsen. Genom Kongl. Förordnin¬
gen den 27 April 1685, § 13, äro dock rusthållare befriade ifrån all skjuts åt
båtsmännen. Men redan i Rikets Ständers skrifvelse till Kongl. Maj:t den 16
Januari 1739 och i Kongl. Maj:ts i enlighet dermed aflåtna Bref den 14 Februari
samma år har förklarats, att rusthållarne väl icke kunde förpligtas att låta båts¬
männen vid upfordring till tjenstgörande njuta fri skjuts för deras personer, men
att de voro skyldiga att, så ofta båtsmännen för sådant ändamål inkallades, för¬
hjelpa deras tross till samlingsplatsen; och förmodades i anledning häraf, att rust¬
hållarne, då hastig upfordring påkomme och båtsmännen vore boende långväga
från samlingsplatsen, skulle fortskaffa dem dit. Härvid är dock anmärkningsvärdt,
att såväl Rikets Ständer som Kongl. Maj:t, till stöd för antagandet, att rusthål¬
larne voro skyldiga skjutsa trossen, åberopat Kongl. Förordningen den 23 Maj
1690, ehuru samma författning innehåller, att den icke är gällande för, bland an¬
dra, provinsen Blekinge och Södra Möre.
Efter att hafva lemnat ofvanberörda uplysningar om beskaffenheten af de
förbindelser, som skulle åligga rusthållarne i Blekinge i afseende på deras båtsmäns
aflönande, beklädnad och underhåll, få Komiterade äfven närmare än hittills skett,
framställa på hvad sätt besväret med rustningens fullgörande varder af staten er¬
satt. I öfverensstämmelse med Kong]. Instruktionen den 1 Augusti 1683, § 2, som
innehåller, att Kongl. Majrt till ett båtsmansrusthåll ville anslå ett hemman af 15 da¬
lers ränta, men, om ett sådant hemman till ägor och lägenheter icke vore så godt
att det kunde svara emot rustningsbördan, på båtsmannen bestå 16 intill 20 da¬
lers ränta, blefvo krono- och kronoskattehemmanen i provinsen påförda rustnings-
skyldigheten i förhållande till hvarje hemmans förmåga att bära detta åliggande
samt fingo anslag af ränta i mon af behof. Ett rusthåll med goda ägor och lä¬
genheter erhöll följaktligen mindre ränta, under det att ett annat med ringare
dylika fördelar fick större. Men härvid må erinras, att under de tvåhundra år,
som snart förflutit efter indelningens verkställande, förändringar kunnat tima, så
att ett rusthåll, som vid indelningstiden ansågs hafva stor förmåga att draga rust-
29
nipgen och derföre fick mindre ränta sig tilldelad, numera möjligen kan stå till¬
baka för ett annat, som vid nämnda tid befanns svagt och fick större anslag, men
hvars jord sedan blifvit upbrukad och förbättrad.
Redan genom Riksdagsbeslutet den 27 Augusti 1664 förklarades, att skatte- stjernman 2.
och krono-allmogen i Blekinge, som då borde utrusta knektar, skulle undergå ut- 1^68'
skrifning på lika vilkor, som öfver hela riket skedde; och föreskref ytterligare
Kongl. Resolutionen den 10 December 1674, på sätt förr är sagdt, att ortens in¬
byggare skulle vara underkastade sådan utskrifning, men dervid lyda under båts-
manshållet. När detta sedermera i början af 1680-talet genom rustningens inrät¬
tande sattes på stadig fot uti ifrågavarande provins, uphörde utskrifningarne och
roteringsskyldigheten blef, likasom vid kavalleri-rusthållsinrättningen i de gamla
svenska landskapen, inbegripen under rustningsbesväret, så att båtsmansrusthållen
i Blekinge med samma rätt och vilkor, som kavalleri-rusthållen, från rotering un-
dantogos. Frälsehemmanen, af hvilkas ränta kronan hade blott en ringare del
och som derföre voro mindre lämpliga att lägga under rustningen, blefvo dere¬
mot roterade.
Vid undersökning om båtsmansrusthållares förmåner i och för rustningens
utgörande är af vigt att bemärka detta förhållande, emedan någon ersättning för
roteringsskyldighetens upfyllande, i hvad densamma ingår under rustningen, icke
äger rum, utan den godtgörelse, rusthållarne af staten åtnjuta, afser allenast hvad
rustningsbördan, i det att mindre jordegendom dertill är indelad, öfverstiger rote¬
ringsskyldigheten. För denna ökade börda är båtsmansrusthållaren i Blekinge
tilldelad ersättning dels i rustningsränta af sitt eget hemmak och dels, vid rust¬
håll, hvars egna ränta icke upgår till det belopp, som på båtsmannen bestås, med
tillskottsränta. Att den rusthållare, som å eget hemman har öfverskott af ränta,
utbetalar detsamma till kronans upbördsman, samt att den, som är berättigad att
undfå tillskottsränta, har att af upbördsmannen utbekomma sådan, är förut meddeladt.
Då provinsen Blekinge år 1671 undergick ny refning och skattläggning sat¬
tes hemmansräntorna derstädes icke, såsom i de gamla svenska provinserna, huf¬
vudsakligen uti persedlar, hvilka, i kronans jordebok upförda till ett visst så kal-
ladt kronovärde, till staten utgjordes antingen in natura eller efter årlig marke¬
gång och således i värde omvexlade efter olika tidsförhållanden, utan i kontanta
penningar, som af de skattskyldige skulle utbetalas. Häraf följde, efter de förän¬
dringar, som indelningen till båtsmanshållet medförde, att rusthållare, som dervid
fingo tillskottsräntor sig anslagna, med tiden, då myntvärdet af hvarjehanda or¬
saker betydligen sjunkit, icke längre funno sig i åtnjutande af den godtgörelse,
som från början med nämnda anslag varit dem ämnad, under det att, å andra si¬
dan, kostnaderna för rustningen naturligtvis stego. Man har sett, att redan på
1730-talet tillskottsräntetagarnes klagan öfver detta missförhållande gaf sig luft,
men då lemnades utan afseende.
30
Bgfk. I. 2
1451.
Vid 1809 och 1810 årens Riksdagar tog likväl denna fråga eu förnyad och
starkare fart. Riksdagsfullmäktige från orten auhöllo nemligen vid den förra Riks¬
dagen att så väl öfverskott:;;- som reservräntorna, af hvilkas sammanlagda belopp
tillskottsräntetagarne fingo sina anslag, måtte utgöras med sådana persedlar och
varor, som enligt 1685 års Kong]. Förordning bestodes för indelningsbåtsmännen,
och vid den sednare, att sådana ändringar och förbättringar i länets indelnings¬
verk, som i allmänhet kunde finnas nödiga, måtte vidtagas. I anledning af dessa
framställningar förklarade Kongl. Maj:t genom Bref till Förvaltningen af Sjöären¬
dena och Kammar Collegium den 26 April 1814 sig vara betänkt på sättet att åter¬
föra ortens indelningsverk och båtsmanskontrakt till deras hufvudgrunder och
rätta tillämpning, för hvilket ändamål en indelningsjemkning borde förrättas, hvari¬
genom sammansatta rotedelars bidrag sins emellan kunde närmare och rättvisare
fastställas; men innan denna reglering kom till stånd väcktes vid 1815 års Riks¬
dag ytterligare fråga om en allmän lindring i Blekingska båtsmanshåll, grundad
på anslag af högre räntebelopp än den gamla indelningen medgifvit; och sedan
en från Kongl. Maj:t afbiten nådig proposition vid 1818 års Riksdag blifvit. af Ri¬
kets Ständer bifallen, tillsattes, jemlikt Kongl. Maj:ts beslut och instruktion den
13 November 1821, en särskilt Komité för jemkning sf båtsmansindelningen. Vid
denna förrättning, som verkställdes åren 1822 och 1823, föreslogs att antalet rust-
hållsnummer skulle nedsättas från 1,500 till 1,251, men rusthållarne funno sig icke
tillfredsställde, och efter det långvariga och vidlyftiga skriftvexlingar i ämnet före¬
gått samt vederbörande embetsverk blifvit hörda, fann Kongl. Maj:t för godt att
ogilla och uphäfva hela det nyssnämnda jemkningsförslaget samt till Rikets Stän¬
der vid 1834—1835 årens Riksdag framställa ny proposition i ämnet, hvilken af
Ständerna antogs. I öfverensstämmelse härmed förordnade Kongl. Maj:t genom
nådigt Bref den 14 Juli 1835, bland annat, att öfverskottsräntorna i Blekinge
skulle till räntetagarnes förmån från och med år 1844 utgöras med förvandling
efter årlig markegång å de till båtsmansrustningen hörande prestationer, samt att
den öfverskottsräntegifvare, hvilken, heldre än att sålunda liqvidera räntan, ön¬
skade i effektiv rustning deltaga med närbelägna rusthåll, ägde att derom sig an¬
mäla; och stadgades sedermera äfven, genom Kongl. Maj:ts med Rikets Ständer
vid 1850—1851 årens Riksdag fattade beslut, att de så kallade reservräntorna i
Blekinge likaledes skulle från och med år 1859 utgå med förvandling efter mar¬
kegång.
Den mångdubblade beskattning, som härigenom upkom för öfverskottsrän-
tegifvarne och deraf vållade nedsättning af värdena å deras hemman, föranledde
likväl bland dem en stor missbelåtenhet. Frågan företogs derföre af Kongl. Maj:t
med Rikets Ständer till ny behandling, hvilken ledde dertill, att ofvanomförmälta
föreskrifter ändrades; och beslöts, enligt Kongl. Brefvet den 30 Maj 1857, att öf-
verskottsräntegifvarne i Blekinge från och med år 1858 skulle få utgöra dessa
31
räntor utan förvandling efter samma grunder, som intill år 1844 voro gällande,
nemligen med 16 skillingar Banko eller 50 öre Riksmynt för hvarje daler, äfven¬
som att reservräntorna fortfarande borde på enahanda sätt erläggas; atttillskotts-
räntetagarne likväl fortfarande skulle bibehållas vid den genom Kongl. Brefvet
den 14 Juli 1835 dem tillerkända rättighet att tillskottsräntorna med förvandling
efter årlig markegång utbekomma; att till betäckande af den härigenom upkomna
brist i det belopp, som tillskottsräntetagarne borde erhålla, ett förslagsanslag å
Riksstatens Femte Hufvudtitel af 16,000 Riksdaler Riksmynt skulle anvisas, samt
att eu genom vakansafgifterna för tillkomna omkring 30 nya båtsmansrotar eller
rusthåll inom länet samlad och der jemväl förvaltad fond, utgörande 41,252 R:dr
31 sk. 7 rist Banko, skulle till Riksgäldskontor^ öfverlemnas. Vid detta beslut
har sedermera förblifvit; och upgick nyssnämnda förslagsanslag, sådant det vid
innevarande års Riksdag bestämdes, till 24,000 R:dr Riksmynt.
Den ränteersättning, hvilken sålunda genom Statens mellanträdanöe kom
tillskottsräntetagarne till godo, blifver för hvarje rusthåll, som erhåller tillskott,
på det sätt bestämd, att, sedan uträknadt blifvit, huru stor del den för rusthållet
bristande räntan eller skilnaden emellan rusthållets egen ränta och den högre,
som för båtsmannen bestås, utgör af sistnämnda ränta, rusthållet såsom tillskott
erhåller eu lika stor del af rustningskostnaden efter markegång. Om således rust¬
hållets egen ränta utgör 15 daler, men på båtsmannen för det rusthållet bestås
20 daler, så enär den för rusthållet bristande räntan upgår till ^:del af hvad som
på båtsmannen bestås, skall rusthållaren undfå ^:del af rustningskostnaden till det
belopp, som densamma i markegångstaxan under titeln, vakansafgift för en indel-
ningsbåtsman, finnes för året utförd. Upgår denna vakansafgift till 100 R:dr be¬
kommer alltså i anförda fall rusthållaren 25 R:dr i ersättning för de honom i till-
skottsränta tillkommande 5 daler. Ifrågavarande åtgärd af staten att åtaga sig
den hufvudsakliga utgiften för tillskotts-räntetagarnes godtgörelse var utan tvifvel
blott en handling af rättvisa, men genom densamma blefvo ock samtliga rusthål-
larne försatta i fullt åtnjutande af den rätt, som ursprungligen vid indelningsver¬
kets inrättande dem tillädes.
Innan Komiterade lemna förevarande framställning om båtsmansrustningen
i Blekinge, torde det tillhöra dem att äfven uplysa om förhållandet med de va-
kansafgifter, som vid denna inrättning förekomma. Sådana afgifter äro af tvänne
slag, nemligen för så kallade tillfälliga vakanser och för vakanser af ny-indelad
jord.
Afgiften för tillfällig vakans erlägges af rusthållare, som icke inom före-
skrifven tid af tre månader fullgör skyldigheten att rekrytera vakant-blifvet båts-
mansnummer. Denna afgift hade i Blekinge länge utgått med 24 daler silfver-
mynt, motsvarande 8 R:dr Banko eller 12 R:dr Riksmynt, och utgörande samma
belopp, som vid 1695 års reglering uptogs såsom kostnaden för båtsmansrustningen.
i
Bgfk. I. 2.
•1452.
32
Men när frågan om jemnare fördelning af rustningsbesväret i Blekinge bragtes å
bane, föreslogs äfven en förhöjning af vakans-afgiften för lediga båtsmansnummer
af gamla stammen utöfver förenämnda 8 R:dr Banko. Något beslut härom fatta¬
des likväl icke, utan förklarade Kongl. Maj:t, genom Dess i nyssberörda fråga af-
låtna nådiga Bref den 14 Juli 1835, sådan förhöjning “icke lämplig, minst innan
de rustande kommit af tillskottsräntornas förhöjning i åtnjutande11. Icke desto
mindre inträffade, att det från Kongl. Maj:t äfven i jemnkningsfrågan sedermera
utgångna nådiga Brefvet af den 15 Januari 1839 kom att uti inledningen innehålla
den upgift, att genom ofvanbesagda 1835 års Kongl. Bref skulle blifvit förordnadt,
att “vakans-afgiften i Blekinge för lediga båtsmans-nummer af gamla stammen
får utgöras med 8 R:dr Banko intilldess de rustande komma i åtnjutande af till¬
skottsräntornas förhöjning efter markegång." Af denna uppenbarligen genom ex-
peditionshafvandes förbiseende eller missupfattning föranledda oriktiga upgift skall
hafva följt, att afgifterna för tillfälliga vakanser blifvit efter år 1844, då såsom
bekant förhöjningen af tillskottsräntorna inträdde, debiterade och upburna efter
årlig markegång. Men om, än det kan sägas vara billigt och lämpligt att vakans-
afgiften bestämmes efter den verkliga årskostnaden för båtsmannen, så måste
dock medgifvas, att något formligt beslut om förhöjning af den förra afgiften för
de tillfälliga vakanserna, 8 R:dr Ranko eller 12 R:dr Riksmynt, icke hitintills blif¬
vit fattadt.
Vakansafgiften för ny-indelad jord skall, jemlikt Kammar-tiollegii på Kongl.
Maj:ts nådiga Bref den 22 September 1835 grundade kungörelse af den 9 Oktober
samma år, utgå efter årlig markegång, för hvilket ändamål sådan vakans-afgift,
hvilken ock länder till efterrättelse vid beräkningen af tillskottsräntornas belopp,
bör uti markegångstaxan vara upptagen.
2:o) Södra Möre.
Såsom Komiterade förut hafva yttrat, förete sig vissa skiljaktigheter emellan
rustningen för båtsmanshållet i denna ort samt den, som för samma ändamål är
inrättad i Blekinge, och dessa skiljaktigheter skola i det följande blifva vidare an¬
märkta. Men en stor del af de föreskrifter, som vid behandlingen af frågan om
Blekinge blifvit af Komiterade omförmälta, gälla ock för Södra Möre äfvensom i
vissa punkter för det roterade båtsmanshållet, hvilket allt på sina ställen, skall an-
gifvas. Då nu likväl Komiterade med utförlighet framställt beskaffenheten af dessa
föreskrifter, är det för Komiterade vid ämnets fortsättning endast behöfligt, att
kortligen hänvisa till de redan lemnade uplysningarna.
Samtidigt med den författning, som bestämde förhållandet emellan rusthål-
Bgi4’'q' 2’ ^are oc^ indelningsbåtsmän i Blekinge utfärdade Konung Carl XI dan 27 April
33
1685 en Resolution och Förordning angående det ständiga båtsmanshåll i Södra
Möre, genom hvilken rusthållarnes och båtsmännens i sistnämnda ort ömsesidiga
förbindelser ordnades. Äfven denna författning saknar, i likhet med den för Ble¬
kinge, den egentliga egenskapen af kontrakt, men har så kallats; och finnas de
förmåner, som båtsmännen efter densamma och jemlikt sedermera tillkomna före¬
skrifter borde undfå af rusthållarne, vara hufvudsakligen innefattade under nedan¬
stående hufvudpunkter:
Lega. Är i nyssberörda Kongl. Förordning utsatt till 100 daler kopparmynt,
motsvarande 33£:dels daler silfvermynt eller 16 R:dr 67 öre Riksmynt, således
|:del mindre än i Blekinge, men i afseende på denna prestation länder
stadgandet i Kongl. Brefvet den 10 Februari 1824 till efterrättelse, en¬
ligt hvilket legans belopp numera beror på frivillig öfverenskommelse.
Lön. Skulle årligen gifvas likasom i Blekinge med 8 daler silfvermynt == 4
R:dr Riksmynt.
Torp. Enligt ifrågavarande Kongl. Förordning blef rusthållaren skyldig att
för båtsmannen utse och bygga ett litet torpställe med nödtorftiga hus,
nemligen stuga med förstuga, bod och lada samt fä- och foderhus, å
hvilka byggnader båtsmannen derefter, jemlikt åberopade Kongl. För¬
ordning, jemnförd med de i berättelsen om Blekinge upgifna Kongl. Re¬
solutionerna på Allmogens besvär den 18 November 1693, den 3 Juni 1719
och den 17 September 1723, åligger att verkställa de mindre reparatio¬
ner, som kunna blifva erforderliga, hvaremot 'större förbättringar till¬
höra rusthållaren att bekosta; och skulle rusthållaren derjemte tilldela
båtsmannen eller åt honom upbryta en liten kåltäppa, en åkerlycka om
i tunnelands utsäde och äng för 2 sommarlass hö, äfvensom bestå honom
mulbete för två kor, vedbrand och gärdselfång om det på ägorna fun¬
nes ; gällande i afseende på de tvänne sistnämnda prestationerna samt
beträffande båtsmannens hägnadsskyldighet de närmare stadganden, som,
enligt hvad för Blekinge blifvit anfördt, äro gifna i de Kongl. Resolu¬
tionerna den 28 Juni 1731 och den 20 Februari 1739.
I fråga om båtsmannens rätt till arbetsbiträde vid jordens bruk
innefattar 1685 års Kongl. Förordning, att rusthållaren skall vara för-
pligtad bispringa båtsmannen i dess åkers årliga upbrukande och häf¬
dande, i synnerhet när båtsmannen är “bortkommenderad eller igenom
hvarjehanda sådant att göra, icke mäktig.“
Enligt dessa bestämmelser är således rusthållaren i Södra Möre,
i olikhet med den i Blekinge, skyldig att till torpet och kåltäppan äf¬
ven lemna båtsmannen förmånerna af åker, äng och mulbete samt må
endast undantagsvis, då torpställe icke finnes att tillgå, gifva honom hus i
gården; samt
Bgfk. I. 2.
1459.
Bgfk. I. 2.
1374.
Bgfk. I. 2.
1460.
Bgfk. I. 2.
1460.
Bgfk. I. 2.
900. 901.
Bgfk. I. 2.
901. 902.
Bgfk. I. 2.
1460.
5
34
Bgfk. I.
1460.
Bgfk. I. 2
1460.
Hemkall med följande till beskaffenhet och värde i 1685 års Kongl. Förordning
upgifna persedlar, nemligen:
1 tunna råg............., . . 2 Daler 8 öre.
1 tunna korn............. 2 8
2 sommarlass hö...............2 _
1 lass halm.................. n 16 „
tillhopa 7 Daler--
Beklädnad. Uti en den 4 September 1697 uprättad och sedermera tillämpad ut¬
räkning öfver beklädnadspersedlarna för indelningsbåtsmännen i Södra
Möre äro dessa persedlar på följande sätt uptagna, att årligen bestås:
1 vadmalsklädning..............6 Daler—öre.
2 st. skjortor................1 _
1 par skor.................1 _ n
1 par strumpor................ n 10 n
samt hvartannat år 1 hatt å l daler.......— n 16 „
tillhopa 9 Daler — —
De tvistigheter emellan rusthållare och båtsmän, som i Blekinge nå¬
gon tid förekommo i anledning af tillåtelsen för de förra att, utan af¬
seende på stegrade varupris, efter gammalt värde med penningar godt¬
göra båtsmännen deras hemkalls- och beklädnadspersedlar, hade äfven
sträckt sig till Södra Möre, der rusthållarne jemväl utverkat sig nyss¬
nämnda tillåtelse. De flesta Kongl. Maj:ts Bref och Beslut i dessa äm¬
nen, som i framställningen om förhållandet i Blekinge finnas omtalade,
gällde derföre ock för Södra Möre. Men i anseende till det olika aflö-
ningssättet för båtsmännen tyckas striderna om hemkallet derstädes va¬
rit af mindre betydenhet, och de, som rörde beklädnaden, uphörde se¬
dan rusthållarne genom Kongl. Brefvet den 20 Februari 1783 fått sig
ålagdt att förse båtsmännen med beklädnadspersedlar in natura. Nu¬
mera hafva de flesta rusthållarne uti ifrågavarande ort emot erläggande
af de genom Kongl. Kungörelserna den 22 December 1848 och den 28
Maj 1867 bestämda afgifter öfverlemnat åt kronan att anskaffa så väl
den större beklädnaden som småpersedlarne; och åtnjuta de härvid den,
jemlikt Förvaltningens af Sjöärendena skrifvelse den 11 December 1860,
beviljade nedsättning i nämnda kostnad med 5 R:dr R:mt för hvarje rust-
hållsnummer med effektiv rustning.
I fråga om skyldighet för rusthållarne i Södra Möre att till och från sam-
. lingsplats skjutsa batsmännens tross må anmärkas, att de, efter Kongl. Förordnin¬
gen den 27 April 1685 § 8, icke skulle hafva något åliggande i detta afseende,
35
men att Rikets Ständers skrifvelse till Kongl. Maj:t den 16 Januari 1739 och Kongl.
Brefvet den 14 Februari samma år, för hvilka Komiterade vid berättelsen om Ble¬
kinge närmare redogjort, afse rustkållarne i både den ena och den andra af des¬
sa orter.
Uti den instruktion, som Kongl. Maj:t den 1 Augusti 1683 meddelade i af- Riks Reg.
seende på verkställandet af båtsmansindelningen i Södra Möre gåfvos i det när- ('N:0 3'^
måste enahanda bestämmelser, som uti den samma dag utfärdade, rörande indel¬
ningen i Blekinge. Till ett båtsmanshåll anslogs ett hemman af 15 dalers ränta;
men om ett sådant hemman till ägor och lägenheter icke vore så godt, att det
kunde draga rustningen, skulle på båtsmannen bestås 16 till och med 20 dalers
ränta. Likasom i Blekinge blef alltså egenskapen af jordegendomen i främsta
rummet grunden för bestämmandet af rustningsskyldigheten och anslaget af ränta
skedde i mon af behof. Att så tillgick synes ock af Kongl. Brefvet till Kammar-
Collegium den 18 Juni 1687, hvaruti det säges, att Landshöfdingen vid inrättandet R.j_s Reg
af båtsmanshållet i Södra Möre reflekterat på hemmanens godhet och vilkor, och (N:o 12.)
i proportion af hvart och ett hemmans egenskap uti indelningen anslagit räntan,
så att Kongl. Maj:t icke tagit någon afsaknad eller afgång öfver 17 daler s:mt på
karlen, fast räntor af somliga hemman dersammastädes till 24 daler uppå en båts¬
man blifvit anslagna, så vida deremot de allenast bekommit 12, 13 och 14 dalers
ränta, hvarest hemmanens beskaffenhet och vilkor varit bättre.
På sätt i fråga om båtsmansrustningen i Blekinge har blifvit uplyst, ingick
roteringsskyldigheten under rustningsbesväret och den godtgörelse, som staten
lemnade rusthållarne i räntor, afsåg hvad rustningsbördan, genom att mindre jord¬
egendom dertill indelades, öfversteg roteringsskyldigheten. I sådant hänseende
blefvo rusthållarne i Södra Möre tillagda dels rustningsränta af eget hemman och
dels vid rusthåll, hvars egna ränta icke uppgick till det belopp, som bestods för
båtsmannen, annan indelt ränta. Den rusthållare, som på eget hemman hade
större ränta, än som för båtsmannen bestods, skulle utbetala öfverskottet till rust¬
hållare, för hvilken den egna hemmansräntan icke var tillräcklig, men bland ifrå¬
gavarande räntor, som användes till svagare rusthålls understöd och hvilka, så¬
som förr är anmärkt, benämndes tillgiftspenningar, ingingo icke blott nyssberörda
öfverskott af rusthållsräntor utan ock för ändamålet anslagna räntor af åtskilliga
icke indelta hemman och smärre lägenheter samt en del al den skatt, hvilken
kyrkoherdarne i häradet skulle erlägga under namn af gärd, taxa och boskaps¬
penningar. Krono- och kronoskattehemmau, hvilkas räntor kronan disponerade,
indelades till rusthåll, hvaremot frälsehemmanen endast roterades.
Uti Södra Möre härad, hvilket tillhörde de gamla svenska orterna, hade
räntorna, såsom i dessa orter allmänligen var fallet, hufvudsakligen blifvit satte i
persedlar, hvilka årligen utgjordes antingen in natura eller med lösen i penningar
efter markegång. Genom indelningen blefvo således de rusthållare, som å sina
36
Bgfk. I. 2
1448.
Bgfk. I. 2
1450.
hemman hade öfverskott af räntor och skulle utbetala desamma, skyldiga att efter
markegångsförvandling erlägga dem till de räntetagare, åt hvilka dessa räntor,
såsom tillgiftspenningar, anslagits. Men redan tidigt synes det hafva blifvit sed,
att betala räntorna i penningar efter deras gamla dalertal, hvaraf följde att, ge¬
nom myntvärdets sjunkande, tillgiftstagarne i denna ort slutligen, likasom tillskotts-
räntetagarne i Blekinge, funno sig i mistning af den ersättning för rustningsbe-
sväret, som för dem blifvit afsedd. Åtskilliga rusthållare, åt hvilka tillgiftspennin-
gar voro anvisade, väckte och fullföljde derföre påstående om åläggande för ve¬
derbörande räntegifvare att utbetala räntorna efter författningarne, hvarpå Kongl.
Maj:t genom Bref den 3 Oktober 1809 förklarade, att ifrågavarande räntor
skulle efter förvandling och markegång utgöras, dock med räntegifvarne lemnad
rätt, att, i rnon af dalertalet å de tillgiftspenningar, som vore deras hemman på¬
förda, få i stället deltaga i sjelfva rustningen, om de ansågo sådant för sig lin¬
drigare. Och har Kongl. Maj:t under den 17 Augusti 1813 i annat besvärsmål
meddelat enahanda beslut med det tillägg, att Konungens Befallningshafvande
skulle inom häradet kungöra huru enligt samma beslut tillgiftspenningarna borde
erläggas.
Efter derom vid 1815 och 1818 årens Riksdagar väckta frågor, befallte Kongl.
Maj:t genom Bref den 17 Juni sistnämnda år, att en indelningsjemkning i häradet
skulle af Konungens Befallningshafvande företagas i syftemål, att alla de hemman,
som voro rustningsstammar, väl skulle såsom sådana bibehållas, men att till fyll¬
nad i det dalertal af ränta, som allmännast inom häradet bestods för båtsman,
borde anslås räntorna af så få och i det möjligaste så nära och beqvämligen för
hvarandra belägna hemman, att besvär, omgång, resor och vidlyftig räkning emel¬
lan de i eu och samma nummer sammansatta, kunde undvikas vid fördelningen
dem emellan af en hvars andel i kostnaden för rustningens utgörande. De svå¬
righeter, som vid verkställigheten häraf visade sig, föranledde likväl, att Kongl.
Maj:t under den 16 September 1822 beslöt att med omförmälta jemkningsförrätt-
ning borde anstå till dess häradsboerna sjelfva yrkade fortsättningen deraf. Så¬
dant inträffade omedelbart efteråt och arbetet företogs åter. Dervid förekom lik¬
väl, att, huru man än förflyttade och sammanparade rotarna, en del hemmansrän-
tor måste fördelas på flera till och med 6 till 8 nummer för att fylla bestämdt
dalertal, samt att alla jemkningar, som kunde föreslås, mötte hinder genom kyrko-
herdarnes deltagande i rustningen. Den skatt, som af dem erlades och hvaraf en
del voro såsom tillgiftspenningar anslagna till understöd för åtskilliga svaga rotar,
skulle nemligen enligt Kongl. Förordningen den 6 December 1776 utgöras efter 3
daler sant på riksdalern, hvarföre dessa tillgiftsgifvare icke kunde åläggas att, i
likhet med ägare och innehafvare af tillgiftshemmanen, antingen deltaga i rustnin¬
gen eller ock utgöra tillgiftspenningarna efter markegång.
I anledning af dessa förhållanden stadgade Kongl, Maj:t genom Bref den
37
13 December 1825 att, sedan 9 de svagaste af de 32 rustningsstammar, som af
kyrkoherdarne erhöllo tillgiftspenningar, blifvit indelade såsom tillgiftsgifvare åt de
öfriga 23 rustningsstammarna, de 180 daler 16 öre 8 penningar, som af prester-
skapet vore båtsmanshållet anslagna, skulle indelas i 9 särskilta rotar, hvilka
Kongl. Maj:t ville låta tills vidare blifva vakanta, emot det att berörda 180 daler
16 öre 8 penningar såsom vakansafgift inginge till statsverket; Och förordnade
Kongl. Maj:t tillika i sammanhang härmed, att behörigen valda och befullmäkti-
gade ombud åt tillgiftstagare och tillgiftsgifvare från hvarje socken i häradet skulle, efter
derom af Landshöfdingen utfärdad kungörelse, årligen i Mars månad sammanträda
under öfvervaro af Landshöfdingen eller dess ombud för att uträkna och bestäm¬
ma hvad eu hel båtsman för året verkligen kostade, och att de tillgiftshemman,
hvilka ej kunde effektivt i rustningen deltaga, sedermera finge, efter detta bestäm¬
mande, erlägga tillgiften i förhållande till hvars och ens dalertal, utan afseende
på persedelräntan. Uti sistberörda föreskrift har derefter genom Kongl. Brefvet
den 20 December 1836 den ändring skett, att rusthållarne må på en gång för en
tid af fem efter hvarandra följande år bestämma förenämnda värde å de inom
Södra Möre utgående rustningspersedlarna för ett rusthåll samt att således de
anbefallda årliga sammanträdena för detta ändamål inskränkas till hvart femte år.
För det närvarande utgör omförmälta så kallade båtsmansvärde, faststäldt för
åren 1867—1871, ett belopp af 82 R:dr 50 öre Riksmynt.
Såsom i Blekinge var händelsen, utgjorde afgiften för tillfälliga vakanser
vid båtsmansrotarna i Södra Möre länge endast 8 R:dr Banko, svarande emot 24
daler s:mt, eller den vid indelningens verkställande beräknade utgiften; Men genom
Kongl. Brefvet till Kammar-Collegium den 23 Mars 1824 förklarades denna vakans¬
afgift böra bestämmas efter den kostnad, som till lön, beklädning och underhåll
af en båtsman årligen åtgår, hvarföre Kongl. Maj:t förordnade, att den skulle be¬
räknas och utgå efter årlig markegång; och gäller samma stadgande jemväl för
vakansafgiften af ny-indelad jord i denna ort.
B). Bätsmansroteringen.
Då Komiterade nu öfvergå till undersökningar om de inbördes förhållanden,
som emellan rotehållarne vid båtsmanshållet och deras båtsmän enligt författnin¬
garna äga rum, må det tillåtas Komiterade förutskicka den anmärkning, att be¬
stämmelserna om dessa förhållanden i de särskilta orterna ofta äro både lika sig
emellan och enahanda med dem, som för båtsmansrustningen äro gifna. Sakens
beskaffenhet medgifver derföre, att under vissa hufvudtitlar af prestationer angifva
om och i hvad mån de utgå i ena eller andra trakten, äfvensom att hänvisa till
Bgfk. I. 2.
1448.
Bgfk. I. 2.
1451.
Bgfk. I. 2.
1466.
38
Gvnther. 2.
431.
Bgfk. I. 2.
1400.
Bgfk. I. 2.
1394.
Bgfk. I. 2.
1412.
Bgfk. I. 2.
1408.
Bgfk. I. 2.
1394. 1403.
1408. 1415.
Bgfk. I. 2.
1374.
Bgfk. I. 2.
1394. 1402.
1409. 1413.
Bgfk. I. 2.
1396.
hvad derom i afhandlingen om båtsmansrustningen redan kan hafva blifvit medde-
ladt. Det är bekant, att båtsmanshållet i samtliga dertill anslagna orter, med un¬
dantag af Blekinge och Södra Möre härad, är uteslutande ställdt på rotering.
Ofvanföre har blifvit omförmäldt, att redan den 12 Februari 1636 en Båts-
mans-Ordning för de gamla svenska orterna samt Åland blef meddelad. Några
tillägg skedde väl sedermera deruti, såsom år 1653, då stadganden om rotehållar-
nes åliggande att bestå båtsmännen torp blefvo gifna. Men de noggrannare före¬
skrifterna i ämnet lemnades först af Konung Carl XI. Till att börja med utgaf
han den 10 Juni 1683 en ny Båtsmans-Ordning. Dervid fick dock ej länge för¬
blifva, utan särskilta kontrakt och författningar utfärdades för särskilta trakter.
Sålunda afslöts kontraktet för Bohus län af år 1685, hvilket synes hafva vunnit
tillämpning, ehuru det icke förr än den 16 Januari 1739 af Kongl. Maj:t stadfä-
stades. Derefter tillkommo dels kontrakten för de Norrländska orterna af den 2
Mars 1688 och dels Kongl. Förordningen den 23 Maj 1690, gällande för de öfriga
gamla svenska provinserna äfvensom för frälse roteringen i Blekinge och Södra
Möre. I Halland infördes, såsom kändt är, båtsmansrotering först genom kontrak¬
tet af år 1726, faststäldt den 16 Januari 1739. , Dessa kontrakt och författningar,
hvilka ännu hufvudsakligen tjena till efterrättelse, utvisa, i förening med seder¬
mera gifna föreskrifter, rotehållarnes prestationer till båtsmännen egentligen be¬
stå i följande.
Lega. I enlighet med 1688 års kontrakt för de fyra roteringskompanierna i
Norrländska orterna skulle legan derstädes vara 100 daler kopparmynt,
eller 33$ daler silfvermynt, motsvarande 16R:dr67öre Riksmynt, men för
roteringsbåtsmännen i alla öfriga landskap var densamma utsatt till 60
daler kopparmynt, eller 20 daler silfvermynt, som utgör 10 R:dr Riks¬
mynt. Numera gäller dock i afseende härpå den allmänna föreskriften
i Kongl. Brefvet den 10 Februari 1824, att legans belopp skall bero på
frivillig öfverenskommelse.
Lön. Denna förmån skulle vid hela båtsmansroteringen utgöras med 8 daler
silfvermynt, motsvarande 24 daler kopparmynt eller 4 R:dr Riksmynt.
Torp. Uti kontrakten för Norrlandskompanierna är sådan fördel för båtsmän¬
nen icke stadgad, men från äldre tider tillbaka har den plägsed meren¬
dels varit följd, att rotarna, i stället för kosthåll och andra förmåner,
åt sina båtsmän låtit på utmarken utse tjenliga torplägenheter, att af
båtsmännen så väl under tjenstetiden som äfven sedermera innehafvas
emot vissa vid hvarje tillfälle emellan roten och båtsmannen öfverens-
komna vilkor; och har genom Kongl. Brefvet den 10 Februari 1824
blifvit förordnadt, att, enär denna plägsed icke haft olägenhet med sig,
men deremot medfört verklig nytta i afseende på flera odlingsbara lä¬
genheters uprödjande och förbättrande, finge denna anstalt äfven fram-
39
gent fortfara, på sätt rotehållarne och båtsmännen funno för sig nytti¬
gast, dock med vilkor, att alla överenskommelser af denna beskaffenhet
borde till ömsesidig säkerhet skriftligen författas och till Kongl. Majrts
Befallningshafvande i orten ingifvas.
I de öfriga till båtsmansrotering indelta landskapen äro deremot
rotehållarne allmänt ålagda att bestå båtsmännen torp med några få
skiljaktigheter i afseende på åbyggnaden. Enligt kontraktet för Bohus¬
län förpligtades sålunda rotehållaren att på utmarken åt båtsmannen
upsätta stuga med fähus och förse honom med kåltäppa äfvensom, derest
lägenhet funnes, med i tunneland åker samt äng till två stackar (= lass)
hö; och hafva de flesta rotehållarne i denna ort numera träffat särskilta
aftal rörande torphusens, storlek och beskaffenhet, å hvilka fastställelse
blifvit lemnad medelst Kongl. Brefven den 12 Oktober 1852 och den 11
Augusti 1853. I enlighet dermed skall manhuset vara indeladt i för¬
stuga, stuga och kammare eller kök samt försedt med loft, och ladu¬
gårdshusen bestå af fähus med skjul för ved eller utrymme till förva¬
rande deraf samt loge med lada. Men på öfverenskommelsen härom
hafva Stenkyrke, Walla, Klöfdal, Myckleby, Torp, Morlanda, Tegneby,
Röra, Ståla och Westerlanda socknemän icke ingått. I det för Halland
afslutna kontraktet stadgades, att rotehållaren borde, likaledes å utmar¬
ken, åt båtsmannen bygga stuga med förstuga samt fähus för två kor
och tilldela honom kåltäppa, i tunneland åker samt äng till två stackar
hö. Och föreskref den för återstoden af båtsmanshållet gällande 1690
års Kongl. Förordning, att rotehållarne på de hemman, der beqvämliga-
ste lägenheten dertill funnes, borde förse båtsmannen med stuga jemte
förstuga, liten loge och lada samt fähus för två kor, äfvensom lemna ho¬
nom ^ tunneland åker samt äng till två sommarlass hö.
Uti dessa orter, hvarest torp med åker och äng skola bestås åt
båtsmannen, är äfven rätt till mulbete för en eller två kor honom lem¬
nad, och i fråga om torphusens vidmakthållande, hägnad omkring tor¬
pets ägor och gärdselfång dertill samt arbetsbiträde af roten vid jor¬
dens bruk och skötsel, gälla de allmänna föreskrifter, som rörande dessa
prestationer äro gifna i särskilta vid afhandlingen om båtsmansrustnin-
gen i Blekinge omförmälta Kongl. Resolutioner och beslut. Hvad angår
utgörandet inom ifrågavarande orter af vedbrand för båtsmannens be¬
hof hafva, jemlikt Kongl. Brefvet den 10 September 1816, föreningar
blifvit träffade och fastställda med rotehållarne i Göteborgs och Bohus,
Hallands, Elfsborgs och Gottlands län äfvensom på Öland, till följd af
hvilka båtsmannen i de tre förstnämnda länen skall årligen bekomma
två famnar ved eller åtta lass torf samt i Gottlands län och på Öland
Bgfk. I. 2.
1402. 1410.
1412.
Bgfk. I. 2.
1407. 1408.
Bgfk. I. 2.
1402. 1410.
1412.
Bgfk. I. 2.
1405. 1412.
1417.
40
Bgfk. I. 2.
1395.
Bgfk. I. 2.
1405. 1413.
Bgfk. I. 2.
1406. 1410.
1414.
två famnar ved, men i öfriga landskap, der torp böra lemnas, äger
denna förmån för båtsmannen af fritt bränsle endast rum i enlighet med
de allmänna stadgandena i ämnet, för hvilka Komiterade ofvanföre, jem¬
väl vid frågan om båtsmansrustningen, gjort redo.
Hemhall. Kontrakten för de Norrländska båtsmanskompanierna föreskrifva, att
båtsmannen borde hafva kosthåll hos roten, hvarvid han skulle vara
nöjd med sådan föda, som rotebönderna sjelfva nyttjade för sig och de
sina. Deremot borde han tillhandagå dem med dagligt arbete. Ville
båtsmannen icke åtnöjas härmed, skulle han i hemkall undfå två tunnor
spanmål och två lispund goda matvaror årligen. Men dessa förmåner
pläga, såsom man ofvanföre sett, vanligen utbytas emot torplägenheter.
I de öfriga under båtsmanshållet roterade landsorterna skulle, i
den händelse att lägenhet till torp vid roten icke funnes, båtsmannen,
i dess ställe, för sig med hustru och barn erhålla husrum samt hemkall;
och borde detta, jemlik!, kontrakten och författningarna, utgå i Göteborgs
och Bohus län med två tunnor korn, 60 lispund hö och 60 lispund halm;
i Hallands län med två tunnor råg, 60 lispund hö och 60 lispund halm;
i Elfsborgs och Gottlands län samt på Öland med en tunna råg och en
tunna korn, 60 lispund hö och 60 lispund halm; samt i de andra af nu
ifrågavarande län med en tunna råg, en tunna korn, ett sommarlass hö
och ett lass eller tjog halm.
Beklädnad. Vid båtsmännens upfordring till tjenstgöring borde tillförene rotarna
åt dem lemna vissa utrednings- och beklädnadspersedlar, hvilka i för¬
fattningarna finnas bestämda, men numera har flertalet af rotehållarne,
likasom båtsmansrusthållarne i Blekinge och Södra Möre, uppå de i
Kongl. Kungörelserna den 22 December 1848 och den 28 Maj 1867 stad¬
gade grunder, ingått kontrakt med kronan derom, att denna emot viss
afgift skulle öfvertaga bestyret med båtsmännens utredning och beklädnad.
Enligt kontrakten för de Norrländska orterna äfvensom för Bohus¬
län och Halland skulle båtsmannen jemväl hafva rätt till släpkläder, ide
förstnämnda orterna dock endast i fall han arbetade hos roten. Men dessa
kläder höra icke till ofvannämnda upfordrings-beklädnad, utan äro att
hänföra till båtsmannens hemkallsrättigheter.
Bese-kost och Skjuts. Efter hvad 1688 års kontrakt innehålla, hafva rotehållarne
vid de Norrländska kompanierna icke skyldighet att bestå båtsmannen
hvarken den ena eller andra af dessa förmåner; men för de öfriga åt
Båtsmansrotehållet anslagna orterna är stadgadt, att rotehållaren borde
vid båtsmannens upfordring förse honom med kost till samlingsplatsen
och dit skjutsa hans tross.
Likasom vid båtsmansrustningen utgå ock vid det roterade båtsmanshållet
41
afgifter dels för tillfälliga vakanser och dels för vakanser af ny-roterad jord. Den
förra afgifteu, hvilken skall erläggas, derest icke rotehållaren inom föreskrifven tid
af tre månader efter inträffad ledighet upvist karl, utgöres enligt Kongl. Brefvet
den 14 Oktober 1766 af hela båtsmanslönen samt f:delar af hemkallet och bekläd¬
naden efter behörig uträkning, grundad på markegångspriset för året, hvaremot
vakans-afgiften för sådan ny-roterad jord, som icke upsätter karl, bör, jemlik!
Kammar-Collegii kungörelse den 9 Oktober 1835 af Markegångs-deputerade årli¬
gen bestämmas, i förhållande till de samtliga förmåner, som efter innehållet afor¬
tens kontrakt eller andra för densamma gällande stadganden ingå i båtsmannens
aflöning.
För lättare öfverblick af de förmåner, hvilka båtsmännen i allmänhet hafva
att bekomma af rust- och rotehållarne, hafva Komiterade deröfver uprättat bifo¬
gade Tabeller N:is 1, 2 och 3.
Efter det Komiterade nu sökt att så fullständigt som möjligt teckna alla de
med båtsmanshållet sammanhängande förhållanden samt dervid äfven redogjort
för de i detta ämne gifna hufvudsakliga författningar och de derigenom för båts-
mans-rust- och rotehållare upkomna skyldigheter och rättigheter — tillhörer det
Komiterade att söka ett svar på den frågan: huru mycket är den skattdragande
jorden genom detta allmänna besvär betungad? eller med andra ord: hvilka kost¬
nader hafva, till följd af åliggandet att hålla båtsman, upkommit för, samt åtfölja
fortfarande den härtill indelta eller roterade jord?
Det är naturligt att svaret å denna fråga icke låter upställa sig så, att det¬
samma återger en till alla delar bestämd bild af de förhållanden, hvilka såsom
faktorer uti dessa kostnader ingå, eller att något siffertal kan upgifvas, hvaruti ett
sådant svar till fullo skulle kunna uttryckas; dertill äro alla dessa förhållanden
alltför rörliga, på olika tider alltför olika inom olika delar af vårt land. Båts-
manshållsskyldigheten är ett jord åliggande allmänt besvär, hvitket sällan utgår
ensamt i penningar utan oftast kan updelas i eu mängd olikartade naturapresta-
tioner. Det är klart att dylika prestationer nråste vexla i värde efter gångbara
pris samt sålunda, äfven der måttet af desamma äro lika, på olika orter medföra
olika kostnader. Härtill kommer att svårigheten eller lättheten, att inom en viss
ort utgöra ett visst slag af dessa naturaprestationer eller afvara någon deri in¬
gående persedel, aldrig, genom att öfverflytta den eller dem i penningevärde, skall
fullständigt kunna angifvas; och torde det derföre, af alla dessa skäl, befinnas
6
Bgfk. 1. 2.
967.
Bgfk. I. 2.
1189.
42
vanskligt nog att söka i riksdalertal noggrant upmäta detta besvär-, eller att i
siffror framställa hvilka och huru stora kostnader dymedelst ådrages den del af
rikets jord som af detsamma befinnes onererad.
Men om Komiterade sålunda icke förbisett de härmed antydda svårigheter
som möta vid denna behandling af ämnet, så hafva Komiterade dock föreställt
sig, att i en fråga, der absolut visshet är nästan omöjlig att vinna, ett approxima¬
tiv; rigtigt resultat, genom medelberäkningar, det oaktadt skulle kunna ernås, samt
sålunda deruppå ett allmängiltigt omdöme öfver denna, den ekonomiska sidan af
båtsmansliållet kunna fotas. Komiterade funno sig ega äu mera skäl till en sådan
förmodan, efter det, vid de medelberäkningar som med anledning häraf efter olika grun¬
der blefvo uprättade och hvilka beräkningar dels i Tab. N:o 4 dels i Tab. N:o 5
återfinnas, Komiterade erfarit, att de erhållna skilnadsbeloppen väl kunde rörande
en eller annan underhållstitel vara betydligt olika, men i fråga om slutresultaten
i många fall icke synnerligen afveko från hvarandra. Der icke det verkliga sak¬
förhållandet var kändt, måste naturligtvis dessa beräkningar grunda sig på ett me¬
delpris för ett eller annat slag af naturaprestation^- inom hvarje särskilt ort, på
det att en antaglig medelberäkning för det hela skulle kunna verkställas. Det
hufvudsakliga härvid var således, att för desamma utfinna sådana grunder som
möjligast noga, nummer för nummer, följde alla de i båtsmanshållsskyldigheten
ingående underhållstitlar. Dessa grunder blefvo gifna dels förmedelst de af Eders
Kongl. Maj:t i orterna anbefallda undersökningar, dels genom åtskilliga af Komi¬
terade i öfrigt inhemtade uplysningar. Då Komiterade derföre nu gå att inför
Eders Kongl. Maj:t redogöra för de arbeten Komiterade uti ifrågavarande hänse¬
ende förehaft samt för de slutsatser häraf äro att draga, våga Komiterade ut¬
trycka den mening, att Komiterade dervid, och så vidt de uplysningar Komiterade
haft att tillgå gifva vid handen, kommit det rätta så nära möjligt varit, samt att
de medelsiffror öfver kostnaderna inom de olika kompanierna Komiterade upställt
verkligen utvisa de i regeln gällande förhållanden, om också, såsom af Tab. N:is
13 och 14 öfver högsta och lägsta kostnaden inom indelnings- och roteringskom-
panierna synes, undantag finnas, hvilka kunna vara derifrån i icke obetydlig mån af¬
vikande.
Till ledning vid dessa arbeten hafva Komiterade i första rummet anlitat de
upgifter som dels genom vederbörande Stationsbefälhafvare från samtliga Kompa-
nibefälhafvare och dels genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande från Hä-
radsskrifvarne i orterna blifvit infordrade.
Af dessa upgifter grunda sig de förstnämnda på nyss berörda undersök¬
ningar, och hafva blifvit af Kompanibefälhafvarne uprättade efter de utaf rust-och
rotehållare i gode xnäns närvaro lemnade uplysningar. Dessa upgifter redogöra
för de prestationer som från hvarje rusthåll eller rote inom kompaniet utgå för
43
båtsmannens anskaffning och underhåll, värdena å desamma samt sådana särskilta
förhållanden, hvilka icke till någon bestämd underhållstitel kunna hänföras.
De från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inkomna upgifter angå rust- och
rotehållens hemmantal och taxeringsvärden samt innehålla dessutom för de i Ble¬
kinge och Södra Möre helägna indelta båtsmansrusthåll en noggran redogörelse
så väl för den af desamma i form af rustningsräntor, tillskotts- och reservräntor
samt tillgiftspenningar tillgodopjutna rustningsersättning som ock för de derifrån
utgående öfverskottsräntor och vakansafgifter af effektiv rustning icke underka¬
stad jord.
Vid tagen kännedom af dessa upgifter funno Komiterade likväl snart att,
hvad de ifrån Kompanibefälhafvarne insända beträffade, desamma så väl sinsemel¬
lan som äfven ifråga om de till samma Kompani hörande båtsmansrotar eller rust¬
håll företedde större skiljaktigheter än som af de å olika orter gällande olika varu¬
pris eller andra skiljaktiga förhållanden skulle kunna förklaras. Dessa skiljaktig¬
heter gällde egentligen hvad som under rubriken: Torpet, å upgifterna funnos up-
taget, d. v. s. så väl värdet af de dagsverken hvarmed rust- eller rotehållaren var
skyldig biträda båtsmannen för brukning en af hans jord, soin ock kostnaden för
underhållet af torphusen, äfvensom och hufvudsakligen upskattningen utaf den be¬
hållna afkastningen å den torpet tillägna större eller mindre jordrymd. Hänvi¬
sande i öfrig! till förberörda tabeller öfver högsta och lägsta kostnaden, hvarest
åtskilliga exempel å anmärkta förhållanden förekomma, anse sig Komiterade emel¬
lertid här böra uplysningsvis nämna, hurusom t. ex. underhållskostnaden af torp¬
husen på vissa ställen skulle, enligt hvad som finnes uppgifvet, vexla emellan 80
R:dr och 5 R:dr; samt att den behållna afkastningen af lika stor areal jord kan
vid det ena numret befinnas upskattad ända till 64 gånger högre än vid det an¬
dra; och detta allt inom samma kompani. Då fyrfaldiga dylika anmärkningar i
fråga om alla de nyssnämnda prestationerna, för hvilka icke enligt kontrakten och
i orten gällande pris ett visst mått och ett visst värde var gifvet, i öfverflöd före-
kommo, såsom att underhåll å torphusen understundom icke fanns uptaget, oak¬
tadt enligt hvad af andra anteckningar syntes båtsmannen var med torp aflönad,
och understundom åter var för högt beräknadt; att brukningskostnad ibland ej
var utförd, oaktadt en icke obetydlig jordareal med derå beräknad behållen af¬
kastning förefanns, under det att ibland åter förhållandet var det motsatta, samt
att afkastningen af torpjorden var synnerligen ojemn! samt pa en mängd ställen
ögonskenligen alltför högt tilltagen; — hvilka alla felaktigheter måhända härledde
sig från origtig upfattning, angående ändamålet med dessa upgifter — så var det
naturligt att hvad desamma i anmärkta delar, nemligen angående torpets bruk¬
ning, underhåll af torphusen, samt den behållna afkastningen af torpjorden inne-
höllo, icke kunde läggas till grund för Komiterades beräkningar.
Vid sådant förhållande och då Komiterade för vidtagande af nödiga rättel¬
44
ser härutinnan ansågo sig vara i behof af åtskilliga uplysningar från sakkunnige
män i de särskilta orterna, anmodade Komiterade Hushållnings-sällskapen i de län,
der båtsmanshåll förekommer, att meddela utlåtande öfver åtskilliga af Komite¬
rade upställda frågor i ämnet; och hafva de med anledning häraf från Hushåll¬
nings-sällskapen afgifna yttranden i synnerhet blifvit följda vid de af Komiterade
i förevarande hänseende verkställda arbeten.
Äfven i afseende på beloppen af de från rust- och rotehållare utgående bi¬
drag till båtsmannens beklädnad, sådana de i kompani-upgifterna funnos utförda,
hade skäl till anmärkningar visat sig, hvarföre Komiterade, på derom framställd
anhållan, från Flottans stationer i Stockholm och Carlskrona fått emottaga upgif-
ter rörande sednast^ beklädnadsersättningsbeloppen per nummer af båtsmans
rusthåll och rotar; varande uti dessa upgifter särskilt utlörda beloppen för större
beklädnaden och särskilt för s. k. småpersedlarne jemte kappsäcken.
Efter det Komiterade sålunda redogjort för de materialier som särskildt
blifvit införskaffade till uplysning och rättelse vid Komiterades undersökningar rö¬
rande de kostnader, som i och för båtsmannens anskaffning och underhåll drabba
den till båtsmanshåll indelta och roterade jord, samt vid de i tabellarisk form
upställda beräkningar deröfver som Komiterade uprättat, anhålla Komiterade att
på följande sätt få sammanfatta de grunder som dervid blifvit följda:
Städja, lega och lön. Lika med kompaniupgifterna, uti hvilka i öfverens¬
stämmelse med hvad markegångstaxorna härom innehålla, såsom årskostnad af
städja och lega blifvit uptagen tjugondedelen af det belopp hvarmed detsamma
vid båtsmans antagande utgår.
Hemkall, bestående af sjmnmål, viktualier, hö och halm m. m. dylikt. Lika
med kompaniupgifterna; och har spanmålen dervid upskattats i penningar efter
1868 års markegång, samt öfriga artiklar värderats efter i orten gängse pris.
Mulbete, Vedbrand och Gärdselfång. Värdena härå uptagna i enlighet
med kompaniupgifterna, som äfven i afseende på dessa artiklar grundats på de i
de särskilta orterna förekommande gångbara pris.
Skjuts, Qvarnresor in. m. dylikt. Efter kompaniupgifterna beräknade i pen¬
ningar till det belopp, hvartill dessa prestationer kunna för år upskattas.
Torpets brukning. Rust- eller rotehållares kostnad härför har, i enlighet
med Hushållningssällskapens yttranden, blifvit beräknad till visst pris per qva-
dratref åker, hvarvid de af Hushållningssällskapen upgifnä belopp minskats med
50 procent, som ansetts utgöra värdet af båtsmannens eget härå nedlagda arbete.
Underhåll af byggnader. Uti förberörda yttranden hade Hushållningssäll¬
skapen upgifvit hvad ett båtsm ans torp, bestående af manhus med stuga och kam¬
mare, fähus för två kor samt liten loge och lada, inom de respektive länen anses
kunna kosta i nybyggnad. Med ledning af hvad markegångstaxorna för vakansaf-
4 5
gifterna innehålla i fråga om den tid ett sådant torp må kunna ega bestånd, hafva Ko¬
miterade fördelat den sålunda upgifna nybyggnadskostnaden på det antal år som
anses förflyta innan nybyggnad bör ega rum samt uptagit det härigenom erhållna
belopp såsom årlig underhållskostnad; och hafva Komiterade ansett sig ega så
mycket mera skäl till ett sådant förfaringssätt, som enligt författningarne båts¬
mannen är skyldig att verkställa mindre reparationer å torphusen, för hvilka nå¬
gon kostnad således icke kan anses drabba rust- eller rotehållaren.
Torpets behållna afkastning. För upskattning häraf har dels åkerarealen,
dels arealen af äng och hagmark lagts till grund, på det sätt, hvad den förra be¬
träffar, att för hvarje qvadratref af denna areal utförts ett visst belopp i pen¬
ningar som densamma ansetts lemna i behållning sedan brukningskostnaden blif¬
va fråndragen; — allt i enlighet med de värden härå som Hushållningssällskapen
inom de olika orterna afgifvit. Vid värderingen af äng och hagmark åter möttes
Komiterade af den svårigheten att dessas areal voro i kompaniupgifterna samman¬
förda i en siffra, hvilket, då till följd häraf inhemtande af uplysningar från de särskilta
orterna rörande värdet å dessa olika slag afjord icke skulle medfört åsyftadt gagn, be¬
tingade nödvändigheten att äfven sammanföra värdena å desamma till en siffra lika för
alla orter. Då, vid bestämmandet af denna siffra, Komiterade måste taga hänsyn
till de särskilta omständigheter: att dels den torpet tillhörande hagmark i all¬
mänhet torde vara större till arealen men mindre till värde än ängen; att dels
vidare denna sednare dock esomoftast, enligt hvad kändt vore, vid båtsmanstor-
pen var af den klena beskaffenhet att densamma knappast kunde anses högre
värd än att gödningsämnen derigenom tillfördes åkerbruket; samt att då dels
slutligen afdrag gjordes för värdet af båtsmannens arbete med stängsel o. d.
nettobehällningen af denna ängs- och hagmark icke kunde blifva synnerligen stor,
så ansågo sig Komiterade icke kunna sätta berörda mark till högre upskattning
än R:mt R:dr 0,50 per qvadratref; efter hvilket värde derå densamma således
ingått vid beräkningen af torpets behållna afkastning.
Be)klädnads er sättning en. I fråga härom hafva följts de ofvan berörda från
Kongl. Flottans stationer erhållna upgifter; med iakttagande likväl deraf att, då
det belopp, söm af rotar, tillhörande roteringskompanierna eller Frälseroteringen
i Blekinge och Södra Möre betalas, endast utgår hvart tredje år, vid upfordring,
tredjedelen deraf, beloppet för kappsäcken jemväl inbegripet, blifvit såsom års¬
kostnad uptagen.
Arealen af deri båtsmanstorpet i åker och äng till slagna jord har blifvit be¬
räknad efter kompaniupgifterna, hvarvid, der densamma ej varit kartlagd eller på
förhand upmätt, denna areal uptagits efter approximativt bedömande.
Hvad slutligen angår Hemmantal och Taxeringsvärden samt den vid indel-
ningskompanierna rusthållen tillkommande nästning ser sättning, så hafva de från
46
Kong], Maj ds Befallningshafvande inkomna upgifter i dessa hänseenden blifvit
följda.
Etter denna framställning af grunderna för. Komiterades beräkningar öfver
rust- och rotehållares från båtsmanshålls-skyldigheten härledda kostnader, torde
Komiterade närmast böra redogöra för åtskilliga, Betänkandet åtföljande, tabeller
och öfriga bilagor, hvilka Komiterade med anledning häraf utarbetat.
Ifrågavarande tabeller och bilagor afse dels den allmänna öfversigten af
båtsmanshållets nyssberörda ekonomiska förhållanden, dels ett så vidt möjligt
åskådliggörande i särskilta delar af desamma, dels ock slutligen att meddela de
ytterligare sifferupgifter in. fl. dylika uplysningar i ämnet, som för den fullständiga
kännedomen deraf kunna vara af nöden; — och uptagas de här nedan i den ord¬
ning hvartill det sålunda angifna ändamålet med desamma föranleder.
Bil. N:is 1 — 3. Jemnfördsetabeller öfver i Båtsmanskontrakt och Kongl. För¬
ordningar iestcimda Lega och Årslön; Torp och Hemkall; Beklädnad, Utredning
och Arhets skyldighet. Då ändamålet med dessa tabeller redan här ofvan blifvit
upgifvit, torde någon närmare redogörelse för desamma här icke erfordras.
Bil. N:o 4. General-tabell öfver b åtsmansr ristning en. Beträffande upställ-
ningen af förevarande tabell, hvilken omfattar de 6 indelningskompanierna i Ble¬
kinge äfvensom Södra Möre 3:ne indelningskompanier och som grundar sig på de
hithörande längre fram omnämnda specialtabellerna samt är ämnad att upvisa de
af dessa framgående resultat, torde följande böra omförmälas. Efter de uti första
kolumnerna förekommande upgifterna å medelbeloppen af hemmantalet samt an¬
talet effektive nummer uptager tabellen totalbeloppen och medelbeloppen af kost¬
naderna, så som Komiterade på förutnämnda grunder dem beräknadt, jemte åt¬
skilliga andra medelberäkningar af desamma, nemligen dels efter kompaniupgifter-
na, dels efter markegångstaxornas värden å vakansafgifterna, dels slutligen efter
de ursprungliga så kallade båtsmanskontrakten; härefter följa totalsummorna af
hemmanens taxeringsvärden samt medelbeloppen deraf; vidare rustningsersättnin-
gen fördelad i rustningsräutor och tillskottsräntor eller tillgiftspenningar och lika¬
ledes utförd så till totalbeloppen som medelbelopp per rusthåll; samt till sist kost¬
nadens procentförhållande till taxeringsvärdet både i och för sig och med inbe-
räkuing af den utaf rusthållaren åtnjutna rustningsersättning; — och torde härvid
derjemte böra anmärkas, att samtliga uträkningarna blifvit verkställda icke alle¬
nast för hvart och ett af de nio indelningskompanierna, utan äfven särskilt för de
i Blekinge, och särskilt för de i Södra Möre förlagda kompanier, samt slutligen
gemensamt för hela båtsmansrustningen.
Bil N:o 5. General-tabell öfver b åtsmansr otering en innehåller för roterings-
kompanierna väsendtligen likartade upgifter som nyssberörda Bil. N:o 4 för indel¬
ningskompanierna; med undantag likväl af rustningsersättning o. d., som natur¬
ligtvis icke i denna tabell förekommer, då någon sådan, med anledning af båts-
47
mansroteringens från båtsmansrustningen fullkomligen afvikande natur och olika
grund, icke finnes rotehållarne tillslagen.
Bil. N:o 6. , Tabell öfver fräls er otering en. Då de 42 st. så kallade frälse-
rotarne, af hvilka 27 äro 'belägna i Blekinge och 15 i Södra Möre, ehuru visser¬
ligen i allt jemnförliga med den öfriga båtsmansroteringen, äro satta i nummer vid
indelningskompanierna, har det synts lämpligast att för desamma uprätta en sär¬
skild tabell, och uptager denna i detalj äfven de olika underhållstitlarnes värden
m. m. dylikt.
Bil. N:o 7. Jemnförel'setabell öfver kostnaderna vid Jtnéktehållet ochbåtsmans-
hållet. Uti tvenne bredvid hvarandra stående afdelningar uptagas här, särskildt
för de indelta infanteriregementena och särskildt för båtsmanskompanierna, me¬
delbeloppen per nummer af taxeringsvärdet, kostnaden och kostnadsprocenten; och
äro de i förstberörda begge hänseenden för infanteriregementena förekommande
siffror hemtade utur det underdåniga betänkande, som blifvit afgifvet af de för
utredning af frågan om roterings- och rustningsbesväret förordnade Komiterade.
Bil. N:is 8 & 9. Specialtabeller öfver båtsmansrustningen och öfver båts¬
mansroteringen. Dessa tabeller äro uprättade i ändamål att utvisa medelvärdet
af de särskilda underhållstitlarne vid de 2:ne olika underhållssätt man inom så
väl indelningskompanierna som roteringskompanierna har att iakttaga. Då nem-
ligeu vid företagen granskning af kompani-upgifterna Komiterade erforo, hurusom
särdeles stor skilnad i detta hänseende i allmänhet förekom emellan de nummer
der båtsmannen med torpjord aflönades samt de der detta aflöningssätt icke blif¬
vit begagnadt, i det nemligen vid dessa sednare lönen och naturaprestationerna
— endera eller begge — upgingo till så mycket högre belopp som ingen torp¬
jord förefanns, af hvars afkastning karlen till någon del kunde vänta sitt lifsup¬
pehälle, samt då vidare inom flera kompanier sådana nummer befunnos utgöra ett
ganska betydligt antal och således en medelberäkning af underhållstitlarne skulle
hafva förfelat sitt ändamål, derest icke kompaninummerna, efter denna befunna olikhet
dem emellan i sättet för båtsmannens aflönande, hade klassificerats, samt då slut¬
ligen det måhända äfven af andra skäl kunde vara af intresse att lära känna
hvilketdera aflöningssättet man inom de särskilta orterna i allmänhet gaf företrä¬
de, så funno sig Komiterade i nu förevarande tabeller böra skilja emellan dessa
tvenne olika kategorier; till följd hvaraf tabellerna således å ena sidan under ru¬
briken: med torp aflönade, uptaga de nummer, vid hvilka båtsmannen aflönas så
väl med torp som med lön, hemkall och öfriga vanliga naturaprestationer; samt
å motstående sida under rubriken: med kontant lön försedde eller torpen utar¬
renderade, de nummer vid hvilka ingen torpjord finnes för båtsmannen anslagen.
Enligt hvad af sistomförmälda rubrik synes, hafva Komiterade härvid såtill-
vägagått, att ibland de utan torp aflönade blifvit inberäknade äfven åtskilliga af
dem, för hvilka uti kompaniupgifterna jordareal stått upgifven, då nemligen en¬
48
ligt tillika förekommande anteckning, denna jord blifvit af båtsmannen till dess
rust- eller rotehållare utarrenderad — ett förfaringssätt, som måste anses rigtigt,
ithy att den båtsman som, ehuru jord finnes numret tillslagen, icke sjelf brukar
densamma, utan mot ersättning i kontant eller in natura den på rotebållaren öf-
verlåter, ingalunda kan anses vara i samma ställning som den, hvilken med torp¬
jord aflönad, också sjelf deraf uphemtar afkastningen, utan närmast att jemföra
med den som aflönas med kontanta penningar och naturaprodukter, ehuru aflö-
ningen i .förevarande fall fått namn af arrendeafgift. Af det förhållande, att de
utarrenderade torpen på förbemälda sätt uptagits härleder sig emellertid att man
vid vissa kompanier, under den ofvannämnda kategorien: utan torp aflönade, äf¬
ven finner eu medelsiffra utförd för rubriken: åker och äng, oaktadt den behållna
afkastningen af den torpet sålunda åtföljande jord icke båtsmannen tillgodokom-
mer — en omständighet, som eljest, utan föregången förklaring deröfver, måhända
kunnat framkalla anmärkningar. För öfrigt hafva Komiterade i fråga härom bort
omnämna, att den i kontant utbetalda arrendeafgiften. upförts under rubriken:
kontant lön; att, der hushyra förutom arrendeafgift af båtsmannen upburits, denna
införts under rubriken: underhåll af byggnader; samt, att, då för dessa nummer
förekommit, dels att sjelfva torphusen utan särskilt erläggande af hushyra äfven
ingått i arrendeaftalet, dels derifrån uteslutits, hvarvid jordegaren som vanligt
bidragit till deras underhåll, hvad kompaniupgifterna i sådant hänseende innehålla
utan ändring blifvit följdt.
Beträffande tabellernas innehåll i öfrigt torde något vidare icke vara att
tillägga, än att, förutom den för hvarje särskilt kompani verkställda medelberäk¬
ning af de persedlar och naturaprestationer m. m., hvaraf båtsmannens underhåll
utgöres, upgifter äfven äro lemnade om antalet effektive nummer, medeltaxerings¬
värdet samt medelbeloppet af åker, äng och vinterfödda kreatur — allt med sär¬
skiljande af ofvanbemälda tvenne olika kategorier — äfvensom att, jemte detme-
delberäkningarne också här upgjorts särskilt för Blekinge och särskilt för Södra
Möre, en gemensam afslutning deraf är verkställd för hela båtsmansrustningen
samt en dylik för hela båtsmansroter.ingen.
Bil. N:o 10. Tabell öfver natur aunderhållet vid bätsmanskompanierna. Då
Komiterade i de begge föregående tabellerna hufvudsakligen haft för ändamål att
så vidt möjligt i detalj redogöra för de inom båtsmanshållet vanligaste tvenne
afiöningssätt samt de olika kostnader hvartdera af dem för rust- eller rotehållare
medföra, afser förevarande tabell att angifva förhållandet med de väsendtligaste
af s. k. naturaprestationer, nemligen hemkallspersedlarne, som vanligen utgöras af
Hö, Halm, Spanmål m. m. d., samt Mulbetet och Vedbranden, då dessa torde vara de af
nämnda prestationer som för ifrågavarande rust- och rotehållare medföra den kännba¬
raste utgiften. Komiterade hafva dervid upptagit särskildt en hvar af ofvanberörda ar¬
tiklar samt, enligt hvad den i tabellen förekommande anmärkning utvisar, hvad beträffar
49
så väl åtskilliga andra till hemkallet understundom hörande persedlar såsom viktualier,
ärter, potatis o. d. äfvensom gärdselfånget, inbegripit de förra under spanmålen samt det
sednare under vedbranden. — Jemte det totalbeloppen af värdet å de fyra ifrå¬
gavarande artiklarne kompanivis utförts, hafva äfven tvenne olika medelberäknin¬
gar deröfver blifvit verkställda: den ena med inberäknande af kompaniets samt-
lige effektive nummer; och den andra med uteslutande af alla andra än dem, vid
hvilka rotehållaren verkligen utgör den af dessa artiklar, å hvilken det är i fråga
att uppgifva medelbeloppet; — och hafva, vid upgörandet af samtliga dessa be¬
räkningar, spanmålen m. m., mulbetet och vedbranden m. m. upptagits till de
värden desamma finnas åsätta i kompaniupgifterna, efter hvilka upgifter qvanti-
teten af bo och halm äfven beräknats, hvarefter densamma värderats med led¬
ning af 1868 års markegångstaxor.
Då det, enligt hvad Komiterade få tillfälle att här nedan närmare utveckla,
är omöjligt att erhålla en fullständig infattning af de ekonomiska förhållandena
inom båtsmansrustningen, utan att den rustningsersättning, rusthållarne tillgodo-
kommer i form af rustningsräutor, tillskottsräntor eller tillgiftspenningar, äfven
tages i betraktande, hafva Komiterade, med anledning häraf samt för bedömande
af rustningsersättningens inverkan på totalkostnaden, öfver detta ämne utarbetat
fyra särskilda tabeller, hvaraf tvenne för Blekinge och tvenne för Södra Möre in-
delningskompanier, nemligen:
Bil. N:o 11. Ditt. a. Tabell öfver Rustnings- och Tillskottsräntor vid In-
delningskompanierna i Blekinge, utvisande medelbeloppen per nummer af ifråga¬
varande räntor, hvarvid uptagits särskildt de nummer, vid hvilka endast rust-
ningsräntor på båtsmannen bestås, och särskildt de, vid hvilka både rustnings-
och tillskottsräntor äro till rustningens uppehållande anslagna; — hvarjemte torde
böra anmärkas att, enligt hvad af tabellen synes, medelberäkningen hvad rust-
ningsräntorna beträffar är upgjord efter tvenne olika grunder, nemligen dels blott
efter det nominela värde de enligt häradsskrifvarnes på indelningsverken grun¬
dade upgifter skulle ega; och dels efter deras verkliga värde, så som Komite¬
rade, i enlighet med de i kolumnen för anmärkningar angifna grunder derför,
uträknat detsamma.
Bil. N:o 11. Litt. b. Tabell öfver förhållandet emellan rustning ser sättnin¬
gen och rustningskostnaden vid Indelning skompanierna i Blekinge, uti hvilken ta¬
bell den per nummer kompanivis upgjorda medelberäkningen utvisar dels skil-
nadsbeloppen mellan berörda kostnad och ersättningen derför, och dels procent¬
förhållandet till taxeringsvärdet så väl för hvardera af dem, som för ifrågava¬
rande skilnadshelopp; — och äro äfvenledes här beräkningarné verkställda både
efter det nominela och efter det verkliga värdet å rustningsräntorna.
Bil. N:o 12. Litt. a. Tabell öfver Rustning sräntor och Tillgiftspenningar
vid Indelning skompanierna i Södra Möre och
7
Bil. N:o 12. Lätt. b. Tabell öfver förhållandet emellan rustningsersättningen
och rustningskostnaden vid Indelningslcompanierna i Södra Möre
innehålla, i fråga om dessa kompanier, eu utredning öfver förevarande ämne,
motsvarande hvad härutinnan om indelningskompanierna i Blekinge uti nyssbe-
rörda Bil. N:o 11 Litt:ris a & b förekommer; — hvarvid likvisst bör anmärkas att,
då de för båtsmansrustningen i Södra Möre anslagna rustningsräntor af härads-
skrifvarne uptagits efter markegång, någon åtskilnad icke' bär blifvit gjord eller
behöft göras emellan dessa räntors nominela och verkliga värde;
1 ändamål att utvisa Indika skiljaktigheter kunna med hänseende till båts-
manshållskostnaden förefinnas, hafva bifogats tvenne tabeller, nemligen:
Bil. N:o 13. Tabell öfver högsta och lägsta kostnaden för båtsmannens an¬
skaffning och underhåll vid Indelningskompanierna; samt
Bil. N:o 14. Tabell öfver högsta och lägsta kostnaden för båtsmannens an¬
skaffning och underhåll vid Rotering skompanierna;
utvisande nämnda tabeller derjemte åtskilliga af de ofvan omnämnda oegent-
ligheterna uti upskattningen af torpjordens värde m. m. d.
Bil. N:o 15. Tabell öfver Nummertalet samt Hemmantalet vid Båtsmanskom-
panierna innehåller, såsom rubriken utvisar, dels ett sammandrag öfver numerä¬
ren vid båtsmanskompanierna samt derstädes förekommande vakanser och dels
en öfversigt af det hemmantal som håller båtsmän.
Som Komiterade ansett det möjligen kunna vara af intresse, om till en
jemförelse med rust- och rotehållares nuvarande kostnader, några siffror fram¬
ställdes, som utvisade beloppet af dessa kostnader enligt de ursprungliga s. k.
båtsmanskontrakten, hafva Komiterade för hvart och ett af de särskilta kompa¬
nierna upgjort eu sådan approximativ beräkning, som återfinnes uti:
Bil. N:o 16. Bittals a—r. Uträkningar öfver kostnaderna för Båtsmannens
anskaffning och underhåll enligt stadgandena vid indelning stiden, varande dessa ut¬
räkningar upgjorda i enlighet med de s. k. båtsmanskontraktens bestämmelser
samt med ledning af markegångstaxornas värden; och finnas närmare uplysnin-
gar rörande de för en och hvar af dem följda grunder meddelade uti “anmärk¬
ningar11, hvarje sådan uträkning särskilt bifogade.
Slutligen hafva Komiterade uti Bil. N:o 17. Tabell öfver de af Komiterade
vid beräkning af nuvarande rustnings- och rotering skostnad följda prisbestämmelser,
ansett sig böra på ett ställe sammanföra så val de från Kongl. Flottans stationer
upgifna beklädnadsersättningsbelopp, som de värden hvilka af Länens Hushåll¬
ningssällskap blifvit åsätta bär ofvan förut omnämnda under rubriken: Torpet, in¬
nefattade prestationer äfvensom upgift om hvilken förändring deri, som af der¬
jemte anförda skäl vid Komiterades förevarande beräkningar förekommit.
Då Komiterade, efter att sålunda hafva redogjort så väl för grunderna till
Komiterades utredning af båtsmanshållets ekonomiska förhållanden som för hit¬
51
hörande bilagor och tabellariska öfversigter, nu gå att utveckla till hvilka slut¬
satser denna behandling af ämnet föranledt, få Komiterade, med hänsigt till olik¬
heterna emellan båtsmansrustningen i Blekinge och Södra Möre samt båtsmans-
roteringen i det öfriga riket fortfarande taga dessa särskilta delar af Båtsmans¬
håll hvar för sig i betraktande.
Båtsmansrustningen.
För att kunna gifva framställningen af de kostnader, som båtsmansrustnin¬
gen inom Blekinge och Södra Möre medför, all den fullständighet Komiterade
hafva afsett, torde Komiterade, till en belysning af de siffror som de i sådant af¬
seende uprättade, nyss omförmälda tabellerna innehålla, böra förutskicka några
allmänna anmärkningar så väl i fråga om de prestationer uti hvilka dessa kost¬
nader utgå, som rörande andra härmed sammanhang egande förhållanden.
Enligt hvad den öfver båtsmansrustningen bifogade specialtabell (Bil. N:o
8) utvisar är den inom indelningskompanierna sedvanliga städja och lega icke högre
än att beloppet deraf, fördeladt på 20 år, som antagits vara medeltjenstetiden för
en båtsman, i medeltal endast utgör 25 å 27 öre för året. Understundom kan
visserligen något högre lega betingas, understundom något lägre; — så är t. ex.
medelbeloppet af densamma högst vid 5:te Blekings kompani (41 öre) och lägst vid
6:te Blekings kompani (15 öre) — men i allmänhet håller den sig vid nyssnämnda
belopp. Bet olika aflöningssättet med Torp eller utan sådan förmån synes icke
medföra någon förändring i legaus storlek, emedan densamma befinnes ungefär¬
ligen lika inom begge dessa kategorier.
Af framstående betydenhet är åter sistnämnda omständighet i afseende på
den kontanta lönens belopp, hvilket vanligen utgör en jemförelsevis ganska an¬
senlig summa, der icke torpjord blifvit båtsmannen tiildelt, För de nummer åter
der sådan jord finnes utgör den kontanta lönen med högst få undantag 4 R:dr
R:mt. Särskilta undantag förekomma likväl. Så hafva vid 2:dra Blekings kompani
3:ne nummer i ersättning för hemkall o. d.,' som icke gifves, eu ganska hög kon¬
tant lön, under det att åter vid 3:dje Blekings kompani för 11 nummer lönen en¬
dast utgår med 2 R:dr och 6 nummer icke hafva någon lön. Detta förhållande
har naturligtvis till följd att vid det förra af dessa kompanier medelbeloppet af
lönen öfverstiger 4 R:dr och vid det sednare går under denna siffra, samt att det¬
samma, såsom af tabellen synes, för hela indelningen med några öre kommit att
öfverskjuta den vid det ojemförligt största antalet nummer vanliga lön.
I fråga om Hemkallet visar sig det märkliga förhållande, $tt detsamma be-
52
finnes betydligt större vid de nummer der båtsmannen har torp än vid de öfriga.
Anledningen härtill, livad Blekinge åtminstone beträffar, synes ligga deruti, att, då
vid de för öfrig! temligen få nummer som sakna all jord, båtsmannen ej heller,
såsom eu blick på förutnämnda tabell vitsordar, synes hafva egen stugubyggnad.
karlen antagligen förtjenar sitt egentliga lifsuppehälle, mellan kommenderingarne,
genom arbete i bygden, vid hvilket förhållande han naturligtvis skall föredraga
ett större kontant penningebelopp såsom lön framför att af sin rusthållare få i
hemkall emottaga åtskilliga varor in natura, af hvilka han till följd häråt måhända
har mindre gagn. Förhållandet är alldeles motsatt till hvad som i sådant hänse¬
ende vanligen eger rum inom de flesta roteringskompanierna. Vid dessa har båts¬
mannen, äfven om icke någon jord är uplåten till hans begagnande, i de flesta
fall dock disposition öfver de till torpet hörande hus och får företrädesvis i ett
så mycket större hemkall och mindre i kontant lön ersättning för felande jord.
Äfven i Södra Möre synes i förevarande fall ett annat förfaringssätt ega rum än
i Blekinge. Vid ganska många nummer tillhörande det första af de i denna ort
förlagda tvenne kompanier bär nemligen båtsmannen ett icke ringa hemkall, oak¬
tadt han i stället för hus och jord upbär ett kontant belopp i penningar, då åter
vid några nummer, tillhörande 2:dra Södra Möre kompani, samt ett stort antal
nummer af 3:dje kompaniet det finnes vara händelsen, att båtsmannen gifves bo¬
stad och kontanta penningar på lön, men ingen jord och intet hemkall.
Hemkallet utgår så väl i Blekinge som i Södra Möre hufvudsakligen i
sjpamnål, vanligen 6,3 kubikfot Råg och 6,3 kubikfot Korn; Ilo och Halm, 6, 8 å
10 centner, allt efter omständigheterna; understundom förekommer också potatis
samt, exempelvis vid 5:te Blekings-kompaniet, beläget inom Bräkne och Listers
härader, äfven några andra uaturaprestationer såsom julkost, reskost o. d., va¬
rande alla dessa likvisst af obetydligare värde.
Såsom af ofvan berörda tabell öfver naturaunderhållet (Bil. N:o 10) synes,
är det, med nyssbemälda undantag, för hvilka man såsom grund kan urskilja ett
förhållande af principiel natur, högst ovanligt att icke så väl spanmål som hö och
halm finnes a båtsmansunderhållet uptaget; hvad åter qvantiteten deraf angår,
så torde den anmärkning böra göras, att det icke rättar sig efter kompani-indel¬
ningen, utan snarare efter härads- eller sockenindelningen, så att densamma i all¬
mänhet synes vara lika för de nummer som inom samma härad eller socken äro
belägna • ett förhållande som med hänseende till de upgifna värdena äfven synes
ega rum i fråga om öfriga nedan omnämnda naturaprestationer.
Hvad dessa sednare härefter beträffar, nemligen artiklarne: Mulbete, Ved¬
brand, Gärdselfång o. d.; hvilkas värden under eu gemensam kolumn i specialta¬
bellen Bil. N:o 8 äro uti ett belopp sammanförda, men i tabellen öfver naturaun¬
derhållet Bil N:o 10 för de begge förstnämnda särskiljda, så synas rust- och rote-
ballares kostnader för utgörande deraf, synnerligen uti Blekinge, vara temligen
53
olika inom de olika kompanierna, Värdet af vedbrand vexlar från omkring 9 R:dr
ända till några och trettio R:dr samt är högst inom Andra och Tredje kompani¬
erna, belägna inom Östra och Medelstads härader, hvarest medelbeloppet utgör
vid det förra 24 R:dr 27 öre, samt vid det sednare 17 R:dr 38 öre. Mulbetet
uptages vanligen till 6 å 8 R:dr; lägsta medelbeloppet är 4 R:dr 48 öre vid 6:te
kompaniet samt det högsta 8 R:dr vid 3:dje kompaniet — allt inom Blekinge.
Uti Södra Möre åter är värdet å Vedbranden i allmänhet lägre, men å Mulbetet
högre än i Blekinge; — lägsta medelbeloppet å det förra är nemligen 8 R:dr
samt högsta 10 R:dr 91 öre: lägsta medelbeloppet å det sednare 7 R:dr 4 öre,
samt det högsta 10 R:dr 26 öre. För Gärdselfånget åter upgå icke kostnaden
inom någondera af dessa orter till något anmärkningsvärdt belopp, allmännast
1 R:dr.
Hvad slutligen vidkommer kostnaderna för den båtsmannen af rusthållaren
lemnade skjuts till station samt så kallade qvarnresor, så finnas desamma uti de
erhållna kompaniupgifterna upgifna till temligen obetydliga belopp, hvarå medel¬
värdet blifvit i specialtabellen uptaget. Några särskilta omständigheter, som för¬
tjena att för sig omnämnas, synas för öfrigt icke här vara för handen.
Enligt hvad redan förut blifvit omnämudt, hafva grunderna för Komiterades
beräkningar af den kostnad, som, genom öfverlåtande af Torp till båtsmannen,
drabbar rusthållaren, blifvit hemtade hufvudsakligen från Hushållningssällskapens
upgifter; men i fråga om den till torpet hörande jordareal hafva åter kompaniup¬
gifterna begagnats. De med anledning häraf verkställda uträkningarne återfinnas
uti den ofta omnämnda specialtabellen Bil. N:o 8; och vill det af dessa synas som
om den kostnad, som i och genom inrättningen af torpet upstår, icke, åtminstone
hvad båtsmausrustningen beträffar, skulle vara anmärkningsvärdt stor. Medelbe¬
loppet deraf — inberäknadt så väl behållna afkastningen som brukning och hu¬
sens underhåll — skulle nemligen för Blekinge sex kompanier icke vara högre än
17 R:dr 8 öre, för kompanierna i Södra Möre endast 13 R:dr 94 öre, samt för
alla nio indelningskompanierna 16 R:dr 13 öre, hvilka belopp, när de till exempel
jemföras med Hemkallet eller värdena af Mulbetet och Vedbranden, knappast kunna
anses synnerligen betydliga. Anledningen att denna kostnad för öfverlåtelse af
torp 'inom Blekinge och Södra Möre icke synes utgöra någon väsendtligare del af
båtsmanshållsbördan, ligger naturligtvis deri, att arealen af den till båtsmanstor-
pet hörande jord är så ringa — den inskränker sig också i sjelfva verket vanligt¬
vis till en kåltäppa om 1 å 2 qvadratrefs rymd samt ett stycke ängsmark af ännu
mindre omfång. Medelbeloppet af åkern är i Blekinge 1,96 qvadratref och i Södra
Möre 1,57 qvadratref samt inom hela båtsmausrustningen 1,84 qvadratref. Ett så
litet stycke jord kan naturligtvis ej lemna någon stor afkastning, lika litet som dess
brukning kan erfordra mycken tid eller kostnad, hvarföre också afståendet deraf
icke kan för hemmansegaren blifva så kännbar som mången annan af de i båts-
54
mansunderhållet ingående utgifter. Ett och annat större jordtorp, der förhållandet
ställer sig annorlunda, finnes emellertid. Sådana med ända till 6, 8 och 10 qva-
dratref åker, förutom tillhörande äng, förekomma i både Blekinge och Södra Möre
— hade icke så varit och de för dessa större jordtorp upgifna siffror också måst
i medelberäkuingen af åker och äng intagas, så'hade de siffertal, som för de
särskilda kompanierna utvisa det i berörda hänseende sedvanliga' förhållande,
nedgått ännu mycket lägre än händelsen nu blifvit.
Den Bcklädnadsersättning som, efter det i enlighet med Förvaltningens af
Sjöärendena, skrifvelse den 11 December 1860 afdrag af 5 R:dr för hvarje num¬
mer egt rum, utgått af rusthåll inom indeiningskompanierna dels för år 1868 och
dels för 1869, har sammaulagdt för både större beklädnaden och småpersedlarna
utgjort i Blekinge 15 K:dr 84 öre och i Södra Möre 9 It:dr 6 öre. Enligt Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift uti Kong!. Förordningen den 22 December 1848
utgöres denna beklädnadsersättning vid indeiningskompanierna årligen, då den
åter vid de nummer som tillhöra frälserotarne samt vid roteringskompanierna ut¬
går endast hvart tredje år vid infordring. Eu jemförelse emellan dessa delar af
båtsmanshållet i detta hänseende visar emellertid att skilnaden i årskostnad än¬
dock icke är anmärkningsvärd. — I enlighet med Kongl. Förordningen af den 28
Maj 1867 hafva de flesta rusthållare ingått kontrakt med kronan angående små-
persedlarne, — hvarifrån undantag endast är att gorå för inalles 72 nummer vid
de fyra första Blekiugskompanierna, hviikas rusthållare, enligt kompaniupgifterna,
ännu icke begagnat sig af denna sålunda dem medgifna rättighet.
Uti specialtabellen har, enligt hvad ofvan är omförmäldt, förutom medelbe-
räkniug af kostnaderna äfven blifvit uptaget medelbeloppet af de utaf båtsmannen
vinterfödda kreatur. Detta har af den orsak skett att, om också icke efter de af
Komiterade följda grunder för beräkning af torpafkastniugen det större eller min¬
dre antalet af sådana kreatur utvisa någon rust- eller rotehållarens kostnad, slutsatser
dock härutaf alltid äro att draga i fråga om båtsmannens bergliga ställning, som, om
också icke för den förevarande utredningen af vigt, dock i fattigvårdshänseende
kan hafva inverkan, samt derigenom, enligt hvad längre fram närmare omförmä-
les, till ett ökande eller en minskning af båtsmanshållsbördans tyngd indirekta
föranleda.
Komiterade torde härefter få öfvergå till att, under fortfarande hänvisning
till de uprättade, ofvan berörda tabellerna Bil. N:is 4 och 8, i siffror utföra de
årliga kostnaderna vid Blekinge och Södra Möre indelningskompanier för båts¬
mannens anskaffning och underhåll, enligt hvad Komiterade efter de å förut up¬
gifna grunder anställda beräkningar funnit desamma utgöra.
Det visar sig i sådant hänseende att summa årlig kostnad vid de Bleking¬
ska kompanierna upgår till 152,136 P.:dr 90 öro, hvithet fördeladt på 1,499 effek¬
tiva nummer utgör lör hvarje nummer, eller med andra ord för hvarje rusthåll,
ett medelbelopp af 101 R:dr 49 öre. Vid Södra Äldre kompanierna ar åter medel¬
beloppet något lägre. Summa årlig kostnad derstädes utgör 70,94-2 R:dr 9 öre,
som fördeladt på 792 effektive nummer utgör för hvarje 88 Emir 69 öre R:mt.
För alla nio indelningskompanierna är totalsumman af den årliga kostnaden 222,378
R:dr 99 öre och medelbeloppet per nummer 97 Rall’ 6 öre.
Vid betraktande af hvart och ett för sig af de
nes medelkostnaden upgå till följande belopp, nemligen
vid lista Blekings kompani
„ 2:dra d:o d:o
„ 3:dje d:o d:o
„ 4:de d:o d:o
„ 5:te d:o d:o
„ 6:te d:o eko
„ lista Södra Möre d:o
„ 2:dra d:o d:o d:o
„ 3:dje d:o d:o d:ö
Det är emellertid
och för sig i betraktande
särskilta kompanierna fin-
klart, att man icke genom
kan få en tillfyllestgörande
R:dr
100:
114:
99:
94:
107:
94:
86:
88:
91:
96.
Öl.
45.
30.
68.
49.
44.
10.
75.
att ensamt taga kostnaden i
upfattning af den tunga som
härigenom ådrages jorden som bär denna börda. År det berustade hemmanet af
någon större betydenhet med hänseende till storlek och godhet samt derigenom
också står i högre taxeringsvärde, så är det naturligt att bördan måste förefalla
drägligare än der motsatsen äger rum. Komiterade hafva derföre, i ändamål att
åskådliggöra dessa förhållanden, i de bifogade tabellerna bredvid beloppen af den
årliga kostnaden i särskilta kolumner uptagit rusthållens hemmantal och taxerings¬
värden samt derjemte på särskilt plats i tabellen infört en verkställd uträkning
af procentförhållandet mellan nämnda taxeringsvärden och förberörda kostnadsbe-
lopp; och visar sig häraf att
vid lista Blekings kompani årskostnaden utgör af taxeringsvärdet 0,751 .... procent.
55
|
2:dra
|
d:o
|
clio
|
d:o
|
eko
|
d:o
|
0,643 ...
|
55
|
55
|
3:dje
|
d:o
|
clio
|
d:o
|
d:o
|
d:o
|
0,474 ....
|
55
|
>5
|
4:de
|
d:o
|
eko
|
d:o
|
d:o
|
d:o
|
0,421 ....
|
5'
|
55
|
5:te
|
d:o
|
d:o
|
d:o
|
d:o
|
clio
|
0,39 ....
|
55
|
55
|
6:te
|
d:o
|
dio
|
d:o
|
d:o
|
d:o
|
C,38 ...
|
55
|
55
|
lista Södra Möre d:o
|
eko
|
d:o
|
d:o
|
0,524 ....
|
55
|
55
|
2: dra
|
55
|
eko
|
d:o
|
d:o
|
d:o
|
0,6326....
|
55
|
55
|
3: dj e
|
55
|
clio
|
d:o
|
d:o
|
eko
|
0,579 ....
|
55
|
För samtliga Blekingskompanierna är denna medelprocent 0,48...; för.de
tre Södra Möre kompanierna 0,572 ..., samt för alla nio indelningskompanierna,
eller hela båtsmansrustningen 0,505 ... eller i rundt tal ungefär eu half procent.
Högst i förhållande till taxeringsvärdet synes således denna kostnad vara
56
vid det första af de i Blekinge förlagda kompanier,, men sjunker sedan för hvart
och ett af dem samt befinnes lägst vid det 6:te kompaniet. Inom Södra Möre
åter utvisar denna procentberäkning den högsta siffran vid det 2:dra kompaniet
och vid det lista den lägsta.
Om än den årliga kostnaden för batsmansrustningensfullgörande jemte densam¬
mas förhållande till den indelta jordens taxeringsvärde sålunda må anses så nära som
möjligt vara upgifna, så hafva Komiterade dock bort anmärka att slutresultatet
ingalunda är dermed bestämdt, enär en väsendtlig faktor ännu icke blifvit i räk¬
ningen intagen, den ersättning nemligen som för rustningens upphållande af
Staten bestås. Komiterade, som till detta vigtiga ämne straxt nedanföre återkomma,
hafva emelleitid att dessförinnan ännu redogöra för några förhållanden som med
Komiterades beräkningar af kostnaderna ega sammanhang.
Enligt hvad Komiterade redan i korthet omnämnt, hafva Komiterade, på det
ifrågavarande årskostnad måtte efter flera grunder kunna bedömas, uträknat och
a tabellerna infört det erhallna medelbeloppet a densamma så väl efter kompani-
upgifterna och markegångstaxornas värden som efter de ursprungliga s. k. båts-
manskontiakten; och hafva Komiterade här endast velat fästa upmärksamheten
derpå, att de efter de bägge sistnämnda beräkningsgrunderna erhållna inedelbe-
lopp utvisa en långt större kostnad än den af Komiterade beräknade, från hvilken
åter de efter kompaniupgifterna verkställda uträkningar häröfver föga skilja sig.
Såsom af den ofvanberörda tabellen Bil. N:o 15 synes, förefinnas vid indel-
ningskompanierna några få ständiga vakanser. Af dessa tillhöra blott en enda
Blekingskompanierna, så att af deras 1,500 nummer 1,499 äro effektiva. Denna
enda vakans är N:o 25 å 6:te kompaniet, för hvilken vakansafgift enligt gällande
författningar utgöres; ocli har densamma tillkommit derigenom att rustningshem-
manet blifvit alagdt utgörande af lotsningsskyldighet, hvarföre till lindring härutin¬
nan, enligt Kong!. Brefvet af den 31 Augusti 1825, bland annat medgifvits att num¬
ret skulle få förblifva vakant.
De öfriga vakanserna förefinnas vid Södra Möre kompanier, utgörande inal¬
les 9, nemligen inom första kompaniet 2, inom andra 3 och inom tredje 4 vakanta
nummer; och hafva samtliga dessa nio vakanser, såsom redan är uplyst, tillkommit
på grund af Kongl. Brefvet den 13 December 1825.
Komiterade hafva ofvanför anmärkt, att tyngden af båtsmansrustningen i
Blekinge och Södra Möre icke later bestämma sig endast derigenom, att man up-
söker beloppet af utgiften för densamma och det förhållande, uti livilket detta be¬
lopp står till den berustade jordegendomens taxeringsvärde, utan att härvid äf¬
ven måste tagas i betraktande den ersättning, som rusthållaren för rustningsbe-
sväiets utgöiande åtnjuter af Staten. De studganden, som under tidernas lopj)
57
!S .Kir “• “h *"•» * -***
. Vida;'e fj Komiterade i minnet återkalla, att i båda orterna rustningser-
sa mogen bestar först och främst af hvad en hvar rusthållare får åtnjuta i Lt-
hallshernmanets egen ranta, eller hvad som i Komiterades tabeller benämnes rust-
mngsranta, och dernäst vid rusthåll, hvars egna ränta icke upgår till det belopp,
som Staten anslagit, af hvad som i s. k. tillskottsränta uti Blekinge län och i till-
giftspennmgar i Södra Möre ytterligare kommer rusthållaren till godo.
I Blekinge län har rusthållarnes ränta af eget hemman, eller den så kallade
lustmngsrantan, i de af Häradsskrifvarne uprättade och af Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande insända upgifter, uptagna dels i General-tabellen öfver båts-
mansrustningen N:o 4,_ dels i Tabellerna N:is 11 och 12 btifvit beräknad på det
satt, att dec för rustningen enligt jordebokens innehåll anslagna belopp af daler
sitivermynt, efter 2 daler på 1 R:dr Runt förvandlats till sistnämnda myntsort. Men
a eu si ^ eräkningsgrund icke visar det värde ifrågavarande ränta i verklighe-
ten eger både for Staten och för rusthållarne, ligger för öppen dag.
0Innan Bleklnge indelades till båtsmansrustning, utgick räntan derstädes efter
-ff T-iaiS^re 0C^ skattläggning med penningar i daler silfver; och som, på
satt bland annat Kongl. Förordningen den 27 April 1685 visar, 3 daler silfvemynt
vid liden for indelningen var gångbara priset å eu tunna spanmål, befinnes att
varje c a er sil vermjnt af den ränta, som Staten anslog till ersättning för rust¬
ningen, motsvarade värdet af i;dels tunna spanmål. Det var alltså detta värde,
tran hvilket Staten afstod och som rusthållaren icke blott då erhöll, utan äfven
framgent åtnjutit, i det han aldrig utgifva utan ständigt i sin egendoms afkastning
tätt behålla och tillgodogöra sig detsamma. Följaktligen och enär den hvarje
rust lå anslagna räntan i medeltal upgår till omkring 18 daler silfvermynt, har
Staten genom indelningen efter medelberäkning afstått värdet af 0 tunnor span¬
na emot lättigheten att af rusthållaren få en båtsman upställd och utrustad; och
bär denna sistnämnda prestation, hvilken sålunda af rusthållaren utgöres i stället
för räntan, allt sedermera egt bestånd såsom eu skyldighet å rusthållare^ och en
rättighet å Statens sida. Vexlande myntvärde har derå icke kunnat utöfva nå¬
gon verkan, utan den måste för Staten fortfarande ega samma värde, som när den
först af Staten förvärfvades, eller med andra ord, Staten måste anses fortfarande
ersätta densamma med detta värde. Komiterade finna alltså det verkliga värdet
a. den rusthållarne i Blekinge förbehållna räntan af deras egna hemman böra
räknas, icke efter nuvarande myntvärde af dennas gamla dalertal, utan efter för-
ållandet åt myntvärdet den tid räntan anslogs, och på det sätt, att densamma
elfei piiset vid nämnda tid förvandlas i spanmål, hvars nuvarande värde bestäm¬
mes efter markegången; och denna åsigt stödja Komiterade på Kongl. Maj:ts med
ikets Ständer fattade och genom Kong], Eörordningan den 30 December 1819
8
58
kungjorda beslut, rörande sättet för beräkning af rätta värdet å de i knektekon-
trakten i gammalt dalertal utsatta beklädnadspenningar för soldaten, somrotehål-
laren borde utgifva, och för erhållande af hvilkas lätta värde nyssberörda grund¬
sats blifvit formligen bestämd, så att densamma vid alla så beskaffade beräkuin
gar kan och bör tjena till efterrättelse.
Beträffande tillskottsräntorna i Blekinge har i det föregående blifvit uplyst
huruledes desamma numera, jemlikt Kongl. Brefvet den 30 Maj 1857, och medelst
användande af särskilt statsanslag komma räntetagare till godo med hela det
belopp, hvartill dessa kunna anses berättigade; och är sättet för beräknandet af
nämnda räntor i sammanhang dermed tillika fullständigt angifvet.
För Södra Möre äro rustningsräntorna så väl i de å ortens häradsskrifvare-
kontor utarbetade upgifter som ock i Komiterades tabeller beräknade efter mar¬
kegång; men tillgiftspenningarne finnas i enlighet med Kongl. Brefven den 13 De¬
cember 1825 och den 20 December 1836 uptagna efter det så kallade båtsmans¬
värdet, d. v. s. efter det särskilta hvart femte år fastställda beloppet afbåtsmans-
rustningskostnaden.
Rustningsräntorna i Blekinge, förvandlade efter 2 daler på riksdalern, till
Riksmynt, eller hvad Komiterade benämnt det nominela värdet af desamma upgår
i medeltal pr nummer till följande belopp, nemligen:
vid lista Blekings kompani till...............R:dr 9: 40.
„ 2:dra d:o d:o „ . ............... 9: 41.
„ 3:dje d:o d:o „...............„ 9: 54.
„ 4:de d:o d:o „...............„ 8: 95.
„ örte d:o d:o „...............„ 8: 25.
„ 6:te d:o d:o „................ 8: 75.
samt för hela Blekinge båtsmansrustning till ett medelbelopp af 9 R:dr 4 öre.
När nu härtill lägges hvad som i tillskotts- och reservräntor samt särskildt
anvisadt statsanslag kommer svagare rusthåll till del, utgörande i medeltal pr
nummer resp. R:dr 21: 52; 18: 32; 19: 66; 17: 57; 17: 19; 10: 46 samt för hela båts-
mansrustningen R:dr R:mt 17: 38, skulle rustningsersättningen inom Blekinge komma
att utvisa följande medelbelopp nemligen:
vid lista Blekinge kompani ...............R:dr 30: 92.
............... „ 27: 73.
............... „ 29: 20.
............... „ 26: 52.
....... „ 25: 44.
............... „ 19: 19.
i 26 R:dr 42 öre.
Uti tabellen N:o 11 litt. b. hafva Komiterade så fullständigt som möjligt up-
visat dessa förhållanden, hvarvid Komiterade äfven infört denna rustningsersätt-
55
|
2:dra
|
d:o
|
d:o
|
11
|
3: dj e
|
d:o
|
d:o
|
11
|
4:de
|
d:o
|
d:o
|
11
|
öde
|
d:o
|
d:o
|
11
|
6:te
|
d:o
|
d:o
|
samt för alla 6 kompanii
Uti tabellen N:o 1
|
59
långs procentförhållande till hemmanens taxeringsvärden; och hafva Komiterade
funnit att, när man sinsemellan jemför den förut erhållna rustningskostnaden samt
den på detta sätt beräknade rustningsersättningen, den återstående kostnaden i
procent af hemmanens taxeringsvärden skulle utgöra:
procent.
vid lista Blekings kompa
|
„ 2:dra
|
d:o
|
clio
|
„ 3:dje
|
d:o
|
d:o
|
„ 4:de
|
d:o
|
d:o
|
„ 5:te
|
d:o
|
d:o
|
„ 6:te
|
d:o
|
d:o
|
............0,48 .
............0,33 .
............0,31 .
............0,30 .
............ 0,303 .
i Blekinge öfver hufvud taget 0,36 procent,
emellertid redan ofvan anmärkt och på dervid anförda
skäl kan denna beräkning af rustningsräntorna, äfvensom i följd deraf af kost-
nadsprocenten, endast betraktas såsom fiktiv och nominel; hvarföre framställnin¬
gen i detta hänseende i stället bör fotas på undersökningar rörande förberörda
räntors verhliga värde, enligt de grunder härför Komiterade tillika upgifvit. Om
och för hela indelningen
Som Komiterade
så sker,
|
ställa sig
|
förhållandena helt annorlunda.
|
Rustningsräntorna befinnas
|
då
|
utgöra i
|
medeltal
|
per nummer
|
|
|
vid lista Blekings kompani.......
|
......R:dr 91:
|
80.
|
„ 2:dra
|
d:o
|
d:o .......
|
...... »91:
|
90.
|
„ 3:dje
|
d:o
|
d:o .......
|
...... „ 93:
|
17.
|
» 4:de
|
d:o
|
d:o .......
|
...... ,,87:
|
40.
|
„ 5:te
|
d:o
|
d:o .......
|
...... „ 80:
|
57.
|
„ 6:te
|
d:o
|
d:o .......
|
...... ,,85:
|
26.
|
samt för hela båtsmansrustningen i Blekinge........„ 88: 28.
Om dertill nu i likhet med hvad ofvan skett, lägges det vissa svagare
rusthåll i form af tillskottsräntor o. d. tillgodokommande tillskott, visar sig hela
rustningsersättningen upgå till följande medelbelopp pr nummer, nemligen:
vid lista Blekings kompani.............R:dr 113: 32.
....... „ 110: 22.
....... „ 112: 83.
....... „ 104: 97.
....... „ 97: 76.
....... „ 95: 72.
....... „ 105: 66.
Och om slutligen, sedan den på detta sätt beräknade rustningsersättnin¬
gen blifvit jemförd med rustningskostnaden, man uppsöker procentförhållandet
mellan de häraf framgående siffer-resultat samt medeltaxeringsvärdena, visar
det sig, att skillnaden mellan rustningsersättningen och rustningskostnaden rätte-
55
|
2:dra
|
d:o
|
d:o
|
55
|
3:dje
|
d:o
|
d:o
|
55
|
4:de
|
d:o
|
d:o
|
55
|
5:te
|
d:o
|
d:o
|
51
|
6:te
|
d:o
|
d:o
|
samt för hela Blekinge båtsmansrustning
60
ligen uttryckes genom hosföljande siffror,
ringsvärdet densamma utgör, nemligen:
vid lista Blekings Kompani.....
som angifva, huru stor procent aftaxe-
|
2: dra
|
d:o
|
d:o
|
|
3:dje
|
d:o
|
d:o
|
|
4:de
|
d:o
|
d:o
|
|
5:te
|
clio
|
d:o
|
5}
|
6:te
|
d:o
|
dio
|
samt för
+ 0,09 .
— 0,02 .
+ 0,064 .
+ 0,05 .
— 0,04 .
0,006.
hela ortens båtsmansrustning.......... . q’02
Enligt hvad härutaf synes, befinnas således räntorna beräknade efter sitt
verkliga värde vara så höga, att desamma vid lista, 3:dje och 4:de kompanierna
icke allenast betacka rustningskostnaden utan äfven derutöfver lemna ett öfver-
skott, som af taxeringsvärdet utgör resp. &, & och procent; samt att äfven vid
de öfriga kompanierna, likasom när medelberäkningen sträckes öfver hela båts-
mansrustningen, den återstående kostnaden upgår till en helt obetydlig procent af
taxeringsvärdet.
Att man emellertid vid ifrågavarande förvandling af rustningsräntorna i
Blekinge till deras verkliga värde följt en giltig beräkningsgrund, synes bland
annat af förhållandena inom Södra Möre, hvarest rustningsräntorna, såsom förbe¬
mält är, icke beräknats i penningar utan efter markegång samt tillgiftspennin-
garne upptagits efter båtsmansvärde.
Vid de i denna ort förlagda 3:ne kompanier upgår nemligen rustningsersätt-
nmgen i medeltal till 84 Ridr 39 öre, hvilket långt mera närmar sig Komiterades
omformarna beräkning af berörda rustningsräntor i Blekinge, än de belopp hvar-
. de„ ! fångar uti kronoräkenskaperna uptagas. När denna rustningsersätt-
ning frandrages den beräknade rustningskostnaden, utgör den återstående kost¬
naden inom Södra Möre i medeltal endast 4 Ridr 30 öre, som i procent af me-
deltaxermgsvärdet icke visar mer än 0,02 .... procent.
. ^jfv®n for detaljerna häraf få Komiterade hänvisa till en häröfver särskilt
uppgjord förut omnämnd Tabell Nio 12. lutt. b.
Slutligen och då Komiterade, enligt hvad de här ofvan i sin redo¬
görelse^ for Tabellernas upställning och innehåll haft tillfälle att omnämna, för
J.. ,®™a ?nA Sa allsidlS utveckling af ämnet som möjligt och från flera sidor belysa
förhalandet med rusthåll ersättningen i Blekinge och Södra Möre, uti särskilta
tabeller Bil. Nio 11 litt. a och Nio 12 litt, a funnit sig böra skilja emellan de
nummer vid hvilka rustmngshemmanet endast åtnjuter s. k. rustning sränta samt
d6’ ku derJTte tinsk°ttsränta eller tillgiftspenningar finnas till rustningens
ppratthallande anslagne, samt för hvardera uträknat medelbeloppet af dem till¬
kommande räntor jemte medeltaxeringsvärdet, anse sig Komiterade här böra om-
förmala att, enligt hvad härutaf framgår, hvad först Blekinge beträffar, belopp
en
61
af rustningsräntorna äro temligen lika, vare sig tillskottsränta finnes eller icke •
att medelbeloppen af tillskottsräntorna, då desamma sålunda endast för de num¬
mer som verkligen upbära sådana uträknas, upgå till 30 å 40 Emir, varande högst
vid lista kompaniet (39 K:dr 14 öre) och lägst vid det 6:te (27 R:dr 1 öre); samt
att den skillnad i summabeloppen af rustningsersättningen, med beräkning af
rustningsrantornas verkliga värde, som sålunda mellan dessa begge kategorier
åt rusthåll maste uppstå, har sin motsvarighet uti samt utjemnas af förhållandet
med taxeringsvärdet, hvilket i medeltal befinnes vara betydligt högre för dem
som endast hafva små egna räntor, de s. k. rustningsräntorna, på båtsmannen
anslagna an för dem som dertill äfven åtnjuta s. k. tillskottsräntor; men att, hvad
åter Södra More beträffar, rustningsräntorna för den förra kategorien äro i all¬
mänhet så mycket större än de vid rusthåll, hörande till den sednare kategorien,
förekommande, som ungefärligen motsvaras af de för dessa anslagna tillgiftspen-
ningar, visande sig emellertid, i afseende på taxeringsvärdet, förhållandet här
i arta t me det i Blekinge: medelbeloppet högre för rusthåll som ensamt hafva
lustningsrantor, samt lägre för de öfriga.
Båtsmaiisroteriiiffeii.
Enligt de af Komiterade på förut omförmälda grunder gjorda beräkningar
upgår medelkostnaden inom denna del af båtsmanshållet till följande belopp:
Vld TJusts kompani...........Rdr 126. 15>
117: 31.
102: 52.
128: 61
138: 43.
137: 17.
138: 63.
102: 18.
114: 10.
144: 11.
146: 21.
132: 46.
13): 58.
126: 96.
141: 18.
104: 59.
5)
|
Smålands
|
d:o
|
|
)>
|
Östergötlands
|
d:o
|
|
»
|
lista Södermanlands
|
d:o ....
|
|
55
|
2:dra Södermanlands
|
d:o . . .
|
|
55
|
Södra Roslags lista
|
d:o . . .
|
|
55
|
Södra Roslags 2:dra
|
d:o
|
|
55
|
Ölands lista
|
d:o
|
|
55
|
Ölands 2:dra
|
d:o
|
|
55
|
Gotlands lista
|
d:o ...
|
|
55
|
Gotlands 2:dra
|
d:o
|
|
55
|
Bohus lista
|
d:o ...
|
|
55
|
Bohus 2:dra
|
d:o ...
|
|
55
|
Norra Hallands
|
d:o
|
|
55
|
Södra Hallands
|
d:o
|
|
55
|
Westergötlands
|
d:o ....
|
|
62
vid Norra Roslags lista Kompani ......
|
|
. Ridr
|
148: 34.
|
„ Norra Roslags 2:dra
|
d:o ......
|
|
• 55
|
127: 83.
|
„ lista Norrlands lista
|
d:o ......
|
.
|
• 55
|
123: 90.
|
„ lista Norrlands 2:dra
|
d:o ......
|
|
• 55
|
127: 09.
|
„ 2:dra Norrlands lista
|
d:o ......
|
|
* 5»
|
134: 97.
|
„ 2:dra Norrlands 2:dra
|
d:o ......
|
.
|
• n
|
142: 87.
|
Då man betraktar denna sålunda erhållna me
|
delkostnad
|
i dess förhållande
|
till medeltaxeringsvärdet utgör densamma deraf:
|
|
|
|
vid Tjusts kompani.....
|
|
0,ioi ....
|
procent.
|
„ Smålands
|
d:o .....
|
|
0,154 ....
|
5»
|
„ Östergötlands
|
d:o .....
|
|
0,141 ....
|
n
|
„ lista Södermanlands
|
d:o .....
|
|
0,158 ....
|
55
|
„ 2:dra Södermanlands
|
d:o .....
|
|
0,221 ....
|
J9
|
„ Södra Roslags lista
|
d:o .....
|
|
0,289 ....
|
n
|
„ Södra Roslags 2:dra
|
d:o .....
|
|
0,186 ....
|
55
|
„ Ölands lista
|
d:o .....
|
. . N •
|
0,204 ...
|
55
|
„ Ölands 2:dra
|
d:o .....
|
|
0,261 ....
|
55
|
„ Gotlands lista
|
d:o .....
|
|
0,163 ...
|
5?
|
„ Gotlands 2:dra
|
d:o .....
|
|
0,158 ...
|
55
|
„ Bohus lista
|
clio .....
|
|
0,221 ...
|
55
|
„ Bohus 2:dra
|
d:o .....
|
|
0,200 ...
|
55
|
„ Norra Hallands
|
d:o .....
|
|
0,245 ....
|
55
|
„ Södra Hallands
|
d:o .....
|
|
0,215 ....
|
»
|
„ Westergötlands
|
d:o .....
|
|
0,114 ....
|
55
|
„ Norra Roslags lista
|
d:o .....
|
|
0,313 ....
|
55
|
„ Norra Roslags 2:dra
|
d:o .
|
|
0,289 ....
|
55
|
„ lista Norrlands lista
|
d:o .....
|
|
0,261 ....
|
5>
|
„ lista Norrlands 2:dra
|
d:o .....
|
|
0,141 ....
|
55
|
„ 2:dra Norrlands lista
|
d:o .....
|
|
0,206 ....
|
55
|
„ 2:dra Norrlands 2:dra
|
d:o .....
|
|
0,294 ....
|
55
|
Häraf synes att medelbeloppet af kostnaden är högst vid Norra Roslags
lista och lägst vid Ölands lista kompani, men att densamma i förhållande till
taxeringsvärdet är högst vid Norra Roslags lista och lägst vid Tjusts kompani.
Summan af hela roteringskostnaden vid de nu förevarande roteringskompa-
nierna utgör 432,650 Ridr 89 öre; medelbeloppet pr nummer 129 Ridr 26 öre, hvil-
ket åter af medeltaxeringsvärdet utgör 0,194 procent.
Under åberopande af den upprättade specialtabellen Bil. Nio 9 torde Komi-
terade i fråga om det olika aflöningssättet vid de särskilta kompanierna böra an¬
föra följande:
Antalet nummer, vid hvilka torpjord ingår i underhållet, utgör för hela
63
båtsmansroteriugen tillsammans 3,595, de öfriga åter 752; och befinnes det att
vid 2:ne kompanier, nemligen lista Södermanlands och Södra Roslags lista, aflö-
ningssättet med torp uteslutande begagnats. Vid 4 kompanier, bägge Ölands- och
bägge Hallandskompanierna äro de med kontant afiönade talrikare, utgörande
tillhopa 508 nummer mot 119 som hafva torpjord; äfven vid Gotlands 2:dra, Bo
hus lista och Bohus 2:dra finnas icke få nummer, hvilka sakna torp. Vid samt¬
liga öfriga kompanier utgöra de ett ringa antal i jemnförelse med de öfriga.
Med hänseende till kostnaden är att iakttaga, hurusom denna vid de num¬
mer, der torpjorden är en väsendtlig del af löneförmånerna, synes högre än vid
dem, der sådan icke finnes, utgörande nemligen medelbeloppet deraf för hela ro-
teringen 130 Ridr 80 öre vid de förra och 123 Ridr 92 öre vid de sednare, men
att den det oaktadt kan sägas vara lägre vid dem som bära denna högre medel¬
kostnad, i det att nemligen medeltaxeringsvärdet derstädes är högre, hvarigenom
inträffar att procentförhållandet mellan kostnaden och taxeringsvärdet, — hvilket,
enligt hvad förut antydt blifvit, för bedömande af bördans tyngd, torde vara det
hufvudsakligen bestämmande, — vid de med torp afiönade utvisar ett medelbe¬
lopp af 0,19 procent, mot 0,21 vid de öfriga, således medelprocenten på det hela
två tiondelar lägre vid de förra än vid de sednare.
Beträffande de särskilta underhållstitlarne torde Komiterade böra tillägga
några anmärkningar.
Det på årskostnaden belöpande medelbeloppet af Legan befinnes högst vid
2:dra Södermanlands kompani och lägst vid Ölands 2:dra kompani.
Det högsta medelbeloppet af Lönen, utgörande 135 Ridr, förefinnes vid Sö¬
dra Roslags 2:dra kompani ibland de med kontant afiönade. Att vid dylika num¬
mer den kontanta lönen i allmänhet skall vara jemförelsevis stor, inses lätteligen
af hvad härom i det föregående blifvit yttradt. Exempel på en hög medelsiffra i
detta hänseende förekomma sålunda dessutom vid Smålands, Bohus lista, Wester-
götlands, 2:dra Norrlands lista in. fi. kompanier. Men äfven för de som hafva
torpjord är lönens medelbelopp vid 2:ne kompanier temligen betydligt, uppgående
nemligen vid Ölands lista kompani till 37 Ridr 24 öre samt vid Ölands 2:dra kompani
till 34 Ridr 79 öre. Det vanliga förhållandet vid roteringskompanierna är emellertid att
den kontanta lönen ej uppgår till högre belopp än 4 Ridr; varande, der sådant inträffar
med dem som icke hafva jord till sina torp, ersättning båtsmannen lemnad i ett
så mycket större hemkall in. fl. dylika naturapersedlar. — Lägst är lönen vid Gotlands
lista kompani, hvarest medelbeloppet af densamma icke utgör mer än 1 Ridr 90 öre.
Jemte det Komiterade, för den fullständigare kännedomen om de inom de
särskilta kompanierna beräknade kostnader för utgörande af Hemkallspersedlarne,
Mulbetet och Vedbranden, få hänvisa till den ofvan omförmälta tabellen öfver na-
turaunderhållet vid båtsmanskompanierna Bil. Nio 10, tillåta sig Komiterade i fråga
härom nu endast fästa uppmärksamhet å följande omständigheter:
64
att medelvärdena för hela båtsmansroteringen, när nemligen i medelberäk-
ningen endast de nummer intagits vid hvilka ofvanstående prestationer verkligen
utgöras, äro: af Ilo och Halm 18 Rall’ 2 öre; af Spanmål etc. 36 R:dr 88 öré;
af Mulbetet 7 R:dr 9 öre och af Vedbranden etc. 17 R.-dr 8 öre; samt
att vidare, högsta värdebeloppet å Hö och Halm är till finnandes vid Bohus
2:dra kompani 48 R:dr 94 öre, lägsta vid T justs kompani 7 R:dr 18 öre; af Span-
målen etc. högsta vid Ölands 2:dra kompani 89 Rdr 28 öre, eller — då möjligen,
enligt hvad en uti tabellen intagen anmärkning närmare omförmäler, uti detta be¬
lopp värdet af Hö och Halm äfven ingår — vid 2:dra Norrlands 2:dra kompani
49 R:dr 95 öre, det lägsta åter vid Westergötlands kompani 17 R:dr 55 öre; af
Mulbetet, det högsta vid Östergötlands kompani 28 Rall- 85 öre, det lägsta vid
2:dra Norrlands hata kompani 2 Ridr 93 öre; och af Vedbranden, det högsta vid
Södia Roslags 2:dra. kompani 31 R:dr 79 öre och det lägsta vid Ölands 2:dra kom¬
pani 10 R:dr 62 öre.
Derjemte och under åberopande af den ofta omnämnda specialtabellen Bil.
N:o 9, som redogör för förhållandena inom de bägge aflöningskategorierna, med
och utan torpjord, torde Komiterade här böra omförmäla:
att för de med torpjord aflönade nummer högsta medelbeloppet af det så
kallade Hemkallet förekommer vid Södra Roslags kompani 72 R:dr 21 öre, lägsta
åtel', 22 öre, vid Gotlands lista kompani, under det vid Gotlands 2:dra och Norra
Hallands kompanier dylika nummer hafva intet Hemkall, samt medelbeloppet på
det hela utgör 34 R;dr 73 öre;
att de, som äio i saknad af torpjord, i allmänhet hafva synnerligen stort
Hemkall, upgående för dem alla till ett medelbelopp af 56 R:dr 75'öre, ehuru un¬
dantagsvis äfven här inträffar att några få nummer (7 stycken vid Smålands kom¬
pani) icke hafva något Hemkall; och slutligen
att medelbeloppet af Mulbetet och Vedbranden tillhopatagna utgör för dem
som hafva torpjord 24 R:dr 51 öre och för de öfrige 18 R:dr 90 öre.
Förutom utgörandet af ofvannämnda persedlar hafva vid de flesta nummer
rotebållarne, såsom känd! är, äfven förbundit sig att tillhandahålla Skjuts- Qvarn-
1eSo‘ 0• d- Kostnaden härför är. emellertid enligt de från kompanierna inkomna
upgifter ej synnerligen anmärkningsvärd och företer endast vid ett enda kompani,
nemligen, Bohus lista, en jemförelsevis hög siffra, som visserligen synes utvisa att
någia föi denna ort särskild! gällande förhållanden göra ifrågavarande prestation
derstädes mer tryckande än eljest vore fallet, men som emellertid äfven till nå¬
gon del upkommit af den anledning att vid upgitternas afgifvande af rotehållare
häiundei äfven inbegripits åtskilliga andra smärre, i orten vanligen förekommande
naturaprestation er, såsom helgkost o. d., hvilka egentligen äro att hänföra till de
så kallade Hemkallspersedlarne.
B eldädnadser sättning en, som till sitt hela belopp endast hvart tredje år ut-
göres, har beräknats medföra en årlig kostnad af 11 Rrdr 28 öre i medeltal för
hela båtsmansroteringen och synes i allmänhet icke synnerligen mycket hvarken
understiga eller öfverstiga detta belopp.
Hvad slutligen angår de kostnader, som för rotehållarne upstå, till följd
af båtsmannens förseende med torp och' tillhörande jord samt denna jords bruk¬
ning och husens underhåll, så synas desamma, der inrättningen af torpet sålunda
blifvit fullständigt genomförd, för ifrågavarande till båtsmansroteringen hörande
kompanier upgå till temligen lika belopp och förete för dem alla eu gemensam
V medelsiffra af 49 Rrdr 92 öre, hvaraf för brukning 10 R:dr 22 öre, för underhåll
af torphusen 8 R:dr 97 öre, samt för behållen afkastning 30 R:dr 73 öre på en
medelareal af 6 qvadratref 38 qvadratstänger åkerjord. I anmärkningsvärdare
mån skiljaktigt härifrån är förhållandet endast vid Gottlands och Hallands kom¬
panierna, der medelbeloppet är högst, ingående t. ex. vid Södra Hallands kom¬
pani medelarealen af åkern till 16,64 qvadratref med en medelafkastning af 91
R:dr 48 öre; samt vid Olands l:sta kompani, der detsamma är lägst, utgörande
nemligen för hela torpkostnaden endast 13 R:dr 47 öre, i hvilket belopp torpjor¬
dens behållna afkastning ingår med 4 R:dr 98 öre på en åkerareal af i qvadrat¬
ref 66 qvadratstänger.
I fråga om de så kallade Frälserotarne, hvilka, ehuru vid indelningskompa-
nierna i nummer satta, äro till sin natur lika med hela den öfriga båtsmansrote¬
ringen, torde här endast behöfva antecknas att för de inom Blekinge belägna 27
nummer den årliga medelkostnaden utgör 120 Rrdr 72 öre, samt för de till Södra
Möre hörande 15 nummer 96 Rrdr 21 öre och för alla 42 numren 111 Rrdr 96 öre;
samt att de i roteringen deltagande hemmanens taxeringsvärde i allmänhet är
synnerligen högt, till följd hvaraf ifrågavarande kostnad i förhållande till taxe¬
ringsvärdet synes temligen låg; utgörande densamma deraf vid de här ofvan först
nämnda Blekingerotarne 0,118..,., vid Södra Mörerotarne 0,098...., samt för hela Frälse-
roteringen 0,111.... procent.
Uti den ofta omnämnda Generaltabellen för båtsmansroteringen hafva Ko-
miterade, i likhet med hvad för båtsmansrustningen ägt rum, till jemförelse med¬
delat resultaten af anställda beräkningar öfver kostnaden, dels efter kompa,ni-up-
gifterna, dels efter markegången och dels efter stadgandena, vid indelningstiden, och
visar det sig, såsom Komiterade redan en gång förut haft anledning anmärka, att
den efter alla dessa olika beräkningsgrunder erhållna medelkostnad ej i anmärk¬
ningsvärd mån skiljer sig från den af Komiterade på angifna skäl såsom den till¬
närmelsevis rigtigaste framställda.
För de vid Roteringskompanierna förekommande vakanser redogör Bil. Nro
15, och få Komiterade här endast omnämna att dessa tillsammans utgöra 84, af hvilka
de aldra flesta äro vakanta stadsrotar.
Till sist torde Komiterade, beträffande resultaten af den uti Bil. Nro 7 fram-
9
66
ställda jemnförelse mellan båtsmansrustningen och båtsmansroteringen å ena sidan
samt rusthålls-infanteriet och roterade infanteriet å. den andra, i fråga om kost¬
naderna för karlens anskaffning och underhåll, här böra omförmäla, att kostnads-
procenten för båtsmansrustningen och rusthålls-infanteriet utvisar ungefärligen
samma siffra, nemligen 0,507 procent för den förra och 6,505 procent för den sed¬
nare, men att kostnadsprocenten för båtsmansroteringen, frälserotarne deri inbe¬
gripna, endast upgår till 0,193. procent, då densamma för roterade infanteriet utgör
0,304 procent.
Af tid efter annan gifna Författningar, hvilka varit egnade att framkalla
någon väsendtligare lindring i båtsmanshållskostnaden, torde följande här böra
omförmälas:
Kong!. Kungörelsen den 23 April 1811, hvarigenom den båtmansrotehållarne
hittills åliggande skyldigheten att under krig anskaffa så kallade fördubblingsbåts-
män, uphörde;
Kongl. Kungörelsen den 27 Oktober 1812, hvarigenom rust- och rotehållares
rekryteringsskyldighet under krig likaledes uphörde;
Kongl, Brefvet den 5 September 1815, hvarigenom rotehållarne inom Vester-
Norrlands län befriades från dittills utgående afgifter till de så kallade Udderöks-
kassorna;
Kongl. Brefvet den 13 December 1825, hvarigenom vidtogos åtskilliga för
jemkningen af båtsmansindelningen i Södra Möre nödiga åtgärder, för hvilka Ko-
miterade redan i det föregående haft tillfälle redogöra;
Kongl. Brefvet den 20 Augusti 1841, hvarigenom, efter det Rikets Ständer
den 13 förutgångne Februari å Riksstatens 4':de Hufvudtitel upfört ett årligt an¬
slag af 9,000 R:dr till båtsmännens .förseende med koj och täcke, rust- och rote¬
hållare från denna dem dittills åliggande skyldighet blefvo befriade;
Kongl. Brefvet den 18 Juli 1848, till följd hvaraf rotehållarne vid Göteborgs
och Bohus läns tvänne båtsmanskompanier befriades från den dem enligt båts-
mansköntraktet af den 16 Januari 1739 åliggande skyldighet att vid upfordring
förse båtsmannen med en månads utredningskost mot förpligtelse att i stället vid
sådant tillfälle gifva karlen samma rätt som åtnju^es af roteringsbåtsmän i allmän¬
het, nemligen nöjaktigt underhåll i matsäcken eller i kontant till samlingsplatsen
äfvensom tross-skjuts;
Kongl. Förordningen den 22 December 1848, hvarigenom rust- och rotehål¬
lare befriades från beklädnads utgörande till båtsmännen samt beklädnadsbesty-
ret af Kronan öfvertogs, emot det att rust- och rotehållarne, nemligen de som
härom inginge kontrakt med kronan i enlighet med de i Förordningen föreskrifna
grunder, erlade: indelningen årligen, samt roteringen vid hvarje upfordring till
67
års- eller sommartjenst, eller sjökommendering i fredstid en kontant ersättning,
svarande emot |:delar af kostnaden efter medium af nästföregående tio års mar¬
kegång i hvarje län, men i krigstid full ersättning efter markegång;
Kongl. Brefvet af den 11 Maj 1849, innehållande bland annat det medgif¬
vande att Blekinge läns rust- och rotehållare må ega utgöra den i enlighet med
ofvanberörda Kongl. Förordning den 22 December 1848 bestämda beklädoads-er-
sättningen efter värdet å grå beklädnad;
Kongl. Reglementet den 1 Oktober 1851, angående förvaltningen af den för
beväringsmanskap och afskedade båtsmän med deras enkor och barn inom We-
ster-Norrlands län stiftade pensionsinrättning; varande denna pensionsinrättning,
på grund af § 23 i Kongl. Kungörelsen om Allmänna Beväringsmanskapets inrättning
af den 27 Oktober 1812, stiftad af länets innevånare och hade Kongl. Maj:t tillåtit
att förenämnda Udderökskassors behållning finge till densamma användas;
Kongl. Brefvet den 30 Maj 1857, hvarigenom öfverskottsräntegifvarne i
Blekinge län förunnades att, från och med det år derpå följande nästa statsregle¬
ring vidtoge, utgöra öfverskottsräntorna utan förvandling efter samma grund, som
intill, år 1844 var gällande, nemligen med 16 sk. Banko, eller 50 öre R:mt årli¬
gen för hvarje daler hvaraf öfverskottsräntan bestod — hvarjemte förordnades,
att, då Rikets Ständer till betäckande, dels af den härigenom upkommande skilnad
mellan samma räntebelopp och deras markegångsvärde, dels af den blåst som
kunde yppas derigenom att tillskottsräntornas summa med ett mindre belopp öf-
verstege öfverskottsräntornas summa, den 9 förutgångne Maj å öde Hufvudtiteln
anvisat ett erforderligt förslagsanslag, i enlighet med dervid fastade vilkor, att så val
de så kallade reservräntorna, så vidt de ej till båtsmansrustningens uprätthållan-
de erfordrades, som äfven vakansafgifterna af 30 i Blekinge tillkomna nya båts-
mansrotar eller rusthåll skulle bland statsinkomsterna ingå, äfvensom att till Riks-
gäldskontoret skulle öfverlemnas den af nyssberörda afgifter under den förflutna
tiden inom länet samlade och der jemväl förvaltade fond;
Kongl. Brefvet den 20 November 1860 samt Rikets Ständers skrifvelse af
den 5 förutgångne Oktober, hvarigenom till lindring i beklädnadsskyldigheten för
Råtsmansindelniugen i Blekinge och Södra Möre det årliga beklädnadsbidraget
blef minskadt med 5 R:dr R:mt för hvarje rusthållsnummer samt ett motsvarande
vederlag tillädes det å öde Hufvudtiteln för båtsmans beklädnad upförda förslags¬
anslag.
Förevarande undersökning om de af båtsmannens anskaffning och underhåll
för rust- och rotehållare föranledda kostnader hafva Komiterade ansett sig icke
böra utsluta, utan att äfven hafva betraktat frågan utur den synpunkt, som angif-
68
ves af båtsmanshållets inverkan på fattigvården, ithy att, om denna inverkan be-
fiunes medföra väsendtliga olägenheter, hvarmed naturligtvis också ekonomiska
upoffringar vore förknippade, sådant, om ock icke hänförligt under det allmänna
besvär som i och med båtsmanshållsskyldigheteu åligger jorden, likvisst kunde hafva
till .följd, att bördan deraf i sjelfva verket blefve känbarare än eljest vore fallet.
Enligt hvad Komiterade erfarit, hafva också uti ifrågavarande hänseende
klagomål förekommit.
Uti eu af Landstinget i Blekinge genom skrifvelse den 8 Oktober 1865 gjord
underdånig framställning om lindring uti det länet åliggande båtsmanshåll, hade
nemligen till stöd härför af Landstinget bland annat blifvit anfördt: att en vä¬
sendtlig anledning till de höga fattigvårdsafgifterna inom länet vore det derstä¬
des indelta båtsmaushållet, hvilket, såsom anställda undersökningar utvisade, för¬
anleda att af 3,351 fattighjon inom länet, hvilket då hade 96,000 innevånare,
1,011 tillhörde båtsmansfamiljer, så att af Länets 1,527 båtsmän nära 2:ne fattig¬
hjon funnes för 3:ne båtsmän; och vore i brottmålsannalerna uptecknade vida större
olyckor såsom eu följd af deu fattigdom, hvilken från sagda inrättning skulle leda
sitt ursprung.
Vid tagen kännedom af de underdåniga yttranden, som med anledning häraf
till Eders Kongl. Maj:t blefvo ingifna af såväl Landshöfdinge-Embetet i Länet och
Befälhafvande Amiralen i Carlskrona som ock gemensamt af Förvaltningen af Sjö¬
ärendena och Kammar-Collegium hafva Komiterade funnit hurusom, beträffande
förevarande fråga, Landshöfdinge-Embetet visserligen anmält, att de från fattig-
vårdsstyrelserna ingångna upgifter till femårsberättelserna för nästföregångna nio
år utvisade, att under denna tid någon anmärkningsvärd förändring icke skett i
fattighjonens och understödtagarnes antal eller i kostnaderna för fattigvården,
men dock instämt uti Landstingets ofvan anförda åsigter om båtsmanshållets in¬
verkan på fattigvården och menliga följder i öfrigt; samt att Befälhafvande Ami¬
ralen och de i ämnet hörda, ofvan nämnda Embetsverken lemuat de i denna del
af Landstingets framställning anförda förhållanden obestridda, men såsom anled¬
ningar härtill upgifvit, den förre det i orten sedvanliga mindre lämpliga rekryte-
ringssättet samt de sednare derjemte otillräckligheten i den aflöning som till båts¬
mannens underhåll af jordegareu bestås.
Hvad sålunda förekommit gaf Komiterade giltig anledning att söka få ut¬
reda icke allenast huruvida det angifna förhållandet, i hvad nämnda provins be¬
träffade, ännu fortfore, utan äfven i hvad mån båtsmanshåll inom andra orter,
der detsamma förefinnes, kunde hafva någon anmärkningsvärd inverkan på fattig¬
vården; och blefvo derföre genom Eders Kongl. Maj:ts vederbörande Befallnings¬
hafvande, Kommunalstyrelsernas ordförande i alla socknar under båtsman shållet
anmodade att beträffande detta ämne aflemna upgifter, affattande i enlighet med
dem tillika tillställda formulär.
69
Tvifvelsutan skulle det äfven hafva varit åt intresse att erhålla uplysningar
angående fattigvårdsafgifternas belopp inom föreuämnda kommuner samt huru stor
del deraf som kunde belöpa sig på det till afskedade båtsmän samt afskedade
eller aflidne båtsmäns familjer utgående fattigunderstöd; men som Komiterade
hade skäl antaga att oöfvervinnerliga svårigheter skulle möta för erhållande af
tillförlitliga upgiftor i detta hänseende, och då i allt fall förhållandet härutinnan
i det närmaste måste sammanfalla med proportionen emellan antalet fattige båts¬
män och båtsmansfamiljér, öfrige fattighjon samt ortens samtlige innevånare, hvar¬
om en blifvande utredning således för bedömande af frågan i dess helhet borde
befinnas tillfyllestgörande, hafva Komiterade, beträffande nu berörda del af före¬
varande ämne, icke ansett nödigt att annorlunda än på sätt härmed antydt blifvit
uti sin framställning uptaga densamma.
Vid granskning åter af förutnämnda af ordförande i kommunalstyrelserna
uprättade upgifter, hvilka jemte af Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande up-
gjorda sammandrag öfver desamma blifvit till Kongl. Sjöförsvars-departementet
öfverlemnade samt härefter Komiterade meddela, har det befunnits:
dels att, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes derom äfven
gjorda anmälan, ifrån några få socknar de begärda upgifterna ute blifvit;
dels att för samtliga län, med undantag af Södermanland och Blekinge, åt¬
skilliga upgifter varit felaktiga i så måtto att, på sätt af bilagda Tab. N:o 18 äf¬
ven befinnes, summan af antalet fattige bland alla klasser icke var lika stor med
summan af dem som åtnjutit dels full försörjning och dels tillfälligt understöd;
samt att äfvenså summan af samtlige fattige bland båtsmansfamiljér icke stämde
öfverens med deraf gjorda fördelning.
Af dessa felaktigheter var det naturligtvis den, som rörde det upgifua an¬
talet fattige bland båtsmansfamiljér, som det för Komiterades ändamål var af huf¬
vudsaklig vigt att få undanröjd. Att emellertid härutinnan ytterligare meddela sig
med ordförandena i kommunalstämmorna skulle hafva medfört alltför stor tids¬
spillan utan att måhända ändamålet dermed blifvit upnådt, hvarföre och då det
derjemte visade sig att nödig rättelse härutinnan kunde vinnas med ledning af
hvad upgifterna i andra delar innehöllo, Komiterade ansågo sig böra föredraga
denna senare utväg; och hafva Komiterade vid verkställigheten häraf så tillväga-
gått, att, då enligt upställningeu af upgiftsformuläret samtlige fattige bland båts-
mansfamiljer måste utgöras af sådana underhållstagare som kolumnerna 4—13 i
nyssberörda tabell beteckna, Komiterade i kolumnen 16 såsom slutsumman af ifrå¬
gavarande fattighjon uptagit summan af de siffror nyssberörda kolumner 4—13
uptaga.
I fråga åter om de anmärkta felen i hvad upgifterna innehöllo angående fat¬
tige bland alla klasser, så och då dessa fel hufvudsakligen syntes hafva berott på
missupfattning af hvad kolumnrubrikerna 14 och 15 afsågo angående fördelningen
70
af dessa fattighjon, uti understödstagare med full försörjning, och utan full försörj¬
ning, men undersökningen härom för nu förevarande utredning är af obetydlig
vigt samt dessutom rättelse härutinnan icke kunde ske utan vidtagande af den of¬
van såsom olämplig betecknade åtgärd att meddela sig med kommunalstyrelsernas
ordförande, så ansågo sig Komiterade kunna låta bero vid hvad upgifterna i detta
hänseende innehöllo; och böra Komiterade härvid uplysningsvis tillägga att, enligt
hvad af Tab. Nio 19 synes, Komiterade, såsom det antagligen rigtigaste af de så¬
lunda icke sins emellan öfverensstämmande siffertalen i sina beräkningar uptagit
den i kolumnen 17 af Tab. Nio 18 upgifna slutsumman af fattige bland alla klasser.
Hvad slutligen beträffar det ofvan berörda förhållandet att upgifter för
några få socknar saknas, hafva Komiterade ansett detsamma af alltför liten bety¬
denhet för att kunna på det blifvande resultatet i sin helhet uti någon väsendt-
ligare mån inverka, hvarföre Komiterade också icke ansett nödvändigt att för in¬
fordrandet af berörda felande upgifter vidtaga några särskilda åtgärder.
Efter sålunda fullbordad granskning af de materialier som för utredningen
af förevarande fråga funnits tillgängliga, få Komiterade nu i korthet närmare re¬
dogöra för innehållet af de, till åskådliggörande af härutaf erhållna slutföljder,
uprättade ofvan berörda tvenne tabeller N:is 18 och 19.
Den första af dessa tabeller afser att upvisa fattigvård sförhållandena inom
de län hvarest båtsmanshåll finnes inrättadt. För detta ändamål uptager den¬
samma: 1 ro) uti de 3:ne första kolumnerna så väl antalet af båtsmän i tjenst som
antalet afskedade båtsmän med familj utan stadig sysselsättning och familjer efter
aflidne båtsmän; 2:o) uti kolumnerna 4—8 antal personer tillhörande båtsmans-
familjer som åtnjuta full försörjning, med särskiljande dervid af i tjenst varande
båtsmäns hustrur och barn under 15 år, afskedade båtsmän samt afskedade eller
aflidne båtsmäns hustrur, enkor och barn under 15 år; 3:o) uti kolumnerna 9—13
antal personer tillhörande båtsmansfamiljer som endast åtnjuta fattigunderstöd
(icke full försörjning) med samma indelning af understödstagarne som egt rum
beträffande de båtsmansfamiljer, hvilka åtnjuta full försörjning; 4:o) uti kolumnerna
14 och 15 hela antalet fattige som äro i åtnjutande af full försörjning samt hela
antalet fattige som endast erhålla understöd; samt slutligen 5:o) i de begge sista
kolumnerna (16 och 17) summan af alla de personer, med hvilka orternas fattig¬
vård i ena eller andra hänseendet haft att taga befattning, hvarvid den förstnämnda
af dessa kolumner afser endast båtsmansfamiljer, men den sistnämnda fattighjon
bland alla klasser, varande således häruti äfven fattige bland båtsmansfamiljerna
inberäknade.
Uti den andra af dessa tabeller hafva Komiterade åter haft för afsigt att
medelst för hvarje län verkställda procentberäkningar sammanföra de förhållan¬
den som uti den förstnämnda tabellen äro angifna; hvilka förhållanden naturligast
låta inställa sig kring dessa tvenne hufvudfrågor: i hvad mån tynger fattigvården
71
i sin helhet på orternas befolkning; och till huru stor del ingår uti denna börda
den af fattigdom bland båtsmansfamiljer beroende fattigvård?;
Svaren på dessa frågor gifvas, hvad den förra beträffar, genom en beräk¬
ning af procentförhållandet emellan fattighjon bland alla klasser och folkmäng¬
den; samt med hänseende till den senare,
dels genom eu procentberäkning, som utvisar förhållandet emellan fattige
af båtsmansfamiljer och folkmängden inom orterna;
dels ock genom eu lika beräkning öfver förhållandet emellan fattige af båts¬
mansfamiljer och fattige af alla klasser.
Uti nu ifrågavarande tabell, hvarest dessa procentberäkningar återfinnas,
hafva Komiterade således, förutom de från Tabellen N:o 18 till denna öfverflyttade
summorna af samtlige antal fattige, så väl bland alla klasser som bland båtsmans¬
familjer, äfven uti lista kolumnen för hvarje län uptagit folkmängden uti de or¬
ter inom hvilka båtsmanhåll förefinnas samt uti de 3:ne sista kolumnerna de ofvan
berörda procentberäkningarne.
Af de resultat som af dessa tabeller äro att finna torde Komiterade i un¬
derdånighet böra framhålla:
att, då medelprocenten af fattige bland alla klasser i förhållande till folk¬
mängden utgör 4,85 procent, så stiger densamma endast uti fyra orter högre, ut¬
görande nemligen:
i Södra Möre............ 10,40 procent,
i Blekinge...................6,46 „
i Göteborgs och Bohus län.............5,36 „
samt i Wester Norrlands län ............, . 6,50 „
att vidare medelprocenten af fattighjon bland båtsmansfamiljer i förhållande
till fattighjon bland alla klasser är 12,16 procent, men stiger derutöfver i nio orter,
hvarest den utgör
i Södra Möre . ................40,so procent,
i Blekinge län ............... 33,39 „
i Stockholms län ................20,10 „
i Södennanlands län ...............14,04 „
i Östergötlands „................19,72 „
i Kalmar län (utom Södra Möre)...........17,46 „
i Gotlands län...... 27,41 „
i Hallands . „ .................12,38 „
samt i Gefleborgs „ .........,........17,78 „
att slutligen medelprocenten af fattighjon bland båtsmansfamiljer i förhål¬
lande till folkmängden utgör 0,90 procent och är endast i 3:ne orter högre,
nemligen:
72
i Södra Möre..................4,21 procent.
i Blekinge län.................2,16
i Gotlands ,,, ......... .... 0,93 ,.
Af nu anförda siffror finner man hurusom Blekinge och Södra Möre i alla
dessa beräkningar framställer eu siffra som icke allenast i de flesta fall är mång¬
dubbelt större än medelprocenten, men äfven är ojemförligt mycket högre än för
de län der procenten eljest synes i någon mån öfverstiga denna medelprocent.
Till hvad dessa procent-beräkningar utvisa torde Komiterade ytterligare få
foga följande siffror, hemtade utur hvad förstberörda Tab. N:o 18 i ämnet inne¬
håller :
under det antalet afskedade båtsmän utgör i Södra Möre 525 och i Blekinge
752, åtnjutes bland dessa fattigunderstöd i Södra Möre af 259 och i Blekinge af
361, hvadan således inom begge orterna nära hälften af afskedade båtsmän utgö-
res af fattighjon;
antalet i tjenst varande båtsmän upgick, enligt Kommunalstyrelsernas up-
gifter vid den tid då desamma upgjordes, i Södra Möre till 776 man och i Ble¬
kinge till 1,507 man, och utgjorde antalet understödstagare bland deras familjer
Södra Möre 369 och i Blekinge 316 personer;
afskedade båtsmän med familj samt familjer efter aflidne båtsmän utgjorde
inom Södra Möre 815 och inom Blekinge 1,273; antalet fattige bland dessa fa¬
miljer upgick, då man deruti inberäkna!’ icke allenast hustrur och enkor, men äf¬
ven barn under 15 år, i Södra Möre till 1,508 och i Blekinge till 1,907 personer,
men om barnen från räkningen uteslutas, på förra stället till 671 och på det se¬
nare till 852 personer;
antalet understödstagare bland båtsmän och deras familjer, som åtnjuta full
försörjning, befanns utgöra i Södra Möre 420 och i Blekinge 713, då åter i Södra
Möre 1457 och i Blekinge 1510 personer bland ifrågavarande familjer voro fattig¬
hjon utan full försörjning; varande således proportionen mellan de förre och de
senare, uttryckt genom procentberäkning, i Södra Möre 21,96 procent samt i Ble¬
kinge 47,22 procent; hvilket möjligen skulle kunna utvisa att, om ock fattigdo¬
men bland båtsmän och deras familjer, såsom äfven af andra beräkningar synes,
skulle inom Södra Möre vara i någon mån allmännare än i Blekinge, den dock
uti den senare orten torde vara mera intensiv, samt för dess afhjelpande större
bidrag af fattigvården erfordras än uti den förra.
De undersökningar i olika figtningar, indika Komiterade anställt för erhål¬
lande af sådana uplysningar, som kunde leda och stadga åsigterna i det icke blott
77
göra helt mantal eller nära derintill, följer häraf, att ett stort antal icke omfatta
mera än ^ mantal hvardera, så att ofta inträffar, att två båtsmän finnas på ett
hemman af helt mantals storlek. Men endast undantagsvis händer, att icke båts¬
mannen, så fort han blifver antagen och får tillträda sitt torp, ingår i äktenskap.
Han blifver fader för en icke sällan talrik afkomma och hans familj, om icke han
sjelf, faller förr eller sednare fattigvården till last. När han genom afsked eller
död afgått från tjensten intages hans plats af en efterträdare, hvilken efter någon
tids förlopp undergår samma öde. På sådant sätt lärer inträffa, att medlemmar
af två och flera båtsmansfamiljer, utgångna från samma rusthåll, samtidigt kunna
finnas i behof af större eller mindre underhåll af socknen. Komiterade hafva ock
erfarit, att sistlidna år Backaryds socken i Blekinge län med 22 mantal, indelta
till 30 rusthåll, hade att, utom andra fattiga, försörja eller understödja. 16 afske-
dade båtsmän, 39 hustrur eller enkor efter båtsmän och 78 barn af sådana, sam-
manlagdt 133 fattighjon af denna klass, eller 4 å 5 personer för hvarje rusthåll.
Likartade voro förhållandena i Christiauopels socken af samma län med 41 man¬
tal, indelta till 96 rusthåll, hvarest funnos 418 fattighjon af båtsmansfamiljer, samt
i Arby och Thorsås socknar med kapeller i Södra Mörs, af hvilka den förra med
43 mantal, indelta till 63 rusthåll, hade 271, och den sednare med 85 mantal, in¬
delta till 115 rusthåll, hade 578 fattighjon, allt af båtsmansldassen. Under andra
omständigheter skulle eu i någon ort upkommen fattig och lös befolkning, till följd
af det för hvarje menniska naturliga sträfvandet att söka sitt uppehälle, småningom
skingras, men uti nu ifrågavarande landskap blifver denna slags befolkning så att
säga fasthållen genom de 1 hvarje socken befintliga talrika båtsmanslägenheter,
hvilka alltid skola hållas försedda med åboer och derigenom, att de locka och
lemna medel till tidiga och obetänksamma bosättningar, bilda ständiga källor till
ett förderfligt proletariat. Eu talrik folkklass alstras, hvilken, tryckt af fattigdom
och utan den moraliska lyftning och kraft, som medvetandet af ett om än tarfligt
sjelfbestånd gifver äfven den ringaste arbetare, lätt dukar under för frestelserna
till brott. Och just medelst tillgången på eu sådan talrik folkklass beredes rust-
hållaren utväg att, när ett båtsmansnummer skall besättas, anskaffa rekryt emot
afiöningsvilkor, som i allmänhet synas vara lägre, än de vid båtsmansroteringen
vanliga, ett förhållande, som, ehuru det för tillfället kan lända rusthållare!! till
fördel, likväl slutligen bidrager att föra båtsmannen och dem, som honom tillhöra,
till fattigvården, och dymedelst ökar rusthållarens börda af densamma.
Man har äfven i några andra omständigheter velat finna anledningar till
den missgynnande belägenhet, hvaruti det indelta båtsmanshåll befinner sig,
och dessa omständigheter skulle vara dels den trägna tjenstgöringen å stationen,
bestämd till fyra månader årligen, men ej sällan uptagande eu längre tid. hvar¬
under båtsmännens familjer äro lemnade åt sig sjelfva och hushållningen i hem¬
met försummas, dels i bristen på tillsyn å roten af nödigt befäl och dels i be¬
skaffenheten af dea tjenstgöring, hvartill båtsmannen inkallas, bestående mindre
i utöfning af hans yrke än i andra dertill icke egentligen hörande arbeten.
På grund af hvad Komiterade förut anfört nödgas de likväl anse sjelfva ro¬
ten till den fattigdom, som genom båtsmanshållets obestridliga inverkan i öfver¬
vägande grad sprides inom de till rustningen indelta orterna, vara att finna i den
allt för stora inom socknarna fördelade och bosatta mängd af båtsmanshushåll.
Men genom nedsättning eller eftergifter af rusthållarnes omkostnader för båtsmans-
rustningen i och för sig skulle, om manskapets antal komme att qvarstå, någon
förbättring i nämnda hänseende icke ernås; och då visadt är, att lindring på så¬
dant sätt skulle leda till att än mera höja de fördelar, hvilka rusthållarne i Blekinge
och Södra Möre i afseende på beskattning till staten redan äga framför rotehål¬
lare vid både båtsmans- och soldathållet, sakna Komiterade skäl att tillstyrka
någon så beskaffad lindring för de förra. En lämplig minskning af båtsmannens
effektiva nummertal skulle deremot i afseende på fattigväsendet medföra ett för-
b ättrad t tillstånd derutinnan, att antalet af båtsmanshqshållen inskränktes och med
detsamma socknarnas omkostöader för fattigvården utan tvifvel blefve mindre,
hvarigenom, i den rigtningen, eu rättvis och icke ringa lättnad komme att rust¬
hållarne beredas; dock att kronan medelst vakansafgift godtgjordes för mistningen
af manskap och sålunda genom erhållande af eu kontant tillgång finge medel att
på annat sätt tillgodose försvarsverkets behof. Öfvertygade om omöjligheten af
målets ernående medelst någon jdunkning rotar emellan eller dylikt företagande,
hvarigenom mer eller mindre rubbning i gammal häfd och vunnen äganderätt
städse sker och väcker missnöje, anse Komiterade, att, vid ifrågaställa åtgärd, det
närvarande förhållandet i afseende på de rusthållarne i ena och audra orten re¬
dan tilldelta fördelar af räntor, statsanslag, nedsättningar af beklädnadsbidrag
m. m. dylikt höra i allo bibehållas oförändrade; äfvensom och då afsigten med
åtgärden måste vara, att till alla trakter rättvist sprida de förmåner, som dermed
åsyftas, manskapets minskning måste ske i möjligast lika mon för hvarje socken,
utan hvilket det kunde hända, att den ena socknen helt och hållet och den andra
alldeles icke finge nedsättning af båtsmanshushållens antal. Men derigenom skulle
det ändamål af förbättring i fattigdomsförhållandena och deras förderfliga verk¬
ningar omintetgöras, som man uteslutande önskar vinna. Att enskilt* intressen,
hvilka man kan förutse skola komma att i ett eller annat hänseende resa sig här¬
emot, måste gifva vika för orternas gemensamma bästa, lärer icke kunna undvikas,.
I öfverensstämmelse med dessa åsigter och under förutsättning att den för¬
minskning af indelningsbåtsmännens effektiva nummertal, som derigenom kommer
att upstå, må kunna medgifvas, få Komiterade i underdånighet] till Eders Kongl.
Maj:t framställa följande förslag:
att så väl i Blekinge län som i Södra Möre härad af Kalmar län'två
och två båtsHöansrusthåll inom hvarje socken må sammansättas med skyl-
dighet för dem att gemensamt utrusta och underhålla eu indelningsbåts-
mah på sätt författningarna derom redan stadga eller framdeles komma
att bestämma, samt att likaledes gemensamt erlägga vakans-afgift för
den båtsman, från hvars effektiva insättning och underhåll dessa rotar
sålunda befrias; börande i de socknar, hvarest jemna båtsmansnummer
icke finnas, det Överskjutande udda båtsmansrusthållet så godt sig göra
låter förenas med lika beskaffadt rusthåll i annan sockeu eller ock, om
sådant icke låter sig lämpligen verkställa,' om dess försättande på va¬
kans särskilt beslutas;
att på godvillig öfverenskommelse emellan de två sålunda sam¬
mansatta rusthåll må få bero, å hvilketderas ägor och på hvad vilkor
bostad åt båtsmannen må uplåtas, derest han skall med sådan förses,
kommande i brist af sådan öfverenskommelse frågan derom att i vanlig
ordning af vederbörande embetsmyndighet pröfvas och afgöras;
att föreuämnda vakansafgift må bestämmas efter årlig marke¬
gång eller ock, derest tjenligare skulle anses, att flen sättes till visst
belopp i ett för allt, detta belopp må fastställas för viss tid, t. ex. fem
år, men sådant af markegångsdeputerade verkställas det or nytt bestäm¬
mande skall äga rum; att i Blekinge, likasom hittills, öfverskotts- och
reservräntorna må. upbäras af kronans upbördsman, och tillskottsränte-
tagarne genom honom bekomma sina årliga ersättningsbelopp, samt att
i Södra Möre enahanda stadgande i afseende på tillgiftspenningarnas
upbörd och ”fördelning må gifvas; och
att, sedan Eders Kong!. Maj:t med Riksdagen härom fattat beslut,
verkställigheten af rusthåilens sammansättning må åt Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande eller särskilta, Komiterade updragas.
Det åligger Komiterade vidare att yttra sig i fråga om
B) Bätsmansroteringen.
Komiterade hafva angående båtsmansrustningen anmärkt, att denna i de
dertill indelta orterna utgick i stället för räntan, samt att rotehållare uti de båts¬
mans- och soldatroteringen underkastade provinser deremot hade att utgöra både
ränta och rotering. Att nu inlåta sig i undersökning, huruvida de under båts-
manshållet roterade hemmanen äga tillräcklig styrka att draga den beskattning,
hvilken dem sålunda, åligger, skulle föra Komiterade till större vidlyftighet än som
kan anses nödig. Af föregående utredning är nemligen redan bekant, att hemma¬
nen i de under båtsmanshållet roterade orterna, i sammanblandning med lrvilka
eller åtminstone i hvilkas nära grannskap de till soldathållet roterade äro belägna,
befinna sig i afseende på beskattning till ränta i samma ställning, som de soldathållet
tillhörande, och, hvad roteringen angår, äro bättre lottade. I sistnämnda hänseende
visar den af Komiterade uprättade Tab. Bil. N:o 7, att medelbeloppet af rotens taxerings¬
värde utgör vid båtsmansroteringen 66,821 R:dr och vid soldatroteringen 41,462 R:dr,
under det att roteringskostnaden upgår vid båtsmanshållet till 129 R:dr 5 öre och vid
soldatroteringen till 126 Rall- 32 öre. Följaktligen belöper sig, såsom förut är sagdt, ro¬
teringskostnaden vid båtsmanshållet till 0,193 eller icke fullt i:dels procent af taxe¬
ringsvärdet, men vid soldathållet till 0,304 eller icke fullt *:d°els procent af samma
värde å roten. Att bördan af roteringen vid båtsmanshållet, oaktadt beklädnads-
skyldigheten qvarstår, är vida mindre än vid soldathållet, torde således vara up¬
penbart, och förklaringen af detta- förhållande ligger deruti, att, enligt, redan gif¬
ven uplysning, hela båtsmansrotehållet i de gamla svenska provinserna, med den
omtalade mildringen för Gottland, ifrån början var inrättadt med hänsyn till för-
pligtelsen att hålla båtsmans-fördubbling i krig, hvilken synnerligen svåra börda
år 1811 aflyftades, utan att någon godtgörelse derför ifrågakom. Uti provinserna
Bohuslän och Halland ägde fördubblingen väl icke rum, men att roteringen der
icke någonsin var pålagd med stränghet, visar sig deraf, att medelbeloppen afro-
tarnas taxeringsvärden i dessa orter gå emellan 51,000 och 65,000 R:dr.
Under sådant förhållande skulle lindring af roteringen inom båtsmanshållet,
långt ifrån att bereda likställighet emellan detta och soldathållet, ännu mera öka
de fördelar, som det förra redan besitter framför det sednare; hvarföre och då
staten utan tvifvel behöfver de försvarskrafter, som densamma genom båtsmansro¬
teringen för det närvarande äger, Komiterade icke kunna utur nu tagna synpunk¬
ter finna någon eftergift af båtsmansrotehållarnes besvär vara af behofvet påkallad-
Men det tillhörer Komiterade att. likasom det skett vid båtsmans-rustnin-
gen, i betraktande taga den sociala inflytelse, som båtsmansroteringen möjligen
kan utöfva inom de orter, hvarest den är inrättad. Ställningen i dessa orter är,
hvad beträffar båtsmanshållets inverkan på fattigvården, uti hvilken enda riktning
det är, som Komiterade haft, anledning och tillfälle att göra sina efterforskningar,
helt annorlunda än uti Blekinge och Södra Möre. Med i allmänhet bättre medel
till bergning, än indelningsbåtsmannen äger, har roteringsbåtsmannen och den
honom tillhörande familj ingenstädes visat sig så i behof af'understöd från sock¬
narnas sida. Visserligen tyckes det att, såsom Komiterade förut anmärkt, förhål¬
landet skulle vara mindre gynsamt på Gottland, än på de öfriga orterna, i det att,
jemlikt hvad åberopade Tab. Bil. N:o 19 angifver, procenten af fattighjon bland
båtsmansfamiljer i förhållande till fattighjon af alla klasser är 27,41 eller, medan-
8 i
dra ord, att de förra utgöra öfver en fjerdedel af de sednare, men deremot finner
man att procenten af fattighjon bland båtsmansklassen i förhållande till folkmäng¬
den likväl icke upgår till mera än 0,93, hvilket ock av det högsta tal denna pro¬
cent i någon ort af rotehållet upnår, under det att densamma i Blekinge utgör
216 och i Södra Möre 4,21. Förhållandet är sålunda bland båtsmansroteringen
ojemnförligt bättre än bland det på rustning ställda båtsmanshållet. Detta bestyr¬
kes jemväl af de meddelanden i ämnet, som ingått från de särskilda kommunerna.
De som härom yttrat sig inom Stockholms och Södermanlands län hafva förklarat,
att båtsmännen icke lågo dem till last. Inom Kalmar län med undantag af Södra
Möre härad, äfvensom inom Gottlands, Hallands, Göteborgs och Bohus samt Elts-
borgs län har väl en och annan socken, till en del utan grundade skäl, anmärkt,
att båtsmanshållet skulle inverka menligt, men det stora flertalet kommuner gifvit
motsatt omdöme; och har från Upsala, Östergötlands, Gefleborgs, Wester-Norrlands
och Westerbottens län ingen klagan blifvit förd. Äfven utur denna synpunkt finna
Komiterade derföre omständigheterna inom båtsmansroteringen icke vara af be¬
skaffenhet att påkalla någon åtgärd. ...
Hvad särskilt beträffar frälseroteringen inom Blekinge och Södra More, tor
hvilken samma bestämmelser gälla, som genom 1690 års Kong!. Förordning in fl.
författningar äro gifna för den största delen af den öfriga rotenngen inom riket,
så utvisar förenämnda Tab. Bil. N:o 6 att medelbeloppet af taxeringsvärdet a jord¬
egendomen inom hvarje rote utgör 100,432 R:dr samt rotenngskostnaden 1 It B:dr
96 öre motsvarande 0,in procent af nyssberörda värde; och lärer detta besvai
icke kunna anses vara af någon tryckande beskaffenhet eller minskning af det fa¬
tal båtsmän, som härigenom upsättas, behöfva ifrågakomma.
Då under behandlingen af föregående särskilta frågor Komiterade funnit åt¬
skilliga för båtsmansrustningen och båtsmansroteringen gemensamma och efter
Komiterades mening, till en förbättrad ställning för dem båda ledande åtgärder
vara af nöden, utbedja sig Komiterade att i det följande få derå fasta Eders Kongl.
Maj:ts nådiga upmärksamhet.
C) Om förhållanden, gemensamma för Båtsmansrustningen och
Båtsmansroteringen.
I afseende på båtsmans antagande är genom Instruktionen for batsmans-
kompani-cheferna af den 6 April 1838 stadgadt, att approbation af rekryter till
båtsmän så väl vid det indelta som vid det roterade båtsmanshållet tillkomme en¬
samt kompanichefen eller den i hans ställe beordrade officer; och skall sedanre-
kryten blifvit approbera^ rust- eller rotehållare!! å Landskontoret genast upvisa
och låta anteckna approbationsattesten och derjemte aflemna ett exemplar af det
med rekryten ingångna kontrakt, att der förvaras; åliggande det kompanichefen
tillse, att de kontrakt, som ingås, äro öfverensstämmande med ortens så kallade
hufvudkontrakt och öfriga om båtsmännens rättigheter utfärdade författningar
samt att inga för båtsmännens tjenstbarhet menliga öfverenskommelser deruti in¬
flyta. År icke kompanichefen eller någon i hans ställe beordrad officer i lands¬
orten närvarande vid de tillfällen, då rust- eller rotehållare har rekryt att insätta,
upvisas han till inskrifning hos Konungens Befallningshafvande, men karlen är icke
antagen förr än kompanichefen eller den i hans ställe varande officer honom god¬
känt och om den sålunda upviste rekryten af dessa sedermera ogillas, anses re¬
kryteringen såsom icke verkställd.
Efter Komiterades tanke äro dessa stadganden i flera hänseenden betänk¬
liga och tyckas äfven till en del, utan att dock hafva blifvit uttryckligen uphäfda,
stå i strid med sednare föreskrifter. Sålunda finner man, att, ehuru i nyss åbero¬
pade instruktion approbationsrätten är förbehållen kompanichefen i sådana orda¬
lag att en rust- eller rotehållare på grund deraf kunde påstå, att, sedan kompani¬
chefen godkänt rekryten vidare pröfning af dennes duglighet icke komme i fråga,
för hvilket påstående de till spridande af kännedomen om rust- och rotehållares
samt båtsmäns rättigheter och skyldigheter utfärdade och jemlikt Kongl. Brefvet
den 10 Februari 1824 utdelta så kallade Roteböckerna äfven gifva stöd, så inne¬
håller dock Instruktionen om generalmönstringars förrättande med flottans corp-
ser af den 11 September 1841 § 15 att rekrytens slutliga approbation beror af
General-mönsterherren, hvilket stadgande öfverensstämmer med de föreskrifter,
som i allmänhet äro gifna om sättet för ryttares och soldaters antagande; Och
föreställa sig Komiterade att till eu förbättrad ställning inom båtsmanshållet skulle
i väsendtlig mån bidraga, om sistnämnda föreskrifter i alla tillämpliga delar gjordes
gällande äfven i afseende på antagandet af båtsman. Detta skulle då ske inför
Konungens Befallningshafvande, hvilken borde pröfva antagligheten af det med
båtsmannen ingångna lego-kontrakt samt, om anmärkning deremot ej förekomma,
detsamma fastställa.
Fn fråga af synnerlig vigt är vidare den om båtsmannens aflöning. I detta
afseende innehålla Roteböckerna att emellan rust- eller rotehållare och båtsmän
må inga kontrakt afslutas, hvilka ej instämma med det i länet fastställda hufvud¬
kontrakt, men 1838 års instruktion för kompanicheferna har i detta afseende till¬
lagt, att öfriga om båtsmännens rättigheter utfärdade författningar äfven skulle
följas. Om än man ej vill fästa sig vid benämningen af hufvudkontrakt å de för¬
ordningar om båtsmännens rättigheter, som Kongl. Maj:t för alla orter med un¬
dantag af Norrländska landskapen, Bohuslän och Halland, der verkliga kontrakt
finnas, af egen myndighet utfärdat, och som af åldern vunnit häfd, så förekommer
83
dock att, enär ingen numera kan tvingas till krigstjenst emot de i författningar
utsatta vilkor, dessa vilkor icke kunna betraktas annorlunda än såsom det för
båtsmannens bergning erforderliga minimibelopp, som rust- eller rotehållare bör
utgifva. Vid sådant förhållande vore angeläget tillse, huru med båtsmannens aflö¬
ning rätteligen borde ställas.
Af de från orterna Komiterade tillhandakomna upgifter om båtsmannens
lönevilkor finner man, att, i detta hänseende, ständiga afvikelser äga rum från hvad
de allmänna kontrakten och författningarna innehålla. Då skyldigheten för rust-
hallet eller roten att inställa båtsman är ovilkorlig och bindande, men båtsman¬
nens anskaffande beror uteslutande på lego-aftal, sedan de förra i tjenstehjons-
stadgar och värfnmgsförfattningar gjorda inskränkningar i friheten både att hafva
tjenare och att taga eller icke taga tjenst uphört att gälla, kunna föreskrifterna
om en viss och oföränderlig aflöning för båtsmannen icke blifva beståndande, utan
rust- eller rotehållaren måste erbjuda honom sådana fördelar, att han vill emot¬
taga tjensten. Det är alltså nog oegentligt, att stadganden ännu finnas, innehål¬
lande att legokontrakten ovilkorligen skola instämma med de gamla allmänna kon¬
trakten och författningarna. Derigenom förorsakas ock rust- eller rotehållaren
olägenheter, som han fördrager med otålighet och hvilka stundom hos honom
verka missbelåtenhet med indelningsverket i dess helhet. Man har sett, huru re¬
dan 1776 nödvändigheten af större frihet i lego-aftalet erkändes, och genom Kongl.
Brefvet den 14 Juli 1835 förklarades uttryckligen att på rotehållare och båtsmän
sjelfva skulle ankomma, att med hvarandra afgöra om sina inbördes rättigheter
och skyldigheter i allmänhet, men att, beträffande de vilkor, som antingen här¬
ledde sig från indelningsverkets natur eller afsågo båtsmannens tjenstbarhet samt
anginge torpet, beklädnaden och utredningen, de i dessa ämnen redan utkomna
författningar skulle äfven framgent lända vederbörande till efterrättelse. Slutligen
har Eders Kongl. Maj:t medelst nådigt Bref af den 1 Maj 1868, såsom Komiterade
förut omförmält, för båtsmansrustningen i Blekinge stadgat, att de en båtsman
tillkommande belopp spanmål, hö och halm skulle af rusthållaren aflemnas in na¬
tura, der ej missväxt för honom inträffade, i hvilket fall han vore pligtig att dem
med penningar betala efter det för kronans räkning fastställda markegångspris
under Litt. A i Taxan, så framt icke annorlunda vid båtsmannens legande i det
dervid ujnättade kontrakt vore öfverenskonrmet. Tidens kraf af större frihet vid
lego-aftalets upgörande har sålunda redan länge gjort sig gällande och Komiterade
tro det vore med allmänt bästa öfverensstämmande att äfven i författningarne i
allt görligt erkänna detsamma. Det i 1835 års Kongl. Bref influtna stadgandet,
att, beträffande vilkor, som härledde sig från indelningsverkets natur, författnin¬
garne skulle lända till efterrättelse, förmå Komiterade icke att rätt fatta, emedan
denna bestämmelse skulle kunna utsträckas till hela innehållet af lego-aftalet, och
anse Komiterade densamma kunna utan våda lemnas å sido, men hvad beträffar
84
båtsmannens tjenstbarhet samt lians beklädnad och utredning, sa faller af sig
sjelf att derom måste författningarna gälla. Hvad deremot angar torpet, ville
Komiterade tillstyrka, att, i likhet med hvad om hemkall blifvit sagd! i forenamnda
1868 års Kongl. Bref, på lego-aftalet finge bero, om och till hvad storlek samt
beskaffenhet sådan förmån skulle af rust- och rotehållare!! bestas. De hinder och
omak som rust- och rotehållare!! numera vid jordbrukets allt större utveckling
på många orter erfar af skyldigheten att lemna torp, skulle derigenom försvinna.
Till och med den indelningsverkets natur egentligen tillhörande fördelen af bo¬
stad hos roten skulle Komiterade tro icke borde påstås, der den ej godvilligt
lemnades. Att äfven tillförene denna åsigt vunnit afseende bevisar för ofngt c e
för provinsen Skåne af Kongl. Maj:t den 21 Oktober 1817 fastställda Tredje klas¬
sens knektekontrakt, som till soldatens aflöning bestämmer i ett for allt fem tu
nor spanmål, men ingen bostad. Af de till Komiterade inkomna npgifter finnei
man ock, att i flera orter, hvarest rättighet till torp är båtsmannen i författnin¬
garna lemnad, sådant icke plägar bestås honom, under det att motsatt forhalland
inträffar på orter, der rättigheten till torp icke är båtsmannen medgifven. Dock
måste vid uppgörandet af friare lego-aftal tillses, att båtsmannens vilkor icke sat¬
tas allt f° jv1e^sgtämmelBe härmed tillstyrka alltså Komiterade, att, med iaktta-
aande deraf., att vilkor, skadliga för båtsmannens tjenstbarhet icke må aga rum,
samt att hvad författning ärna stadga om rust- och rotehållare skyldigheti afseende
på båtsmannens beklädnad och utredning förblifv er gällande, alla öfrig a honom till-
lommande löneförmåner må få bero på fritt aftal, hvarvid likväl sammanlagda vär¬
det af desamma icke får understiga hvad de för orterna upgjordaallmänna bats-
manskonlrakt och utfärdade författningar i denna del bestämma hvilka Kontrakt och
författningar således skola tjena till ledning för Konungens Befallningshafvande vid
den pröfning af leg o-kontraktens antaglighet, som Komiterade hemställt bolde åt
denna förändringar vid båtsmanshåll et ville Komiterade äfven
förorda den. att åldern, vid hvilken rekryt finge antagas, fastställdes till något
yngre år, än nu är bestämdt, hvarigenom, å ena sidan, Staten erhoile förmanen
af båtsmannens bättre inöfning och duglighet till yrhet, och, å den andra, rust-
och rotehållare kunde påräkna, att han desto längre forblefve i J-Jens 00 uy re
krytering icke behöfde ske. Och få Komiterade, såsom oeftergiflig^ nödvändigt
för båtsmanshållets framtida gagn till fosterlandets tjenst, i underdånighet hem¬
ställa att ett talrikare ständigt befäl för manskapet måtte tillsattas. n er n -
varande förhållande har Kompanichefen sig till biträde allenast några hatsmans-
korporaler, och det är honom derföre icke möjligt att, såsom sig bor, bland det
ofta vidt omkring i landsorten spridda kompaniet vidmakthålla disciplin och ord¬
ning Förbrytelser och oordentlig lefnadssätt, som genom bättre tillsyn kmnnat
förekomma*, hafva nu ofta till följd båtsmannens afskedande eller rymning, hvar¬
igenom icke blott rust- och rotehållare tillskyndas utgiften för ny karls anskaffande,
utan ock kommunen får bördan af fattigvård för hustrun och barnen.
Under handläggningen af förevarande ärende hafva Komiterade blifvit i till¬
fälle erfara, att betydande felaktigheter vidlåda de så kallade Roteböckerna, hvilka
för några tiotal af år sedan utfärdades och merendels tagas till ledning vid be-
dömmandet af rust- och rotehållarnes samt båtsmännens ömsesidiga rättigheter
och skyldigheter; och skulle Komileraäe med anledning häraf anse desamma, så¬
som otjenligti, böra undanrödjas eller ock med noggrannhet omarbetas.
Det af Eders Kongl. Maj:t åt Komiterade gifna nådiga updrag, i hvad detsamma
rörer den nuvarande ställningen inom båtsmanshållet samt deraf möjligen fram-
kalladt behof af lindring i de båtsmanshålls-skyldiges besvär, hafva Komiterade
bemödat sig att härmed fullgöra, men enligt samma updrag, borde det vidare till¬
höra Komiterade att undersöka och föreslå hvad lindring uti rustnings- och rote-
rings-besväret under båtsmanshållet, som, med hänsigt till en mera än nu utsträckt
allmän värnepligt, kunde, för åstadkommande af likställighet med rust- och rote¬
hållare vid landtförsvaret, de båtsmanshålls-skyldige beredas. Sedan detta updrag
genom Eders Kongl. Majrts nådiga Bref den 10 December 1868 blifvit Komiterade
lemnadt, har likväl vid Riksdagen år 1869 det förslag till lindring i rust- och ro-
tehållares vid landtförsvaret besvär, hvilket de för sådant ändamål i nåder för¬
ordnade Komiterade i underdånigt betänkande den 27 Maj förstnämnda år fram-
stäldt, icke blifvit antaget, utan frågan derom stannat utan påföljd; och som, på
sätt Komiterade tro sig hafva visat, rust- och rotehållare vid båtsmanshållet re¬
dan kunna anses bättre lottade än åtminstone rotehållarne vid landtförsvaret,
hafva Komiterade föreställt sig, att, om någon allmän lindring af rustnings- och
roteringsbesväret skulle i och för värnepligtens utsträckning äga ram, sådan borde
i första rummet för rotehållarne vid soldathållet, såsom de mest betungade, be¬
stämmas, och de eftergifter, till hvilka båtsmanshålls-skyldige kunde finnas äga
fog, derefter lämpas, men i saknad af denna måttstock för ett förslag af ifrågava¬
rande beskaffenhet finna Komiterade sig urståndsätta att i ämnet afgifva något
yttrande. Och framhärda med djupaste vördnad, nit och trohet
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste. tropligtigste
tjenare och undersater
Reinholtl Charpentier. A. Adlersparre. Otto af Klint.
Wexiö den 10 December 1870.
O, E. Pauli.
«
Bilagor»
i
« Cd
Förteckning å Bilagor.
il. I-XII.
il. N:o 1.
)> V
» T)
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
* » 12.
13.
14.
15.
Utdrag al Riksregistraturet, N:is 1—12.
Jemnförelse-tabell öfver den i Båtsmanskontrakt och Kongl. ^ För¬
ordningar bestämda Lega och Årslön;
Jemnförelse-tabell öfver det i Båtsmanskontrakt och Kongl. För¬
ordningar bestämda Torp och Hemkall;
Jemnförelse-tabell öfver den i Båtsmanskontrakt och Kongl. För¬
ordningar bestämda Beklädnad, Utredning och Arbetsskyldighet;
General-tabell öfver Båtsmansrustningen;,
General-tabell öfver Båtsmansroteringen;
Tabell öfver Frälseroteringen;
Jemnförelse-tabell öfver kostnaderna vid Båtsmanshållet och Knekte*
hållet;
Special-tabell öfver Båtsmansrustningen;
Special-tabell öfver Båtsmansroteringen;
Tabell öfver natura-underhållet vid Båtsmanskompanierna;
Litt. a. Tabell öfver Rustnings- och Tillskottsräntor vid Indelnings-
kompanierna i Blekinge;
„ b. Tabell öfver förhållandet mellan rustningsersättningen och
rustningskostnaden vid Indelningskompanierna i Blekinge;
„ a. Tabell öfver Rustningsräntor och Tillgiftspenningar vid In¬
delningskompanierna i Södra Möre;
„ b. Tabell öfver förhållandet emellan rustningsersättningen och
rustningskostnaden vid Indelningskompanierna i Södra Möre;
Tabell öfver högsta och lägsta kostnaden för båtsmännens anskaff¬
ning och underhåll vid Indelningskompanierna;
Tabell öfver högsta och lägsta kostnaden för båtsmännens anskaff¬
ning och underhåll vid Roteringskompanierna;
Tabell öfver Nummertalet samt Hemmantalet vid Båtmanskompanierna;
IV
Bil. N:o 16.
» » 17.
» ,, 18.
» „ 19-
Litt. a—r. Uträkningar öfver kostnaderna för Båtsmännens anskaff¬
ning och underhåll enligt stadgandena vid' indelningstiden.
Tabell öfver de af Komiterade vid beräkning af nuvarande rustuings-
och roteringskostnad följda prisbestämmelser;
Sammandrag af de från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inkomna
upgifter rörande båtsmanshållets inverkan på fattigvården;
Jemnförelse-tabell öfver båtsmanshållets inverkan på fattigvården.
Bil. I.
Utdrag af Biksregistraturet N:o 1.
1634. 1 December.
Registratur på alle breff som här wedh Ad:tt 634
Vthi Decembris månadt passerade ähro etc.
Instruction För ädel! och \velb:ne Herr Jörgen
Gyllenst:, hwad han Vthi sin reesa åth Södermanlandh
sig företaga skall. Actum Am:tt d: 1 December Anno
1635 [1634J.
1. Effter såsom Regeringen Hafwer På Hennes Maij:tz Wår Allernådigste
Vtkårade Drottninghz wegner tillåtit att man för mangel! Skull på det Siöfolck
till högstbe:te H:s Maij:tz och FedernesLandzens tiennst, må annamma till Ad:tt
alla dee Nyie och gamble skrifne kneckter Vthi effterskrefme Sochner, Nemblig:n:
2. Hwarföre skall H:rr Admiralen Effter hans Exel:z FelltHerrens Vnder-
skreffne Rulla, med högste ffijt inquirera, att ingen hwarcken gammal eller Ny-
skrefwen, må sigh Vthur wegen Sticka, Vthan han dem alle granneligenn hesich-
tiger, Schrifwandes them i Rootor, wijdh tyid och tyid, och sättia i hwar Roota
enn Vnder och öfwer Rootemestare, hwillcke sedan skole wara förplichtade tijde-
ligen tillkänna gifva, Om någon Vthi deres Roota antingen döör eller börtrymmer
på det Capiteinen kan sin Rulla derefter weta att förändra och talet Complera
3. Der Vthi enn Sochn kunne finnas 3:, 4 eller 5 man öfwer, skall han i
förste Sochnn der hooss Vpfylla Rootan, Och i den eene Socken lämpa enn öfwer
Rootemestare och hooss rohten een Vnder Rootmästare, hwillcke skole altijdh
enär som liellst Vpbodningen skeer, hafwa sin Roota tillhopa, och achta granne-
ligen Vppå att ingen Vthaf denn Rootan något Sielzwåld måtte öfwa, antingen
hemma eller på wegen, och der sådant skeer skoole dee Capiteinen sådant för¬
ständiga, på det den brottzlige måtte derföre blifwa Straffat, och således Godh
order komma vnder fålcket, der och Rootemästaren förtijger hwad honom i så
måtto hefahles, blifwe straffat som den bråttzlige wederborde.
VI
4. Skall han alle dee heem förlofwade Båtzmän framhafva och deres Pass
försichtige, Rooterandes dem Vthi lijka måtto gifwandes deres Väder- och öfwer
Rootemästare sådana order som tillförende specificerat ähr.
5. Der och någor funnes som wore så friske karlar att de Ytermeehro
kunne göra Cronon tienst, och för detta kunne genom wrångh berättellsse hafwa
förwerfwat sigh alldeeles förloff från A:tt Schall med alle i hwar sochnn eller Stadh,
det wara will, som honom tillyda och hålla Inquisition hafwa för sigh och deres
Pass besee, befinner han rettmätig wijs från tjensten äro caserede må han dem
Passera låta, doch deres nampn antäckna iämpte Socknen och Byien På det om
Rullarne här på Ad:tt behöfde der af någon Vnderstödh att man således dem
bekomma kunne. Twärt om må han dee som till tienst, befinnes dugelige, deres
Pass hooss sigh hålla, Och taga löffte för deres persohn, att de wedh Ad:tt med
förste Vpfordringh skoole sig instella.
6. Skall Capiteinen medh Ståthållarens tillhjelp, på dee Orter han fram-
råker accordera med allmogen, så skatt som Crone, att hwar, Frijbönder wille
Vthi förskme Sochner hålla Cronan enn dugelig Båtzman, Och gifwa den samme
sitt heem kall, då han förlofwatt blifwer om winteren doch att han arbetar
ått Bonden och förtiener sinn maat, och måste med störste försichtigheet
så lempas att eij tyre Rijke och Welbehåldne, contra, tyre fatige och till
äwentyrs torpare, blifwa om enn båtzmann Vthan heller så, att twå heelgerdz
bönder och twå hallfwe måtte enn påläggias, på dett när han sitt heemkall
hafwa skall, Och hwardera pro rato propotionaliter måtte draga omkostnad
och der dee således detta beiaka (:som mann eij twifler:) må dem försäkras
att dee hwardere, alldeeles Vtskrifningzfrij, må niuta en drängh och enn
Poike, Men på dett eij af andre Sochner, som samme frijheeter eij hafwe,
måtte sigh någodt Mantall Vndansticka och hooss desse inlåta, skoole de wara
Skylldige att låta Rootera sitt follck, enär som hellst någon Vthskrifning skeer,
Och hwad dee öfwerförsette Ordningh hafwe, skole dee ifrån sigh Leffwerere och
enär - som hällst denne deeras Båtzman ett åhr 5 eller 6 tient haffwer, och dee
willia taga honom der Vth, och sättia enn annan der inn igen Skall dem sådant
wara tillåtit, allenast det Skeer wedh Ad:tt; Döör och Båtzman dessförinnan, Skoole
dee åter igen hans platz uppfylla med enn annan dugeligh käril.
7. I lijka måtte förhåller hann sigh med frellsebönder doch anseendes dee
som innan frijhetz Mijlan aff Ståthållaren, Och han måtte hwarie tolff der till öf-
wertaala, och Vthan FrijheetzMijlen hwarie Otta, Och när som hällst detta af
hwardeera kunna bewilliat blifwa, obserwera som förbe:tt ähr, det Vthi hwaar
hoop måtte intagas så många torpare och fattige, så att det kann blifwa dem
drägeligidt samma deeras Båtzmänn att gifwe deeres heemkall, hwar om wi ingen
synnerlig disposition göra kunne, Vthan stelle dett till Ståthållarens och Capitei-
* nens discretion att dee der Vthi lämpa och laga som görligast ähr.
i
VII
8. Alle dee båtzmän som han på detta sett hooss bönderne, så skatte och
Crone som frällsse, både inne och Ythe om frijheetz Mijlen, kan till wäga bringa,
Skall han i synnerhet hålla enn richtigh längd vppå, och hafwe god acht, att han
icke någon för enn båtzman Ypå be:te sett Vthi Cronons Tiensth för godh erkenner
med mindre han finner honom Sufficient der till och måste Ingaledes något om¬
byte tillåtas aff Capiteinen med mindre det skeer wedh Ad:tt.
9. Ehvad her Vthinnan allt effter handen kann passera skall han wedh
alle förfallande lägenheeter hijt till Ad:tt awisera, på det om honom något feel
wohre till att rätta, att man då tijdeligen wår meningh kunne notificera.
10. När han af sine förmän, ware sigh öffwer- vice Adiniraler eller Maiorer
blifwer medh folcket upbådat, hijt till Cronans tjenst, skall han sigh wederreda
hålla, och åter sine Vnderhafwande samma Vpbood kungöra, Och när folcket ähro
Vthi Ahntogh, skall han hålla dem det bästa tillhopa som möijieligidt är, på det
dee’per avia någon skalckheet icke öfwa måtte, dock om sådant entlith skedde,
att Capiteinen för allt sitt Vnderhafwande folck, och Rootemästare för hwar sin
Roota hållas till att göra reede som förbe:tt ähr.
Och effter som i den Siette Punchten röres om Vthskrifninghen, hwarföre
om allmogen sigh något deremoot difficulterade, må Cap:n dem alle försäkra som
detta Contract wille ingå, åt dee skoole som förb:tt ähr, Niuta sitt tillåtne folck,
Nemblig:n en drängh och en Poike hvardera, så well som och sigh sielff för
Vthskrifningen, Och fast samma drängh och Poike blifwe Rooterade, då Vthskrif-
ningen hålles i Neste Sochnn, Skall dock icke tagas någon till knecht, eller Båtz¬
man af samma försatte taal, eij heller gifwe der någre Rootepenning:r så länge
dette Contract hålles, Mena i fall, att dette af dem Ingaledes kann bewillias, skole
de wara Vthskriffning, som andre Vnderkastade. Actum
< Ut Supra
Carll Carlsson G: Claes fleming. Erich Rynning Rijkz Ammirall.
J. J(ohansson).
(Mutatis Mutandis Till åthskillige Orther.)
H:r Erich Ryning till westergötlandh Näreke och wermland.
Cap: Lars Mattson
Leut: Jacob larson
Cap: Berge Mattson
Leut: Jacob barber
Assess: Oluf Larss:
till Öster och Westerbottn.
I Angennanlandh Hällsing- och Gestrikiandh sampt Roslagen
och Vpland.
VIII
Leut: Berge Pederson
Fendrich Hindrich
Mattson.......
Assess........
Cap: Claes hollst
Leut. Michell Erson
Major Lars Bobb, [
Cap: Johan Dufwa
Leut: Torbiörn Månson
Cap: Daniel Jonson
Leut: Anders Niells
Cap: Joen Holm
Leut: lars Pederson
andre gången Vti Roslagen.
Sigtuna, Vpsala, Eneköping Hedmora och Städerm
Wässmanland.
We[r]mdö Öster och Westerhaninge.
Östergötlandh.
Småland.
Ölandh.
Bil. II.
Utdrag af Riksregist/raturet N:o 2.
Till Cammaren om Jordeböckerne öfver Ammirali-
tets och Bergzbrukshemmanen i Rijket.
Christina etc. Wår synnerlige ynnest etc. Såsom Wij nu hafwe, Troo Män
Herr Rijks~ Skattmästare, sampt Rijkz och Cammer Rådh, låtit upprätta och för¬
färdiga wisse Jordeböcker på alla dhe hemman och gårdar som äre förordnade
till Militite Stater, och der under stadigt och oföranderligit wara och böra skole;
Och nu icke mindre för högnödigt erachte och holle, att och i lika måtto wisse
Jordeböcker måge medh dett forderligaste blifwa opprättade och giorde på dhe
Provincier, Sochner och hemman, som Wij wele nu och häreffter framgent, utan
någon förändring, skole lyda, liggia och höra under Admiralitets och Siö Staten,
så och Bergzbruuken i Rijket: och detta enkannerligen till den ända, att såwäl
Collegierne som andre flere måge wetta och rätta sigh där effter, och ingen sigh
understå, att giöra sigh någre tankar, och mindre hopp, till att kunna på ett
eller annat sätt förwäifwa och få under sigh någre sådane hemman som under
V
Admiralitets Staten ocli Bergzlagorne lagde blifwa och nödwändigt liggia bore.
Alltså är bär medh Wårnådige willie och befallning, att ,J, öfwerläggiandes denne
saak medh förb:de Admiralitetz och Rijkz Bergz Collegio, och dess betänckiande
dar om förnimmandes, in förr in heller låta ställa detta i wärket, gifwandes straxt
ordre tdb Camrerarne och flere som wederbör, att dhe oförsummat taga sigh
thetta arbetet före, att formera och opprätta ofwanbemrte Jordböcker så för Siöö-
Staten som Bergzlagerne, låtandes Eder wara recommenderat och befälet att sam¬
ma Jordeböcker. måge, så snart möijeligit är, förfärdigade och Oss att under-
skrifwa prsesenterade blifwa. Gudh Eder samptl. nådeligen befallandes etc
Stockholm den 7 Februari 1653.
CHRISTINA.
N. Tungel.
/ 4
Bil. III.
Utdrag af Riksregistraturet N:o 3.
Kong!. May:tz Nådige Instruction och förordning
huruledes Båtsmanshallet skall i Blekingen inrättas,
Landzhöfdingen, Edell och Wählbördigh Erick Siö-
bladli, och dhe flere som widh Jndehlningen blifwa
brukade till rättelse. Gifven Callmar den 1 Augusti 1683.
1.
Alldenstund!:. Kongl. May:tt förnimmer, att allmogen nästan för swårt och
odrägeligt falla will, att åhrligen erläggia så mycket till Båtsmännen, som widh
första Jndehlningen är godt funnit wordit och beordrat; Ty har hans Maij:tt låtit
sigh i nåder behaga, dhet samma i någon dehl att ändra och lindra, så att bådhe
bonden och Båtsmannen måge bägge blij beholdne, och förklarar allt dherföre
B
VI
nådigst att Båtsmannen böhr åhrligen i fredztijdher undfå till kläder och under-
håldh så mycket som föllier, nembligen: Contant pänningar 8 D:r Sunt, En Wall¬
mars Kläduingh råk och böxor, underfodrad medh blaggarn, 6 D:r, ett paar strum¬
por 16 öre, Ett paar skoor 1 D:r, twå stycken Skiorter 2 D:r af hampelärefftz
blaggarn, En blå myssa 1 D:r, een tunna Rågh och 1 tunna Korn i godh och
ondh tijdh 6 D:r, 2 Sommarlass höö, 2 D:r, Ett lass halm 16 öre, Ett par Skola-
i stelle för halfstöfflor. dher till medh skall bonden wara skylldigh att sättia opp
för honom een stugu, medh een lijten affdehlt Carnmar i förstugun, item Ett fä-
huus, och dher hoos lemna honom en lijten täppa widh huusen, som kan wara
tiänligh till Kåhlgårdh, wijdare skall båtsmannen icke wara befogad något af bon¬
den att taga eller begiära i fredztijdhen widh straff tillgiörandes: Men i krijgztijden,
och då båtzmannen blijr oppfordrat till öhrlogz, böhr bonden uthom deht som
här ofwantill förmähles, låtha Båtzmannen få een hampelärfftz klädningh medh
blaggarn underfordrad 4 D:r, ett paar Strumpor 16 öre, En Siorta 1 D:r, En
Hängematta 1 D:r samt een wepa eller Rya 1 D:r 16 öre; Hwilken Båtsmannen
skall wara plichtigh, nähr Campagnen ähr förbij, att lefwerera hoos bonden igen
i förwahringh, till åhret dher efter, om han då behöfwes.
2.
Till ett sådant båtzmanshåll, will Kongl. Maij:tt låta anslå ett hemman af
15 D:r Sölf:r M:tz ränta, så frampt hemmanet pröfwas wara så godt till ägor och
lägenheter, att dhet kan åhrligen i fredztijden uthgifwa till båtzmannens löhn
och kläder 28 D:r Sölf:r mynt, och i krijgztijdhen dhe ofwantill oppräcknade mun-
deriugz pertzeler medh. Men om hemmanet af 15 Dalers ränta intet fins så godt,
att dhet kan swara emot dhen lasten, så ähr Kongl. Maij:tt i nåder till fredz, att
då tages 16. 17. 18 intill 20 Dalers ränta till ett båtsmans holdh, allt efter hem¬
manens willkohr, men på dhe stoore hemmanen, dher som twänne båtzmän kom¬
ma till att in de hl as, beståår Kongl. Maijrt öfwer allt 40 Dalers ränta på dhem
bägge, efter som för itt så stort hemman faller swårare twänne båtsmän att an¬
skaffa och underhålla, änn för itt mindre hemman En. Och fast Kongl. Maij:tt
nu låther hwar och een fåå sin båtzman, så långdt som dhet räcker, så måste
dhe lijkwähl, så snart någon med döden afgåhr, wara här efter förplichtade att
skaffa en annan dugeligh karl i stället igen, så wähl dhe stoore hemmanen som
komma till att giee twå, som dhe smärre, liwilka stå för Eu båtzman; dher Båts¬
männen som Kong]. Mai]:tf nu geer dem räthet räckia till för alla, så måste dhe
hemman som komma till att hålla 2:ne båtsmän, blij först och främbst försedde
medh Manskapp; Men the som dhet sedan brister före, måste sielfwa skaffa
karlen; och håller Kongl. Maij.-tt för bäst wara, och för Allmogen tilldrägeligast
att uthaf thet unga öfwerloppz manskappet, som i Bleking finnes, så månge tagas,
serdeles dhe som i ingen märckelig tiänst hoos någon äro, och kunna alt dher-
före, såsom löösdrijfware skattas och ansees.
VII
3.
Böhr här widh i ackt tagas, att nähr itt hemman räntar 3. 4. 5 eller 6
D:r S:mt mehr än bonden beståås till båtsmans hållet, då skall dhen samma öfwer-
skåts ränta tilldehlas ett annat hemman, som fuller kan skee räntar 15 å 16
men finnes lijkwähl wara till ägor och willkohr så swagt, åt dhet behöfwer
gon tillhielp, hwilcket allt widh Jndehlningen bäst kan både sees och jämkas,
jämbwähl-så förordnas att denne öfwerränta intet gees uth i perdzeler, uthan i
Contante pänniugar, effter som den bonden, som haar dhet swaga hemmanet och
får öfwerskåtzräntan, han böhr stå för sielfwe perzelen som hans båtsman skall
haa, och niuta öfwerskåtspenningen af den andre sigh till hjelp.
4.
Om så skulle hända, att wid Jndehlningen 2:ne hemman fördes tillsamman,
om een eller om 2 Båtsmän, då skola dhe j proportion aff räntan Avara lijka dehl-
achtige, både i karlens anskaffande, huusens uppbyggande, och penningarnes
sampt perdzelens uthgiörande till båtsmännen; men hoos endhera skall han lijk-
Avähl haa sin rätta hemwist, dher som största beqwämbligheeten finnes. Hwilket
alltså böhr jämkas dem emellan till een skiählig lijkheet, så att ingendehra må
skee något förnähr.
5.
Medh frelssehemmanen will Kongl. Maij:tt att således skall afhandlas och
förhållas, att twänne frälssegårdar i stället för termin skatten som åhrligen bör
uthgiöras, anskaffa och underhålla een båtsman, på lijka sätt som ofwanförmählt
ähr; warandes dätta för bönderna fast lättare, än om dhe skole både gee pen¬
garna uth, och ändå i fredeliga tijder 6: men i ofredeliga tijdher 2: wara om
enn båtsman, och dess uthan draga all dhen last och kåstnadh som båtzmans
skrifningarne förorsaka, hwilcken dhe genom dätta Avissa båtzmanshållet alldeh-
les slippa.
6.
Vppå pantegodzen kan ingen Jndehlning skee, förr ähn med dem blijr li-
qAviderat, och Kongl. Maijrtt fåår see, huru mycket hwar och een fåår till att
fordra, så will Kongl. Maij:tt sedan Avara på medell till dess inlösen betäncht.
Och på dhet widh Jndehlningen, alltså mycket bättre och säkrare måtte tillgå,
ähr Kongl. Maij:ttz nådige Avillie och befallning]!, att så wähl Compagnie office-
rerne som bönderne och båtsmännen äro tillijka dher med tillstädes; så att hwar
och een måtte få tillfälle, att påminna och Avidh handen gifAva, Invad som dhe
Aveta wara nödigt, och så wähl till båtzmansholletz säkerheet, som till Allmogens
Avählmackt oumgängeligit; Warandes Kongl. Maij:tt i nåder wähl tillfredz, att denne
Commissionen å nyo examinerar dhe skähl som ähre komne i Consideration, widh
dhen för någre Åhr sedan i Liisters häradh håldne Jordresningz Commissionen,
Alldenstund Allmogen i b em: te häradh sigh högeligen dheröfwer beswärar. Kun-
VIII
nandes dhe som nu widh inrättningen brukade blifva, inhempta noga beskeed
och efterrättelse om hemmanens willkohr och beskaffenhet i samma häradh, och
dher dhe finna ett eller annat wara högre grawerat, ähn det kan giöra skiähl
före, så tillåter Kong!. Maijrtt dem dher uthi een skählig förmedhling att giöra,
så att både bonden och båtzmannen kan bestå, och wärcket blij på en säker
footh satt. Nähr Jndehlningen således ähr skedd, will och befaller Kongl. Maijrtt
nådigst, att Landzhöfdingen giör ett oppsatt och en wiss fördehlning på Sochnarne
och hemmanen, hwilka som komma under Hei’r Ammiral Generalens, och hwilcka
iöbladz^orn k°mma under Ammiral Klerekers, och hans egen Sqwadron, opprättandes på
Manskappet richtige Rullor, och öfwer hemmanen enn rätt Jordebook, hwaraff
sedan skickas ett Exemplar till Kongl. Maijrtt, och ett förwaras i Landz Cantzeliet.
Actum ut supra.
CAROLUS.
Mut: Mut:
För Ammiral Klerck:
5.
Huruledes widh frelssehemmauen procederas, kan sees af Rijkzdags Beslutet,
och dhen Instruction som Kong], Maij:tt till Herr Ammiral Generalen hafwer ned-
sändt, Nembligen: att i fredztijdher skola de wara 6: om båtsmannen, men ikrijgz-
tijder 2: äfwen som Skatte och Crone, waranaes Kongl. Maijrtts nådige willie, att
medh Jnrättningen en begynnelse giörs, så snart som nåntzin ske kan, så att
dätta wärcket iu förr iu heller måtte komma till sitt rätta skick och sluth.
6.
Så långt Manskappet förslår, som bär nedre skall befästas, will Kongl.
Maijrtt, att dhet både till änckla falhet och till fördubblingen indehla låta, bon¬
de™ och hälst dhe oförmögneste först till hielp; Men dhet som sedan brister,
måste allmogen anskaffa, som nu till Rusthållet medh allehanda tiänlige motiwer
skall förmanas och öfwertahlas, effter så wähl dess gagn och säkerheet, som
Kongl. Maijrttz tiänst och fördehl dherigenom befordras; Och emädan Kongl.
Maijrtt förnimmer, att mycket vngt manskapp finnes i Södermöhre, och mehra än
som bonden ordinarie behöfwer, till gordzens bruk; dessuthan äre och somblige
uthan wiss tiänst och huusbonde, ty måste Ammiralen och Landzhöfdingen in-
bämpta Allmogens underdånige tankar, huruledes dhe förmena sigh bäst och sna¬
rast kunna komma till att anskaffa dhet fehlaude manskappet nu förste gången,
antingen genom een Vtskrifningh af slijkt öfwerloppzmanskapp, eller och genom
någon föreeniugh sins emillan sochnetahls att uthnämbna, och för eu skiäligh leija
anskaffa karlen, hwar till förmodeligen dhet Vnga folcket läre finnas nu så myc-
IX
ket willigare, som dhet seer att båtsmannen icke allenast får sitt boostelle och
sin säkra hembwist, uthan och sitt goda och nödtorfftige vnderhåldh, så att hans
wilckor wähl kunna skattas så fördehlacktige, som bondens, hwilcken een och. an¬
nan tunga hafwer, som båtsmannen alldeles är frij före. Datum Callmare den
1 Augusti 1683.
CAROLUS.
Bil. IT.
Utdrag af Riksregistraturet N:o 4.
Till ammirallitets Collegium om Botzmans Indeel-
ningswärcket i Callmar lähn.
Carl etc: Wår synnerl: etc: Såsom Landzhöfdingen Clerck lära hafwaEder
tillhanda sändt Båtzmans Indeelningswärcket som är blefwit upprättat för Callmare
lähn, hafwandes Wij för godt funnit detsamma i Nåder åt approbera; Altså är
hermed till Eder wår nådiga willie och betalning att J ställen Eder det till hörsam
rättelse; hwarmed etc. Datum Stockholm den 23 October anno 1694.
CAROLUS.
C. Piper.
X
Bil. Y.
Utdrag af Riksregistraturet N:o 5.
Till Amrairalen Siöblad angående Båtzmans Jn-
dehlningen i Blekingen.
Carl etc. Wår etc. Wi see af den underdåniga berättelse som J Oss den
4 Januari sidst hafwe tillsändt, angående Båtzmans Jndelilningen uti Blekingen,
hurusom J densamma nu mehra hafwen inrättat eftter den resolution som Eder
nästledne Åhr angående samma Ährende är blefwen meddelt, hwilken förmår att
Båtzmans Judeklningen uti Blekingen hädanefter skall förläggas till trenne com-
pagnier, och att dhe KammarRådet Billingschöld på Löhn anslagne hemman skohla
indragas, så ock hela Prowincien Blekingen, som tillförende har beståt af twenne,
numera till en jurisdiction warda indragne på det dhe hemman, som Oss derigenom
komma att hemfalla, måga kunna komma Jndehlningzwärket till styrkia, och till
det wissa Båtzmanshållet indehlas, Och som J derhos underd. anhållen om Wår
nådiga confirmation derå, warandes wid de insända Jndehlningz Projecterne befun¬
nit, att alt 'således är inrättat, som med den förra insända Jndehlningen är skedt,
så ock att desse hemman till ingen större ränta äre blefne anslagne än Wår
nådiga förordning af den 18 Junii 1687 förmår; Alltså gifwe Wi ock dertill Wår
nådiga approbation och bijfall, hafwandes J mehrbenute hemman uthi sielfwa det
förra Jndehlningswärket med alla de andra indehlta hemman uti sin rätta ord¬
ning, behörigen att låta införa; Beträffande det Project, som J hafwen insändt på
dhe hemman, hwilka till Capitainernes och Häradshöfdingarnes boställen äre ut¬
sedde, Så emedan hwar och en af dhem, intet finnes hafwa fådt något öfwer för¬
ordningen, Thy låta Wij Oss iämwäl detsamma i lijka måtto wähl behaga. Ytter¬
ligare och hwad hemmanet Tranetorp widkommer, bestående af twenne särskilta
hemman, hwaräst Häradshöfdingen Adlerstierna, som det till Boställe har warit
anslagit bägge gårdarne och husestäderne har sammanbygt till en gård och huse-
stad, berättandes J dervid, att J fuller intet annat kunnat giöra än indehla twenne
Båtzmän derpå, och det i föllie af Wår nådiga förordning, som förmår, att alla
särskilta halfwa hemman böra hålla hwar sin Båtzman; dock hemställe J Wårt
egit nådigste wälbehag, huruwida i anseende dertill att berörde Häradshöfdinge
således har sammanlagt bägge hemman, samt dhem tämmeligen wäl bygt och
meliorerat, oss må täckas tillåta att desse hemman med eu Båtzman mage blifwa
förskonte; Så emedan detta är skiedt iemlykt ofwanbem:te Wår nådiga förordning
XI
och twenne Båtzmän redan uppå berörde twenne halfwa hemman äre indehlte;
Thy wele Wy ock att det utan någon wydare förändring dervid skall förblifwa;
Sluteligen och som J Eder underd. förfrågen, om icke qvarnen Sissehäck och
'Ynde uthjord, hvilke KammarRådet Billingschöld på löhns afräkning har innehaft,
ock intet kunna indehlas till Båtsmanzhåld och Stammar mage förläggias till den
förra reserwe Räntan, emedan Wy tillförende i nåder resolwerat, att räntan af
sådane Lägenheter hwilke intet kunne indehlas skola anslås till reserve medel;
Altså samtycke Wy iemwäl dertill i nåder och tilläte för ofwanbem:te ordsak skull
att räntan af bermte qwarn och uthjord, som belöper sig till 46 daler 24 [öre]
Smit må anslås till reserwe ränta hvarmedelst etc.
Datum Stockholm den 22 Aprilis A:o 1696.
CAROLUS.
C. Piper.
Bil. Yl.
Utdrag af Rilisregistraturet N:o 6.
Till Ammiralitets Collegium angående Indehlnings
Båtzmännens Löön och underhåld i Blekingh.
Carl etc. Såsom Wij i nåder hafwe gått funnit åt förordna det Indehl-
ningsbåtsmännen i Blekingen hedanefter uti ett för allt skole ahtniuta 24 D.r
Sölfmynt om åhret uti lohn och underhåld, skolandes Roterne derutöfwer icke
wara plichtige något mehra åt gifwa, altså läte Wij Eder sådant härigenom nadel.
wetta, warandes derjempte till Eder Wår nådige willia och befallning åt J med
Landzhöfdingen Siöblads communication giören deröfwer en wiss repartition och
fördehlning, determinerandes derjempte, hwilka perzedlar Roterne skola anskaffa,
XII
sampt för huru högt prijs och värde det ena med det andra Båtzmannen skall
beräknas; hvarmed etc. Datum Stockholm den 16 Mårtius Anno 1695.
CAROLUS.
G. Piper.
Bil. YII.
Utdrag af Riksregistraturet N:o 7.
Stormäcktigste Ållernådigste Konung.
Eders Kongl. Maij:ts och Riksens Ammiralitets Collegium har uti dess in-
gifne Riksdagsberättelse, ibland annat under andra hufwudomständigheter om Siö
Milicen til vissa delar anfördt, att den vanliga general munstringsterminen öfver
båtsmanshållet, skulle val, effter Collegii Instruction, som i 16:de puncten hvart
tredje åhr dertil skal utsätta, eller så offta Eder Kongl. Maij:t sådant i nåder för
godt finner, hafva infallit på åhr 1734, men blifvit upskuten för Riksdagens slut
til nästa året eller 1735, då den gådt för sig, undantagandes med Ålands och
Södie Finnlands samt Norrlands och Roslags Compagnierne, som måst för då
varande vice Ammiralens siuklighet, hvilken eljest til general munstringen öfver
desse compagnie!’ varit förordnad, kommit åt afstadna, til dess densamma år
1736 genom nu varande vice Ammiralen Ankarcrona är vorden förrättad; hvar¬
jemte Collegium förmäler, åt med ny generalmunstring, som nästla år skulle in-
tiäffa, til innevarande år för Riksdagens skull kommit att upskiutas.
Och hvad generalmunstringarne öfver de värfvade Compagnierne under
Siö Militien, samt års munstringarne öfver timmermännen angår, så skola de samma
äfvenväl likmätigt högstbemelte Instruction årkn vara förrättade, och Collegium
om de förra, hvarje gång för sig, enligit Förordningar ne dess underdåniga be¬
rättelse hafva afgifvit; skolandes ock alla öfriga månatelige samt andre munstrin-
XIII
gar, som genom Instructionerne föreskrefne äro, i den ordning, som derom blif-
wit stadgat, behörigen wara wärkstält.
Dessutom har Ammiralitets Collegium under denne hufwudomständighet in¬
nefattat en berättelse
l:o) Om Militair Staten i gemeen och
2:o) Om Båtsmanshållet, — — — — — ■— — — — — — —
Båtsmanshållet beträffande, så förmäles
Do) Åt båtsmansindelningen wid den sidst eller år 1735 hållne general
munstringen med Indelningen i Blekinge och Södermöre, effter nu mera frami.
Baron och Prsesidenten von Psilanders, som samma general munstring hade för¬
rättat, til Eder Kongl. Maij:t derom insände berättelse af den 5 Maji 1736, hwil-
ken til Collegii underdåniga utlåtande blifwit remitterat, — förefallit l:mo åt en
del Rusthållare andragit, som skulle deras ägor och lägenheter wara så swaga,
åt de intet kunna swara emot den årliga Jordeboks och hemmantals räntan, hwar-
före de ock anhållit om förmedling och understöd til deras båtsmäns hållande,
antingen af några oindelta hemman, der de finnas skulle, eller i penningar, eme¬
dan de i annor händelse ej skola längre derwid kunna uthärda; J afseende hvar¬
uppå munsterherren ock styrkt dertil, åt om orsakerne och beskaffenheten af så¬
dana hemmans föregifna sämre wilkor, måtte genom wederbörande Landsbetiente
undersökas, och i fall deras klagan skulle finnas grundad, betänkande infordras
på hvad sätt de må kunna hielpas, innan deras hemman i ödesmål råka. 2:o
skal wara befunnit, åt åtskilliga små hemman under båtsmansindelningen i Ble¬
kinge, hwilkas ränta till föga mer skal bestiga, än twå trediedelar eller hälften
af det, som på en hel båtsman bestås, icke desto mindre äro indelte åt prestera
eu hel båtsman, skolandes dem wäl genom Jndelningswärket, wara i penningar
så mycket contant tillagt, som brister på räntan uti det som räknas på en båts¬
man; men desse Rusthållare skola sig »beklagat, åt deras vilkor uti båtsmanshållet
äro långt sämre, än de större hemmanens, som öfwerränta till dessas understöd
erlägga, derutinnan, åt de större hafva icke allenast hemmans bruk och ränta,
som swara emot båtsmanshållet, utan ock deröfver; men de små hemmanen få
allenast tilskott i penningar, hwarwid dem icke desto mindre åligger, åt lika med
de större hemman lega, löna, kläda och utreda båtsmannen, och på sina egna
ägor lemna honom nöjaktigt torpställe; samt det samma uppsätta och wid mackt
hålla, hvarföre de anhållit om jemkning härutinnan til proportionerlig last och
tunga af båtsmanshållet pa de större och smärre hemman effter sielfwa hemman¬
talen och deras Jordeboksränta, utan åt ränta i bruk och ränta i penningar, må
anses för jemngoda^ hvilken ansökning munsterherren för sin del tyckt wara billig
och kunna wärkställas, utan rubbning af indelningswärkets styrka, som han funnit
C
XIV
i annor händelse snarare löpa äfventyr af förminskning genom de mindre hem¬
mans befarade undergång i längden; och åt fördenskull wederbörande Landsbe-
tientes förslag til den påstådde jemkningen borde infordras.
Ofwer desse twenne sistnemde omständigheter hafwa Riksens Ständer utom
hwad i Riksdagsberättelseu blifwit anfördt, infordrat Ammiralitets Collega särskilta
utlåtande, som oelc dermed inkommit och hilagt Siö Militise Contoirets underrät¬
telse; hwaraf Riksens Ständer val funnit en stor olikhet rotarne emellan, och åt
detta alt ankommer på brefvexling med Landshöfdingarne och Cammar Collegio,
innan Ammiralitets Collegium sig häröfwer kan utlåta; men som denna begiärte
jemkning ej kan verkställa®, med mindre antingen antalet på Båtsmännen wärke-
ligen skulle minskas, eller ock de öfriga Rusthållarne betungas med swårare båts¬
manshåll, än de förr hälft, hwilka bägge mål äro emot förra Kongl. Förordningar,
Båtsman Contraeter och Riksdagsbesluter stridande, hwartil kommer, åt ehwad
jemkning och kunde ske, den dock näppeligen stode åt inrättas på sådant sätt åt
icke någon skulle tycka sig hafwa fog öfwer slik olikhet att klaga, kunnandes äf-
wenwäl, om en ändring uti Jndelningswärket skulle företagas, hela wärket omsider
råka uti obestånd; Altså kunna Riksens Ständer så mycket mindre i underdånig¬
het styrka Eder Kongl. Maij:t til den nu sökte jemkningen, som ingen orsak är,
hwarföre Rusthållarne, hwilka under hela det förflutne kriget med den faststälte
Jndelningen kunnat uthärda, nu uti fredstiden med den ordinarie karlen eij skulle
kunna uthålla. 3:o) förmäles åt båtsmännen höra åtniuta af Rusthållarne i Call-
mare Lähn och Södermöre Eu tunna Råg och en tunna korn, räknat til 2 dahkr
8 öre Silf:rmt tunnan, samt twå lass hö til En dahkr Silf:rmt lasset, effter Jn¬
delningswärket, och åter i Blekinge En tunna råg och en tunna korn till tre dahkr
S:mt och allenast ett lass hö till En dahkr Silkrmt, hwilka persedlar de måste
Rusthållarne ej annorlunda än i penningar til förenämnde Cronowärdering skola
utgiöra: J anseende hwartil Båtsmännen anhållit, åt antingen få niuta den dem
anslagne spanmålen in natura, eller ock penningar derföre effter hwarje års mar¬
kegång, emedan wid båtsmanstorpen, särdeles i Blekinge, intet så stort utrymme
skal finnas af åker och äng, åt de deraf in natura skola kunna hafwa Spannemå-
len och höet som dem bestås: hwarföre munsterherren i underdånighet föredragit,
åt wid början af Jndelningswärket 1684 och 1685 skall hwarje Båtsman af Ble¬
kingske Jndelningen blifwit bestådt 36 dahkr Silkrmts Löhn och underhåll, som
1687 til 27 dahkr 16 -|. Silkrmt och 1695 til 24 dahkr Silkrmt blifwit minskade,
som dem nu bestås, och derföre wissa persedlar till ett wist prijs blifwit utsatta
hwarunder Spannemålen begripes, hwaraf skall kunna slutas, det persedlarne in
natura borde utgiöras att lätta afsaknaden genom lönens minskning, utom hwilket
ock munsterherren till Eders Kongl. Maij:ts nådiga behiertande anmält, huruledes
när swåra år infalla, och båtsmännens Spannemål blir dem allenast till 2l å 3
dahkr Silkrmt tunnan betalt, men de deremot måste kiöpa Spannemål af Rust-
XV
hållarne sielfwe eller andre til 4. 5. å 6 dahkr Silf:rmt eller mera tunnan och höet
proportionaliter, deras masta Lön eller wår och höst penningar derigenom gå
bort endast för desse persedlar, hwarföre munsterherrn äfwen i underdånighet
hemstält, om icke Eder Kong!. Maij:t i nåder skulle täckas, detta ärendet närmare
företaga, samt i nåder så förordna, åt båtsmännen wid infallande dyr tid eij inäga
komma åt lida för stor nöd och trångmål, utan med spannemålen och höet in
natura blifwa benådade. 4:o) Skola båtsmännen hafwa giordt underdånig ansök¬
ning, åt wid upfordringar til tienstgörande, få för sina personer af Rotarne niuta
fri skiuts til rendez vous platsen, hwilket ock munsterherren i lika underdånighet
tilstyrkt; såsom ock Ammiralitets Collegium, hwad berörde twenne senare klan¬
der angår, i anseende til de af general munsterherrn andragne omständigheter,
förment, åt Jndelnings båtsmännen derutinnan kunde willfahras.
Sedan Riksens Ständer om desse omständigheter giordt sig noga underrät¬
tade, hafwa Riksens Ständer altsammans i behörigt öfwerwägande tagit; Och hwad
båtsmännens begäran widkommer, åt få niuta den dem anslagne spannemålen in
natura, eller ock penningar derföre, effter hwarje års markgång, så emedan, utom
det uti Lands Contoirets till Rusthållarnes och Båtsmännens effterlefnad meddelta
uträkning, effter 1694 års inrättade båtsmansindelning uti Blekinge, huru mycket
hwart och ett hemman bör för des årliga ränta årl:n betala til sin Jndelnings-
båtsman tydehn utsatt är, och (det) båtsmannen i god och ond tid skäl låta sig nöija,
enär Rusthållaren betalar honom tre dahl:r Silfrrmt för hwarje tunna spannemål
och En dahkr Silf:rmt i stället för höet: Eder Kongl. Maij:t jemwäl uti dess
nådige resolution på allmogens allmänna beswär, dat. den 28 Junii 1731. § 37,
så wäl som på allmogens i Blekinge: då giorde ansökning, åt likmätigt 1685 års
Reglemente, årkn i ond och god tid, med tre dahkr Silf:rmt tunnan få betala de
Båtsmännen tillagde twå tunnor spannemål af Råg och korn, i nåder förklarat,
det Jndelningsbönderne i Blekinge och Callmare Lähn ej äro plicktiga åt betala
Båtsmannens under Lönen beräknade spannemål, effter 1723 års Kongl. Förord¬
ning, emedan bemelte af wederbörande åberopade Förordning egentligen handlar
om afrads spannemålens betalande til Cronan samt Jndelningshafwaren och båts¬
männen i berörde Lähn eij äro Jndelningshafware af bondens ränta; Fördenskull
kunna Riksens Ständer i underdånighet ej eller härutinnan styrka til någon än¬
dring, utan äro af den tankan, åt båtsmannen med den honom årl. i penningar
tillagde tiugufyra dahkr Silkrmts Lön bör hafwa sin nödtorftiga utkomst, hälst han
desutom niuter sine nödige och frie husrum samt kålhaga wid torpet, och hafwer
tilfälle åt til sin bättre utkomst genom arbete något förtjena; Lärandes hwar och
en Rusthållare af ömhet för dess båtsmans bibehållande och understöd, enär års-
wäxten, i anseende till det ringa där i orten befintelige utsädet sådant tilåter, wäl
tilse, om han kan meddela båtsmannen någon spanmål i stället för tre dahkr
Silf:mt tunnan, men emot Rusthållarens wilja och wilkor bör båtsmannen slikt ej fordra.
XVI
Widkommande båtsmannens ansökning, åt wid upfordring til tjenstgörande
få för sine personer af Rotarne niuta fri skiuts til rendesvous platsen; Så finna
wäl Riksens ständer åt Rusthållarne emot 7 § af 1690 års Reglemente om båts-
manshållet, icke kunna dertil förplicktas, emedan de, i följe deraf, allenast äro
skyldige, åt så offta båtsmännen på tåg och resor uppfordrade blifva, förbielpa
deras trots til sammelplatsen; dock som de til trotsen hörande persedlar icke äro
flere än hästen dem jemte karlen fogekn kan bära; ty förmoda Riksens Ständer
åt Rusthållarne, då hastig upfordring påkommer, och båtsmännen långväga från
sammelplatsen boende äro, lära wid slika tillfällen dem forthielpa, hörandes dock
ingen båtsman, af Rusthållaren emot dess samtycke och fria wilja påstå någon fri
skjuts för sin egen person.
2:o) Anförer Ammirälitets Collegium angående de mål, som röra båtsmans-
Roteringen — —--- — — — — — —--— —--- - _ _ __
Stormäcktigste allernådigste Konung
Eders Kongl. Maij:ts
allerunderdånigste och troplick-
tigste undersåtare och tienare
på Ridderskapets
och adelens vägnar
Carl G. Tessin
h. t. Landt Marskalk.
på Prästeståndets
wegnar
E. Beneelius
i talmans ställe.
på bonde ståndets
vägnar
Olof Håkansson.
på Bårgare Ståndets
vägnar
P. Aulcevill.
Stockholm den 16 Januarii 1739.
XVII
Bil. VIII.
Utdrag af Riksregistraturet N:o 8.
Till Ammiralitets Collegium angående någre mål,
som röra Båtsmansliållet i Riket.
Fredrich etc. I anledning af Riksens Ständers underdånige yttrande af
den 16 sidstl. Januari angående det, som I uti Eder Riksdags berättelse anfördt
rörande Siö Militaire, wele Wij hafwa lemnat Eder följande til underdånig efterrättelse.
l:o. Beträffande en del Rusthållare^ i Blekingen och Södermöre anhållande
om förmedling och understöd til deras båtsmäns underhållande, emedan deras
ägor och lägenheter skola wara så swaga, åt de intet swara emot den årlige
jordeboks och hemmantals räntor, jämwäl åt en jämkning emellan hemmanen i
Blekinge ske måtte til proportionerlig last och tunga af båtsmanshållet på de
större och smärre hemman efter sielfwa hemmantalen och deras jordeboks ränta,
utan åt ränta i bruk och ränta i penningar må ansees för jämngoda såaldenstund
en sådan jämkning ej kan wärkställas, med mindre antingen antalet af Båtsmän¬
nen wärkeligen skulle förminskas, eller ock de öfrige Rusthållare betungas med
swårare båtsmanshåll, än de förr haft, hwilka begge mål äro emot förra Kongl.
Förordningar, Båtsmans Contraeter och Riksdagsbesluter stridande, hwartil kom¬
mer, åt ehwad jämekning ock kunde ske, den dock näppeligen stode att inrätta
på sådant sätt, åt icke någon skulle tycka sig hafwa fog öfwer slik olikhet åt
klaga, kunnandes äfwenwäl om en ändring uti indelningswärket skulle företagas,
hela wärket omsider råka uti obestånd: Fördenskull" kunna Wij nu så mycket
mindre samtycka til den sökta jämkningen, som ingen ordsak är, hwar-
före rusthållarne, hwilka under hela det förflutne kriget med den faststälte Indel¬
ningen kunnat uthärda, nu uti fredstider med den ordinarie karlen ei skulle
kunna uthålla.
2:o. Kunna Wij intet samtycka til Båtsmännens ansökning åt af Rusthållarne
i Calmare län, Blekinge och Södermöre in natura niuta den dem anslagne Spanne-
målen, eller ock penningar derföre efter hwarje års markegång, emedan utom det
åt uti Lands Contoirets till Rusthållarnes och Båtsmännernas efterlefnad meddelte
uträckning efter 1694 års inrättade Båtsmans indelning uti Blekingen, huru mycket
hwart och ett hemman bör för dess årlige ränta årl. betala til dess indelnings
Båtsman, tydeligen utsatt är, det båtsmannen i god och ond tid skall låta sig
nöja, enär Rusthållarne betala honom 3 d:r Sant för hwarje tunna Spannemål och
XVIII
1 d. S:mt för höet, hafwe Wij jämwäl uti Wår nådige resolution på allmogens
allmänna beswär af den 28 Junii 1731 § 37 så wäl som på allmogens i Blekinge
då giorde ansökning åt likmätit 1685 års reglemente åhrl. i ond och god tid få
med 3 d:r Sant Betala de båtsmännen tillagde 2 tunnor Spannemål af Råg och
korn, i nåder förklaradt, det indelningsbönderne i Blekinge och Calmare Län ei
äro plicktige åt betala Båtsmännens under lönen beräknade Spannemål efter 1723
åhrs förordning emedan bemälte af wederbörande åberopade Förordning egente-
ligen handlar om afrada Spanmålens betalande till Cronan samt indelningsliafwa-
ren och åt Båtsmännen i berörde län ei är indelningshafvare af Bondens ränta.
Och kunna Wij intet annat finna, än att båtsmannen med den honom årligen i
penningar tillagde 24 d:r S:mts lön bör hafwa sin nödtorftige utkomst, hälst han
dessutan niuter sina nödige och frie husrum samt kålhaga wid torpet, och hafwer
tillfälle, åt til dess bättre utkomst genom arbete något förtiena, lärandes hwar
och en rusthållare af ömhet för dess Båtsmans bibehållande och understöd enär
åhrswäxten i anseende til det ringa där i orten befintelige utsädet sådant tillåter,
wäl tilse, om han kan meddela Båtsmännen någon Spanmål i stället för 3 d:r S:mt
tunnan, men emot Rusthållarnes wilja och wilkor bör Båtsmannen slikt ei fördra.
3:o. Wij finne wäl åt Rusthållarne emot 7 § af 1690 års Reglemente om
båtsmanshållet. icke kunna förplicktas åt låta Båtsmännen wid upfordring til tienst-
giörande niuta fri skjuts för deras personer til rendes vous platsen, emedan de i
följe deraf allenast äro skyldige åt så ofta båtsmännen på. tåg och resor upfor-
drade blifwit, förhielpa deras tråss til sammelplatsen; dock som de till Tråssen
hörande jiersedlar icke äro flere än hästen dem jämte karlen fogeligen bära kan;
Så förmode Wij åt Rusthållarne då hastig uppfordring påkommer, och båtsmän¬
nen långwäga ifrån Sammelplatsen boende äro, lära wid slike tillfällen forthielpa
dem, börandes dock ingen båtsman af Rusthållarne emot dess samtycke och fria
wilja påstå någon fri skiuts för dess egen person.
Stockholm i RådCammaren den 14 Februari 1739.
FRIEDRICH.
A. Falcker.
XIX
Bil. IX.
Utdrag af Iiiksr egistr a tur e t N:o 9.
Till Amiralitets Collegium ang:de åtskillige mål,
rörande sjö-milicen.
Fiuedrich etc. etc. etc.
Riksens Ständer hafwa genom underdånig skrifwelse af den 22 Aug. sidst-
ledne gifwit Oss sina tankar wid handen öfwer följande mål, som uti Eder Riks¬
dags Berättelse äro anförda, rörande sjömilicen.
1. Berätten J, det båtsmännen af indelningen i Blekingen och i Södermöre
wid senaste General Mönstring förnyat deras gamla ansökning, att få njuta deras
spannemål och hö in natura hwilken ansökning, som then wid förra Riksdagen af
Oss redan den 14 Februarii 1739, i anledning af Riksens Ständers tå giorde un¬
derdåniga tillstyrkande på thet sättet blifwit afgiord, att förbemrte Rusthållare för
Spannemålens och höets lefwererande in natura blifwit befriade, så bör thet
therwid förblifwa.
Stockholm i RådCammaren den 16 December 1741.
Under Hans Maij:tts etc. etc. etc. frånvaro
LAGERBERG, CRONSTEDT, ÅKERHIELM, LÖWEN, ROSEN, E. WRANGEL.
CEDERSTRÖM, POSSE, C. EHRENPREUS, A. J. WRANGEL, I. GYLLENBORG.
A. Falcker.
XX
Bil. X.
Utdrag af Riksregistraturet N:o 10.
/
Till Amiralitets Collegium angående Båtsmänner
i Blekinge och Söder Möre, samt lotsar och gratiali-
ster i desse län.
Gustaf etc. etc. etc.
I anledning af Edert underdåniga utlåtande den 29 sistlidne Novembris
öfver afledne Prsesidentens och Conimendeurens med Wår Swärds Ordens Stora
Kors Grefve Eric Sparres ingifne underdånige Berättelse, rörande den honom up-
dragne General Mönstring med Båtsmännen vid Indelnings Compagnierne i Ble¬
kinge och Södermöre samt lotsar och gratialister i desse Län, wele Wi uti följande
omständigheter lämna Eder Wårt nådiga förordnande till underdånig efterrättelse:
Hwad först angår Prsesidentens underdåniga hemställande, rörande Båts-
männers rättigheters undfående in natura, i stället för de faststälte 24 daler Silf-
vermynt årligen för hvarje karl; Så ehuru Båtsmännen i desse län uti detta ämne
kunna wara märkeligen lidande, hvilket äfven kan hafva en skadelig värkan på
Rikets tjenst; Dock som Wi, enär detta mål den 26 Oktober 1772 -warit under
Wår särskilte Nådiga pröfning, funnit betänckeligt, åt tillåta någon ändring uti
Rusthållarnes genom flere Kongl. Resolutioner wundne stadfästelse å sättet till
deras skyldigheters utgjörande för sine Båtsmän; Så pröfve WI äfven nu bäst
wara, åt härmed efter förra wanligheten förhålles, hälst WI ock genom Nådigt
Bref af sistnämnde dato anbefalt wederbörande Landshöfdingar, åt med godo söka
förmå Rusthållarne till all omsorg för sine Båtsmän, hvaraf WI således förwänte
en god wärkan. Icke desto mindre och som General Mönsterherren nu på öfver-
tygeligt sätt anmält Rusthållarnes ovilja och Båtsmännens lidande genom en mindre
förswatlig utredning; Så wele WI till förekommande deraf härmed stadga, åt wil-
kåren emellan Rusthållaren och dess Båtsman, då den prsesenteras, bör uti Lands
Cancelliets diario anteknas, hvilket i förefallande twistigheter altid blifver ett rätte¬
snöre för den föres skyldigheter, och en mera trygghet för Cronan, att af en wäl
utrustad karl hafva nyttig tjenst. Om hvilken författning I altså hafven wederbö¬
rande Landshöfdingar åt förständiga.
WI befalle etc. Stockholms Slott den 22 Januari 1776.
GUSTAF.
1 C. Wadenstierna.
i
XXI
Bil. XI.
Utdrag af Riksregis.tr atur et N:o 11.
Stormägtigste Allernådigste Konung.
Eder Rongl. Maij:tts Amiralitets Collegium får härjämte i underdånighet
aflemna det underdåniga utlåtande, som Eder Kongl. Maij:tt genom nådig remiss
infordrat uppå den underdåniga Berättelse Amiralen och Commendeuren med
Eder Kongl. Maij:tts Sverdsordens Stora Korss Grefwe Wrangel afgifwit, öfwer
den af honom förledit åhr förrättade General munstring med Båtsmans Indelnings-
Compagnierne i Bleking och Södre Möre.
Framhärda med underdånigste nit och vördnad
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eder Kongl. Maij:tts
allerunderdånigste tropligtigste
tjenare och undersåtare'
C. Falkengrén.
J. Nordenankar. Jacob Ceder ström. G. I. Niitxow. I. G. Dahlin. Olof TroiUus.
I. D. S u n d i n.
Stockholm den 9 October 1782.
Ad 4:um Bekläduingen uti det ständige Båtsmanshållet, bestående af Indel¬
ningen uti Bleking och Södre Möre i Callmare Lähn, samt Roteringen uti de öf-
rige Rikets provinser har wäl ifrån första början warit bygd på enahanda för¬
fattning i den vägen, åt Rust och Rotehållarne borde vid upfordringar til Kro¬
nans tjenst, utreda deras Båtsmän med kläder in natura, men för närvarande tid
efterlefwes detta icke af andre, än Rotehållarne i Städerne och på Landet, enligt
1690 åhrs Contract, i följe hvaraf Städerne bestå sine Båtsmän blådt kläde samt
LandtRotarne.vallmar, grådt eller blådt efter nya Svenska drägten, när de till
D
XXII
tjenstgöring upbådas, utom 3 åhrs persedlarne af hänge matta, täcke och Bull-
fång eller kappråck: deremot och ehuru Rusthållarne wid Indelningen i Bleking
och Södre möre i stöd af 1685 års Contraeter stådt i lika förbindelse, i anseende
till Indelnings Båtsmännen, så har dock i senare tider den ändring deruti skjedt,
att Indelnings Båtsmannen sjelf måste hålla sig med kläder för de under dess
årlige lön af 24 D:r Smit begrepne beklädningspeningar, som i Bleking äro ut¬
satte till Fem D:r S:mt och i Södremöre till Sex D:r 16 •]. S:mt årligen.
Denna ändring härleder sig ifrån de frihgter, som Rusthållarne oaktat för¬
budet uti 10 § af 1695 (1685) åhrs Contract, för sig utwärckat wid Riksdagar, likmätigt
Kongl. Maij:tts resolutioner d. 28 Juni 1731, d. 14 Februarii 1739, d. 16 Decem¬
ber 1741 och 29 Juni 1752, hwileka alla gå der på ut, åt Indelnings Båtsmannen
bör låta sig nöija med nyssnämde 1685 åhrs Beklädningspeningar, och för Span-
nemålen af Råg och Korn i ond och god tid icke undfå eller begjära mera än 3
D:r Sant tunnan.
Detta har således på en gång förordsakat Båtsmannens lidande och klagan,
som icke ännu kunnat närmare afhjelpas, än åt Eder Kongl. Maij:tt d. 22 Januari
1776 i nåder tillåtit Båtsmannen, åt wid antagningen i Lands Cancelliet förbehålla
sig de förmåner och rättigheter, som dess nödtorft fordrar.
Derigenom hafwa dock Båtsmännens swårighoter så litet kunnat lindras,
som det warit dem möijeligt, åt af egne medel skaffa sig nödige kläder, och nu
gifwer äfwen motstående berättelse närmare tillkjänna, huru de wid General mun-
stringen gjorde föreställningar ingenting wärekat hos allmogen, samt åt de ibland
dem warande Stånds Personer, som yttrat någon böijelse derföre, åt gifwa sine
Båtsmän kläder af blått kläde, ändå icke willja sig dertill beqwäma annorlunda,
än åt sådane kläder skola hålla ut 6 å 9 åhr, emot det åt beklädningspenin-
garne indragas.
Ett wilekor i sig sjelft så mycket mera obetydeligt, som det icke kan bestå
med Indelnings Båtsmannens utkomst wid årlige upfordringar, utan understöd af
Släpekläder, som efter Stat endast bestås Rote Båtsmän under Commenderingar
på åhrstjenst wid Kongl. Skjeppswärfwet, hwarifrån Indelnings Båtsmän, som för¬
nämligast böra brukas till Skjeppsupptacklingar och SjöExpeditioner, äro befriade,
men hwad häldre är, så kan ett slikt anbud af StandsPersoner, som utgjöra en
ganska ringa del af Indelnings Rusthållare, föga eller intet befrämja den allmänna
likheten i beklädningen.
Med denna anstalt påsyftas nu icke någon nyhet eller blotta snyggheten,
utan hufwudsakligen Rusthållarnes och manskapets sanskyldiga bästa, som egente-
ligen beror på Båtsmännens upmuntran och Conserwation, hälst denna Corps af
2301 Indelnings Båtsmän anses för kjärnan af Örlogs Flåttans Sjöfolck, och således
intet angelägnare kan wara, än åt de förswarligen beklädas, för åt utan äfwentyr
kunna fullgjöra deras skyldigheter på SjöExpedition och derwid alltid wara för¬
XXIII
säkrade, åt oförminskat få till godo njuta deras rättigheter, utan åt wara under¬
kastade obilliga Rusthållare egenwillighet, som gådt så långt, åt de också un¬
dandragit sig de äldsta skyldigheter åt in natura til Båtsmannen utgjöra små per-
sedlarne af skjortor, skor och strumpor.
Ett sådant förfarande kan så mycket mindre förenas med Båtsmans Con-
tracterne för Bleking och Södre möre af d. 27 April 1065, som de, enligt hos¬
gående utdrager N:ris 1 och 2 äro alldeles tydelige och ovillkorlige deruti, åt
Bonden eller hemansåboen bör vid ut Comenderingar förse dess Båtsman med
sådan beklädning och ordinarie klädespersedlar, som uti Poletten äro föreskrefne;
På det ock så hwarken Rusthållaren eller Båtsmannen måtte gå hvarannan för
nära, har sedermera genom Kongl. resolutionen d. 16 Martii 1695, N:o 3 till bägge
delarnes säkerhet blifvit utstakat, åt Båtsmannens Lön, underhåll och beklädning
eij skulle öfverstiga 24 D:r Slint, men ingalunda uphäfdes dermed Rusthållarnes
förbindelse efter 1685 åhrs Contract, åt gifva Båtsmannen kläder in natura, utan
fast mera ålades Rusthållarne ånyo genom samma 1695 åhrs Kongl. resolution, åt
rätta sig efter Amiralitets Collega och Landshöfdingens reparation och fördelning,
emedan det på dem ankom, åt determinera hvilcka persedlar Rotarne skola an¬
skaffa, samt för huru högt pris det ena med det andra Båtsmannen skall beräk¬
nas; och ehuru priserne då voro med persedlarne sammanbundne, så skjedde
dock sådant icke till skada och förminskning för Båtsmannen, utan tvärt om till
dess villkors förbättring, emedan PeniDgen den tiden räknades för säkrare och
förmånligare, än Räntepersedlar, utom det den tidens mynt och varuvärde voro
så mot svarande, åt Rusthållare och Båtsmän funno sig lika belåtne, antingen det
ankom på persedlar eller peningar.
Nu åter, då denna jämnvigt emellan peningar och persedlar icke existerar,
och 1685 eller 1695 åhrs beklädningspeningar nu för tiden uti Indelnings Båts¬
mannens hand icke äro de samma, som de förr varit, men Rusthållaren tvertom
af lord och hemmans Räntan, för hvilcken han till Båtsmans hållande indelt är,
obehindradt får skjÖrde den möijeligaste vinst genom ett upstigit och allmänt
gnällande varupris på alt hvad afvel och afkomst heter; Så kan Collegium för
dess de], sedan Ståndspersonerne och allmogen, vid General munstringen blifvit
hörde, och alla möijelige föreställningar dem dervid af General munsterherren
och Landshöfdiugen, blifvit utan värckan gjorde, i underdånighet eij annat än
till Eder Kongl. Maij:tts nådiga godtfinnande hemställa, om icke 1685 åhrs Contrae¬
ter, utan afseende på de sedan den tiden emellankomne förklaringar och resolu¬
tioner, måge åter sättas uti deras fulla kraft och värckan i så måtto, åt Rust¬
hållarne hvart åhr förse Båtsmannen med sådane beklädnings persedlar in natura,
som Contracterne föreskrifva, och åt Rusthållarne i Bleking tillåtas, åt i stället
för Buldan gifva deras Båtsmän vallmar till kläder, lika med Rusthållarne i Södre
möre, dock åt Rusthållarne om de icke vidja b'estå> blådt, utan grådt vallmar
XXIV
till kläder, så böra de ändå wara skurne oeh gjorde efter det af Eder Kongl.
Maij:tt i nåder fastställte Modellet.
Derigenom blifwer Indelningswärcket icke på minsta sätt rubbat, utan fast
mera styrkes och befrämjas det ändamål, som ifrån början med Båtsmans Indel¬
ningen i Bleking och Södrc möre warit påsyftat.
Bil. XU.
Utdrag af Rilcsregistraturet N:o 12. •
Till Cammar Collegium. Swar om botsmans Jn-
dehlningen i blekinge och Söder mölire.
Carl etc. Wår synnerliga ynnest etc. Eder underdåniga skrivelse af den
11 hujus hafwe Wy undfångit angående såwähl Monderingspertzeleme och bots-
manslöhningarne, som huruledes det i blekingen och Södermöhra inrättade wisse
båtsmanshållet må kunna bly understöd! och stadfästat, och aldenstund Wy al¬
deles byfalle Edert derwyd gifne underdånige sentiment, så äre Wy ock i nåder
tillfreds hvad det första wydkommer att det wydden seenare Jndehlningen All¬
mogen och botsmännen emellan fattade Contingent, må i så måtto bly lindrat, att
i stället för 36 daler Sunt som botsmannen skulle hafwa åt undfå af bonden uti
Freds- och ofredstyd han sig skall låta benolja med 27 daler 16 öre S:mt och
för det andra att i stället eftter den förra Jndeelningen de stora hemmanen af
20 dal. och däröfwer måste hålla twenne botsmän som dem alt för odrägligt skall
falla, räntan till ett sådant botsmanshåld må anslås ifrån 17 till 20 dal. S:mt på
hwar båtsman alt efttersom hemmanen till mantahlet äre stora och goda till, så
åt på de store ifrån dubbla och till 5j8 hemman inclusive måge beräknas 17 dal.
S:mts ränta på hvar båtsman, dock åt de intet mera än med een karl på gården
skole blifwa graveräde och den öfwerskjutande räntan i penningar utbetala;
Sedan ock åt på 5|8 dels 3j4 dels och 2j3 dels hemman, hwilke äfwenwähl med een bots¬
man på hwar gård blifwa belastade, måge anslås 18 dal. S:mts ränta på hwar
båtsman desslykest på 5j8dels hemman 19 dal. och uppå de mindre ifrån halfwa
till 1,8 dels inclusive 20 dal. Sunt ränta på hwar karl hwilke sidste kunna undfå
XXV
sin fyllnad af öfverskåttet som de stora hemmanen de där ränta mehr än 17
och 18 dal. Sant gifva från sig och i penningar bore utbgöra. För det öfrige
sköte de små hemmanen af hvilke tvänne om een botsman blifwa tillsamman
förde vara i proportion af räntan lyke dehlachtige både i karlens anskaffande
och husens upbyggiande så vähl som penningarnes utgörande till botsmannen
oachtat han hoos eendera, där som bäste beqvämbligheeten finnes, undfår sit rätta
heemwist; förmodandes Wy således åt denna förminskningen ifrån 36'till 27 1|2 dal.
i landet icke allenast lärer känna een stoor lysa utan ock att botsman shållet eftter
denne samme bewillningen lykvähl blifwer satt uppå så fastan foot att det alt
framgeent må kunna bly stånkande, hvarutinnan Wy så mycket mera bly styrkte
som J berätten att Landshöfding Klerk skall wyd båtsmanshållets inrättande i
Södermöhre reflecterat på hemmanens godheet och willkohr och i proportion af
hvart ocrh et hemmans Egenskap uti indehlningen anslagit räntan, så att Wy der¬
igenom intet tagit någon afsaknad eller afgång öfver 17 dal. Sirat på karlen, fast
räntor af somblige hemman därsammastädes till 24 dal. Sunt uppå een botsman
äre blefne anslagne, så vyda däremot de allenast bekommit 12. 13 och 14 dal.
Sunt ränta hvarest hemmanens beskaffenheet och Willkohr hafva varit bättre,
eftersom Wy ock uppå bemite Ammiral Klerks ansökiande nådeligen tilläte åt de
ännu oindehlte 87 D:r 21 öre Sunt plåckräntor som äre i behåld, måge antingen
till de svagaste botsmanshållen fördehlas, eller åhrligen såsom reserve Penningar
bevaras att dermed hjelpa de på hvarjehanda sätt afsigkommande botsmanshåld,
hvilketdera som bäst kan komma till pass, allenast dess indelilniug blyr bestän¬
dig och Wy alltid kunne hafva et säkert och oafkårtat båtsmanstahl åt tillgå.
Det är fördenskull härmed till Eder Wår nådige Willia och befallning åt J härom
behörige ordres till vederbörande läte afgå, ätt detta forderligast må bly effec-
tuerat och indehlningen däreftter inrättat och fäststält. Hvarmed etc.
Datum Stockholm den 18 Juni 1687.
CAROLIN.
L. Wallenstedt.
Bil. N:o 1.
Jemoförefse-TabeiS
öfver den i Båtsmans-kontrakt och Kongl. Förordningar bestämda
Lega och Årslön.
Båtsman s-
Kompanier.
|
Kontrakt, Förordningar
m. in.
|
Högsta
Lega.
|
i °
I Årslön.
|
Anmärkningar.
|
Daler
Kpmt.
|
Daler
Kpmt.
|
Blekinge
sex
Indelta Kompanier.
|
1685 den 27 April.
Kongl.Resolution och För¬
ordning.
|
150
|
24
|
Blekingska båtsmans-
hållet var ursprungligen
inrleladt på trenne kompa¬
nier, men blef sedermera
enligt Kgl. Bref d. 19 Nov.
1845 organiseradt på sex.
Legan är, jemnlikt Kgl.
Brefv. den 10 Febr. 1824
7:de punkt., beroende på
aftal.
|
Södra Möre
tre
Indelta Kompanier.
|
1685 den 27 April.
Kongl. Resolution och För¬
ordning.
|
100
|
24
|
Om legan, se ofvan.
|
Hallands
två
Roterings-
Kompanier.
|
1739 de'n 16 Januari.
Kongl. Stadfästelse å Kon¬
trakt.
|
60
|
24
|
Om legan, se ofvan.
|
Bohus Läns
två
Roterings-
Kompanier.
|
1739 den 16 Januari.
Kongl. Stadfästelse å Kon¬
trakt.
|
60
|
24
|
Om legan, se ofvan.
|
Norrlands
fyra
Roterings-
Kompanier.
|
1688 den 2 Mars.
Kongl. Konfirmation på Af¬
handling.
|
100
|
24
|
Om legan, se ofvan.
|
Samtlige
öfrige Kompanier.
|
1690 den 23 Maj.
Kongl. Förordning.
|
60
|
24
|
Om legan, se ofvan.
|
Bil. N:o 2.
Jemnförelse-Tabe!!
öfver det i Båtsmans-kontrakt och Kongl. Förordningar bestämda
Torp och Hemkall.
Båtsmans-
Kompanier.
|
Kontrakt
eller
Förordning.
|
T o r p.
|
H e in k all.
|
| A n märkningar.
|
ce
a
skj
CD
|
bd
o
eu
|
p:
CO
|
C Cu
» o
|
t-1
p
Pu
CD
|
t"4
O
frq
n
|
4? w
p I
|
Åker.
|
Äng.
|
g
C
C?
CD
e-t-
o>
|
P Ci
C
eu ■
|
o
p:
Po s-J
£3 C-i
'P S
|
Tunnor
Spanmål.
|
Sommarlass
Hö.-
|
K
ds
5"
'
|
i
5 g
O
|
Blekinge
sex
Indelta
Kompanier.
|
1685
den 27
April.
|
1
|
|
1
|
|
|
|
1
|
|
|
|
|
|
2
|
1
|
i
lass.
|
|
Enl. punkt. 15 o. 16 i Kgl. Förordn. 2 ‘|4 1685, skall båtsman hafva hemkall samt hus¬
rum och nödig vedbrand hos bonden, om hemmanet njuter frihet; eller om vådeld öfvergå!-
batsmanshusen, intill dess desamma blifva återupbygde.
Gen. Kgl. Brefvet 26|10 1858 stadfästes en öfverenskommelse med rusthållarne om torp¬
husens storlek och beskaffenhet samt kåltäppans areal. — Jfr Kgl. Br. 22|12 1858.
|
Södra Möre
tre
Indelta
Kompanier.
|
1685
den 27
April.
|
1
|
i
|
1
|
1
|
1
|
|
1
|
1|2 t:lds
utsäde.
|
För 2
sommar¬
lass Hö.
|
För
o
Kor.
|
i
|
1
|
2
|
2
|
1
la-s.
|
|
Vedbrand och Gärdselfång, om det på egorna# finnes.
Om batsmanshusen genom vådeld blifva förbrände, skall roten hafva båtsmannen med
familj hos sig inqvarterade: dock endast till husrum och vedbrand. (Pag. 11 i Kgl. Förordn.)
Spanmålen, Höet och Halm, om Torp ej finnes.
Bonden skall bispringa båtsmannen med åkerns häfdande, i synnerhet om denne är
bortkommenderad eller genom dylikt arbete är härifrån förhindrad.
|
Hallands
två
Roterings-
Kompanier.
|
1739
den 16
J anuari.
|
1
|
|
1
|
|
|
|
1
|
X|-2 t:W.
|
Till 2
stackar
Hö.
|
Föi-
Ko
och
krea¬
tur.
|
|
|
2 t:or Råg.
|
2 stackar.
|
1
lass.
|
|
Om ingen lägenhet finnes till hus, är roten skyldig hysa båtsmannen. (Pag. 7 i Kontr
Jfr Kgl. Br. >°J, 1824, 6:te punkt.)
Rågen och Halmen lemnas, om åker ej finnes; Höet för äng.
|
Bohus Läns
två
Roterings-
Kompanier.
|
1739
den 16
Januari.
|
1
|
|
1
|
|
|
|
1
|
:jo t:ld.
|
Till 2
stackar
Hö.
|
Föi-
Ko
och
krea¬
tur.
|
|
|
2 t:or
Korn.
|
|
|
|
Om torphusen upbrinna skall roten förse karlen med husrum tills de åter upbygde äro.
Pag. 8 i Konto, stadgar 1 månads kost vid upbud; men detta är uphäfdt gen. Kgl. Br.
ia|7 1848, som endast tillstädjer nödig vägkost till samlingsplatsen.
2 t:or Korn gifves endast om Åker saknas. Jfr Kgl. Br. 1012 1824, p. I.
Kgl. Br. 12j,o 1852 och ll|8 1853 stadga om torphusens storlek och beskaffenhet.
|
Norrlands
fyra
Roterings-
Kompanier.
|
1688
den 2
Mars.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 t:or
Spanmål.
|
|
|
2 lisprd.
|
Jeml. Kgl. Br. 10|2 1824, punkt. 3, tillåtes rotehållarne att, i st. f. de i 4:de och 5:te
punkt, af konti\ upräknade förmåner (kosthåll och släpklädning), åt sina båtsmän uplåta lä¬
genhet till torp å utmarken, att af dessa sednare så väl under tjenstetiden som sedermera mot
särskilt öfverenskomna vilkor innehafvas.
|
Samtlige
öfrige
Kompanier.
|
1690
den 23
Maj.
|
1
åtta alnar
nom knu-
;en jemte
farstuga.
|
|
1
för
2
Kor.
|
|
1
|
i
|
|
% t:ld
eller
till 2 kors
årsväxt.
|
Till 2
sommar¬
lass Hö.
|
För
Kor
och
rrea-
tur.
|
i
|
1
|
2 t: er
Spanmål.
|
1
|
1
lass
eller
tjog.
|
__ !
|
, Spanmål, Hö och Halm, der lägenhet till åker och äng ej finnes. (Konto-. 3:dje punkten.)
' upbud nödigt underhåll i matsäcken. (7:de punkten.) — Åker och äng skall första gången
af roten minnas besådt och häfdadt; sedermera drager båtsmannen försorg härom. (2:dra punk¬
ten.) Vedbrand och Gärdsel efter nödtorften, så godt som det på hemmanets egor finnes.
Jfr Kgl. Br. 20|2 1739, hvari äfven rör:de båtsmännen stadgas, att de efter egarnes (båtsmansbål
larnes) invisning böra få nödig skog till stängsel och vedfång, när tillräcklig skog på egorna finnes.
|
Bil. N:o 3
Jemnföre!se-T a b e 11
öfver den i Båtsmanskontrakt och Kong!. Förordningar bestämda
Beklädnad, Utredning och Arbetsskyldighet.
|
Kontrakt
eller
Förordning.
|
|
|
|
|
Beklädnad och Utredning
|
|
|
|
|
|
Arbetsskyldighet
hos Rust- eller
Rotehållaren.
|
|
Bjitsmans-
Kompanier.
|
årligen.
|
hvart an¬
nat år.
|
hvart tredje år.
|
|
|
|
Buldans-
klädning.
|
Vadmals-
klädning.
|
Hampolärfts-
klädning.
|
Blå Mössa
eller Hatt.
|
Släpklädning
af Vadmal.
|
Karpus af
Vadmal.
|
Skjortor.
|
Par
Strumpor.
|
Par Skor.
|
Skott-hatt.
|
Blå Mössa
eller
1 Skottbatt.
|
Bullfång.
|
Täcke.
|
Vepa eller
Bya.
|
Hängmatta.
—
|
Lås tunn a.
|
Frivilligt
arbete.
|
Tvunget
arbete.
|
Anm ä rkni n gar.
|
Blekinge
sex
Indelta
Kompanier.
|
1685
den 27
April.
|
i
|
|
i
|
i
|
|
i
|
2
|
i
|
1
|
1
|
|
1
|
|
1
|
i
|
|
i
|
|
, . Hampolärftsklädning, som äfven munderingsklädning kallas, gifves vid utkommen-
aemng till örlog; Hängmattan samt Vepan eller Ryan »när uppfordringen blir»; — I fred gif-
ves Vadmalskarpus i st. f. blå mössa, men i krig skall båtsmannen förses med blå mössa, hvar¬
emot bonden for karpusens erläggande det året är befriad. (6:te, 9:de och 11.-te punkt, af Kgl.
orordn. d. 27 April 1685). — Bonden är skyldig att taga båtsmannen, framför andra, i sitt
arbete, om han dertill är villig, och skall båtsmannen då åtnjuta fri mat för sin person samt
en släprock af groft vadmal. (12 punkt, i nämnda Kgl. Förordn )
|
Södra Möre
tre
Indelta
Kompanier.
|
1685
den 27
April.
|
|
1
|
|
|
|
|
2
|
i
|
1
|
1
|
|
|
|
1
|
i
|
|
|
|
Sjömilitiekontoret i Carlskrona upsats på hvad en indelningsbåtsman i Södermöre
bestas, dat. d. 18 Dec. 1774, uptager en Hatt hvartannat år.
Hängmattan samt Vepan eller Ryan gifves vid utkommendering.
|
Hallands
två
Roteriugs-
Kompanier.
|
1789
den 16
Januari.
|
i
|
|
|
i
|
i
|
|
2
|
2
|
2
|
|
|
1
|
1
|
|
i
|
|
i
|
|
Släpklädningen gifves när båtsmannen är hemma vid roten; om bonden behöfver
båtsmannen till arbete och denne är dertill villig, skall han derföre erhålla »skälig vedergäll¬
ning». (6:te och 8:de punkt, i Kontraktet.) B
|
Bohus Läns
två ,
Roterings-
Kompanier.
|
1739
den 16
Januari.
|
i
|
|
|
i
|
i
|
i
|
2
|
2
|
2
|
|
|
1
|
1
|
|
i
|
|
i
|
|
. U Släpklädning af vadmal nät båtsmannen är hemma; om han hos bonden arbetar
»kost och betalning som annan legokarl». — (6:te och 7:de punkt, i Kontraktet).
|
Norrlands
fyra
Roterings-
Kompanier.
|
16S8
den 2
Mars.
|
i
|
|
|
|
|
|
2
\
|
1
|
1
|
|
|
1
|
1
|
|
i
|
i
|
i
|
|
klä d n in er !?at3man°en h.os bunden arbeta!', erhåller han årligen, förutom kosthåll, en släp-
Kgl Kognfirm d 2 mTps 16^8) ’ P" StmmP°r ^ ^ P" Sk°r- (4:de °Ch 6:te pUnkt' 1
|
Samtlige
öfrige
Kompanier.
|
1690
den 23
Maj.
|
i
|
|
|
|
|
|
2
|
2
|
1
|
|
1
|
1
|
|
1
|
i
|
|
|
/
|
-
|
Bil. N:o 4.
1
2
3
4
5
6
K o m p a n i e t s
N a m n.
General-Tanell öfver Båtsmans-Rustningen.
I $ i, it ss t ii i ki *x s kost ii ad.
SL
cT
e-t~
"Ö
s
3
CD
T otal-beloppen
Medel-
beloppen
O
'-i
T?
P
a.
o
a-
o
T3 o:*
P
C±«
O:
3
P
a,
CD
3
3
CD
lista Blekings.............
2:dra Blekings ...........
3:dje Blekings...........
4:de Blekings............
5:te Blekings............
6:te Blekings............
4 93
TB f»
344 3
i 1134
I Tori
i 785
T32S
3587
5T3Ö
2009
337,2
Rdr.
1,171
395
2,642
787
' 218
| 80
j 20
148
! --
! 60
! 68
Rdr.
25,280
25,598
22,819
23,480
24,948
72
88
70
25,293 i 84
För samtl. Blekings Komp:
:r
lista Södra Möre . . . .
2:dra Södra Möre. . . .
3:dje Södra Möre ....
2011
3 Tf 6
138 7
2240
1303
20^4
1,499 |J 5,215
76
266
277
249
4,968
28
821 | 88
146,921 i 14
*-a
O
O-
2
p
p-
CD
0=*
O:
3
P
Rdr.
26,451
25,993 | 92
24,962 | 36
23,480 j 70
25,735 | 60
25,512 ! 52
öre ; Rdr.
801 9 7
98
91
98
109
i
152,136 | 90
18,025
28 22,993 : 56
94
85
23,58 i 32 24,403 j 20 | 91
7,544 88 15,300
45
22,845 i 33 89
83
Rdr.
101
114
100
94
108
94
101
86
87
92
o re
12
28
54
30
38
3Q
3
5
o
-i
74
Rdr.
100
114
99
94
107
94
101
ore
96
01
45
30
68
49
49
86
88
91 :75
För samtl. Södra More Komp:r
|
3023
T5TJ6
|
792
|
13,335
|
04
|
56,907
|
05
|
70,242
|
09
|
88
|
31
|
88
|
-J
<8|
|
För hela Båtsmans-rustningen
|
68093 II
TTtfTTS (I
|
2,291
|
_18,550
|
80
|
203,828
|
19
|
222,378
|
99
|
90
|
05
|
•
97
|
76
|
M e d e 1 b e r M k ni n <r a r
af
Rustningskostnaden
efter
Taxerings -värden.
CD
5“
5'
CTQ
P,
CD
3
W
c+
p
eu
i ao.
L. DD
P-
O
3
P
O
CD
33
P°
3
33
CD
03
‘-a
o
C"+~
»
O-
CD
“Ö
CD
3
K
o:
do
Rdr.
ore
154 } 35
! i
35
154
154
154
154
154
154
158
158
158
35
so:
aq
ui
CD
CD
i
2L
2
CD
S
TT u s t n i n g- s - e r s ä 11 n i n g-.
T otal-beloppen. | Medel-
1 b e I o p p e n.
fc
CO
3
ö
33
p:
3
2 H
cge £
ro
? CD cf
1 (Tre
o.
3
a
33
a
ct-
o
a
a
33
P:
a
3q ^
PC cn
o o
^ rg
§ 2:
3 2-
ffq o
P 1-i
X
a
3
p
140 28!
115
115
158
97 06 155
77
131
<1
■ O
g «
So 3
P H P
S- 5'g-
2 IQ 3
al =
-f 77^.
CD O
£'• ö
e-t- r-* K*"
P P O:
33 3 3-
CD p po
s ^P
* p- p
p 3
TD p-
CD
<5 P
p; m.
•-i a
P-33
CD f»
CD H
*-4 P
CO Jv/
3. S'i
3 IQ b
13 ^ p
2 < c-
_a p: Q
►-i 3
ro a. rn
e-K CD
3 °
ro
CD
P p c4-
p o?
“ s s.
3*» s.
2 ”5 k
É å: g
c^'roiroJ
p g J
P: JZ2
>-* a
P 03
A n m ä r k n ingå r.
i Rdr.
|
i
i öre
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
öre
|
!
Rdr.
|
öre
|
! Rdr.
|
öre
|
| Rdr.
|
öre
|
Rdr.
|
öre
|
| Rdr.
|
öre
|
|
|
|
: 96
|
! 76
|
3,520,504: —
|
35.000: —
|
5,800: --
|
13,433: —
|
2,461
|
76
|
5,639
|
41
|
i 8,101
|
17
|
i 9
|
40
|
21
|
52
|
30
|
92
|
0,751....
|
— 0,52
|
+ 0,09
|
! 125
|
06
|
4,026,292: —
|
74,000: —
|
! 9,000: —
|
17,659: --
|
2,144
|
38
|
1.177
|
17
|
6,321
|
55
|
9
|
41
|
18
|
32
|
27
|
73
|
0,6-13....
|
— 0,48
|
— 0,02
|
j 99
|
i 98
|
5,260,469: —
|
119,200: —
|
7,900: --
|
20,958: -
|
2,394
|
86
|
4,933
|
69
|
! 7,328
|
55
|
9
|
54
|
19
|
66
|
29
|
20
|
0,474....
|
— 0,33
|
+ 0,064
|
| 85
|
40
|
5,498,418: —
|
53,800: —
|
9,350: —
|
22,082: —
|
2,228
|
14
|
4,375
|
11
|
6,603
|
25
|
8
|
95
|
17
|
57
|
26
|
52
|
0,421....
|
— 0,31
|
+ 0,05
|
i 107
|
39
|
6,623,347: —
|
82,600: —
|
9,900: —
|
27,713: —
|
1,971
|
79
|
4,107
|
44
|
6,079
|
23
|
8
|
25
|
17
|
19
|
25
|
44
|
0,39......
|
“ 0,30
|
— 0,04
|
89
i
|
63
|
6,713,064: —
|
90,000: —
|
9,500: —
|
24.863: —
|
2,366
|
05
|
2,835
|
54
|
5,201
|
59
|
8
|
73
|
10
|
46
|
19
|
19
|
0,38......
|
T 0,303
|
+ 0,005
|
! 100
|
12
|
31,642,094: —
|
119,200: —
|
5,800:.—
|
i
21,109: —|
|
13,566
|
98
|
26,068
|
36
|
39,635
|
34
|
9
|
04
|
17
|
38
|
26
|
42
|
0,48......
|
— 0,36
|
+ 0,02
|
La
|
47
|
4,376,828: —
|
56,000: —
|
2,000: —
|
16,454: —
|
18,9 6 i
|
79
|
3,372
|
34
|
22,334
|
13
|
71
|
28
|
12
|
68
|
83
|
96
|
0,524....
|
|
— 0,oi
|
80
|
08|
|
3,857,922: --
|
48,000: —
|
3,000: -
|
13.928: —
|
21,383
|
18
|
3,130
|
98
|
24,514
|
16
|
77
|
20
|
11
|
30
|
88
|
50
|
0,6326..
|
—.—
|
+ 0,0028
|
93
|
78i
|
3,941,919: —
|
50,100: —
|
1,400: —
|
15,831: —
|
16,616
|
61
|
3,372
|
35
|
19,988
|
9G
|
66
|
73
|
13
|
54
|
80
|
27
|
0,579....
|
-----
|
— 0,072
|
82 :
|
16
|
12,176.669: — |
|
56,000: —
|
1,400: —
|
15,375: —
|
56,961
|
58
|
9,875
|
67
|
66,837
|
25
|
71
|
92
|
12
|
47
|
84
|
39
|
0,572....
|
|
— 0,02
|
93
|
91
|
43,818,763: —
|
119,200: —
|
1,400: —
|
19,126: -
|
--j
|
—
|
—
|
_
|
_
|
i
|
1
|
|
|
|
|
|
0,505....
|
|
|
Kolumnerna för Rustnings-kostnaden utvisa
de belopp, som Komiterade på upgifna skäl anse
komma det rätta förhållandet närmast: — öfrig?,
medelberäkningar äro till jemförelse mfeddelta.
För detaljerna af räntornas beräkning m. m.
d. redogör Bil. Nas 11. litt. a och b; 12. litt. a
och b.
Vid det förhållande att räntorna utgå efter
helt olika grunder inom Blekinge och Södra Möre,
har icke uti de under hufvudrubriken: lins trång s-
ersättning stående kolumner, eller hithörande ko¬
lumner af kostnadens procent-förhållande, några
siffror för hela Båtsmans-rustningen kunnat ut¬
föras.
De framför siffertalen i de begge sista ko¬
lumnerna af kostnadens procent-förhållande stå¬
ende minus-(—), eller plus-tecken ( + ), uttrycka,
det förra, att kostnaden öfverskjuter rustnings-
ersättningen, och det sednare, att rustnings-ersätt¬
ningen öfverskjuter kostnaden, med så stor pro¬
cent af taxerings-värdet, som det följande sifEer-
talet utvisar.
Det vakanta numret vid 6:te Blekings kom¬
pani åtnjuter, i likhet med de öfriga, rustnings-
ersättning, hvilken derföre är inberäknad, så väl
i totalbeloppen som medelbeloppen af räntorna
vid Illekings-kompanierna.
Vid Södra Möre-kompanierna, der rustnings-
räntornas nominela och verkliga värde med hvar¬
andra sammanfalla, hafva de sifferbelopp, som
utvisa kostnadens procent-förhållande till taxe¬
rings-värdet, efter afdrag för rustnings-ersätt-
ningen, blifvit upförda i den sista kolumnen.
Bil. N:o 5
k
General-Tabell öfver Båtsmans-Roteringen.
|
|
|
>
3
|
IJ oterings-kostnaden.
|
|
|
Medelberäkningar
|
|
|
|
|
w
o
CD
|
|
|
Kompaniets
|
K
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
•
|
|
|
|
åt
|
|
|
r 1 ' i). V - k »• i it tv ei xr a l* /l r t It
|
og
|
1
|
|
CD
B
|
CD -
tf
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Roterings-kostnaden
|
|
|
|
|
<r+ tf
tf O
|
|
|
|
s
P
3
|
CD3
tf
|
|
Totalbeloppen
|
|
Medelbelopp en
|
|
|
efter
|
|
|
|
|
|
|
i-- CO
C+ ö
p p
|
|
|
|
P
cd
|
CD
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
CD cd
n. b
|
An märkningar.
|
|
|
T3
|
po
jrt-
|
3
|
|
3
|
|
CO
|
|
C+-
|
|
3
|
|
OO
|
|
|
|
|
|
hh
rs
|
|
|
|
|
|
y co
<3*0
|
K
tf
|
|
3
|
B
p
|
P
3
|
|
CD
tf-
|
|
3
|
|
p
3
|
|
CD
tf-
|
|
3
|
|
tf-
|
in
|
g
|
|
o
B
|
|
tf?
C
|
|
|
&
tf
CD
|
p: S
% CD
|
|
|
3
B
|
3
CO
CD
|
H3
o
|
|
O
|
|
c/q*
|
|
H
o
|
|
o
|
|
CfQ*
|
|
O
3“
|
c+-
p
tf-
|
P
tf
|
|
tf?
p
|
|
p
|
tn
|
tr<
|
tf
CD
|
tf 2
CD 5.
|
|
|
3
|
Namn.
|
3
|
3
g
|
tf? O?
|
|
*~i hk
tf? O:
|
|
B
|
|
*6 S?
|
►8 o?
|
^ HK
|
3* < OQ
P ' CD
|
CD
CfQ
|
|
£*
|
|
tf
o
|
O:
Cg
|
p:
eg
|
tf
CD
|
~ 3?
|
|
tf
CD
|
|
|
B
CD
|
P
tf
O:
|
|
P
tfa
O:
|
|
|
P
ds
O:
|
|
P
3b
O:
|
|
3
|
|
~co
tf!
|
tf
CD
ö
|
3
CfQ
CD
|
|
CfQ
5?
|
|
o
tf?
tf?
|
P
|
e-t-
P
|
O
T?
tf?
|
po
|
|
|
|
|
|
3
P
|
|
3
|
|
3
|
|
3
P
|
|
3
|
|
3
|
|
CD
3
|
P
|
|
|
CD
H
|
|
Ö
|
|
|
CD
|
|
|
|
|
|
|
tf
CD
|
|
tf
CD
|
|
|
|
tf
CD
|
|
tf
CD
|
|
H-
|
|
|
|
|
|
3
P
|
|
|
|
|
|
tf
CD
|
|
|
|
|
|
Rdr.
|
öre
|
Rdr.
|
öre
|
Rdr.
|
öre
|
Rdr.
|
öre
|
Rdr.
|
öre
|
Rdr.
|
öre
|
Rdr.
|
'
öre
|
Rdr.
|
öre
|
Rdr.
|
öre
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
|
|
in
|
Tjusts ................
1
|
3 It?
|
118
|
197
|
33
|
14,688
|
18
|
14,885
|
51
|
197
|
3.3
|
125
|
54
|
126
|
15
|
125
|
44
|
115
|
09
|
141
|
76
|
14,462,928: —
|
271,900: -
|
57,950: —
|
122,567: -
|
0,101....
|
Kolumnerna för totalbeloppen och medel¬
beloppen af roteringskostnaden utvisa de belopp
som Komiterade på npgifna skäl anse komma
det rätta förhållandet närmast: — öfriga medel-
|
11
|
Smålands..............
|
2 itif
|
121
|
718
|
97
|
13,475
|
94
|
14,194
|
91
|
102
|
71
|
118
|
21
|
117
|
31
|
125
|
44
|
115
|
09
|
117
|
45
|
9.195,029: -
|
179,300: —
|
12,900: —
|
75,992: —
|
0,154....
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
beräkningar äro till jemförelse meddela.
|
12
|
Östergötlands............
|
3 \m
|
194
|
274
|
12
|
19,614
|
72
|
19,888
|
84
|
137
|
06
|
102
|
16
|
102
|
52
|
122
|
25
|
120
|
39
|
108
|
15
|
14,039,904: —
|
293,000: -
|
29,700: -
|
72,371: —
|
0,U1....
|
Markegåögstaxorna för Gefleborgs län inne-
|
13
|
lista Södermanlands........
|
3tttt
0 24 65
|
134
|
—
|
_
|
17,233
|
74
|
17,233
|
74
|
—
|
—
|
128
|
61
|
128
|
61
|
120
|
42
|
116
|
07
|
129
|
91
|
10,991,084: —
|
270,000: —
|
29,500: —
|
81,426: —
|
0,158....
|
hålla för Gestrikland och Helsingland olika vär¬
den å vakansafgiften, hvarföre medelbeloppet
häraf blifvit för de i Länet belägna kompanier
|
14
|
|
142
|
962
|
10
|
18,695
|
81
|
19,657
|
91
|
106
|
90
|
140
|
57
|
138
|
43
|
114
|
40
|
87
|
14
|
120
|
55
|
8,884,450: -
|
161,500: -
|
11,000: —
|
62,567: —
|
0,221....
|
beräknadt.
|
15
|
Södra Roslags lista ........
|
02323
ÖB tjut)
|
124
|
—
|
—
|
17,009
|
08
|
17,009
|
08
|
—
|
—
|
137
|
17
|
137
|
17
|
120
|
42
|
116
|
07
|
141
|
33
|
5,886,528: -
|
137,700: —
|
9,500: —
|
47,472: —
|
0,289....
|
För de kompanier som äro inom tvenne
län belägna, såsom Norra Roslags lista och lasta
|
16
|
Södra Roslags 2:dra........
|
0 309
Öl) TB'
|
137
|
400
|
20
|
18,592
|
20
|
18,992
|
40
|
200
|
10
|
137
|
72
|
138
|
63
|
120
|
42
|
116
|
07
|
167
|
93
|
10,217,160: —
|
281,500: -
|
30,000: —
|
74,578: —
|
0,186....
|
Norrlands 2:dra, har medelbeloppet af markegån-
gen blifvit uträknadt och npfördt.
|
17
|
Ölands lista ............
|
3 nå
|
125
|
10,462
|
40
|
2,309
|
79
|
12,772
|
19
|
100
|
60
|
109
|
99
|
102
|
18
|
121
|
02
|
133
|
70
|
102
|
53
|
6,230,737: —
|
106,800: —
|
20,000: —
|
49,846: —
|
0,204....
|
Likaledes bär för samma kompanier me-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
delbeloppet af kostnaden enl. stadgandena vid
|
18
|
Ölands 2:dra ... .........
|
|
138
|
14,263
|
20
|
1,483
|
44
|
15,746
|
64
|
113
|
20
|
123
|
62
|
114
|
10
|
121
|
02
|
133
|
70
|
112
|
57
|
6,037,848: —
|
87,500: —
|
20,000: —
|
43,753: —
|
0,261....
|
indelningstiden, sådan densamma linnés uptagen
i detaljtabellerna N:o 16, lätt. a—r blifvit ut- j
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
räknadt och här infördt.
|
19
|
Gotlands lista ...........
|
Ml
|
122
|
1,340
|
13
|
16,241
|
52
|
17,581
|
65
|
121
|
83
|
146
|
32
|
144
|
11
|
114
|
78
|
138
|
10
|
106
|
65
|
11,434,643: —
|
157,500: -
|
47,500: —
|
93,727: —
|
0,153....
|
|
20
|
Gotlands 2:dra...........
|
4i?
|
138
|
4,048
|
45
|
16,028
|
86
|
20,077
|
31
|
115
|
67
|
155
|
62
|
146
|
21
|
114
|
78
|
138
|
10
|
107
|
88
|
12,743,198: —
|
152,300: -
|
67,400: -
|
92,342: —
|
0,158....
|
|
21
|
Bohus lista.............
|
‘dfil
|
281
|
6,952
|
92
|
30,269
|
22
|
37,222
|
14
|
133
|
71
|
132
|
18
|
132
|
46
|
158
|
76
|
135
|
67
|
136
|
86
|
16,860,609-- —
|
110,000: —
|
16,800: -
|
60,002: —
|
0,221....
|
1
|
22
|
Bohus 2:dra.............
|
q 749
ö3(F(7B
|
188
|
12,580
|
94
|
12,156
|
38
|
24,737
|
32
|
146
|
29
|
119
|
18
|
131
|
58
|
158
|
76
|
135
|
67
|
157
|
31
|
12,365,742: —
|
165,600: - -
|
23,900:
|
65,775: —
|
0,200....
|
|
23
|
Norra Hallands...........
|
|
229
|
20,470
|
48
|
8,605
|
35
|
29,075
|
83
|
124
|
82
|
132
|
39
|
126
|
96
|
139
|
54
|
173
|
98
|
128
|
02
|
11,855,742:-
|
132,700: —
|
14,000: -
|
51,772: —
|
0,245....
|
|
25
|
Södra Hallands...........
|
31
|
135
|
15,425
|
34
|
3,634
|
26
|
19,059
|
60
|
135
|
31
|
173
|
06
|
141
|
18
|
139
|
54
|
173
|
98
|
158
|
—
|
8,876,277: —
|
167,400: —
|
21,000: —
|
65,735: —
|
0.215....
|
|
27
|
Westergötlands...........
|
A 3 59
|
87
|
806
|
28
|
8,293
|
59
|
9,099
|
87
|
134
|
38
|
102
|
39
|
104
|
59
|
133
|
52
|
131
|
20
|
118
|
08
|
7,976,118: —
|
165,100: -
|
60,800: —
|
91,679; —
|
0,114....
|
|
28
|
Norra Roslags lista........
|
Q 469
OTBoB
|
138
|
181
|
04
|
20,289
|
70
|
20,470
|
74
|
181
|
04
|
148
|
10
|
148
|
34
|
116
|
25
|
114
|
54
|
151
|
11
|
6,542,708: —
|
99,000: —
|
21,700: -
|
47,411: —
|
0,313....
|
|
29
|
Norra Roslags 2:dra ........
|
3 TT
|
142
|
312
|
62
|
17,840
|
20
|
18,152
|
82
|
156
|
31
|
127
|
43
|
127
|
83
|
120
|
42
|
116
|
07
|
135
|
—
|
6,269,900: —
|
85,700: —
|
20,000: -
|
44,154: —
|
0,289....
|
|
30
|
lista Norrlands lista........
|
2 TI T
|
141
|
991
|
84
|
16,478
|
70
|
17,470
|
54
|
123
|
98
|
123
|
90
|
123
|
90
|
128
|
02
|
106
|
80
|
131
|
86
|
6,689,683: —
|
133,400: —
|
20,900: —
|
47,445: —
|
0,261....
|
•
|
31
|
lista Norrlands 2:dra ,.......
|
2tt!
|
165
|
286
|
98
|
20,683
|
07
|
20,970
|
05
|
143
|
49
|
126
|
89
|
127
|
09
|
130
|
76
|
139
|
33
|
177
|
26
|
14,834,298: —
|
394,100: —
|
26,600: —
|
89,905: —
|
0,141....
|
|
32
|
2:dra Norrlands lista.......
|
2Ä
|
173
|
736
|
95
|
22,612
|
80
|
23,349
|
75
|
147
|
39
|
134
|
60
|
134
|
97
|
131
|
41
|
144
|
25
|
155
|
20
|
11,346,320; —
|
129,500: —
|
38,600: -
|
65,586: —
|
0,206....
|
|
33
|
2:dra Norrlands 2:dra.......
|
2Hi
|
175
|
1,776
|
45
|
23,225
|
60
|
25,002
|
05
|
118
|
43
|
145
|
16
|
142
|
87
|
132
|
38
|
80
|
_
|
133
|
14
|
8,499,400: —
|
109,266: —
|
24,600: —
|
48,568: —
|
0,294....
|
|
1
|
j
för hela Båtsmansroteringen j
l
|
2 äVf 9 T
|
3,347
|
93,188
|
74
1
|
339,462
|
15
|
432,650
|
89
|
123
|
92
|
130
|
80
|
129
|
il
26 129
:!
|
91
|
126
|
95
|
134
|
51
|
222,240,306: —
|
394,100: -
|
9,500: —
7
|
66,403: —
|
0,194....
|
|
|
Bil. N:o 6
Tabell öfver Frälse-Roteringen.
Kompaniets namn.
|
Antal nummer.
|
Rotens
|
|
|
Rotehållarnes
|
årliga
|
kostnad.
|
|
Båtsmanstorpet.
|
Kostnaden i
procent af Taxeringsvärdet.
|
Hemmantal.
|
Taxeringsvärde.
|
Städsel ocli lega till en -jVdel
af beloppet.
|
O:
P
|
Spanmål, viktualier, hö m. m.
|
Mulbete, vedbrand, gärdselfång
m. m.
|
Skjuts, qvarnresor m. m.
|
Torpet.
|
Beklädnad.
|
Summa årlig kostnad.
|
Areal
qvadratref.
|
Vinter¬
foder.
|
Brukning.
|
Underhåll af byggnader
m. m.
|
Behållen afkastning.
|
>0
pr
ct>
|
| Ång och Hagmark.
i
i
|
Kor och Oxar.
|
Får och Getter.
|
|
|
|
Rdr.
|
Edr.
|
Rdr.
|
Rdr,
|
Edr,
|
Edr.
|
Rdr.
|
Edr.
|
Rdr.
|
Edr.
|
Rdr.
|
Qv.-ref.
|
Qv.-ref.
|
|
|
|
lista Blekings.......
|
1
|
3
|
110,500
|
0,20
|
75
|
—
|
—
|
1,50
|
8,40
|
6
|
22,40
|
11,91
|
125,41
|
5,60
|
—
|
i
|
—
|
0,113....
|
3:dje Blekings.......
|
6
|
31
|
98,207
|
0,20
|
4
|
45,95
|
32
|
1
|
9,68
|
6
|
31,40
|
11,91
|
142,14
|
6,45
|
11,20
|
1,17
|
4
|
0,141....
|
4:de Blekings........
|
8
|
3tV
|
92,121
|
0,18
|
4
|
41,60
|
22,75
|
2
|
2,91
|
6
|
7,76
|
11,91
|
99,11
|
1,94
|
—
|
1
|
—
|
0,107.,..
|
5:te Blekings........
|
5
|
3t
|
100,980
|
0,72
|
4
|
67,24
|
46,33
|
1,12
|
7,28
|
6
|
19,40
|
11,91
|
164
|
4,85
|
—
|
2
|
—-
|
0,162....
|
| 6:te Blekings........
|
7
|
34
|
116,650
|
0,54
|
4
|
41,80
|
15,71
|
2,26
|
3,54
|
6
|
9,72
|
11,91
|
95,48
|
2,43
|
-•
|
—
|
---
|
1
0,082.... ,
|
För Frälserot. i Blekinge
|
27 |
|
3111
|
102,154
|
0,37
|
6,63
|
45,83
|
26,50
|
1,66
|
5,59
|
6
|
16,22
|
11,91
|
120,72
|
3,743
|
—
|
—
|
—
|
0,118....
|
lista Södra Möre.....
|
6
|
31
|
83,633
|
0,45
|
4
|
45,04
|
15,85
|
1,26
|
1,92
|
6
|
5,65
|
8,30
|
88,41
|
1,28
|
3,62
|
1
|
—
|
0,105....
|
2:dra Södra Möre.....
|
7 i
|
41
|
98,314
|
0,39
|
4
|
49,35
|
24,03
|
1,39
|
1,78
|
6
|
3,57
|
8,30
|
98,81
|
1,19
|
— -
|
—
|
—
|
0,1005..
|
| 3:dje Södra Möre.....
|
2
|
4!
|
135,000
|
0,21
|
91,25
|
—
|
—
|
4,75
|
—
|
6
|
—
|
8,30
|
110,51
|
—
|
—
|
—
|
—
|
0,081....
|
För Frälserot. i Södra Möre
|
15
|
41öt)
|
97,333
|
0,39
|
15,63
|
41,04
|
17,55
|
1,78 1
|
1,60
|
6
|
3,92
|
8,30
|
96,21
|
1,067
|
—
|
—
|
_
|
0,098....
|
För hela Frälseroteriugen
|
42 I
|
sin.
O0»8 ]
|
100,432
|
0,38
|
9,84
|
44,12
|
23,31
|
1,711
|
4,16 1
|
6
|
11,82
|
10,62
|
111,961
|
2,787
|
2,11
|
—
|
—
|
0,in....
|
Bil. N:o 7
Jemnförelse-Tabell öfver kostnaderna vid Båtsmanshållet och Knektehållet.
Båtsmansko mpanier
underhållna af berustad eller roterad jord.
Infanteri-Regementen och Corpser
underhållna af berustad eller roterad jord.
Nam n.
|
Taxeringsvärde
pr N:r.
|
Kostnad
pr N:r.
|
Kostnads-
proeenten
pr N:r.
|
N a m n.
.
|
T axerings värde
pr N:r.
|
j Kostnad
| Pr N:r.
|
| Kostnads-
; procenten
pr N:r.
|
Båtsmansrustningen.
|
|
|
|
|
Busthållsinfanteriet.
|
|
|
|
lista Blekings kompani
|
13,433
|
|
100: 96
|
0,751....
|
Lifregementets Grenadier-
|
|
|
|
2:dra Blekings eko
|
17,652
|
: —
|
114: 01
|
0,645....
|
Corps ...........
|
23.454: —
|
138: 23
|
j 0,589....
|
3:dje Blekings d:o
|
20,958
|
|
99: 45
|
0,474...
|
An dra Lifgre nadie r-Resre-
|
|
1
|
|
4:de Blekings d:o
|
22.082
|
.__
|
94: 30
|
0,427...
|
mentet..........
|
30,357:
|
118:98
|
! 0,391....
|
5:te Blekings d:o
|
27,713
|
l -
|
107: 68
|
0,388....
|
Westgöta regemente . . . .
|
25,050: —
|
145: 48
|
0,580....
|
6:te Blekings d:o
|
24,863
|
* -
|
94: 49
|
0,380....
|
Smålands Grenadier-Batal-
|
|
|
|
lista Södra Möre d:o
|
16.454
|
|
86: 44
|
0,525....
|
!
jon............
|
23.047: -
|
127: 76
|
0 584....
|
2:dra Södra Möre d:o
|
13,928
|
|
88: 10
|
0,632....
|
|
|
|
|
3:dje Södra Möre d:o
|
15.831
|
: —
|
•91:75
|
0,579....
|
|
|
|
'
|
Medelbeloppet för Båts-
|
|
|
|
j
|
Medelbeloppet för Rust-
|
|
|
|
mansrustningen......
|
19,126: —
|
97: 06
|
| 0,507....
|
hållsinfanteriet...... .
|
26,219: —
|
132: 46
|
0,605....
|
Båtsmansroteringen.
|
|
|
|
|
i
Roterade Infanteriet.
|
|
|
|
Frälserotarne i Blekinge
|
|
|
|
|
Första Lifgrenadier-Reffe-
|
|
|
|
och Södra Möre .....
|
100,432
|
—
|
111: 96
|
Od11.....
|
mentet..........
|
51,025: —
|
149: 84
|
0,293....
|
Tjusts kompani
|
122,567
|
—
|
126: 15
|
0,ioi....
|
Uplands regemente
|
32,273: —
|
153: 46
|
0,475....
|
Smålands d:o
|
75,992
|
—
|
117: 31
|
0.154.... |
|
Skaraborgs eko
|
49.210: —
|
136: 04
|
0.276....
|
Östergötlands d:o
|
72,371
|
|
102: 52
|
0,141.... 1
|
Södermanlands d:o
|
33.202: —
|
110: 76
|
0,333....
|
lista Södermanlands d:o
|
81,426
|
|
128: 61
|
0,158.... |
|
Kronobergs d:o
|
26,198: —
|
135: 62
|
0,517....
|
2:dra Södermanlands d:o
|
62,567
|
—
|
138: 43
|
0,221....
|
Jönköpings d:o
|
29,717: —
|
122: ]4
|
0,41x—
|
Södra Roslags lista d:o
|
47,472
|
—
|
137: 17
|
0,289....
|
Dalregementet.......
|
23,318: —
|
133: 46
|
0,572....
|
Södra Roslags 2:dra d:o
|
74.578
|
—
|
138: 63
|
0,186.... 1
|
Ilelsinge regemente .
|
19,729: —
|
115: 38
|
0,584....
|
Ölands lista d:o
|
49,846
|
—
|
102: 18
|
0,204....
|
Elfsborgs d:o . .
|
22,399: —
|
108: 74
|
0,489....
|
Ölands 2:dra d:o
|
43.753
|
—
|
114: 10
|
0,261....
|
Westgöta Dals d:o . .
|
46,944: —
|
162: 57
|
0,346....
|
Gotlands lista d:o j
|
93.727
|
|
144: 11
|
0,153....
|
Bohus läns d:o . .
|
22.862: —
|
116: 51
|
0,509....
|
Gotlands 2alra d:o
|
92,342
|
—
|
1 46: 21
|
0,158....
|
Westmanlands d:o . .
|
40,770: —
|
141: 09
|
0,346....
|
Bolms lista d:o
|
60.002
|
—
|
132: 46
|
0,221....
|
Norrbottens Fältjäg.-Corps
|
28,703: —
|
63: 39
|
0,220....
|
Bolins 2:dra d:o
|
65,775
|
—
|
131: 58
|
0,200.... j
|
Westerbottens d o
|
33,688: —
|
94: 86
|
0.281....
|
.Norra Hallands d:o
|
51,772
|
—
|
126: 96
|
0.245.... i
|
Calmar regemente . . .
|
35,966: —
|
132: 61
|
0,368....
|
Södra Hallands d:o
|
65,735
|
—
|
141: 18
|
0,215.... |
|
Nerikes d:o . . .
|
48,297: — -
|
123: 71
|
0,256....
|
Westergötlands *d:o
|
91,679
|
—
|
104: 59
|
0,H4....
|
Wermlands d:o . . .
|
59.581: —
|
140: 1]
|
0,235....
|
Norra Roslags lista d:o
|
47,411
|
—
|
148:34
|
0,313....
|
Jeintlands Fältjägare-Corps
|
24,102: -
|
85: 85
|
0,356....
|
Norra Roslags 2:dra d:o
|
44,154
|
—
|
127: 83
|
0,289....
|
Norra Skånska Infanteri-
|
|
|
|
lista Norrlands lista d:o
|
47,445
|
—
|
123:90
|
0,261....
|
Regementet .......
|
94,829: —
|
108: 80
|
0,114....
|
lista Norrlands 2:dra d:o
|
89,905
|
—
|
127: 09
|
0,141....
|
Södra Skånska Infanteri-
|
|
|
|
2:dra Norrlands lista d:o
|
65.586
|
—
|
134: 97
|
0,206....
|
Regementet .......
|
100,358: —
|
105: 49
|
0,105.... |
|
2:draNorrlands 2:dra dio
|
48,568
|
—
|
142: 87
|
0,294....
|
|
|
|
|
Medelbeloppet för Båts-
|
|
|
|
|
Medelbeloppet för Rote-
|
|
|
|
mansroteringen ......
|
66,821:
|
—
|
129: 05
|
0,193.... |
|
rade infanteriet ......
|
41,462: —
|
126: 32
|
0,304.... j
|
Medelbeloppet för Båts-
|
|
|
|
|
Medelbeloppet för Rust-
|
|
|
|
mansrustning och Båts-
|
|
|
|
|
hållsinfanteriet och Rote-
|
|
|
|
mansrotering........
|
47,584:
|
—
|
116: 15
|
0,244.... 1
|
rade infanteriet.....! .
|
37,855: —
|
121:85
|
0,321.... •
|
An märk n ingå r-
Tabejlen är, hvad Infanteriregementen och
Corpser beträffar, grundad på det af Komiterade
för utredning af frågan om roterings- och rust-
ningsbesväret afgifna Betänkande.
Busthållsinfanteriet har till jemförelse här
blifvit uptaget bredvid Båtsmansrustningen, ehuru
icke med densamma fullt likställig, 1 det nemligen
vid den förra, såsom varande afsutet kavalleri åt¬
skilliga prestationer åligga rusthållarne, hvilka
icke inom den senare förekomma — men egent¬
ligen af den orsak, att inom båda dessa delar af
indelningsverket skyldigheten kallas rustning,
grundas på hemmansräntor och är af samma eller
likartad natur.
Medium för Båtsmansroteringen är, som sy¬
nes, icke här lika med det i öfriga tabeller före¬
kommande — hvilket härleder sig deraf att Fräl-
seroteringen, som eljest behandlats särskilda här
blifvit inberäknad uti den öfriga Boteringen.
Bil. N:o 8
Special-Tabell öfv
ied Torp afiönade.
Båtsm arisk om p ani ets
N a m ii.
ö
cd
fcfe
cd
y
y
B
B
CD
“ w
P *+
X £
Cl P°
>-s tf
5* U1
Ǥ sr
" B
B
Pa P
CD P
B Cl
* P
ce
Rusthållarens åi*liga kostnad.
gg
r+
P:
CU
08
CD
O
O
CD
o"* CD
k§ p
CD ^
är
fcL
fP C/J
O:^
P
g t*
CD M
=pg
po
IP-^
la.
P CD
r h
! erg g
^ p: £
i H P-
fP CP
| » CD
i CD <r+
CP CD
I po -*
i ö <!
i rxg cd
i M ^
B ep
p
3 g
Torpet.
C/J
B"
• t-O
p
^ H
Pt P
fP
ö
CTQ
ep
y
y a,
p n
2 y-
P po
i 5° u-
' rs w
rT CD
P CP
| “ g*
i p f—
t--, c
; g b
CfQ
w
3
p
eu
CG
y
8
p
po
CTQ*
f*r
o
CO
c+
P
P
eu
m
Itsmanstorpet.
Areal j Vinter-
i qvadratref. i foder
tp
CD
t>=
y
CfQ
CD
P
os
p
fP
O
po
H v
O
CD
BP
0Q
CD
O
P
P
eu
CD
g- §
M. Ö
ö o
crq cd
ce P
<3 e+
| o?
Q-j h4-<
CD §7
r+
P"
P
eu
CD
Blekings lista......j 250
Blekings 2:dra......| 224
Blekings 3:dje......| 222
Rdr
I
0,21)!
0,87 i
Blekings 4:de .
Blekings 5de .
Blekings 6:te .
249
231
268
Rdr
13,486
17,588
20,635 I 0,27
22,082 0,18
27,837 0,41
24,823 !| 0,15
Rdr Rdr Rdr j Rdr
4 43,06 19,48 i 1,74
i
4,95 44,18 30,491 2,24
3,80 41,41 j 20,54 i 0,99
4 i 40,95 ] 14,77 ! 1,41
4 ! 53,76 j 17,311 1,34
4 j 38,56 [ 14,37 i 2,35
Rdr
2,91 ;
2,67 j
3,01
2,95 |
2,50 |
3,54
Rdr
6
6
6
6
6
6
Rdr
7,80
7,54
8,68
8,20
6,84
9,57
Rdr
15,84
15,84
15,84
15,84
15,84
15,84
Rdr
qv.-ref qv.-ref
101,12
114,28
100,54
1,94
é
1,78 j 0,85
2,01 ; 1,29
94,30 1,97 0,65
108 !! 1,67 0,33
94,38 | 2,36 0,27
0,08 I 0,55
0,55
0,43
0,28
0,11
0,21
0,63
0,55
0,07
0,03
0.01
0,75
0,65
0,49
0,43
0,39
0,38
För Blekings komp:r
lista Södra Möre ....
2:dra Södra Möre ....
3:dje Södra Möre ....
1,144
208
268
165
21,103
16,751
13,887
0,27 |
4,12
0,20
0,25
15,467 ! 0,31
4
4
4
43,49 ! 19,24!
1,70 | 2,95 | 6 | 8,13
15,84
101,74
44,32 | 15,77
44,77
38.11
15,81
21,17
-2,02
0,97
1,52
1,72 | 6
2,25 | 6
3,31 ! 6
1,96 0,55
0,48
3,57 ! 9,06 i
4,88 ; 9,06 j
9,25 | 9,06 i
86,66 !| 1,15
I
87,99 j| 1,50
92,73 || 2,21
0,25
0,77
5,24
0,22
0,03
0,35
0,04
j 0,03
0,04|
0,52
0,63
0,60
För Södra Möre komp:r
641
15,223
0,25
42,91 j 17,17 j 1,45
2,35 j 6 | 5,59 j 9,06 | 88,78 || 1,57 | 1,75
0,56
För samt!. Indeln.-kompir
2,085
19,296
0,26 4,08 j 43,31 118,60| 1,62
2,77 j 6 j 7,36
13,76
97.76 1,84 ! 0,92
0,506
åtsmansrustningen.
Med kontant Lön försedde eller Torpen utarrenderade.
Båtsman skompaniets
Rusthållarens ärliga kostnad.
Båtsmanstorpet.
Pn
O
ce
(Tf-
Ö
Nära n.
"
|
Antal effektive nummer.
|
lusthållshemmanens
Taxeringsvärden.
|
Städsel och lega till O^idel af
beloppet.
|
tr
O:
Ö
|
Spanmål, viktualier,
hö och halm m. m.
|
Mulbete, vedbrand,
gärdselfång in. in.
O O
|
Skjuts, qvarnresor
in. in. dylikt.
|
T
|
o r p e
|
t.
|
Beklädnad.
|
Summa årlig kostnad.
|
Areal
i qvadratref.
|
Vinter¬
foder.
|
adens procentförhållande till
taxeringsvärdet.
|
Brukning.
|
Underhåll af
byggnader m. 'in.
|
Behållen
afkastning.
|
|
: sr
i <n
*
|
iing och hagmark.
|
«
O
|
| Får och getter.
|
|
|
It dr
|
Rdr
|
Rdr
|
Rdr
|
Rdr
|
Rdr
|
Rdr
|
Rdr
|
Rdr
|
Rdr
|
Rdr
|
qv.-ref
|
qv.-ref
|
|
|
|
Blekings lista -.....
|
12
|
12,417
|
0,35
|
75,11
|
3,73
|
1,33
|
1,29
|
—
|
---
|
---
|
15,84
|
97,65
|
1,27
|
—
|
0,08
|
—
|
0,78
|
Blekings 2:dra......
|
4
|
21,645
|
0,41
|
48,50
|
29,55
|
2,50
|
2
|
—
|
---
|
—
|
15,84
|
98,80
|
1,42
|
—
|
—
|
—
|
0,45
|
Blekings 3:dje .....
|
29
|
23,431
|
0,28
|
60,84
|
12,69
|
0,51
|
0,96
|
......_
|
|
—
|
15,84
|
91,12
|
2,29
|
2,41
|
—
|
1__
|
0,39
|
Blekings Bele......
|
.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
——
|
—
|
|
|
|
—
|
---------------
|
— --
|
—
|
~
|
|
—
|
Blekings 5:te.......
|
8
|
24,125
|
0,40
|
48,90
|
27,32
|
5,62
|
0,37
|
|
—
|
—
|
15,84
|
98,45
|
1,23
|
— •—
|
0,13
|
—
|
0,41
|
Blekings 6:te.......
|
2
|
30,250
|
—
|
86,50
|
—
|
5
|
2
|
|
--—
|
—
|
15,84
|
109,34
|
5,60
|
11,20
|
__
|
—
|
0,36
|
För Blekings kompir
|
55
|
21,249
|
0,31
|
62,25
|
13,63
|
1,74
|
1,06
|
-.'--
|
|
—
|
15,84
|
94,83
|
____
|
_____
|
|
|
0,45
|
lista Södra Möre ....
|
58
|
15,390
|
0,20
|
14,35
|
44,49
|
15,49
|
2,07
|
__
|
|
|
9,06
|
85,66
|
|
|
|
|
0,56
|
2:dra Södra Möre ....
|
9
|
15,134
|
0,29
|
76,39
|
—
|
0,69
|
1,56
|
—
|
3,33
|
—
|
9,06
|
91,32
|
1,13
|
—....
|
—
|
•
|
0,60
|
3:dje Södra Möre ....
|
j 84
|
16,546
|
0,14
|
71,29
|
|
—
|
3,33
|
......—
|
6
|
—
|
9,06
|
89,82
|
0,17
|
0,07
|
—
|
_
|
0,54
|
För Södra Möre kompir
|
151
|
16,018
|
10,17
|
! 49,72
|
17,09
|
5,99
|
2,74
|
1
|
3,53
|
—
|
9,06
|
88,31
|
—
|
|
_
|
|
0,55
|
För samtl. Indeln.-kompir
|
O
Öl
|
17,414
|
0,21
|
53,07
|
16,17:
|
4,85
|
2,29
|
— — |
|
2,59
|
—
|
10,87
|
90,05
|
—
|
•---
|
—
|
- 1
|
0,517
|
Anm. Vid de nummer der intet medelbelopp för underhållskostnaden af byggnader
nen vid dessa nummer synes vara i saknad äfven af egna bostadshus.
är uptaget, har sådant icke i komp.-upgifterna förefunnits. hvarföre båtsmän-
Bil. N:o 9.
Speeiai-Tabei! öfve5åtsmans-Roter ingen.
iBti Torp aflönade. Med kontant Lön försedde eller Torpen utarrenderade.
Båtsmans-Kompaniets
|
|
!
Rotehålls-hemmanens
taxerings-värde.
|
r~
|
HotehållareiiS årliga kostnad.
|
i; Båtsmanstorpet
ji
|
Kostaadens procentförhållande.
till rotehållshemmanens taxeringsvärde.
|
|
Båtsmans-Kompaniets
|
SO
O
ert- e-*-
P CD
* zr
CD po
5* &
Jo 4-
T »
c 2
8; 3
Pa P
CD
CD
CP
|
Hotehållarens årliga kostnad.
|
l **
Båtsmanstorpet
|
Kostnadens procentförhållande
till rotehållshemmanens taxeringsvärde.
|
N a m n.
|
Antal effektive Nummer.
|
Städsel och lega
till Jjjidel af beloppet.
|
O:
3
|
Spanmål, viktualier, hö och
halm in. in.
|
Mulbete, vedbrand, gärdsel¬
fång m. in.
|
Skjuts, qvarnresor
in. in. dylikt.
|
rI
|
o r p e t.
|
Beklädnad.
|
er,
3
5
|
Areal
i qvadratref.
|
Vinter¬
foder
|
N a in n.
|
Antal effektive Nummer.
|
städsel och lega
till 2tj:del af beloppet.
|
tr*
O:
|
Spanmål, viktualier, hö och
halm m. in.
|
Mulbete, vedbrand, gärdsel¬
fång' in. m.
|
Skjuts, qvarnresor
m. m. dylikt.
|
Torpet.
|
|
Summa årlig kostnad.
|
Areal
i qvadratref.
|
Vinter¬
foder
|
Brukning.
|
Underhåll af
byggnader m. in
|
Behållen afkastning.
|
20
|
|
Ång och hagmark.
O
|
Ks
KN
j O
•
|
Får och getter.
|
, årlig kostnad.
|
! :>°
s>r
! CD
i 75
!
|
Brukning.
|
Underhåll af
byggnader in. in.
|
Behållen afkastning.
|
Beklädnad.
|
pr
ro
|
Ång och hagmark.
|
O
|
Får och getter.
|
|
|
It dr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr
|
; Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
!
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
|
|
|
|
|
Tjusts ...........
|
117
|
122,384
|
0,73
|
4,04
|
5,60
|
24,92
|
2,39
|
19,68
|
10
|
| 50,91
|
7,27
|
125,54
|
13,12
|
23,11
|
I 1,76
|
3,54
|
0,10
|
|
Tjusts ...........
|
|
144,000
|
1,65
|
34
|
83,16
|
50
|
1,25
|
—
|
20
|
_
|
7,27
|
197.33
|
|
|
|
|
0 14
|
1 Smålands.........
|
114
|
73,152
|
0,32
|
8,62
|
15,71
|
28,16
|
1,58
|
12,50
|
10
|
! 34,05
|
7,27
|
118,21
|
8,33
|
18,10
|
1,04
|
1,37
|
0,16
|
|
Smålands.........
|
7
|
122,243
|
0,19
|
77,86
|
-
|
11,07
|
2,61
|
—
|
3,71
|
_
|
7,27
|
102,71
|
1 4.60
|
7,47
|
1,14
|
0,71
|
0,08
|
Östergötlands.......
|
192
|
72,437
|
1,02
|
4
|
21,80
|
27,19
|
1,33
|
7,51
|
8
|
: 19,80
|
11,51
|
102,16
|
5,01
|
9,54
|
1,13
|
0,28
|
0,14
|
|
Östergötlands.......
|
2
|
66,000
|
1,20
|
4
|
72,35
|
35,50
|
2.50
|
—
|
10
|
_
|
! 11,51
|
137.06
|
...
|
|
|
|
0 21
|
i lista Södermanlands . . .
|
184
|
81,426
|
2,14
|
4,35
|
53,83
|
27,32
|
1,78
|
4,77
|
10
|
12,88
|
11,54
|
128,61
|
3,18
|
0,33
|
0,05
|
0,01
|
0,16
|
|
lista Södermanlands . . .
|
—
|
----
|
—
|
____
|
__
|
|
|
|
|
|
! _
|
|
|
|
|
|
|
j 2:dra Södermanlands. . .
|
133
|
62.662
7
|
2,43
|
4
|
37,16
|
27,48
|
1,20
|
8,91
|
13,50
|
33,38
|
12,51
|
140,57
|
6,60
|
3,40
|
1,29
|
—
|
0,22
|
|
2:dra Södermanlands. . .
|
9
|
61,156
|
2,47
|
4
|
46,48
|
24,67
|
0,94
|
---
|
15,83
|
___
|
12,51
|
106,90
|
1,27
|
0,44
|
1
|
|
0 17
|
1 Södra Roslags lista . . .
|
124
|
47,472
|
1,12
|
5,57
|
72,21
|
23,02
|
6,02
|
2,01
|
10
|
5,68
|
11.54
|
137,17
|
1,34
|
0,64
|
0,01
|
0,15
|
0,29
|
|
Södra Roslags lista . . .
|
|
—
|
—
|
|
|
_
|
|
|
|
| "
|
•
|
|
|
|
|
|
|
i Södra Roslags 2alra . . .
|
135
|
75,176
|
1,65
|
4
|
60,71
|
31,84
|
2,09
|
4,32
|
10
|
11,57
|
11,54
|
137,72
|
2,88
|
0,11
|
1,02
|
0,82
|
0,18
|
|
Södra Roslags 2:dra . . .
|
2
|
34,200
|
2,37
|
135
|
22,60
|
15,75
|
2,84
|
—
|
10
|
|
11,54
|
200,10
|
0,90
|
|
0,50
|
0,50
|
0,58
|
! Ölands lista.......
|
21
|
45,933!
|
0,19
|
37.24
|
85,09
|
8,95
|
6,75
|
2,49
|
6
|
4,98
|
8,30
|
109,99
|
1,66
|
—
|
|
—
|
0,24
|
|
Ölands lista.......
|
104
|
50,636
|
0,46
|
42,28
|
36,47
|
8,55
|
4,48
|
|
0,06
|
|
8,30
|
100,60
|
|
|
|
|
0,20
|
i Ölands 2:dra........
|
12
|
40,088
|
—
|
34,79
|
47,37
|
3,38
|
4,60
|
6,24
|
6
|
12,94
|
8,30
|
123,62
|
4,16
|
0,93
|
0,25
|
0,17
|
0,31
|
|
Ölands 2:dra .......
|
126
|
44,102
|
0,03
|
23,57
|
72,02
|
4,06
|
4,52
|
|
0,70
|
____
|
8,30
|
113.20
|
|
|
|
|
0 96
|
Gotlands lista......
!
|
in
|
93,731
|
1,72
|
1,90
|
0,22
|
27,55
|
3,52
|
19,50
|
10
|
66,96
|
14,95
|
146,32
1
|
11,14
|
11,38
|
1,05
|
1,15
|
0,15
|
|
Gotlands lista......
|
11
|
93,682
|
1,81
|
34,45
|
33,05
|
22,82
|
2,93
|
—
|
11,82
|
|
14,95
|
121,83
|
9,93
|
10,31
|
0,36
|
0,55
|
0,13
|
Gotlands 2:dra......
|
103
|
91,151
|
1,21
|
4,43
|
|
80,33
|
3,32
|
20,56
|
10
|
70,82
|
14,95
|
155,62 i
|
11,75
|
12,38
|
0,98
|
1,11
|
0,17
|
|
Gotlands 2:dra.......
|
85
|
95,847
|
1,36
|
13,11
|
49,99
|
25,17
|
3,03
|
|
8,06
|
|
14,95
|
115,67 1
|
10,16
|
12,38
|
0,20
|
0,46
|
0,12
|
Bohus lista........
|
229
|
60,445
|
1,19
|
5,49
|
3,19
|
25,20
|
17,61
|
13,97
|
10
|
44,25
|
11,28
|
132,18
|
9,31
|
4,70
|
1,03
|
1,18
|
0,22
|
|
Bohus lista .......
|
52
|
58,052
|
1,27
|
59,21
|
37,97
|
13,88
|
9,33
|
_____
|
0,77
|
|
|
11,28
|
133,71 j
|
|
|
|
|
0 231
|
Bolins 2:dra.......
.
|
102
|
58,781
|
0,71
|
4
|
4,29
|
29,84
|
2,45
|
13,55
|
10
|
42,99
|
11,35
|
119,18
|
9,03
|
4,70
|
0,93
|
1,02
|
0,20
|
|
Bohus 2:dra.........
|
86
|
73,130
|
0,69
|
4,18
7 1
|
74,47
|
36,46
|
1,67
|
— i
|
17,47
|
_
|
11,35
|
146,29
|
0,21
|
0.07
|
0,03
|
0,03
|
0,201
|
Norra Hallands......
|
65
|
53,598
|
0,55
|
4
|
—
|
21,46
|
1,82
|
9,57
|
6
|
77,24
|
11,75
|
132,39
1
|
11,97
|
28,57
|
0,88
|
0,98
|
0,24
|
|
Norra Hallands......
|
164
|
51,048
|
0,60
|
4
|
59,45
|
20,20
|
2,59
|
—
|
26,23
|
|
11,75
|
124,82
|
__|
|
|
|
0 24 i
|
Södra Hallands......
|
21
|
85,457
|
0,38
|
4
|
1,21
|
41,31
|
3,62
|
13,31
|
6
|
91,48
|
11,75
|
173,06
|
1 6,64
|
7,90
|
1,09
|
1,24
|
0,20
|
|
Södra Hallands......
|
114
|
62,120
|
0,43
|
4 |
|
59,79
|
31,54
|
3,76
|
|
*
24,04
|
|
11,75
|
135,31
|
|
|
0,21
|
0,25!
|
0 22 1
|
Westergötlands......
|
81
|
92,020
|
0,92
|
5,10
|
16,93
|
13,67
|
1,81
|
13,72
|
10
|
30,06
|
|
10,18
|
102,39
|
10,98 i
|
5,23
|
1,05
|
0,84
|
0,11
|
|
Westergötlands......
|
6
|
87,083
|
0,61
|
101,85
|
14,22
|
5,50
|
2,02
|
____
|
_
|
|
10,18
|
134,38
|
|
|
|
|
1 z, i
|
Norra Roslags lista . . .
|
137
|
47,384
|
0,68
|
4,30
|
63,54
|
23,18
|
2,41
|
8,66
|
8,25
|
26,04
|
11,04
|
148,10
|
4,47
|
12,41
|
1,25
|
2,21
|
0,31
|
|
Norra Roslags lista . . .
|
1
|
51,100 j
|
0,50
|
4 -
|
131,62
|
17,501
|
2
|
__
|
15 !
|
__
|
10,42
|
181.04
|
|
|
1
|
2
|
Vj it) :
0 35 i
|
Norra Roslags 2:dra. . .
|
140
|
44,365 j
|
0,70
|
4,16
|
60,10
|
20,23
|
2,23 |
|
4,75 [
|
10
|
i3,72|
|
11,54
|
] 27,43
|
3,17
|
2,08
|
0,95
|
0,20
|
0,28
|
|
Norra Roslags 2:dra. . .
|
2
|
29,400
|
0,88
|
4 |
|
77,89
|
24
|
Q
O j
|
i
|
1
35
|
__ 1
|
11,54
|
156,31
|
|
|
|
|
0
|
lista Norrlands lista . .
|
133
|
46,535
|
2,12
|
4
|
50,69
|
15,20
|
1,28
|
8,92!
|
5
|
24,70
|
11,99
|
123,90
|
5,10
|
8,60
|
0,60
|
0,40
|
0,27
|
|
lista Norrlands lista . .
|
8
|
62,566
|
2,68
|
4
|
70,10
|
15,941
|
0,97
|
|
18,37
|
_
|
11,92
|
123,98
|
0.40
|
5,10
|
|
|
\Jy)0 1
0.20
|
lista Norrlands 2:dra . .
|
163
|
89,946
|
1,14
|
4,11
|
46,02
|
27,59
|
5,05
|
6,76 :
|
6,58
|
18,33
|
11.31
|
126,89
|
3,041
|
12,35
|
0,87
|
1,62
|
0,14
|
|
lista Norrlands 2:dra . .
|
2
|
86,550
|
1,60
|
24
|
45,44
|
40
|
6
|
___
|
15
|
|
11,45
|
143,49
|
|
|
|
|
0 17 i
|
2:dra Norrlands lista . .
|
168
|
65,870
|
1,78
|
5,49
|
5.3,65
|
19,69
|
4,87 i
|
9,75
|
7,50
|
20,95
|
10,92
|
134,60
|
3,90
|
10,70
|
0,90
|
0,60
|
0,20
|
|
2:dra Norrlands lista . .
|
5
|
56,032
|
1,19
|
83,93
|
29,62
|
10,38
|
7,10
|
__l
|
4,25
|
|
10,92
|
147.39
|
|
|
0,50
|
|
0 26 i
|
2:dra Norrlands 2:dra . .
|
160
|
49,324
|
1,17 j
|
6
|
61,94
|
21,07
|
2,56 |
|
12 i
i
|
7,50 i
i
|
22
|
10,92
|
145,16
|
4,80
|
5,60
|
0,59
|
1,30
|
0,29
|
|
2:dra Norrlands 2:dra . .
|
15
|
40,504 f
|
1,33
|
37,27
|
59,33
|
6,95
|
1,54
|
—
|
1,09
|
___
|
10,92
|
118,43
|
|
|
|
|
0,29!
|
För samt!. Roteriugs-Kompir j
|
2,595
|
68,617 |
|
1,24
|
5,05
|
34,73
|
24,51
|
4,07
|
10,22
|
8,97
|
30,73 |
|
11,28
|
130,80 |
|
6,38
|
I
8,31
|
|
-----
|
0,19
|
|
För samt]. Roterings-Kompir j
|
752 |
|
[I
59,840 1
|
9,64
|
20,39
|
5 6,751
|
18,90
|
3,71
|
—
|
12,79
|
—
|
10,741
|
123,92
|
—
|
1
|
:
|
1
j
|
0,211
|
Anm. Olikheten i bekladnads-ersattmngsbeloppen vid samma Kompani härleder sig derifrån att rotarne äro uti olika lön belägna.
Bil. N:o 10
Tabell öfver Natura-underhållet i Hemkallspersedlar, Mulbete och Vedbrand m. m. vid Båtsmanskompanierna.
Kompaniets namn.
|
Antal
effektive Nummer.
r
|
Summabeloppen
af Hemkallspersedlar, Mulbete, Vedbrand o.
pr Kompani.
|
d.
|
Medelbeloppet
! af Hemkallspersedlar, Mulbete,
i Vedbrand o. d. för hvarje Nu in me
inom Kompaniet.
|
Med el beräkning'
Ijaf Hemkallspersedlar, Mulbete, Vedbrand o.
som häraf äro i åtnjutande.
|
d. för
|
Nummer
|
Hö och
Halm.
|
Spanmål
m. m.
|
Mulbete.
|
Vedbrand
m. m.
|
Ilo och
Hp Im.
|
i
! Spanmål
i m. m.
|
I Mulbete
|
Vedb
m.
1
|
ram
|
Hö och Halm
åtnjutes
|
Spanmål m
åtnjutes
|
m.
|
Mulbete
åtnjutes
|
Vedbrand m. m.
åtnjutes
|
|
l! af anta
Xumme
|
1 i medel-
’• belorm.
|
; af äntå
j Nummer
|
i medel-
|
i af antal ! i medel-
|
af anta]
|
| i medel-
|
|
|
Rdr.
|
öre
|
Rdr.
|
öre
|
Rdr.
|
öre
|
Rdr.
|
-
lort
|
; Rdr.
|
öre
|
Rdr.
|
öre
|
Rdr.
|
1
ore
|
Rdr.
|
jöre
|
1
|
Rdr.
|
öre
|
J
|
Rdr
|
jöre
|
1
5
|
Rdr.
|
öre
|
|
• | U
Rdr.
|
pj».
öre
|
lista Blekings .......
|
262
|
3,461
|
6C
|
7,348
|
lfa
|
720
|
|
4,165
|
! 9fa
|
13
|
21
|
28
|
04
|
i 2
|
75
|
15
|
90
|
252
|
13
|
73
|
! 240
|
30
|
j 61
|
154
|
4
|
67
|
! 249
|
16
|
73
|
2:dra Blekings , .....
|
228
|
3,378
|
2C
|
6,636
|
32
|
1,451
|
|
5,388
|
76
|
14
|
81
|
29
|
10
|
6
|
36
|
23
|
63
|
207
|
16
|
30
|
218
|
30
|
44
|
222
|
6
|
53
|
222
|
24
|
27
|
3:dje Blekings .......
|
251
|
2,938
|
72
|
6,622
|
31
|
| 768
|
|
3,806
|
l 67
|
[i 11
|
72
|
26
|
38
|
o
|
! 06
|
15
|
16
|
! 199
|
14
|
I
i 77
|
230
|
28
|
79
|
96
|
8
|
|
219
|
J 7
|
38
|
4:de Blekings. .......
|
249
|
2,952
|
75
|
7,243
|
80
|
1,416
|
-
|
2,261
|
73
|
j
! IT
|
8G
|
29
i
|
09
|
f)
|
: 69
|
9
|
! 08
|
1 247
|
11
|
1 95
|
249
|
29
|
09
|
245
|
5
|
78
|
i 249
|
■ 9
|
08
|
5:te Blekings........
|
239
|
2,961
|
25
|
9,675
|
87
|
801
|
1
|
3,242
|
57
|
12
|
39
|
40
|
48
|
3
|
35
|
13
|
56
|
229
|
12
|
93
|
236
|
| 40
|
99
|
151
|
5
|
|»
|
234
|
i 13
|
i
i 86
|
örte Blekings........
|
270
|
2,842
|
75
|
7,491
|
j 33
|
421
|
|
3,434
|
16
1
|
; to
|
52
|
| 27
|
74
|
! i
|
56
|
12
|
1 74
|
1 240
|
11
|
84
|
266
|
| 28
|
16
|
94
|
4
|
48
|
269
|
12
|
i 79
|
Summa
|
1,499
|
18,535
|
27
|
45,017
|
|
179
i
|
5,577
|
—
|
22,299
|
85
|
: J 2
|
3G
|
30
|
| 03
i
|
!
1
|
05
|
14
|
! 87
|
| 1,574
|
13
|
49
|
1,439
|
31
|
: 28
|
962
|
5
|
79
|
1,442
|
; 15
|
1
46
|
lista Södra Möre.....
|
266
|
4,256
|
—
|
7,542
|
1 98
i
|
2,082
|
58
|
2,096
|
-■
|
16
|
—
|
28
|
38
|
i
7
|
97
|
7
|
1 74
|
261
|
1 16
|
30
|
264
|
28
|
57
|
262
|
7
|
[95
|
262
|
8
|
!
|
2:dra Södra Möre.....
|
277
|
4,444
|
33
|
7,554
|
02
|
1,867
|
--
|
2,376
|
29
|
16
|
04
|
27
|
27
|
6
|
!
74
|
8
|
57
|
264
|
16
|
83
|
265
|
28
|
50
|
265
|
n
<
|
04
|
269
|
8
|
83
|
3:dje Södra Möre.....
|
249
|
2,958
|
—
|
3,330
|
15
|
1,693
|
—
|
1,800
|
05
I
|
11
|
88
|
13
|
37
|
(i
|
79
|
7
|
23
|
140
|
21
|
12
|
140
|
23
|
78
|
165
|
10
|
26
|
165
|
10
|
91
|
Summa
|
792
|
11,658
|
33
|
18,427
|
15
|
5,642
i
|
58
|
6,272
|
j 34
1
|
14
|
72
|
23
|
26
|
7
|
12
|
7
|
92
|
665
|
17
|
53
|
669
|
27
|
1 54
|
692
|
8
|
15
|
696
|
9
|
! !
!01
|
För samt!. Tud. Komp. Summa
|
2,291
|
30,193
|
60
|
63,444
|
94
|
11,219
|
58
|
28,572
|
19
|
13
|
18
|
27
|
69
|
4
|
89
|
12
|
17
|
2039
|
14
|
81
|
2,108
|
30
|
09
|
1,654
|
6
|
78
|
2,138
|
13
|
_______!
36
|
Tjnsts ............
|
118
|
481
|
18
|
257
|
18
|
346
|
—
|
2,619
|
64
|
4
|
07
|
2
|
18
|
2
|
93
|
22
|
20
|
67
|
7
|
18
|
6
|
42
|
86
|
45
|
7
|
69
|
117
|
22
|
39
|
Smålands..........
|
121
|
834
|
40
|
956
|
54
|
749
|
—
|
2,538
|
73
|
6
|
89
|
7
|
90
|
6
|
19
|
20
|
98
|
32
|
26
|
07
|
31
|
30
|
85
|
76
|
9
|
85
|
108
|
23
|
50
|
Östergötlands........
|
194
|
3,402
|
50
|
927
|
80
|
1,760
|
—
|
3,531
|
48
|
19
|
91
|
2
|
41
|
9
|
07
|
18
|
20
|
163
|
20
|
87
|
51
|
18
|
19
|
61
|
28
|
85
|
193
|
18
|
30
|
lista Södermanlands. . . .
|
134
|
1,367
|
92
|
5,845
|
30
|
956
|
—
|
2,704
|
88
|
10
|
21
|
43
|
62
|
7
|
13
|
20
|
18
|
131
|
10
|
44
|
132
|
44
|
20
|
134
|
7
|
13
|
134
|
20
|
18
|
2:dra Södermanlands ...
|
142
|
2,006
|
28
|
3,354
|
32
|
835
|
—
|
3,041
|
87
|
14
|
13
|
23
|
62
|
5
|
88
|
21
|
42
|
130
|
15
|
43
|
127
|
26
|
41
|
138
|
6
|
05
|
142
|
21
|
1
42
|
Södra Roslags lista. . . .
|
124
|
2,826
|
57
|
6,127
|
47
|
758
|
—
|
2,096
|
48
|
22
|
79
|
49
|
41
|
6
|
11
|
16
|
90
|
124
|
22
|
79
|
124
|
49
|
41
|
124
|
6
|
11
|
124
|
16
|
90
|
Södra Roslags 2:dra. . . .
|
137
|
3,165
|
94
|
5,075
|
11
|
6
|
50
|
4,323
|
40
|
23
|
11
|
37
|
04
|
0
|
05
|
31
|
55
|
136
|
23
|
27
|
136
|
37
|
31
|
1
|
6
|
50
|
136
|
31
|
79
|
Ölands lista.......*)
|
125
|
—
|
—
|
4,529
|
77
|
—
|
—-
|
1,077
|
15
|
—
|
—
|
36
|
24
|
—
|
—
|
8
|
61
|
—
|
—
|
—
|
73
|
62
|
05
|
---
|
__
|
—
|
62
|
17
|
37
|
Ölands 2:dra.......*)
|
138
|
—
|
—
|
9,642
|
96
|
—
|
—
|
552
|
12
|
—
|
—
|
69
|
87
|
—
|
-
|
4
|
—
|
—
|
—
|
—
|
108
|
89
|
28
|
—
|
_
|
—
|
52
|
10
|
62
|
Gotlands lista.......
|
122
|
132
|
__
|
255
|
97
|
1,297
|
—
|
2,012
|
07
|
1
|
08
|
2
|
09
|
10
|
63
|
16
|
49
|
7
|
18
|
85
|
6
|
42
|
66
|
121
|
It)
|
72
|
121
|
16
|
63
|
Gotlands 2:dra.......
|
138;
|
595
|
—
|
1,154
|
65
|
1,670
|
—
|
2,334
|
94
|
4
|
31
|
8
|
36
|
12
|
10
|
16
|
92
|
30
|
19
|
83
|
30
|
38
|
49
|
135
|
12
|
37
|
135
|
17
|
29
|
Bohus lista.........
|
281 |
|
1,061
|
50
|
1,643
|
45
|
852
|
—
|
5,640
|
56
|
3
|
78
|
5
|
85
|
3
|
03
|
20
|
07
|
31
|
34
|
24
|
33
|
49
|
80
|
181
|
4
|
71
|
247
|
22
|
83
|
Bohus 2:dra........
|
188:
|
4,306
|
60
|
2,535
|
40
|
1,877
|
50
|
4,301
|
74
|
22
|
91
|
13
|
49
|
9
|
98
|
22
|
88
|
88
|
48
|
94
|
90
|
28
|
17
|
183
|
LO
|
26
|
188
|
22
|
88 j
|
Norra Hallands......
|
229
|
4,091
|
65
|
5,658
|
15
|
1,210
|
—
|
3,497
|
70
|
17
|
86
|
24
|
71
|
5
|
28
|
15
|
.271
|
164
|
24
|
95
|
164
|
34
|
50
|
229
|
5
|
28
|
22!)
|
15
|
27
|
Södra Hallands......;
|
135
|
3,098
|
—
|
3,743
|
47
|
1,375
|
—
|
3,088
|
07
|
22
|
94
|
27
|
73
|
10
|
18
|
22
|
37
|
115
|
26
|
94
|
115
|
32
|
55
|
135
|
10
|
18
|
135
|
22
|
87
|
W estergötlands......**')
|
871
|
—
|
—
|
1,456
|
65
|
—
|
—
|
1,140
|
27
|
—
|
—
|
16
|
74
|
—
|
—
|
13
|
11
|
—
|
—
|
—
|
83
|
17
|
55
|
-.-
|
_
|
_
|
84
|
13
|
57
|
Norra Roslags lista. . . . |
|
138
|
2,297
|
96
|
6,538
|
64 |
|
738
|
50
|
2,454
|
66
|
16
|
65
|
47
|
38
|
5
|
36
|
17
|
78
|
134
|
17
|
14
|
138
|
47
|
38
|
137
|
5
|
39
|
138
|
17
|
78
|
Norra Roslags 2:dra. . . .
|
142 J
|
2,199
|
53
|
6,370
|
25
|
867
|
—
|
2,013
|
20
|
15
|
49
|
44
|
86
|
6
|
10
|
14
|
17
|
139 j
|
15 !
|
82
|
138
|
46
|
16
|
138
|
6 1
|
21
|
138 i
|
14 |
|
59
|
lista Norrlands lista . . .
|
141 !
|
905
|
53
|
6,397
|
04
|
594
|
so
|
1,554
|
62
|
6
|
42
|
45
|
37
|
4
|
21
|
11
|
02
|
26
|
34
|
83
|
141
|
45
|
37
|
141 |
|
4 !
|
21
|
141
|
11
|
02
|
lista Norrlands 2:dra . .*?')
|
165
|
—
|
_!
|
7,592
|
14
|
—
|
-
|
4,577
|
17
|
—
|
—
|
46
|
01
|
—
|
—
|
27
|
94
|
—
|
—
|
—
|
165
|
46
|
01
|
—---
|
_
|
_
|
164
|
27
|
91
|
2:dra Norrlands lista . . .
|
173
|
1,055
|
38
|
8,105
|
92
|
358
|
08
|
3,001
|
74
|
6
|
10
|
46
|
88
|
2
|
07
|
17
|
35
|
38
|
27
|
77
|
17!
|
47
|
40
|
122
|
2
|
93
|
163
|
18
|
41
|
2:dra Norrlands 2:dra. . .
|
175
|
2,408
|
88
|
8,391
|
47
|
383
|
13
|
3,092 i
1
|
32;
|
13
|
65
|
47
|
95 j
|
2
|
19
|
17
|
67
|
92
|
26
|
18
|
168
|
49 i
1
|
95|
|
143
|
21
|
68 j
|
166
|
18
|
63
|
Summa
|
3,347!
|
36,236
1
|
82
|
96,559
|
65
|
16,633
|
21
|
61,194
|
81
|
10
|
82
1
|
28
|
85
|
4
|
97
|
18
|
28
|
i ,647
|
22
|
|
2,230 |
I
|
43
|
30
|
2,244
|
7
|
4]
|
3,117
|
19
|
63 ]
|
För samtl. Båts- | Summa
|
|i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
|
|
- i
|
|
j
|
|
|
|
—
|
|
----—----
|
|
|
—
|
|
|
mans-Kompanier [ Summarum
|
5,638!
|
66,430
|
42 i
|
160,004
|
19 j
|
27,852
|
79 |
|
89,767 |
|
-
|
11
|
78 J
|
28
|
38
|
4
|
94
|
-15
|
921
|
3,686
|
18
|
02
|
4,338
|
36
|
88
|
3,898 ^
|
7
|
)9
|
5,255 j
|
17
|
08
|
A n in är k n i liga r.
Jemte Ilo och Halm bär båtsman¬
nen, allmänneligen inom vissa Kom¬
panier, såsom Tjnsts, Smålands och
Södra Roslags 2:dra, samt undantags -
vis älven på åtskilliga andra ställen,
rättighet till Löfbrott; värdet häraf,
som vanligtvis icke upgår till syn¬
nerligen höga belopp, ' är uptaget
under först berörda rubrik.
1 a åtskilliga ställen åtnjuter båts¬
mannen, förutom det vanliga Hem¬
kallet i Hö, Halm och Spanmål. fler-
faldiga andra natura-förmåner, såsom
i Norrland viktualier, på. Öland sok.
kost, i Roslagen ärter, i Östergötland
potatis o. s. v., och har värdet af
dessa blifvit uptaget under rubri¬
ken: Spanmål.
Förutom Mulbete och Vedbrand
erhåller båtsmannen på de flesta stäl¬
len rätt till Gärdselfång; och finnes
detta, som vanligtvis uppskattas till 1
å 2 R:drs värde, upptaget under den
gemensamma rubriken: Vedbrand.
*) Som Kompani-upgifterna icke
lemna några vidare uplysningar i
fråga om Hemkallets beskaffenhet, än
att båtsmännen erhålla s. k. kost, har
något värde för Ilo och Halm icke
vid Olands-kompanierna kunnat ut¬
föras. — Att uti det under rubriken-
Spanmål uppförda Hemkallet dessa
persedlar äfven ingå, torde emeller¬
tid vara otvifvelaktigt, då så väl Kgl.
Förorda d. 3»|, 1690, som ock Kgl
Brefven d. J "|o 1816, 2"jc 1844 och *|„
1860 innehålla otvetydiga hestämmel-
ser om roteliållames skyldighet att
desamma utgöra.
Som äfven beträffande Mulbetet och.
Vedbrand, förekommit, att inga up¬
lysningar af Komp.-upgifterna stått
att vinna, huruvida begge eller en¬
dast den ena af dessa artiklar, samt
i. sednare fallet hvilkendera, inom
Olands-kompanierna utgöras, men af
föreskriften i Kgl. Brefv. d. 2fl|4 1820
synes, att rotehallarne ovilkorligen äro
skyldige att förse sina båtsmän med
bränsle, så har hvad Komp.-upgif-
terna under förestående rubrik inne¬
hålla, har blifvit uppfördt under ru¬
briken : Vedbrand.
**) För Hemkallets beskaffenhet
samt beträffande Mulbetet och Ved-
Vedbrand.
Bil. N:o 11. litt. a.
Tabell
öfver
Rustnings- och Tillskotts-räntor vid Indelnings-Kompanierna i Blekinge.
Kompaniets
|
Antal Nummer.
|
|
i Medelbelopp
af
|
Medelbelopp af
j rustnines-ersättningen enligt,
O 0 0
dess nominela värde.
|
Medelbelopp af
rustnings-ersättningen enligt
dess verkliga värde.
|
Anmärkningar, |
|
Namn.
|
taxerings-
| värdet.
|
1
1 3*§.
1 S-S.
V 3
' crq
CD
|
Tillskotts-
ränta.
|
W
C
g
B
SO
|
1
Rnstnings-
ränta.
|
Tillskotts-
ränta.
|
CO
3
3
3
Sfi»
|
lista \
j Blekings j
|
118
144
|
Rdr.
15,106: —
12,275: —
|
Rdr.
8: 77
9: 90
|
Rdr.
39: 14
|
Rdr.
8: 77
49: 04
|
Rdr.
85: 64
96: 69
|
Rdr.
39: 14
|
1
Rdr.
85: 64
135: 83
|
Till grund för beräk¬
ningen af Rustningsrän-
törnas verkliga värde
ligger samma kalkyl,
som i efterföljande Tab.
N:o 11. litt. b.
|
2 alra j
|
95
|
27,959: —
|
8: 96
|
—
|
8: 96
|
87: 50
|
—
|
87: 50
|
Blekings j
|
133
|
10,302: —
|
9: 72
|
31: 41
|
41: 13
|
94: 93
|
31: 41
|
126: 34
|
|
3:dje J
|
101
|
27,274: —
|
8: 96
|
—
|
8: 96
|
87: 50
|
—
|
87: 50
|
|
Blekings |
'
|
150
|
17,413: —
|
9: 94
|
32: 89
|
42: 83
|
97: 07
|
32: 89
|
129: 96
|
|
4:de j
|
107
|
24,902: —
|
9: 09
|
-—
|
9: 09
|
88: '78
|
—
|
88: 78
|
|
Blekings j
|
142
|
19,957: —
|
8: 84
|
30: 81
|
39: 65
|
86: 33
|
30: 81
|
117: 14
|
|
5:te j
|
115
|
33,079: —
|
9: Öl
|
—
|
9: Öl
|
87: 99
|
—
|
87: 99
|
|
Blekings j
|
124
|
22,736: —
|
7: 55
|
33: 12
|
40: 67
|
73: 73
|
33: 12
|
106: 85
|
|
6:te (
|
166
|
28,740: —
|
9: 18
|
—
|
9: 18
|
89: 66
|
—-
|
89: 66
|
|
Blekings j
|
105
|
18,729: —
|
8: Öl
|
27: Öl
|
35: 02
|
78: 23
|
27: 01
|
105: 24
|
|
Bil. N:o 11. Litt. b.
Tabell
öfver
förhållandet emellan rustnings-ersättningen och rustnings-kostnaden vid Indelnings-kompanierna i Blekinge.
|
|
|
Rustnings-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skilnaden, utvisande återstående
|
|
|
>
|
P
g- g
|
kostnad.
|
|
It rastning-**!-
|
ersättning.
|
|
kostnad (—) eller vinst
|
(+)•
|
[
|
|
3
T+-
|
£ CL
|
*
|
P
|
|
|
|
|
|
|
ga värdet.
|
|
Vid beräkning af
|
Vid beräkning af
|
|
|
|
>-i cd^
|
&
|
»-*-5
|
Det nominela värdet.
|
|
Det verkli
|
|
rustningsersättnmgens
|
rustningsersättningens
|
f
t-
|
Kompaniets Namn.
|
|
ö er
crq a
|
—i
O)
|
P
X
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nominela värde.
|
verkliga värde.
|
Anmärkningar.
|
g
|
“ o
C *"CJ
|
CD
|
g *13
|
|
|
|
P
|
|
|
|
P
X
|
g
|
P
X
|
g
|
P
X
|
|
3
cd
|
p:-0
2 CD
P-> c-*-
CD
t+
|
er
CD
O
-tf
CD
|
3 °
CTQ g
<T+-
p:
H
P-
CD
e+
|
Rustnings-
ränta.
|
Tillskotts-
ränta.
|
W
0
3
3
JO
|
Procent af
:erings-värdet.
|
Rustnings-
ränta.
|
Tillskotts-
ränta.
|
in
P
3
3
P
|
Procent af
erings-värdet.
|
<”D
P-
CD
er
o
o
•d
•d
CD
|
Procent af
erings-värdet.
|
CD
P^
CD
er
SL
o
►d
►d
CD
|
Procent af
erings-värdet.
|
|
|
|
Rdr.
|
Itdr.
|
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
|
Rdr.
|
|
Rdr.
|
|
|
lista Blekings ......
|
262
|
13,433: —
|
100: 96
|
0,75
|
9: 40
|
21: 52
|
30: 92
|
0,23
|
91: 80
|
21: 52
|
113: 32
|
0,84
|
- 70: 04
|
— 0,52
|
+ 12: 36
|
+ 0,09
|
Kalkylen å Rustnings-räntornas
verkliga värde är verkställd efter
|
2:dra Blekings......
3:dje Blekings......
|
228
|
17,659: —
20,958: —
|
114: 01
|
0,64
|
9: 41
|
18: 32
|
27: 73
|
0,16
|
91: 90
|
18: 32
|
110: 22
112: 83
|
0,62
|
— 86: 28
|
— 0,48
|
— 3: 79
+ 13: 38
|
— 0,02
|
följande grunder:
1 Rdr Rmt — 2 Daler S:mt; 1
Daler S:mt = ^ t:a Spannmål fl Råg,
i Korn); 1 t:a Spanmål = 14 Rdr
|
251
|
99: 45
|
0,474
|
9: 54
|
19: 66
|
29: 20
|
0,14
|
93: 17
|
19: 66
|
0,538
|
— 70: 25
|
— 0,33
|
+ 0,064
|
|
|
65 öre, enligt den år 1868 satta
raedel-markegången för åren 1859
—1868.
|
4:de Blekings.......
|
249
|
22,082: —
|
94: 30
|
0,42
|
8: 95
|
17: 57
|
26: 52
|
0,12
|
87: 40
|
17: 57
|
104: 97
|
0,47
|
- 67: 78
|
— 0,31
|
+ 10: 67
|
+ 0,05
|
5:te Blekings.......
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
— 9: 92
|
— 0,04
|
Obst. Medel-markegången upta-
|
239
|
27,713: —
|
107: 68
|
0,39
|
8: 25
|
17: 19
|
25: 44
|
0,09
|
80: 57
|
17: 19
|
97: 76
|
0,35
|
— 82: 24
|
— 0,30
|
ger 1 k.-f. Råg............ 2: 63 Rmt;
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 „ Korn ........ 2: 02 „
|
6:te Blekings.......
|
271
|
24,863: —
|
94: 49
|
0,380
|
8: 73
|
10: 46
|
19: 19
|
0,077
|
85: 26
|
10: 46
|
95: 72
|
0,385
|
— 75: 30
|
— 0,303
|
+ 1: 23
|
+ 0,005
|
alltså för 1 k.-f. (J, Råg, £ Korn) =
2: 325 Rmt; 1 t:a Spml — 6,3 k.-f.;
alltså 1 t:a Spml = 14 Rdr 65 öre.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,500
|
21,109: —
|
101: 49
|
0,48
|
9: 04
|
17: 38
|
26: 42
|
0,12
|
88: 28
|
17: 38
|
105: 66
|
0,50
|
- 75: 07
|
— 0,36
|
+ 4: 17
|
r 0,02
|
|
Bil. N:o 12, Litt. a.
Tabell
öfver
Rustningsräntor och tillgiftspenningar vid indelningskompanierna i Södra Möre.
-
|
>
|
i-3
* S
|
Rustningsersättning.
|
|
I . *
|
P,
|
2 CD
2. Pu
|
w
P
|
|
|
|
Kompaniets Namn.
|
izj
tf
|
3 „ Ct>
|
ce
3_
|
►Ö _
CD H
3 ti
|
ce
|
Anmärkningar.
|
|
3
3
CD
|
< 2.
S. 2
o ^3
|
3
OP
ce
N
p:
3
|
3
S'K
ap 3?
p ce
^ •
|
B
B
V
|
|
|
fr*-
|
et¬
sa
|
|
|
|
lista i
|
119
|
20,767: —
|
85: 05
|
|
85: 05
|
De sedan år 1825 vakanta nio
|
|
|
|
rotar äro bär liksom vid efterföljande
|
Södra Möre........'
|
147
|
12,968: —
|
60: 14
|
22: 94
|
83: 08
|
Tab. Bil. N:o 12, Litt, b. ur beräknin¬
gen uteslutna.
|
2:dra (
|
119
|
17,633: —
|
87: 60
|
—
|
87: 60
|
|
Södra Möre •.......(
|
158
|
11,136: -
|
69: 36
|
19: 82
|
89: 18
|
|
3:dje J
|
114
|
18,976: —
|
79: 70
|
—
|
79: 70
|
|
Södra Möre........1
|
135
|
12,751: —
|
55: 78
|
24: 98
|
80: 76
|
|
Bil. N:o 12, lätt. b.
Tabell
öfver
förhållandet emellan rustningsersättningen och rustningskostnaden vid Indelningskompanierna i Södra Möre.
Kompaniets Namn.
|
Antal Nummer.
|
Medel beloppet
af
Taxeringsvärdet.
|
Rustnings¬
kostnad.
|
Rustningsersättning.
|
Skilnaden, utvi¬
sande återstående
kostnad (—); eller
vinst (+)•
|
Anmärkningar.
|
| Medelbeloppet.
|
Procent af
| taxeringsvärdet.
|
.
Rustningsränta.
|
Tillgiftspenningar.
|
Summa.
|
Procent af
j taxeringsvärdet.
!
|
Medelbeloppet.
|
Procent af
taxeringsvärdet.
|
lista Södra Möre ....
i 2:dra Södra Möre ....
!
! 3:dje Södra Möre ....
|
266
277
249
|
16,454: -
13,928: —
15,831: —
|
86: 44
88: 10
91: 75
|
0,52
0,6326
0,579
|
71: 28
77: 20
66: 73
|
12: 68
11: 30
13: 54
|
83: 96
88: 50
80: 27
|
0,51
0,6354
0,507
|
— 2: 48
+ 0: 40
— 11:48
|
—. 0,01
+ 0,0028
— 0,072
|
Samtliga de genom Kongl. Bref-
vet den 13 Dec. 1825 af Pastorska-
peta tillgiftspenningar indelta och j
tillsvidare vakanta nio rotar äro ur
beräkningen uteslutna.
-
J
|
För samt!. SödraMöre Ind.
Kompanier......
|
792
|
15,375: -
|
88: 69
|
0,57
|
71: 92
|
12: 47
|
84: 39
|
0,55
|
- 4: 30
|
— 0,02
|
Bil. N:o 13.
Tabell öfver Högsta och Lägsta kostnaden för Båtsmannens anskaffning och underhåll vid Indelningskompanierna.
3E&. usthållets
Ärligt ls.oertxxei.c3L
1
I
Kompaniets Namn.
|
|
P
so
O
P
3
3
|
1
|
B
|
e 1 ä g e n h e
|
t i
|
Hem mantal.
|
T axeringsvärde.
|
; Städsel och lega till ^-del
af beloppet.
|
|
! Spanni
|
] "V
er
o
|
in
! .fr
|
Namn.
|
Län.
|
['
Härad.
|
1
[
,
_
Socken.
1
|
i ^
j 2:
|
ål, viktualier, hö och
halm m. m.
|
te, vedbrand, gärdsel¬
fång m. in.
|
CO
1
fCu <
^ r
| ^ 2
1 g
S*
|
|
|
|
|
|
|
|
Bär.
|
Rör.
|
Bär.
|
Edr.
|
j Rör.
|
Rdr.
|
!
Blekings lista,......
|
98
|
Konungshamn N:o 28
|
Blekinge
|
Ostra
|
Thorhamn
|
2
3
|
11,500
|
0,30
|
O
|
30,43
|
28
|
O
O
|
1
|
168
|
K råk er um N:o 36
|
|
5 5
|
Jern sjö
|
B
|
8,000
|
0,20
|
—
|
27,75
|
12,50
|
1
|
Blekino-s ‘Ådra. ......
|
164
|
Borråkra N:ris 8 o. 9
|
Blekinge
|
Medelstads
|
Nättraby
|
2
3
|
44,000
|
0,50
|
4
|
49,29
|
42,50
|
1
|
|
158
|
Bottnansmåla Nm 51
|
|
Östra
|
Rödebv
|
i
|
20,000
|
0,30
|
4
|
|
27
|
3
;
|
Blekings oMje ......
|
60
|
Uddabygd N:o 71
|
Blekinge
|
Medelstads
|
Fridlefstad
|
3
¥
|
30,000
|
0,20
|
4
|
44,30
|
32
|
i
|
1
|
172
|
Jemsunda N:o 114
|
|
55
|
Tving
|
2
3
|
17,000
|
0,15
|
50
|
|
|
1
i
|
1 Blekings 4:tle.......1
|
82
|
Droppemåla N:o 27
|
Blekinge
|
Medelstads
|
Ronneby
|
1
|
15,000
|
0,40
|
4
|
41,60
|
19
|
2
|
* i
|
112
|
Stockholm N:o 5
|
|
55
|
Backaryd
|
7
K
|
33,880
|
0,15
|
4
|
37,80
|
10
|
2
|
Blekings 5:te.......j
|
91 j
|
Tubbaryd
|
Blekinge
|
Bräkne
|
Äsarnm
|
i
|
40,000
|
0,75
|
4
|
68,78
|
42
|
2
|
|
181 i
|
Torsteboda
|
|
Listers
|
Mörrum
|
h
|
20,000
|
0,20
|
4
|
29,30
|
11,50
|
1,50
|
Blekings 6:te.......
|
223
|
Wilslmlt N:o 130
|
Blekinge
|
Listers
|
Kyrkhult
|
3
¥
|
62,600
|
—
|
4
|
|
18
|
2,50
|
|
208
|
St. Bröthult N:o 104
|
5?
|
55
|
55
|
7
TS
|
30,000'
|
—
|
4
|
14,64
|
lö
|
3
|
Södra Möre lista.....
|
190
|
Cisslatorp
|
Calmar
|
Södra Möre
|
MadesjÖ
|
1
|
28,000
|
0,20
|
4
|
|
|
|
3
|
'
|
43
|
Råby N:o 2
|
5?
|
5 5
|
Ljungby
|
i
|
6,480
|
—
|
30
|
29,04
|
|
—•
|
Södra Möre 2:dra.....
|
36
|
Eket
|
Calmar
|
Södra Möre
|
Söderåkra
|
1
|
26,500
|
0,20
|
4
|
—
|
18,50
|
0,50
|
|
214
|
Bilsäng
|
5?
|
55
|
Arby kapell
|
1
2"
|
15,000
|
0,22
|
4
|
45,79
|
12,25
|
1
|
Södra Möre 3:dje.....]
|
46
|
1
Karsbo N:o 1
|
Calmar
|
Södra Möre
|
Thorsås
|
l
|
28,500
|
0,60
|
4
|
5
|
26
|
1,50
|
1
|
741
|
Karsjö
|
55
|
55
|
”
|
1
|
22,400
|
0,05 j
|
4
|
|
26
i
|
2,50
|
Hus t hållaren
tillgodonjutsr
Båtsmanstorpet
1
T
|
o r p
|
e t.
|
!
|
!
in
|
|
H3
|
|
Areal i
|
| Vinter-
|
«
|
|
|
|
! 1'
|
1 rr>
i pr
o
|
|
i qvadratref-
|
I föder
|
|
w
?r
ö
|
/•H
1 y ^
i g 2
o r
S g
|
1 w
CD
aT
|
i bd
i
al
p
|
3
c5‘
|
II B_
! 2!
it =S 3
Ii P ct-
j; P
|
CO
i 'TJ 3.
3 g.
5.p
Oq 2-
g c
|
in
3
p
|
:
I
!
|
....
|
I 3
1 JQ
!
O
o
3^
|
|
Po
O
O
|
A ii m ä r k n i n g a r
cD
|
I -T?
|
] ^ ^
|
PT
|
|
CO
|
|
|
|
2
|
P
|
• O
|
Q
|
|
i A
|
! 5 er
|
m
|
|
p
|
O
|
r1
|
|
|
3
|
|
CD
|
|
|
|
3
|
|
it a,
|
; o
|
aq
|
|
|
|
<rt-
|
|
|
; rn
!
|
0TQ
|
|
|
1
1
|
5=
ce
|
|
|
|
|
|
|
Bär.
|
Edr.
|
Edr.
|
Edr.
|
Edr.
|
Edr.
|
Bär.
|
Rdr.
|
|
|
|
|
6,3 kbft Råg å 2.63 Rmt.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6,3 d:o Korn å 2,02 ,,
Mulbete 0.
|
|
|
6
|
5
|
50
|
14,97
|
139,70
|
8,97
|
—
|
8,97
|
7,35
|
5,25
|
.....
|
3
|
Vedbrand 25 Rdr.
Gärdsel 3 „• Skjuts 3 Rdr.
6,8 kbft Båg å 2,6 3 Rmt. Afstå» hälften af Säden och af Höet
|
2
l
|
|
30
|
5,95
|
79,40
|
9,50
|
—
|
9,50
|
5,60
|
—
|
1
|
.....
|
6,3 ,. Korn å 2,02 „ Mulbete 4 Kdr.
8 ctr Hö å 1,25 ,, Vedbrand 8 ,,
8 „ Halm å O.so ., Gärdsel 0.50 ,. Skiuts 1 Rdr
|
24
|
10
8
|
60
25
|
14,97
17,35
|
206,26
|
10
|
—
|
10
|
4,66
|
|
1
|
|
2 t:r Spink 3 lisp. Hö å 33 öre, 40 lisp. Halm å 25 öre, Mulbete 8 Rdr,
Vedbrand 30 Rdr, Skjutsen 1 Rdr.
|
7
|
91,65
|
10
|
48,22
|
58,22
|
3,73
|
5,60
|
—
|
|
Inte Spannmål, Hö eller Halm.
|
6
|
6
|
38
|
14,97
|
146,47
|
9
|
|
9
|
3,73
|
0,93
|
1
|
|
6.3 kbft Råg 16,57, 6.3 kbft Korn 12,73, 6 ctr Halm 5 Rdr. 6 ctr Hö 10
|
|
|
|
14,97
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Edr, 4 famnar Ved 24 Rdr, Mulbete 8 Edr.
|
! —
------------
|
—
|
|
66,12
.
|
9
|
|
9
|
0,93
|
|
|
|
Penningelön i ett för allt 50 Edr Rmt.
|
2
|
10
|
5
|
12,72
|
96,72
|
10
|
45,59
|
55,59
|
1,57
|
—
|
1
|
—
|
Mulbete 9 Edr. Vedbrand 9 Edr, Gärdselfång 1 Edr.
|
2
|
3
|
2
|
12,72
|
73,67
|
8,50
|
|
■ 8,50
|
4,10
'
|
___
|
—
|
—
|
Mulbete 4 Edr, Vedbrand 5 Rdr, Gärdselfång 1 Edr, Skjuts 2 Kdr.
|
15
|
12
|
20
|
12,72
|
177,25
|
9,94
|
—
|
9.94 j
|
3,55
|
|
_—
|
|
6,3 kbft Råg, 6,3 kbft Korn, Julkost 1 Edr. Reskost 75 öre. 6 ctr Hö 8 ctr
|
o
|
12
|
|
12,72
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Halm, Mulbete 12 Rdr. Ved 30 Rdr, Skjuts 2 Edr.
|
j 3
|
5
|
79,22
|
7,33
|
35,68
|
43.01 j
J
|
3,15
|
3,15
|
—
|
|
6,3 kbft Råg, 6,3 kbft Korn, Ved 9 Rdr, Gärdsel 2,50, Skjuts 1,50 Rmt.
|
12
|
6
|
80,70
|
|
14,97
|
138,17
|
9
|
|
9 l
|
16,80
|
—
|
1
|
—
|
Mulbete 8 Rdr, Ved 10 Edr. Skjuts 2.5 0 Rmt.
|
4,50
|
6
|
10
__1
|
14,97
|
67,11 |
|
8,50
|
—
|
8,50 [
|
5,60
|
|
—
|
|
3,15 klyft Råg. 3,15 kbft Korn, Ved 10 Edr. Skjuts 3 Edr. Dålig jordmån.
|
18
|
6
|
86,17
|
9,05
|
126,42 fi
|
102,06
|
—
|
67,82
|
6,65
|
18,46
|
2
|
—
|
Jordtorp, Mulbete hos jordegaren.
|
1
|
‘ — !
|
---
|
9.05
|
68,09
|
110,75
|
|
98,41 i
|
|
|
|
|
6,3 kbft Råg 16 Edr, samma qvantitet Korn 18,oi. För hö, halm, mulbete,
vedbrand och gärdselfång samt hushyra och kåltäppa; s. k. småpersedlar
och klädsäck — 26 Rdr kontant.
|
|
_
|
_______|
|
|
|
|
|
|
|
10
|
6
|
83
|
9,05
|
131,25
|
145,76 i
|
—
|
85,58 1
|
17,75
|
17,63
|
1
1 |
|
4
|
Mulbete in natura 8 Edr, Vedbrand 10 Rdr, Gärdselfång. 50 öre.
|
0,75
|
6
|
2
|
9,05
|
81,06
|
50,63
|
24,04
|
74,67 i
|
1,40
|
—
|
—
|
.....
|
Viktualier 0,75, Hö 10 Rdr, Halm 6 Rdr, Mulbete 6 Rdr, Hushyra 3 Rdr.
Vedbrand 6 Rdr, Gärdsel 0,25.
|
20
|
6
6
|
78
24
|
9.05
9.05
|
150,15 ;
1
|
121,71
|
....
|
81,77
|
11,20
|
56
|
3
|
4
|
Spml 58,08, Hö 36, Halm 14. Mulbete 14. Vedbrand Skjuts 1.50. Vik¬
tualier 5 Rdr.
|
3
|
74,60 |j
1!
|
65,32
|
9,15
|
74,47 |
Ii
|
2,80 i
|
28 '
|
1
1
|
2
|
Ved 12, Mulbete 14. Skjuts 2.5» Rdr.
|
Anm. Uti förevarande utdrag ur Kompaniupgifterna är kol. »Anmärkningar» ämnad
att
närmare detaljera de persedlar, hvarå föregående koll. uptaga totalbeloppet i penningar; samt för andra dylika uplysningars meddelande.
Bil. N:o 14,
Tabell öfver Högsta och Lägsta kostnaden för Båtsmannens anskaffning och underhåll vid Roterings-Kompanierna.
|
tö
|
|
R o t <
|
e h å 1 1 e t
|
s
|
|
|
Rotehållarens ;Yi*lii»n kostnad.
|
Båtsmanstorpet
|
|
|
rt-
OO
|
|
|
|
i
|
|
|
|
|
in
|
|
|
T
|
|
|
|
|
Areal
|
Vinter-
|
|
|
P
P
Ö
ce
|
|
B
|
elägenhet
|
i
|
|
|
in!
|
|
p
ö
|
EL
er
CD
|
„ Vf
|
orpe t.
|
|
in
s
§
|
i qvadratref
|
föder
|
|
|
M
o
3
|
|
|
|
|
W
CD
|
P
X
CD
|
IC< «r+ i
ä-e
|
|
|
P 5
|
3c
* trt-
co
|
|
|
td
CD
|
to
CD
|
p
p
|
|
|
|
rx;
|
A n t e c k n i n g a r.
|
Kompaniets Namn.
1
i
|
p
ö
M •
öi
p
B
3
CD
|
Namn.
|
Län.
|
Härad.
|
Socken.
|
3
3
P
P
ert-
P_
|
t-i
t—1 •
P
crq
CO
<1
P=
CD
|
el och lega
;1 af beloppet.
|
O:
p
|
iktualier, hö och
in m. in.
|
crq ^
a er
P H
• p
3 o-
crq
p:
cL
CO
£L
i
|
qvarnresor
n. dylikt.
|
Brukning.
|
Underhåll af
'ggnader m. in.
|
ållon afkastning.
|
p:
0-<
P
P-
|
tidig kostnad.
|
pr
CD
t-i
|
g och hagmark.
|
w
O
|
år och getter.
|
|
! ' ...........
|
|
|
|
|
|
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
Rdr.
|
|
|
|
|
|
,
|
98
|
Getterum
|
Calmar
|
Södra Tjust
|
Hjortbed
|
4
|
144,900
|
0,15
|
4
|
5
|
41
|
2,67
|
20
|
18
|
125
|
7,23
|
223,05
|
11,20
|
55,60
|
2
|
6
|
Löf 40 Tjog; Ved 28 Rdr; Mulbete 8 Rdr: Hägnad 5 Rdr.
|
| Tjusts...........
|
43
|
Helgsjö
|
11
|
Norra Tjust
|
Ed
|
31
|
190,200
|
1,10
|
4
|
—
|
16
|
0,67
|
15
|
18
|
15
|
10,36
|
80,13
|
5,60
|
22,40
|
1
|
2
|
Ved 12 Rdr. Hägnad 4 Rdr.
|
|
119
|
Nyenäs
|
Calmar
|
Stranda
|
Döderhult
|
31
|
169,800
|
—
|
114
|
—
|
52,50
|
3
|
—
|
6
|
—
|
7,23
|
182,73
|
5,60
|
11,20
|
2
|
3
|
Torpet utarrenderadt för Ilo Rdr; Skjuts 3 Rdr; 15 famnar Ved; 60 tjog Löf.
|
Smålands.........j
|
91
|
Haraldsmåla
|
11
|
11
|
Ålem
|
2f
|
60,500
|
—
|
44
|
—
|
—
|
0,75
|
—
|
|
—
|
7,23
|
51,98
|
11,20
|
5,60
|
1
|
—
|
Skjuts 0,7 5 Rmt; Torpet utarrenderadt till Rotehållaren för 40 Rdr. jj
|
i ^
|
184
|
Strand
|
Östergötlands
|
Hammarkinds
|
Gryth
|
3!
|
112,000
|
1
|
4
|
45,70
|
37,50
|
2,50
|
15
|
10
|
70
|
17,26
|
202,96
|
11,20
|
5,60
|
1
|
2
|
Råg 8,(i kbft; Hö 8,8 otr; Halm 11 ctr; Kobete 2; Fårbete 2; Ved. risjgärdsel.
|
Östergötlands.......|
|
65
|
Djupvi k
|
11
|
Östkinds
|
Qvarsebo
|
4?
|
146,700
|
1,50
|
4
|
—
|
18
|
3,50
|
5,60
|
10
|
8,50
|
17,26
|
68,36
|
4,20
|
10
_________
|
1
|
2
|
Kobete 1 å 5 Rdr; Ved 2 famnar; Ris 10 Lass; Gärdsel.
|
i
|
131
|
Mörby
|
Stockholms
|
Öknebo
|
Turinge
|
4
|
88,000
|
1,50
|
4
|
52
|
40
|
2
|
8
|
20
|
20
|
12
|
159,50
|
9,80
|
—
|
|
—
|
11,2 kbft Båg; 9,60 ctr Hö; 8 ctr Halm. Vedbrand och Gärdselfång
efter behof. Mulbete för 2 Kor.
|
lista Södermanlands . . . j
|
61
|
Neder Söderby
|
11
|
Sotholms
|
Sorunda
|
4
|
83,800
|
2,50
|
4
|
—
|
22
|
2
|
15
|
10
|
40
|
12
|
107,50
|
8,50
|
16,80
|
2
|
—
|
Jordtorp i st. f. Spanmål, Hö och Halm; Mulbete för 2 Kor; Vedbrand och
Gärdselfång efter behof: Skjuts vid nppfordringarne.
|
|
|
|
-----
|
_
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12,50
|
17,50
|
45
|
17,48
|
165,90
|
17,60
|
|
2
|
|
9,‘> kbft Råg; 33 Lit Hö; 40 L//. Halm; Mulbete för 2 Kor å 4 Rdr: 4 ku-
|
(
|
37
|
Bärsund
|
Södermanlands
|
Jönåkers
|
Bärbo
|
3?
|
69,700
|
2,45
|
4
|
34,77
|
31
|
1,20
|
|
|
bikfamnar Ved å 5 Rdr: Stängselfång ä 3 Rdr; Skjuts efter distans.
|
2:dra Södermanlands. . . J
|
102
|
Gräfsta
|
11
|
Hölebo
|
Hölö
|
3!
|
49,500
|
2,50
|
4
|
33,59
|
19
|
1,25
|
2
|
17,50
|
—
|
17,48
|
97,32
|
2,80
|
—
|
—
|
—
|
11|a t:a Båg: 32 h// Hö, 32 Ltf). Halm; Mulbete för 1 Ko å 3 Bdr; 10 lass
Ved å H- Bdr; Stängsel för 1 Bdr; Skjuts efter distans.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
32
|
16
|
96
|
11,44
|
287,53
|
|
|
|
|
12.#.kbft Råg; 12,s kbft Korn; 10 ctr Hö. 1(5 ctr Halm; Bete 6 Rdr: Ved-
|
/
|
57
|
Mellingholm
|
Stockholms
|
Frötuna
|
Frötuna
|
4
|
63,000
|
0,80
|
6
|
96,79
|
22
|
6,50
|
5,60
|
|
|
2
|
brand 16 Bdr; Skjuts, Drickspgr m. m. 6: 50 Rmt.
|
Södra Roslags lista . . . |
|
36
|
Widinge
|
11
|
11
|
Rådmansö
|
|
23,000
|
0,75
|
4
|
53,13
|
13,50
|
6
|
1,50
|
16
|
6,25
|
11,44
|
112,57
|
|
0,40
|
•
|
—
|
6,:{ kbft Råg; 6,3 kbft Korn; 7 ctr Hö, 8 ctr Halm; Bete 6 Bdr; Vedbrand
7: 50; Skjuts, Drickspgr m. m. 6 Bdr.
|
•
|
99
|
Malmö
|
Stockholms
|
Wermdö
|
Wermdö
|
4i
|
94,900
|
0,75
|
4
|
84
|
40,50
|
4
|
24
|
10
|
30
|
12
|
209,25
|
8,40
|
"
|
1
|
2
|
12,8 kbft Råg: 9,8 ctr Hö, 8 ctr Halm; Julkost, Vedbrand till husbehof.
|
Södra Roslags 2:dra • • • ]
|
126
|
Nohlvik
|
11
|
Åker
|
Ljusterö
|
4
|
49,000
|
1,50
|
4
|
47
|
19,50
|
1,50
|
3
|
10
|
5
|
12
|
103,50
|
1,40
|
—
|
1
|
1
|
12,9 kbft Båg: 9,6 ctr Hö, 8 ctr Halm, 16 lass Långved.
|
i .. \
|
51
|
Öfre Wannberga
|
Calmar
|
Norra Mot
|
Köping
|
21
|
48,000
|
0,15
|
90
|
—
|
—
|
1,50
|
—
|
—
|
58,93
|
8,30
|
158,88
|
5,60
|
|
—
|
—■
|
Kontant 90 Bdr. Brukar jorden utan kostnad för Boten.
|
j Ölands lista.......j
|
53
|
Salomonstorp
|
11
|
11
|
11
|
3 i
|
54,400
|
0,30
|
33
|
37,25
|
|
1,50
|
|
|
—
|
8,30
|
80,35
|
—
|
_______
|
__________
|
—
|
Åtnjuter i öfrig! 33 Bdr.
|
|
31
|
Frösl linda
|
Calmar
|
Södra Mot
|
Stenåsa
|
u
|
54,000
|
—
|
—
|
127,30
|
10
|
4
|
—
|
0,75
|
|
8,30
|
150,35
|
—
|
|
—
|
____
|
Kost i värde 32 Bdr 33 öre: Huslega 75 Öre.
|
(»lands 2:dra.......|
|
6
|
Södra Bäck
|
11
|
11
|
Runsten
|
4
|
36,000
|
—
|
4
|
50,50
|
10
|
O
O
|
|
|
—
|
8,30
|
75,80
|
____
|
|
|
—
|
*
|
(
|
45
|
Holm are
|
Gotlands
|
Norra
|
Bro
|
9»
05
|
103,500
|
1,50
|
4
|
|
28
|
1
|
15
|
10
|
125
|
14,95
|
199,45
|
16,80
|
5,60
|
1
|
|
Gärdselfång 2 Bdr; Mulbete 14 Bdr; Ved 12 Bdr; Skjuts 1 Bdr.
|
Gotlands lista ...... j
|
69
|
Hagvars
|
11
|
11
|
Follingbo
|
4
|
98,700
|
1,25
|
4
|
—
|
31
|
1,25
|
10
|
10
- ---
|
2
|
14,95
|
74,45
|
11,20
|
5,60
-----
|
2
|
..........
|
Gärdselfång 5 Rdr; Mulbete 14 Rdr; Ved 12 Rdr; Skjuts 1: 25.
|
l
|
75
|
Skoge
|
Gotlands
|
Södra
|
Öija
|
31
|
94,200
|
1,50
|
4
|
—
|
39
|
6
|
10
|
10
|
no
|
14,95
|
195,45
|
11,20
|
11,20
|
1
|
5
|
Gärdselfång 5 Rdr. Mulbete 14 Rdr. Ved 20 Rdr. Skjuts 6 Rdr.
|
: Gotlands 2:dra ...... j
i
|
56
|
Kingome
|
11
|
11
|
Alfva
|
31
|
78,700
|
0,60
|
4
|
—
|
27
|
2,50
|
10
|
10
|
10
|
14,95
|
79,05
|
11,20
|
11,20
|
—
|
—
|
Gärdselfång 3 lldr. Mulbete 12 Bdr. Ved .12 Rdr. Skjuts 2: 50.
|
|
201
|
Nöddön
|
Bohus
|
Wette
|
Tjernö
|
3
|
71,000
|
9
o
|
4
|
121,53
|
26
|
24
|
|
24
|
12
|
17,27
|
231,80
|
0,90
|
.......
|
—
|
|
1 t:a Råg; 1 t:a Korn; 1 t:a Blandkorn; 4 t:or Hafre — 73: 53; 4 Sk/Å Hö
32; 4 Sb//. Halm 16; Bränsle 20; Mulb. 6; Linsäde 5; Helgkost 7: 50; Utreda.-
kost och Drickspgr 6: 50; Qvarnresor 3; Skjuts till Rendezvouspl. 2 Rdr.
|
| Bohus lista........
|
248
|
Stora Kärr
|
11
|
Lahne
|
Bokenäs
|
0
|
52,500
|
0,40
|
64
|
—
|
—
|
15
|
_
|
_____________________
|
—
|
17,27
|
96,67
|
|
--
|
—
|
—
|
Helgkost 6; IJtredn.-kost 0; Skjuts till Rendezvouspl. 3; Kontant 60 Rdr.
|
|
95
|
Brämnäs
|
Bohus
|
Inlands Södra
|
Ij veke
|
O
O
|
68,000
|
1,20
|
4
|
|
47,50
|
1,50
|
5
|
27
|
200
|
11,31
|
297,51
|
11,20
|
11,20
|
2
|
t
|
Ved 20 Rdr; Mulb. och Kåltp. 25 Rdr; Gärdselfång 2: 50; Resor 1: 60.
|
1 Bohus 2:dra........|
|
11
|
Rönning Sörgården
|
11
|
Vestra Hisings
|
Kongelfs (Rödbo)
|
3
|
82,500
|
0,60
|
4
|
|
26,50
|
O
°
|
8,33
|
25
|
40
|
11,31
|
118,74
|
5,60
|
2,80
|
|
—
|
Skjuts och qvarnresor 3 Rdr; två famnar Ved (ortens pris 10 Rdr pr f.)
Mulbete (4 Rdr) Gärdsel! med vedbr. (2: 50); Skjuts och qvarnresor (2 Rdr).
|
i ,
|
164
|
Modig
|
Hallands
|
Himble
|
Gödestad
|
4
|
79,000
|
0,25
|
4
|
—
|
21
|
1,33
|
|
20
|
in
|
17,04
|
178,62
|
21,30
|
|
1
|
—
|
Mulbete 7: 50; Vedbrand 16: Skjuts 1: 33.
|
Norra Hallands......j
|
133
|
Stengård
|
11
|
Wiske
|
Stråvalla
|
4
|
59,400
|
0,50
|
4
|
|
22
|
1,33
|
4
|
25
|
12
|
17,04
|
85,87
|
5,60
|
—
|
~—
|
—
|
Mulbete 4; Vedbrand 16; Gärdselfång 2; Skjuts 1: 33.
|
|
1
|
Olofsbo N:r 1
|
Hallands
|
Faurås
|
Stafsinge
|
3H
|
100,600
|
0,75
|
4
|
—
|
55
|
4
|
30.
|
25
|
72
|
30,89
|
221,64
|
22,40
|
—
|
O
O
|
3
|
Mulbete 10 Rdr; Vedbrand 32; Hägnadcr 13 Rdr.
|
1 Södra Hallands......
|
80
|
Kullagården N:r 5
|
11
|
Halmstads
|
Harplinge
|
31
|
104,600
|
0,30
|
4
|
50,62
|
20
|
3
|
|
12
|
—
|
30,89
|
120,81
|
|
|
|
—
|
Råg 32: 62; Hö 12; Halm 6 Rdr; Mulbete 8 Rdr; Vedbrand 12 Rdr; Hus¬
hyra 12 Rdr.
|
t
|
62
|
Ytterstad Skattegården
|
Elfsborgs
|
Wedtle
|
Lundby
|
4i
|
122,800
|
1,20
|
4,50
|
15,75
|
20
|
2
|
7,50
|
13,33
|
100
|
10,08
|
174,36
|
8,02
|
18,04
|
2
|
—
|
|
| Westergötlands......
|
31
|
Balltorp Skattegården
|
|
Ale
|
Sköfde
|
41
|
63,100
|
0,55
|
62
|
9
|
—
|
2,82
|
|
____
|
- -.....
|
10,08
|
84,45
|
—
|
—
|
|
|
I stället för torp erhåller Båtsman SO Rdr Rmt pr år.
|
_____
I "
|
81
|
Långal ma
|
Stockholms
|
Frösåkers
|
Börstil
|
4
|
59,600
|
—
|
4
|
48,52
|
42
|
-t
1
|
|
15
|
149,09
|
19,56
|
279,17
|
11,20
|
22,40
|
2
|
4
|
Spanmål Rdr 27: 85; Viktualier Rdr 9: 67; Halm Bdr 9; Löf Rdr 2; Mulbete
Rdr JO; Ved Rdr 30; Gärdselfång 2; Skjuts Rdr 1.
|
Norra Roslags lista • • • j
|
58
|
Göksnåret
|
I
Upsala
|
Olands (LöfstaTingsl.)
|
Hållnäs
|
3
|
43,600
|
0,90
|
4
|
36,53
|
16
|
2
___
|
8
|
15
|
20
|
10,42,
|
112,85
|
11,20
|
22,40
|
2
_______
|
2
|
Spanmål Rdr 26: 21; Lin Rdr 6; Halm Rdr 4: 32; Mulbete Rdr 2; Ved Rdr
9; Gärdselfång Rdr 6; Skjuts Rdr 2.
|
j
|
2
|
Boda
|
Stockholms
|
Frösåkers
|
Edebo
|
31
|
39,100
|
0,90
|
4
|
125,48
|
22,50
|
2,50
|
5
|
25
|
—
|
11,49
|
196,87
|
0,35
|
|
1
|
____
|
Råg 35: 85; Korn 17: 03; Potatis 45; Hö 18; Halm 9: 60; Mulbete 6; Ved
15; Gärdsel 1: 50.
|
Norra Roslags 2:dra . . . j
|
119
|
Åsby
|
”
|
Lyhundra
|
Estuna
|
4
|
45,700
|
0,50
|
4
|
45,84
|
13
|
1,50
|
3
|
10
|
—
|
11,49
|
89,33
|
—
|
0,17
|
—
|
|
Råg 15: 05; Korn 12: 79; Hö 12; Halm 6; Mulbete 6; Ved 6; Gärdsel 1.
|
1 ~~
|
32
|
Öfverherde
|
Gefleborgs
|
Kille och Walbo
|
Walbo
|
2\U
|
89,600
|
1
|
4
|
96,51
|
38
|
2
|
6
|
15
|
78,35
|
11,91
|
252,77
|
: 2,80
|
22,40
|
2
|
2
|
Hö 200 !,//,. ii 0: 25—50.
|
lista Norrlands lista. . . j
|
126
|
Tygsta
|
11
|
Norra! a
|
T ro no
|
?
|
36,500
|
5 '
|
4
|
46,50
|
8
|
0,50
|
—
|
—
|
—
|
11,91
|
75,91
|
2
|
12
|
—
|
|
Obebygdt.
|
lista Norrlands 2:dra . . j
|
134
|
Löfblad
|
Westernorrlands
|
Selångers
|
Sätta a
|
311
|
117,800
|
i
|
4
|
44,26
|
80
|
6
|
—
|
30
|
100
|
32,77
|
297,03
|
9
|
17,40
|
2
|
|
! Hö och Halm samt qvarnresor utgöras ej, utan lemnas skjuts endast vid
V upfordringar och generalmönstringar; natura-prestationerna utgöras af 2
j tunnor säd, 20 ti. smör samt 20 //, kött.
|
. 1
|
Frisk
|
Gefleborgs
|
Forssa
|
Tima
|
2M
|
34,500
|
0,50
|
4
|
46,61
|
11
|
0,75
|
6
|
18
|
—
|
35,98
|
122,84
|
—
|
i 7,40
|
|
|
|
125
|
Mark
|
Westernorrlands
|
Ramsele
|
Ramsele
|
q49
Zm
|
64,800
|
—
|
4
|
93,04
|
45
|
8,67
|
6
|
25,81
|
177,36
|
14,20
|
374,38
|
5,60
|
22,20
|
1
|
2
|
Mulbete . . 6: —
Hemkall ... 48: 94. Vedbrand . 35: — Skjuts 8: 67.
2 ctr starr . . 44: 40. 93. 34 Gärdsel . . 4: — 43.
|
2:dra Norrlands lista . .
1
|
51
|
Stark
|
11
|
Gudmundrå
|
Gudmundrå
|
2 tt
|
62,374
|
2,50
|
4
|
48,94
|
11
|
4,30
|
—
|
11,17
|
—
|
14,20
|
96,11
|
|
11,20
|
I 1
|
| -
|
12,8 Korn. . . 35: 28. Mulbete ... 1: —
20 ti. Kött. . 3: 26. Vedfång. . . 7: 50. Skjuts 4: 30.
20 ti. Smör . 10: 40. 4g. 94, Gärdsel ... 2: 50. 44. _
|
|
164
|
-----—....."-------------------------------
Körning
|
Westerbottens
|
Nordmalings
|
Nordmaling
|
2,89
|
71,294
|
0,75
|
4
|
140,30
|
26
|
3,10
|
11
|
15
|
—
|
11,57
|
211,62
|
5,60
|
—
|
1
|
|
2 t:or Korn å 18 Rdr; 1 L//. Smör 10; Kött 5: 50: 160 Ltf. Hö å 25 öre:
64 Halm å 20; 16 lass Ved å 1: 25; Mulbete 3 Rdr; Gärdselfång 3 Rdr.
|
2:dra Norrlands 2:dra . .
j *
|
104
|
Söderberg
|
Westernorrlands
|
Själevads
|
Mo
|
3,n
|
56,200
|
0,50
|
4
|
43,50
|
9,25
|
1,60
|
1,60
|
6
|
. 4
|
12,36
|
82,81
|
5,60
|
5,60
|
|
! —
|
2 t:or Korn å 16; 1 L//. Smör 7: 50; 1 Lit. Kött å 4; 16 lass Ved å 50
öre; Gärdselfång f: 25.
|
«
Anm. Uti förevarande utdrag- ur Kompani-upgifterna är kol. “Anmärkningar" ämnad att närmare detaljera de persedlar, hvarå föregående koll. uptaga totalbeloppet i penningar; samt för andra dylika uplygmngars meddelande.
Bil, N:o 15
T a b el! öfver Mummertalet samt Hemmantalet vid Båtsmans-Kompanierna.
|
N
|
ummertalet.
|
i
|
Hemmantalet.
|
■■■■■■ |
-
|
Kompaniets Namn.
|
Vntal effektive Nummer.
|
<
P
|
P
ä il
|
H
C
|
Medelbeloppet.
|
A n in ä r k n i n g a r.
|
j Med Torp
; afiönade.
|
Utan Torp
afiönade.
|
ep
1
p i
|
1 >
0 SL
g
g
CD
►■i
|
P !
r- Cd
B B !
| »» |
o
^ r
|
E
er
o
o
o
|
Blekings lista.............
|
250
|
12
|
262
|
1
___
|
262 1
|
1641 j
|
493
TM
|
I fråga om nummertalet är tabellen grundad på de s. k. kompani- i
|
|
|
|
|
|
|
upgifterna, men beträffande hemmantalet hafva de från häradsskrifvarne |
|
Blekings 2:dra ............. |
|
224
|
4
|
228
|
_
|
228
|
1431?
|
m
|
infordrade blifvit följda.
|
Blekings 3:<lje.............
|
222
|
29
|
251
|
—
|
251
|
142H I
|
m
|
Af vakanserna äro de vid begge Bohus-Kompanierna, lista Norr-
lands lista, 2:dra Norrlands lista samt 5 st. af de vid lista Norrlands 2:dra
|
|
|
|
|
|
249
|
147 A
|
|
förekommande vakan te stadsrotar; — och har naturligtvis vid upsökande
|
Blekings 4:de..............
|
249
|
—
|
249
|
—
|
|
af medelbeloppet af hemmantalet för förenämnda Kompanier dessa vakanta
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nummer icke blifvit intagna i beräkningen.
|
|
231
|
8
|
239
|
—
|
239
|
149 A
|
3587
ITTM
|
*) N:is 124—136, tillsammans 13 man, hafva tillförene blifvit up-
|
! Blekings 6:te..............
|
268
|
2
|
270
|
1
|
271
|
167 ti j
|
2009
|
ställda af städerna Öregrund och Östhammar.
|
Södra Möre lista............
|
208
|
58
|
2661
|
2
|
268
|
167ii
|
2011
|
|
Södra Möre 2:dra...........
|
268
|
9
|
277
|
3
|
280
|
1731 |
|
11!1
|
|
|
Södra Möre 3:dje...........
|
165.
|
84'
|
249
|
4
|
253
|
1621
|
MM
|
|
Frälseroteringen i Blekinge.....
|
23
|
4
|
27
|
.
|
27
|
9211
|
3M?
|
j
|
Dito i Södra Möre • • • •
|
11
|
4
|
15
|
—
|
15
|
611?
|
4?U
|
|
Tjusts..................i
|
117
|
1
|
118
|
—
|
118
|
3961
|
311?
|
|
|
Smålands................
|
114
|
7
|
121
|
-----
|
121
|
34611
|
2 ill?
|
!
|
j Östergötlands..............
|
192
|
2
|
194
|
—
|
194
|
7671
|
3 RM
|
i
|
lista Södermanlands..........
|
134
|
—
|
134
|
_
|
134
|
513R
|
3li?i
|
|
2:dra Södermanlands..........
|
133
|
9
|
142
|
—
|
142
|
5281?
|
sm
|
■
|
j Södra Roslags lista..........
|
124
|
—
|
124
|
1
|
125
|
4711!
|
3 m
|
- i
|
■ Södra Roslags 2:dra..........
|
135
|
2
|
137
|
|
137
|
4881
|
m
|
j
|
! Ölands lista..............
|
21
|
104
|
125
|
—
|
125
|
418
|
9 43
OT2S
|
|
Ölands 2:dra...............
|
12
|
126
|
138
|
—
|
138
|
444
|
3 A
|
|
'
Gotlands lista . . . ...........
|
in
|
11
|
122
|
—
|
\
122
|
4851
|
0957
owrfc
|
|
1 Gotlands 2:dra.............
|
103
|
35
|
138
|
—
|
138
|
5311
|
4tf
|
■
|
I Bo hus lista...............
|
229
|
52
|
281
|
15
|
296
|
8711
|
Såra
|
|
Bohus 2:dra..............
|
102
|
86
|
188
|
4
|
192
|
61011
|
3m
|
|
1 Norra Hallands.............
|
65
|
164
|
229
|
j —
|
229
|
877fi
|
3iWA
|
|
Södra Hallands.............
|
i 21
|
114
|
! 135
|
|
135
|
450
|
31
|
|
Westergötlands ,............
|
81
|
6
|
87
|
|
87
|
3921
|
A 359
4 SM
|
|
1
Norra Roslags lista..........
|
137
|
1
|
138
|
|
138
|
45 3 ra
|
9 469
OTSM
|
Då det måhända kan vara af intresse att känna huru förhåll an-
|
Norra Roslags 2:dra..........
|
! 140
|
2
|
! 142
|
|
i 142
|
488
|
311
|
dena i afseende på hemmantalet gestalta sig för de särskilda större af-
d el ning ar inom båtsmanshållet, som utgöras af båtsmansrustningen och
|
|
|
141
|
43
|
184
|
358
|
|
båtsmansroteringen, så hafva desamma ansetts här nedan böra anmärk-
|
i lista Norrlands lista.........
|
133
|
8
|
2 t??
|
ningsvis uptagas.
Hemmantalet.
|
lista Norrlands 2:dra.........
|
163
|
2
|
i 165
|
13
|
178
|
449
|
21®I
|
Totalbeloppet Medelbeloppet
för Båtsmansrustningen i Blekinge ............... 914JJ. fltiSIS*
|
|
|
|
|
8
|
181
|
359
|
! 2t¥i
|
Båtsmansrustningen i Södra Möre ......... 503f. -R§ih
|
2:dra Norrlands lista.........
|
168
|
5
|
| 173
|
„ hela Båtsmansrustningen........................ l,418|f. AWA-
. hela Båtsmansroteringen...................... 11,20041. VeWA-
|
|
|
|
21R
|
|
160
i!
|
15
1
|
175
|
|
175
|
1 497
|
(med undantag af Frälserotarne).
|
Summa
|
4,714
|
|
! 966
|
5,68C
|
94
|
5,774
|
12,7731
|
! 2 MW?
|
|
Bil. N:o 16. Sätt. a r.
Uträkningar
öfver kostnaderna för Båtsmannens anskaffning och underhåll
enligt stadgandena vid Indelningstiden.
Bil. JN*:o 16. litt. a.
Blekinge
Län.
Frälse-Roteringen. Efter
Kongl. Förordn.
27 Nummer vid d- 23b 169°-
lista, 3:dje, 4:de och 5:te Blekiugskompanierua.
Lega: 20DalerS:mt = 6f T:a Spml, iltåg, Anmärkningar:
i Korn = R:dr R:mt 97: 66, fördelade
på 20 år = pr år......R:dr 4: 88. 1 Daler Sunt = 3 T:a Spml, i Råg, i Korn.
Lön: 8 D:r = 2| T:a Spml. . „ 39: 06.
Bostad = Hushyra: 14 D:r
Sunt = f T:aSpml...... „ 6: 50.
Torp afkastning = Hemkall:
2 T:r Spanmål........ „ 29: 30.
1 Sommarlass Hö...... „ 11: 08.
1 Lass eller tjog Halm . . „ 6: 57.
Beklädnad:
(vid upfordring.)
2 par Strumpor D:r 1
1 „ Skor. . .
2 st. Skjortor . „
1 Buldanskläd-
ning..... „
(hvart 3:dje år)
1 Bullfång.....
1 Blå Mössa eller
Skott-hatt . . . .
Hängmatta.....
Rya.........
= hls T:a Spml .
Års¬
kostnad.
—10}
1: —105
2: — 21 jr
3:14 1: 4
D:r 1: 214
„ —10*
„ - 214
Daler S:mt
6: 4 =
...... 29: 36.
Medelmarkegången 1859—1868:
1 Kubikfot Råg........R:dr 2: 63.
1 d:o Korn........ „ 2: 02.
1 T:a Spml = 6,3 kbft..... „ 14: 65.
Hö och Halm beräknade efter Medel¬
markegången 1859—1868, hvarvid 1 Som¬
marlass Hö uptagits till 6 Ctr och 1 Lass
eller tjog Halm till S Ctr.
Värdet å Buldansklädningen i likhet
med Blekings-Poletten äfvensom å den
öfriga beklädnaden.
Enligt Kongl. Förordn:s 7 § skulle båts¬
mannen förutom motstående prestationer
erhålla vid upbud nöjaktigt underhåll i
matsäcken, samt vid tåg eller resor tross¬
skjuts; — något värde härå har emeller¬
tid svårligen kunnat bestämmas.
Summa R:dr 126: 75
m. Nso 10. Litt. 1).
Kalmar
Län.
Frälse-Roteringen.
15 Nummer vid
Efter
Kongl. Förordn.
d. !3|5 1690.
lista—Sidje Södra
Lega: 20 D:r S:mt = 6§ T:a Spml. 1 Råg,
i Korn = R:dr R:mt 96: 60, fördelade
på 20 år = pr år..... . R:dr 4: 83.
Möre Kompanierna.
Anmärkning ar:
1 D:r Sant = $ T:a Spml, A Råg, A Korn.
Lön: 8 D:r = 2| T:a Spml. . „ 38: 64.
Bostad — Hushyra; 1$ D:r Sant
= 1 T:a Spml........ „ 6: 44.
Torp afkastning = Hemkall:
2 T:r Spml........ . ,, 28: 98.
1 Sommarlass Hö..... »12: 92.
1 Lass eller tjog Halm . . „ 6: 20.
Beklädnad:
Års¬
tid infordring.) kostnad.
2 par Strumpor Dir 1: •—lOf.
1 „ Skor---- „ 1: —10|.
2 st. Skjortor.. „ 1: —10$,
1 Buldan skläd-
ning .....„ 3: 1$ 1: J.
(hvart 3:dje år)
1 Bullfång....... 1: 21],
1 BlåMössa eller Skott- ■
hatt.......... — 10 g.
Hängmatta....... — 21$.
Rya........... 1: -
Medélmarkeg ängen 1859—1868:
1 Kbft Spml, A Råg, A Korn R:dr 2: 30.
1 T:a:=6,3 kbft........ „ 14; 49.
Hö och Halm beräknade efter Medel-
markegången 1859—1868, hvarvid 1 Som¬
marlass Hö uptagits till 6 Ctr samt 1 Lass
eller tjog Halm till 8 Ctr.
Värdet å Buldansklädningen i likhet
med Blekings-Poletten; och. å den öfriga
beklädnaden efter Södra Möre Pollet.
Enligt Kongl. Förordna 7 § skulle båts¬
mannen förutom motstående prestationer
erhålla vid upbud nöjaktigt underhåll i
matsäcken, samt vid tåg och resor tross¬
skjuts ; — något värde härå har emeller¬
tid svårligen kunnat bestämmas.
Daler Sunt
5: 21$ =
= l$ff tunna Spanmål .... 27: 43.
Summa R:dr 125: 44.
Bil. Nso 16. Lätt c.
Blekinge
Län.
Lega: 50 Daler Smt = 16f T:a Spml, 4 Råg,
i Korn = 244R:dr 16 öre Kant, fördelade
på 20 års tjenstetid = pr år R:dr 12: 21.
Lön: 8 D:r Sant, förvand¬
lade i Spannmål med of-
vanstående värde . .
|
|
39:
|
06.
|
Bostad:
|
upptages till
|
vär-
|
|
|
de pr
|
år af 14 D:r
|
Sunt ,,
|
6:
|
50.
|
Hemkall:
|
2 T:r Spann!
|
iål . . „
|
29:
|
30.
|
1 Lass
|
Hö......
|
|
! 1:
|
08.
|
1 d:o
|
Halm.....
|
|
6:
|
57.
|
Beklädnad:
D:r S:mt.
1 Buldansklädning. . . 3: Ij.
1 Bullfång hvart tredje
år å 4 Daler, pr år 1: 10|.
1 Skotthatt hvart annat
år å 5 Mark, pr år. — 20.
2 st. Skjortor.....2: —
1 par Skor.......1: —
1 d:o Strumpor .... — 16.
Daler S:mt
84 =
= 2| Tunna Spanmål . . R:dr 41: 50.
Hängmatta och Vepa eller
Rya 1 D:r21-j öreS:mt =
f T:a Spad......... „ 8: 13.
Kong!. Förordn.
d. 2,|4 1685.
An m cirten ing a v.
= 4 T:a Spml, 4 Håg, 4 Korn.
Medelmarkeg ängen 1859—1868.
1 Kubikfot Råg.......Rall- 2: 63.
1 ,, Korn...... „ 2: 02.
1 Tunna Spml = 6,3 Kubfot „ 14: 65.
Bostadens värde är uptaget efter den
hushyra, som, enligt Hallands-kontraktet
m. fl., skall i brist på bostad utbetalas
till båtsmannen.
Hängmattan och Vepan eller Ryan finnas
väl i Polletten omförmälda, men till sina
värden ej utförda, hvarföre dessa upptagits
såsom de i 1690 års Kongl. Förordning
finnas beräknade.
Vid utkommendering till Örlog var roten
skyldig att utom motstående klädesper¬
sedlar äfven gifva en hampolärftsklädning.
Ilo och Halm beräknade efter Medel-
markegången 1859—1868, hvarvid ett lass
Hö upptagits till 6 Ctr, samt ett lass Halm
till 8 Ctr.
lista—6:te Blekinge Kompanier.
1 D:r Sunt
Summa R:dr 154: 35.
Kalmar
Län.
lista—3:dje Södra Möre Kompanier.
Kongl. Förorda
d. J’|5 1685.
Lega: 100 Daler Kpmt —33a D:r Slint =
lli T:a Spml =161 R:dr, fördelade på
20 år = pr år......R:dr 8: 05.
Lön: 8 D:r Sant = 2§ T:a
Spml............ „ 38: 64.
Bostad = Huslega: 1| D:r
Sant = | T:a Spml .... „ 6: 44.
Hemkall, om Torpjord ej
finnes. 1 2
1 T:a
|
Korn]
|
Struket
|
D:r 2: 8.
|
1 d:o
|
Råg 1
|
mål.
|
„ 2: 8.
|
|
|
|
D:r 4: 16.
|
4i D:r
|
S:mt
|
= 11 T
|
a Spml
|
fast mål
|
|
. . . . Rall’
|
2 Sommarlass Hö .... „ 25: 84.
1 ,, Halm . . . „ 6: 20.
Beklädnad:
D:r Smt.
1 Vadmalsklädning . . 6: —
1 par Skor.......1: —
1 d:o Strumpor . . . .— 16.
2 st. Skjortor......1: —
Hatt hvartannat år å 1
D:r Smt = pr år . . — 16.
9: —
9 Daler S:mt = 3 T:r Spml R:dr 43: 47.
För Hängmattan och Ryan
uptages pr år 1 D:r 21j
öre S:mt = f T:a Spml „ 8: 05.
Summa R:dr 158; 46.
Anmärkningar:
3 Daler Kpmt = 1 D:r S:mt; 1 D:r S:mt
— i T:a Spanmål.
Medelmarkeg ängen 1859—1868.
1 Kubikfot Spanmål l Råg,\ Korn R:dr 2: 30-
1 Tunna = 6,3 kubikfot .... „ 14:49-
Polletten uptager Höet i värde till 2 D:r
Smt = f T:a Spml = 9 R:dr 46 öre; samt
Halmen — till 16 öre Sant = | T:a Spml
= 2 Rdr 41 öre.
Bostadens värde uptaget efter samma
grunder som för Blekingekompanierna.
Värdet af Hängmattan och Ryan som
vid Blekingekompanierna.
Kongl. Förorda, har visserligen i § 5
värde åsatt dessa persedlar, men otydligt;
tiden för utgiften dessutom obestämd.
Hö och Halm beräknade efter Medel-
markegången 1859—1868, hvarvid 1 Som¬
marlass Hö uptagits till 6 Ctr samt 1 Lass
Halm till 8 Ctr.'
Bil. N:o 16. Lltt. e.
Kalmar Tjnst & Smålands Kompanier. Kongl. Förordn.
Län- ' d. 23|5 1690.
Lega: 20 D:r S:mt = 6| T:a Spml, i Råg,
2 Korn = R:dr R:mt 96: 60, fördelade på
20 år = pr år.......R:dr 4: 83.
Lön: 8 D:r S:mt = 2§ T:a
Spml............ „ 38: 64.
Bostad = Hushyra: D:r
S:mt —| T:aSpml..... „ 6: 44.
Torp afkastning — Hemkall:
Anmärkningar:
1 D:r S:mt = J T:a Spml, J Råg, ^ Korn.
Medelmarkegängen 1859—1868:
1 Kbft Spml, l Råg, i Korn R:dr 2: 30.
1 T:a = 6,3 kbft........ „ 14; 49.
Värdet å Buldansklädningen i likhet med
Blekings-Polletten; och å den öfriga års-
beklädnaden efter Södra Möre Pollett. *
2 T:r Spml ......... „ 28: 98.
1 Sommarlass Hö..... „ 12: 92.
1 Lass eller tjog Halm „ 6: 20.
Beklädnad:
Års¬
tid infordring) kostnad
2 parStrumpor D:r 1:— —10|.
1 d:o Skor ......1:— —10f .
2 st. Skjortor ... 1: — —10§.
1 Buldansklädning3: lj 1: f.
(hvart 3:dje år)
1 Bullfång....... 1: 21i
1 Blå Mössa eller Skott-
hatt ....... _ io|.
Hängmatta....... —21^.
Rya . . ........ 1: —
Daler S:mt
5: 21| =
= lifl T:a Spanmål . . . R:dr 27: 43.
Summa R:dr 125: 44.
Enligt Kong]. Förordna 7 § skulle båts¬
mannen, förutom motstående prestationer,
erhålla vid upbud nöjaktigt underhåll i
matsäcken, samt vid tåg och resor tross¬
skjuts ; — något värde härå har emeller¬
tid svårligen kunnat bestämmas.
Hö och Halm beräknade efter Medel-
markegången 1859—1868, hvarvid 1 Som¬
marlass Hö uptagits till 6 Ctr och 1 Lass
eller tjog Halm till 8 Ctr.
Bil. N:o 16. Litt. i.
Östergötlands Östergötlail
Län.
Lega: 20 D:r = 6f T:a Spml, A Råg, i Korn
= R:dr R:mt 94: 46, fördelade på 20 år
— pr år.......
|
. . . . R:dr
|
4:
|
22.
|
Lön: 8 D:r S:mt —2| T
|
:a Spml „
|
37:
|
78.
|
Bostad = Hushyra: Lj
|
D:rS:mt
|
|
|
— i,- T:a Spml . . .
|
|
6:
|
29.
|
Torp afkastning = Hemkall:
|
|
|
2 T:r Spml ....
|
|
28:
|
34.
|
1 Sommarlass Hö
|
|
12:
|
82.
|
1 Lass eller tjog Halm . . „
|
5:
|
96.
|
Beklädnad:
|
|
|
|
|
Ars-
|
|
|
(vid infordring)
|
kostnad
|
|
|
2 par Strumpor D:r 1
|
- - iof.
|
|
|
1 d:o Skor ... ,, 1
|
- —108.
|
|
|
2 st. Skjortor „ 1
|
--108.
|
|
|
1 Buldanskläd-
|
|
|
|
ning...... „ 3
|
H 1: i
|
|
|
(hvart 3:dje år)
|
|
|
|
1 Bullfång.....
|
):r 1:21$.
|
|
|
1 Blå mössa eller
|
|
|
|
Skott-hatt....
|
— 102.
|
|
|
Hängmatta ......
|
— 21?.
|
|
|
Rva.............
|
1: —
|
|
|
|
Daler Snut
|
|
|
|
5: 21§
|
|
|
= l4f| tumla Spannmål R:dr... 26:
Is Kompani. Kongl. Förorda.
d. 28|5 1690.
A n in ä r 1: n i n g a r:
] D:r S:mt —1 T:a Spml, i Råg, i Korn.
Medehnarkeg (ingen 1859—1868.
1 Kubikfot Råg........R:dr 2: 48.
1 d:o Korn....... „ 2: 04.
1 Tunna = 6,3 kubikfot...... 14: 17.
Värdet å BuldansMädningen i likhet med
Blekings-Polletten; och å öfriga årsbekläd-
naden efter Södra Möre Pollett.
Enligt Kongl. Förordn:s 7 § skulle båts¬
mannen, förutom motstående, erhålla vid
upbud, nöjaktigt underhåll i matsäcken,
samt vid tåg och resor tross-skjuts; något
värde härå har emellertid icke ansetts
kunna bestämmas.
Hd och Halm beräknade efter Medel-
markegången 1859—1868, hvarvid 1 Som¬
marlass Hö uptagits till 6 Ctr 40 it. samt
1 Lass eller tjog Halm till 8 Ctr.
Summa R:dr 122: 25.
Bil. N:o 16 Litt. ti.
2:dra Södermanlands Kompani. K-°ns1i!F^°^dn-
Nyköpings
Län.
Lega: 20 D:r S:mt = 6J T:a Spml, i Råg,
h Korn == R:dr K:nit 90: 66, fördelade på
20 år = pr år........R:dr 4: 53.
Lön: 8 D:r Sint = 2jj T:a
Spml............. » 36: 26.
Bostad — Huslega: H D:r
S:mt = | T:a Spml .... ,, 6: 04.
Torp eif kastning = Hemkall:
2 T:or Spml.......... 27: 20.
1 Sommarlass Hö..... ,, 10: 02.
1 Lass eller tjog Halm . „ 4: 62.
Beklädnad:
(vid infordring.)
|
Års¬
kostnad.
|
D:r S:mt.
|
2 par Strumpor 1: —
|
- iof.
|
] ,, Skor ... 1: -—
|
- 105.
|
2 st. Skjortor . 1: —
|
—105.
|
1 Buldanskläd-
|
niug....... 3: lA-
|
1: I-
|
(Hvart 3:dje år.)
|
1 Bul] fån g . ......
|
1: 21 A.
|
1 Blå mössa eller
|
Skott-hatt......
|
— 10|.
|
Hängmatta.......
|
— 21i
|
|
1: —
|
D:r S:mt.
|
5:
|
: 21j =
|
= 1 Afl T:a Spml . . .
|
. . : R:dr
|
A n in är kning ar:
1 I):r Smil = A T:a Spml, A Råg, A Korn.
Medclmarkegången 1859—1868.
1 Kubikfot Spml, hälften Råg och hälften
Korn..............R:dr 2: 16.
1 Tunna — 6,3 Kubikfot . . ,,13: 60.
Värdet å Buldansklädningen i likhet med
Blekingspoletten; och å öfriga årsbekläd-
naden efter Södra Möre Pollett.
Enligt Kongl. Förordn:s 7 § skulle båts¬
mannen förutom motstående, erhålla via
upbud, nöjaktigt underhåll i matsäcken,
samt vid tåg och resor trosskjuts; något
värde härå har emellertid icke ansetts
kunna bestämmas.
Hö och Halm beräknade efter Medel-
markegången 1859—1868, hvarvid 1 Som¬
marlass Hö uptagits till 5 Ctr samt 1 Lass
eller tjog Halm till 8 Ctr.
Summa R:drll4: 40.
Bil. Jf:o 16. Litt. g.
Stockholms
Län.
lista Södermanlands ]
Södra Roslags lista & Slöra f
Norra Roslags lista (77 nummer) (KomPa'llier'
Norra Roslags Slöra )
Kongl. Förordn.
d. ;!3L 1690.
Lega: 20 D:r Sant = 6§ T:a Spml 5 Råg
1 Korn — R:dr R:mt 92: 80, fördelade
på 20 år = pr År.....R:dr 4: 64.
A n m är len in g a r:
1 D:r Sint = $ T:a Spml $ Råg, i Korn.
Lön: S D:r S:mt = 2f
|
T:a
|
Spml.........
|
|
Bostad = Huslega 1]
|
I):r
|
S:mt — | T:a Spml .
|
. . . ,,
|
Torp afkastning = Hemkall:
|
2 T:or Spml.....
|
|
1 Sommarlass Hö. .
|
* • ??
|
1 Lass eller tjog Halm . ,,
|
Beklädnad:
|
(vid infordring.)
|
Års¬
kostnad.
|
D:r 8:mt.
|
2 par Strumpor 1: —
|
- 10}.
|
1 ,, Skor ... 1: —
|
- —10}.
|
2 st. Skjortor 1: —
|
—10}.
|
1 Buidanskläd-
|
ning ..... 3: 1$.
|
1: i
|
(Hvart 3:dje år.)
|
1 Bullfång.......
|
1: 21$,
|
1 Blå mössa eller
|
skott-hatt.......
|
- 10}.
|
Hängmatta......
|
— 21$.
|
Rya...........
|
1: —
|
Me d e Im ark eg ång en 1859—1868.
37: 12. 1 Kubikfot Råg........Rdr 2: 39.
1 d:o Korn........ „ 2: 03.
1 T:a = 6,3 kubikfot..... „ 13: 92.
6: 18.
Värdet å BuldansMädning, i likhet med*
Blekingspoletten; och å öfriga årsbeldäd-
naden efter Södra Möre Polett.
27: 84,
11: 37. Enligt Kongl. Förordna 7 § skulle båts-
7: — man, förutom motstående erhålla vid up-
buö, nöjaktigt underhåll i matsäcken; samt
vid tåg och resor tross-skjuts. Något värde
härå har emellertid icke ansetts kunna
bestämmas.
Hö och Halm beräknade efter Medel-
markegången 1859'-—1868, hvarvid 1 Som¬
marlass Hö uptagits till 4 Ctr 80 tf. samt
1 Lass eller tjog Halm till 8 Ctr.
Daler Smit,
5: 21$ =
=* T:a Spanmål .... R:clr 26: 27.
Summa R:dr 120: 42.
Upsala
Län.
Norra Roslags lista Kompani.
(61 Nummer.)
Kong!.. Förordn.
d. J3|ä 169.0.
Lega: 20 D:r Sant — 6f T:a Spink 1 Råg,
i Korn = R:dr R:mt 87: 32, fördelade på
20 år = pr år.......R:dr 4: 36.
Lön: 8 D:r S:mt=2f T:a Spml „ 34:92.
Bostad— Huslega: llD:rS:mt
= J T:a Spml........ „ o: 80.
Anm är isning ar:
1 D:r Smt = | T:a Spml, 1 Råg, i Korn.
Medelm arkegången 1859—1868.
1 Kubikfot Råg.........R:dr 2: 31,
1 d:o Korn........ 1: 85
1 Tunna = 6,3 kubikfot .... ,, 13: 10
Torp afkastning = Hemkall:
2 T:r Spml......... >, 26: 20.
1 Sommarlass Hö..... » 10: 32.
1 Lass eller tjog Halm . . „ 4: 58.
Beklädnad:
(vid upf ord ring)
D:r u:mt
2 par Strumpor 1: —
1 d:o Skor 1: —
2 st. Skjortor 1: —
1 Bill dansk! äd-
ning....... 3: 1|
(hvart 3:dje årj
1 B ull få n g......
1 Blå mössa eller
Skott-hatt......
Hängmatta ......
Rya...........
Ars-
kostnad
— 10i
-101-
—101.
1: l
1: 213.
— 10i
~2H
1: —
Daler Sant
5: 21J =
= Ljil T:a Spanmål R:dr ... 24: 80.
Summa R:dr 110: -9$.
Värdet å Buldanshlädningen i likhet med
Blekings-Poletten; samt å öfriga årsbe-
klädnaden efter Södra Möre Polett.
Enligt Kongl. Förordms 7 § skulle båts¬
mannen, förutom motstående, erhålla vid
upbud, nöjaktigt underhåll i matsäcken,
samt vid tåg och resor tross-skjuts ; något
värde härå har emellertid icke ansetts
kunna bestämmas.
Ro och Halm, beräknade efter Medel-
markegången, hvarvid 1 Sommarlass up-
tagits till 5 Ctr samt 1 Lass eller tjog
Halm till 8 Ctr.
Bil. N:o 16. titt. j.
lista & 2:dra Ölands Kompanier.
Kongl. Förordn.
d. ”1, 1690.
Kalmav Län.
Lega: 20 D:r Sirat = (tf T:a Spint, \ Råg,
1 Korn = It:dr R:mt 93: 20, fördelade
på 20 år = pr år.....R:dr 4: 66.
Lön: 8 D:r = 2|T:a Spml . „ 37: 28.
5osi!fl(fc=Hushyra: I j D:r Sirat
= | T:a Spml........ „ 6: 21.
Torp afkastning — Hemkall:
2 T:r Spml . ........ „ 27: 96.
1 Sommarlass Hö . . . . „ 12: 64.
1 Lass eller tjog Halm . . ., 6: 20.
Beklädnad:
Ars-
(vid infordring) kostnad•
D:r Sant
2 par Strumpor 1: — — 10f.
1 d:o Skor 1: — — 10f.
2 st. Skjortor 1: — — 10f.
1 Buldanskläd-
ning...... „ 3: l j 1: |.
(hvart 3:dje år)
1 B ull fåll g........ l:21j.
1 Blå mössa eller
Skott-hatt ..... — 10§.
Hängmatta......• —2I3.
Rya............ 1: —
Daler Sant
5: 21$ =
= l<tfi T:a Spml R:dr ..... 26: 07.
Summa R:dr 121: 02.
Anmärkning ar:
1 D:r Sint— J T:a Spml, | Råg, | Korn.
Medelmarkegången 1859—1868,
1 Kbft Spml, k Råg, 3 Korn, R:dr 2: 22.
1 Tunna =6,3 kubikfot...... 13: 98.
Värdet å Buldansklädningen i likhet
med Blekings-Polletten; och å öfriga års-
beklädnaden efter Södra Möre Pollett.
Enligt Kongl. Förordms 7 § skulle båts¬
mannen, förutom motstående, erhålla vid
upbud, nöjaktigt underhåll i matsäcken,
samt vid tåg och resor tross-skjuts; nå¬
got värde härå har emellertid icke an¬
setts kunna bestämmas.
Ilo och Halm beräknade efter Medel¬
markegången 1859—1868, hvarvid 1 Som¬
marlass Hö uptagits till 6 Ctr samt 1 Lass
eller tjog Halm till 8 Ctr.
(
Bil. N:o 19. Litt. k.
Gotlands lista & 2:dra Gotlands Kompanier.
Län.
Kong! Förordn.
d. 23|5 1690.
Lega: 20 Do: = 6§ T:a Spml, 1 Råg, i Korn
= R:dr R:mt 87: 32, fördelade på 20
år — pr år.........R:dr 4: 36.
A n niä r len in g a r:
1 D:r Slint —i T:a Spml, b Råg, b Korn.
Lön: 8 D:r = 2f T:a Spml „ 34: 92.
Me delm ark eg ån g en 1859—1868.
J5ostod=Hushyra: 1| D:r S:mt
= | T:a Spml........
1 Kbft Råg.....
5: 80. 1 d:0 Korn.....
1 tunna = 6,3 kbft .
R:dr 2: 21.
„ 1: 95.
„ 13: 10.
Torg)afkastning — Hemkall:
2 T:r Spml......... „ 26: 20.
1 Sommarlass Hö..... „ 13: 14.
1 Lass eller tjog Halm . . „ 5: 56.
Beklädnad:
|
|
Ars-
|
(vid upfordring)
|
|
kostnad.
|
D:r S:mt
|
|
2 par Strumpor
|
1: —
|
- io§.
|
1 d:o Skor
|
1: —
|
— io§.
|
2 st. Skjortor
|
1: —
|
-105.
|
1 Buldanskläd-
|
|
|
ning......
|
3: lj
|
1: I-
|
(hvart 3:dje
|
år)
|
|
1 Bullfång . . .
|
• .
|
1: 21J.
|
1 Blå mössa eller
Skott-hatt .... — 10i
Hängmatta...... — 211.
Rya............ 1: —
Daler Sunt
5: 21$—
= 1^| T:a Spanmål.....R:dr 24: 80.
Värdet å Bni dan suddning en i likhet
med Blekings-Polletten; och å öfriga års-
beklädnaden efter Södra Möre Pollett.
Enligt Kongl. Förordn:s 7 § skulle båts¬
mannen, förutom motstående, erhålla vid
upbud, nöjaktigt underhåll i matsäcken,
samt vid tåg och resor tross-skjuts; nå¬
got värde härå har emellertid icke an¬
setts kunna bestämmas.
Hö och Halm beräknade efter Medel-
markegången 1859—1868, hvarvid 1 Som¬
marlass Hö uptagits till 6 Ctr samt 1
Lass eller tjog Halm till 8 Ctr.
Summa R:dr 114: 78.
Bil. Jf:o 16. Litt. 1.
Elfsborgs
Län.
Westergötlands Kompani.
A nin äritning ar:
Kongl. Förorda,
d. !3|s 1690.
Lega: 20 D:r=6§ T:a Spml, } Råg och
} Korn = R:dr R:mt 98: 93, fördelade på
20 år = pr år.......R:dr 4: 94. 1 Daler S:mt = J T:a Spml, i Råg, } Korn.
Lön: 8D:r S:mt = 2f T:aSpml
Bostad = Hushyra: 1} Daler
S:mt = $ T:a Spml.....
Torp afkastning = Hemkall:
2 T:r Spanmål.......
1 Sommarlass Hö.....
1 Lass eller tjog Halm .
Beklädnad:
gg. gy Medelmarkegången 1859—1868:
1 Kubikfot Råg........R:dr 2: 75.
1 d:o Korn........ „ 2: Öl.
6: 59. 1 T:a Spml = 6,3 kbft..... „ 14: 84.
29: 68.
15: 45.
9: 20.
|
Års-
|
(vid infordring.)
|
kostnad.
|
D:r S:mt.
|
2 par Strumpor
|
fN^'5
O
T—1
1
|
l „ Skor. . .
|
1: -103
|
2 st. Skjortor .
1 Buldanskläd-
|
O
7
|
ning.....
(hvart 3:dje år)
|
3: H 1: \
|
1 Bullfång.....
1 Blå Mössa eller
|
l: 2.1}
|
Skott-hatt ....
|
. . — 103
|
Hängmatta.....
Rya.........
|
• • - 21}
1: —
|
|
Daler S:mt
|
|
5: 9Al =
|
— bVff Tm Spml .
|
|
Värdet å Buldansklädningen i likhet
med Blekings-Poletten och å öfriga års-
beklädnaden efter Södra .Vöre Pollett.
Enligt Kongl. Förordms 7 § skulle båts¬
mannen, förutom motstående, erhålla vid
upbud nöjaktigt underhåll i matsäcken,
samt vid tåg eller resor tross-skjuts; —
något värde härå har emellertid icke an¬
setts kunna bestämmas.
Hö och Halm beräknade efter Medel¬
markegången 1859—1868, hvarvid 1 Som¬
marlass Hö uptagits till 6 Ctr samt 1 Lass
eller tjog Halm till 8 Ctr.
Summa R:dr 138: 52.
Hallanda
Län.
Norra Är Södra Hallands Kompanier.
Kontrakt
d. ,e|,1739.
Lega: 20 Daler S:mt =6§ T:a Spml, i Råg.
1 Korn — R:dr R:mt 97: 20, fördelade
på 20 år = pr år.....R:dr 4: 86.
Lön: 8 D:r S:mt = 2| T:a
Spml............ „ 38: 88.
Bostad = Hushyra: 1 D:r
lOf öre Sunt = | T:a Spml „ 4: 70.
Hemkall, der Torp saknas:
2 T:r Råg......... „ 29: 16.
1 Lass Halm....... 8: 20.
2 Stackar Hö......,. „ 24: 52.
Beklädnad:
|
(vid
|
infordring)
|
|
Års¬
kostnad.
|
|
|
|
D:r Sint.
|
|
2
|
par
|
Skor
|
2: —
|
-21i
|
2
|
clio
|
Strumpor
|
1: —
|
- 10j.
|
2
|
st.
|
Skjortor..
|
1: —
|
— io|.
|
1
|
Buldanskläd-
|
|
|
ning....... 3: 1$ 1:
1 Blå Mössa eller
Hatt ...... 1: — — 10f.
(hvart 3:dje år)
1 Hängmatta...... — 21|.
1 Täcke. . ....... 1: —
1 Bullfång....... 1: 21$.
Daler S:mt
6: | =
'-Lits T:a Spanmål. . . R:dr 29: 22.
A n in ä r k n i nga r:
1 L):r S:mt = $T:a Spml, $ Råg, £ Korn.
Medelmarkegången 1859—1868:
1 Kubikfot Råg........R:dr 2: 62.
1 d:o Korn........ „ 2: 01.
1 Tunna = 6,3 kubikfot. ... „ 14: 58.
Värdet å Buldansklädningen i enlighet
med Blekingskompanierna.
Värdet af den öfriga årsbeklädnaden
såsom vid Södra Möre kompanierna.
Värdet af Hängmattan, Täcket (Ryan)
och Bullfången i likhet med 1690 års
Kongl. Förordning.
Ilo och Halm beräknade efter Medel¬
markegången 1859—1868, hvarvid 1 Stack
(== Sommarlass) Hö uptagits till 6 Ctr samt
1 Lass Halm till 8 Ctr.
Summa R:dr 139: 54.
Bil. N:o 16. Litt. n.
Göteborgs och lista & 2:dra Bohus Kompanier.
Bohus Län.
Kontrakt
(1. ''«[ 1739.
Lega: 20 Daler Sant = 6| T:a Spml, £ Räg,
i Korn = R:dr R:mt 101: 40, fördelade
på 20 år = pr år......R:dr 5: 07.
Lön: 8 D:r Sant = 2§ T:a
Spml, i Råg, £ Korn .... ,, 40: 56.
Bostad — Hushyra.: lj D:r
Sant = v T:a Spml........ 6: 16.
Torp afkastning = Hemkall:
2 T:r Korn ........ ■ - 26: 08.
60 Ut Hö . .........*2: 82.
60 d:o Halm...........16: 98.
Beklädnad:
(vid infordring) kostnad.
D:r Sant.
2 par Skor ... 2: — — 2l£.
2 d:o Strumpor 1: — — i0f.
2 st. Skjortor 1: — - i0f.
1 Buldansldäd-
ning.......3: l£ K tf-
1 Blå Mössa.. . 1:— — 10J.
(hvart 3:dje år)
1 Hängmatta..... — 2l£.
1 Täcke........ 1: —
1 B ullfång....... 1: 211
D:r Smil
6: | =
tunna spanmål . . R:dr 30: 49.
Summa R:dr 158: 76.
A n m är k n ing ar:
1 Daler S:mt = |T:a Spml, k Råg, i Korn.
Medelmarkegången 1859—1868.
1 Kubikfot Råg........R:dr 2: 76.
1 d:o Korn.......... 2: 07.
1 tunna = 6,3 kubikfot;
1 tunna Spml, £ Råg, i Korn ., 15: 21.
1 tunna Korn......... „ 13: 04.
Bostadens värde uptaget såsom vid
Hallan ds-kompanierna.
Värdet af Hängmattan, Täcket (Ryan)
samt Bullfången i enlighet med 1690 års
allmänna kontrakt.
Hemkallet, hvarom intet i kontraktet
finnes bestämdt, är uptaget enligt följande
grunder:
Spanmål. Kongl, Brefvet af den 2,b
1824 stadgar i ersättning för åker 2 tun¬
nor korn.
Hö och Halm. Kong]. Brefvet d. ,0|9
1816 fastställer dessa persedlar till 60
Ut af hvardera.
Värdet af Hö och Halm är uptaget efter
Medelmarkegången 1859 — 1868.
Värdet af år sbeklädnaden i likhet med
Södra Möre kompanierna, med undantag
af Buldansklädningen, som värderats efter
förhållandet i Blekinge.
Bil. N:o 16. Litt. o.
Gefleborgs i Gestrikland, lista Norrlands lista Kompani.
Län. [
(39 Nummer.)
Kontrakt
d. *j3 1688.
Lega: 100 Daler Kpmt=33i Daler Sant Anmärkningar:
= llJ T:a Spml = R:dr R:mt 173: 11, för¬
delade på 20 år = pr år R:dr 8: 65. 3 Daler Kpmt - 1 Daler Sant - | T:a
Spml, i Råg, \ Korn.
Lön: 24 Daler K:pmt — 8
Daler S:mt — 2f T:a Spml ,, 41: 54.
Hemkall:
2 T:r Spanmål...... „ 31: 16.
2 Lisp. goda Matper¬
sedlar ..... „ 14: 63,
Beklädnad:
(vid infordring.)
1 Buldanskläd-
ning......
1 par Skor . . .
1 „ Strumpor.
2 st. Skjortor .
(hvart 3:dje år.)
1 Bllllfång . • •
1 Hängmatta. .
1 Täcke.....
1 Låstunna . . .
D:r
|
-Irs-
|
Sirat.
|
kostnad.
|
3: tf
|
1: 1
|
3:
|
— 101
|
— 16
|
-
|
1:
|
— log
|
1: 2U
— 21j
1: —
....... . 0: 64.
Daler S:mt
5: 5^ =
26: 90.
~ lifi T:a Spanmål
Medelmarkegången 1859—1868 :
1 Kubikfot Råg........R:dr 2: 72.
1 d:o Korn....... „ 3: 23.
1 Tunna = 6,3 kubikfot..... 15: 58.
Värdet å Matp er sedlarne är uptaget
efter Medelmarkegången 1859—1868.
Värdet å Buldansklädning efter BJe-
kings-Poletten; å Skor, Strumpor och
Skjortor efter Södra Möre Polett samt å
Treår sbeklädnaden i enlighet med 1690
års Kongl. Förordning, med undantag för
Låstunnan, som är uptagen i enlighet
med Båtsmansvakans-afgiften till ^:del af
Kappsäckens värde.
De fyra förstnämnda persedlarne skulle
endast lemnas vid upfordriug; och har
med antagande att sådan egde ruin hvart
tredje år $:del af deras värde såsom års¬
kostnad blifvit uptaget.
Hatt eller Karpus tillkom sedermera,
omkring år 1740, men har icke här blif¬
vit inberäknad.
Summa Rdr 123: 49.
Bil. N:o 16.
Litt. p.
Gefleborgs j Helsinglandi l:sta Norrlands lista Kompani.
(102 Nummer.)
lista Norrlands 2idra Kompani.
(64 Nummer.)
Kontrakt
d. 5|3 1688.
Lega: 100 D:rKpmt==-33j D:r S:mt== llj
T:a Spml = Ridt1 R:mt 183: 67, förde¬
lade på 20 år = pr år . R:dr 9: 13.
Lön: 24 Daler Kpmt — 8 D:r
S:mt = 2f T:a Spaumål. „ 43: 68.
Hemkall:
2 T:r Spaumål...... „ 33: 06.
2 Lisp. goda Matper-
sedlar.......... „ 14: 73. i 2
Beklädnad:
(vid infordring.) ^
i Buldanskläd-
oing ... . 3: 1| 1: $
1 par Skor. . . 1: — — 10|
1 d:o Strumpor — 16 -— 5-^
2 st. Skjortor . 1: — —lOf
(hvart 3:dje år.)
1 Bullfång ... 1: 2Tj
1 Hängmatta . — 21^
1 Täcke .... 1: —
1 Låstunna............ 0: 61.
Daler Smit
5: hl ==
= l^fff T:a Spänmål....... 28: 54.
Summa R:dr 129: 75.
Anmärkningar:
3 Daler Kpmt = 1 Daler S:mt = ^ T:a
Spml, l Råg, i Korn.
Medelmarkegången 1859—1868:
1 Kubikfot Råg.......R:dr 2: 92.
1 d:o Korn...... „ 2: 33.
1 Tunna = 6,3 kubikfot . . „ 16: 53.
Värdet å Matpersedlarne efter Medel¬
markegången 1859 — 1868.
Värdet å Buldansklädningen efter Ble-
kings-Poletten; å Skor, Strumpor och
Skjortor efter Södra Möre Polett; samt
å Treår sbeklädnaden i enlighet med 1690
års Kong!. Förordning, med undantag för
Låstunnan, som är uptagen i enlighet
med Båtsmansvakans-afgiften till pdel af
Kappsäckens värde.
De fyra förstnämnda persedlarne skulle
endast utgå vid infordring; och härmed
antagande att sådan agde rum hvart
tredje år J:del af deras värde såsom års¬
kostnad blifvit uptaget.
Hatt eller Karpus tillkom sedermera,
omkring år 1740, men har här icke blif¬
vit inberäkna!!.
Bil. N:o 16. Litt. q.
Wester-Norrlands
Län.
lista Norrlands 2idra
(109 nummer)
2:dra Norrlands lista
2idra Norrlands 2idra
(162 nummer)
Kompanier.
Kontraktet
d. :|3 1688.
Lega: 100 D:r Kpmt=:33i D:rS:mt =
T:a Spml. = R:dr Kant 185:77, för¬
delade på 20 år = pr år R:dr 9: 28.
An märkning av:
3 D:r Kpmt=l Dir Sirat = J T:a Spml, A
Råg, i Korn.
Lön: 24 D:r Kpmt = 8 D:r
S:mt = 2|T:a Spml .... „ 44: 5g.
Hemkall:
2 tunnor Spml....... n 33. 44-
2 Lrf, göda Matpersedlar „ 14; 73.
Beklädnad:
(vid upfordring.) kostnad.
1 Buldanskläd- D:rg.mt
»ilig......3: lj 1:
1 parSkor. ... 1; — _iof.
1 par Strumpor — 16: — 5$.
2 st. Skjortor. 1: —- — 10|.
(hvart 3:dje År)
1 Bullfång........ 1: 21|,
Hängmatta........ _21|.
1 Täcke.......... 1:_
1 Låstunna........ 0: 48.
Daler S:mt,
5: 5$ =
= 1 1're T:a Spanmål...... 28: 87.
Medelmarkegången 1859—1868 :
1 Kubikfot Råg........R;dr 2: 88.
1 » K°ra....... . „ 2: 43.
1 Tunna = 6,3 kubikfot, . . . B 16; 72.
Värdet å Matper sedlar ne efter Medel¬
markegången 1859—1868..
_ Värdet å BuldansMädning efter Ble-
kinge-Polletten; a Skor, Strumpor och
Skjortor efter Södra Möre Pollett, samt å
Treår sbeklädnaden i enlighet med 1690
års Kongl. Förordning, med undantag för
Låstunnan, som är uptagen enligt Båts¬
man s-va kansafgift en till A af' kappsäckens
värde.
De fyra förstnämnda persedlarne skulle
endast utgå vid upfordring, och har med
antagande att sådan egde rum hvart tredje
år l af deras värde såsom årskostnad blif¬
va uptaget.
Hatt eller Karpus tillkom sedermera,
omkring år 1740, men har icke. här blif¬
va inberäknad.
Samma R:dr 131: 41.
Bil. N:o 16. Litt. r.
Westerbottens
Län.
2:dra Norrlands 2:dra Kompani.
(13 Nummer.)
Kontrakt
d. 2|a 1688.
Lega: 100 D:r Kpmt = 334 D:r Sant — 14
T;a Spml = R:dr R:mt 208: 55, förde¬
lade på 20 år = pr år . . . R:dr 10: 42.
Lön: 24 D:r Kpmt — 8 D:r
S:mt = 2f T:a Spml ... „ ö0: 05.
Hemkall:
2 T:r Spanmål......
2 Lit göda Matpersedlar
Beklädnad:
37: 54.
13: 47.
ning
[•)
|
Års¬
kostnad.
|
D.r Sirat.
|
3: 14
|
1: i
|
1: —
|
— lOf.
|
— 16:
|
5J.
|
1: —
|
— io|.
|
)
|
1:214-
|
|
-214-
|
|
1: —
|
1 d:o Strumpor
2 st. Skjortor
(hvart 3:dje år)
i Bullfållg . .
1 Hängmatta
1 Täcke ...
1 Låstunna............' 48
Daler S:mt
5: 5j =
— T:a Spanmål.... R:dr 32: 51
Summa R:dr 144: 47
Anm dykning av:
3 D:r Kpmt = 1 D:r Sant =4 T:a Spml,
h Råg, 4 Korn.
Medelmarkegången 1859—1868.
1 Kubikfot Råg........R:dr 3: 14.
1 d:o Korn....... » 2: 82.
1 Tunna = 6,3 kubikfot. ... „ 18: 77.
Värdet å Matpersedlarne efter Medel¬
markegången 1859—1868.
Värdet å BuldansMädningen efter Ble-
kings-Poletten; å Skor, Strumpor och
Skjortor efter Södra Möre Polett, samt å
Treår sbeklädnaden i enlighet med 1690
års Kong!. Förordning, med undantag för
Låstunnan, som är uptagen i enlighet med
Båtsmansvakans- afgiften till 4 af Kapp¬
säckens värde.
De fyra förstnämnda perse dlarne skulle
endast utgå vid upfordring, och bar med
antagande att sådan egde rum hvart 3:dje
år 4 af deras värde såsom årskostnad
blifvit uptaget.
Hatt eller Karpus tillkom sedermera,
omkring 1740, men har icke här blifvit
inberäknad.
Bil. N:o 17.
Tabell
öfver
de af Komiterade vid beräkning af nuvarande rustnings- och roteringskostnad följda Prisbestämmelser.
Länens och Kompaniernas Namn.
Stockholms
Län.
Lsta Södermanlands Kompani
Södra Roslags Lsta dm
Södra Roslags 2:dra dm
I Norra Roslags Lsta dm
Norra Roslags 2:dra dm
(77 N:r)
Upsala
Län.
Södermanlands
Län.
Östergötlands
Län.
Kalmar
Län.
Elfsborgs
' Län.
Göteborgs och Bohus
Län.
Hallands
Län.
Gotlands
Län.
Norra Roslags Lsta Kompani (61 N:r)
2:dra Södermanlands Kompani.....
Östergötlands Kompani.......• . .
Södra Möre Solo Indelningskompanäer . .
Frälseroteringen i Södra Möre (15 N:r) .
Lsta och 2:dra Ölands-Kompanierna- . .
Tjusts Kompani............• ■
Smålands dito ..............
Westergötlands Kompani
Bohus lista Kompani
! Bohus 2;dra d:o
Norra och Södra Hallandskompanierna
lista och 2-dra Gotlandskompanierna .
Blekinge
Län.
Gefleborgs
Län.
Westernorrlands
Län.
(Blekinge 6 Indelningskompanier . . .
1 Frälseroteringen i Blekinge (27 Nir)
lista Norrlands lista Kompani......
lista Norrlands 2:dra dm (61 N:r) .
lista Norrlands 2:dra Kompani (109 N:r)
2:dra Norrlands lista dm ......
2:dra Norrlands 2:dra dm ......
Beklädnadsersättningen
Summa
Kostnaden
B O:
%
CD
? tc
CD
pr
Rdr.
} 21
?o i-i
P-
cd g
B 2.
cfc . , B
f- &
O t-j
pr B o
CD c+-
P * W
PT O
so pr
3. P
. p-
ersättning:
S. er1
o &
Rdr. |öre| Rdr. [örej Rdr. |örej Rdr. |örej Rdr. |orej Rdr. |öre
44
22 46 8
27
25
2
16
54 10
It
06
29
13 09 8
22
23
23
06
35
48
26 07
31
6
23
24
21
56[
9
13
58 9
841 11
58 11
71
17;
1
|
34 1
|
!
61
|
11
|
54
|
80
|
31
|
26
|
|
1°
|
42!
|
—
|
37
|
54
|
12
|
51;
|
41
|
34
j
|
52 j
|
11
|
51 j
|
| 03]
|
|
_
|
9
|
06 I
i !
|
61
|
24
|
90
|
8
|
so!
|
61
|
21
|
ro
|
7
|
27 j
|
49
|
30
|
55
|
10
|
18;
|
50
|
33
|
85
|
11
|
28;
|
56
|
-tf
CO
|
04
|
11
|
35
|
|
18
|
35
|
25
|
11
|
]
75;
|
29
|
! 44
|
85
|
14
|
95
|
26
|
|
|
15
|
84
|
89
|
35
|
73
|
11
|
91
|
L 4(
|
35
|
96
|
11
|
J 99
!
i
|
1 Of
|
5 32
i
|
T
|
10
|
92
|
A n m ä r k n i u a: a i
SB
Rdr. öre
Prisbestämmelserna för beklädnadsersättningen aro
grundade på upgifter, lemnade från Kongl. Flottans statio¬
ner; i öfrigt hafva Hushållningssällskapens utlåtanden följts;
— hvarvid från brukningskostnaden dragits
mannens härå nedlagda arbete.
De upgifna beklädnadsersättningsbeloppen hafva se
nast utgått:
Bohus lista Kompani, och
de begge Hallandskompanierna
Norra Roslags lista Kompani (77 Nir).
2:dra Södermanlands d:o.
Östergötlands d:o.
Frälseroteringen i Södra Möre,
Tjusts Kompani.
Frälseroteringen i Blekinge.
lista Södermanlands Kompani.
Södra Roslags lista d:o.
Södra Roslags 2:dra d:o.
Norra Roslags lista d:o
Norra Roslags 2:dra d:o.
Indelningskompanierna i Blekinge
Möre.
lista och 2:dra Ölands Kompanier.
lista och 2:dra Gotlands d:o.
Smålands Kompani.
Westergötlands d:o
Bohus 2:dra d:o.
,, samtliga Norrländska Kompanierna
I Gestrikland samt Westerbottens Län äro värdena, å
förevarande prestationer i någon mån olika; — då emellertid
skillnaden är temligen obetydlig samt högst få nummer inom
dessa orter äro förlagda, har beräkningen för dem upgjorts
likhet med hvad för öfriga nummer inom Kompaniet egt rum.
Rotehållarne vid Bohus lista samt Norra och Södra
Hallands Kompanier komma först med innevarande år (1870)
att erlägga afgift för mindre beklädnaden jemte kappsäcken
värdet af bats-
1,000
ar 186i för
år 1868
ar i8b!)
1 i 351
(77 Nir).
och Södra
75 10
50! 750
50 1,000
50 -
50 4
Bil. N:o 18
Sammandrag öfver de från Kong!. iaj:t$ Befallningshafvande inkomna upgifter rörande
Båtsmanshållets inverkan på fattigvården i följande Län.
|
Antal båtsmän i tjenst.
|
Afskedade båtsmän med familj
utan stadig sysselsättning.
|
Antal familjer efter aflidne båtsmän.
|
Full försörjning.
|
Fattigunderstöd
(utan full försörjning).
|
Hela antalet fattige soin åtnjutit
full försörjning.
|
|
j Hela antalet fattige som åtnjutit
understöd (ej full försörjning).
|
Summa antal,
som åtnjutit
fattigvård
|
L a n.
|
Båtsmäns i
tjenst
|
Afskedade båtsmän.
|
Afskedade
eller aflidne
båtsmäns
|
Båtsmäns i
tjenst
|
t> i
& !
pr |
CD i
Qu
SB
Cl
CD !
er
ct-
03
B
P-
|
Afskedade
eller aflidne
båtsmäns |
|
Hustrur.
|
Barn under 15 år.
|
Hustrur eller Enkor.
|
DS'
P
S
|
w
ce
|
Barn under 15 år.
|
Hustrur eller Enkor.
|
Barn under 15 år.
|
i
w
Sfi»
tf
B
p r
% B
3 :
p p,
o’
^i
|
bland
alla klasser.
|
|
I
1 1
|
2
|
3
|
|
5
|
6
|
7
|
8
|
9
|
10
|
11
|
12
|
13
|
14
|
15
|
16
|
17
|
Stockholms........
|
592
|
169
|
176
|
1
25
|
68
|
36
|
51
|
60
|
9
|
44
|
59
|
105
|
127
|
792
|
1,334
|
584 |
|
2,905
|
Upsala ..........
|
Öl
|
32
|
22
|
--
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
9
|
17
|
8
|
50
|
285
|
35 |
|
393 |
|
Södermanlands......
|
142
|
49
|
50
|
—
|
5
|
6
|
17
|
16
|
2
|
28
|
22
|
38
|
47
|
435
|
854
|
181 i
|
1,289 |
|
Östergötlands ......
|
193
|
74
|
47
|
9
|
20
|
12
|
22
|
30
|
3
|
6
|
30
|
45
|
66
|
301
|
828
|
243 i
|
1,232 |
|
(Södra Möre . . •
|
776
|
525
|
290
|
1
|
55
|
75
|
121
|
168
|
52
|
261
|
184
|
291
|
669
|
1.031
|
3,603
|
1 1,877 !
|
4,634 !
|
j Kalmar]..
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(Ofriga Länet . .
|
497
|
207
|
142
|
36
|
69
|
24
|
59
|
' 66
|
ii
|
51
|
74
|
122
|
138
|
1.214
■
|
2,508
|
650 i
|
3,722 i
|
Gotlands .........
|
241
|
162
|
97
|
9
|
19
|
15
|
26
|
10
|
14
|
50
|
' 63
|
118
|
122
|
234
|
982
|
446
|
1,627
|
Blekinge.........
|
1,507
|
752
|
521
|
7
|
28
|
113
|
155
|
410
|
50
|
231
|
248
|
336
|
645
|
| 2,007
|
4,651
|
2,223 j
|
6,658 s
|
Hallands .........
|
355
|
201
|
117
|
5
|
11
|
31
|
51
|
71
|
25
|
95
|
60
|
92
|
148
|
1,429
|
3,252
|
589 j
|
4,757
|
Göteborgs och Bohus . .
|
452
|
198
|
145
|
—
|
22
|
40
|
66
|
100
|
20
|
114
|
75
|
100
|
129
|
2,371
|
4,295
|
666
|
8,580
|
Elfsborgs.........
|
88
|
29
|
26
|
—
|
|
6
|
12
|
18
|
—
|
2
|
10
|
13
|
22
|
460
|
764
|
83
|
1,210
|
Gefleborgs ........
|
205
|
72
|
90
|
—
|
|
2
|
14
|
16
|
11
|
31
|
17
|
40
|
| 44
|
174
|
535
|
175 !
|
984
|
Westernorrlands.....
|
435
|
159
|
225
|
15
|
36
|
28
|
63
|
57
|
46
|
186
|
55
|
115
|
216
|
747
|
5,057
|
817
|
7,860!
|
Westerbottens ......
|
14
|
7
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
3
|
—
|
—
|
—
|
2
|
3
|
4
|
5
|
9
|
9 !
|
Summa
|
5,558
|
2,636
|
1,948
|
107
|
333
|
388
|
659
|
1,025
|
243
|
1,099
|
906
|
i 1,434
|
2,384
|
11,249
|
28,953
|
1
8,578
|
45,800
|
Bil. N:o 19,
lemnförelse-Tabell öfver Båtsmanshåll inverkan på Fattigvården.
Orter för Båtsmanshåll.
|
Folkmängd.
|
Antal
fattighjon af alla
klasser.
|
Antal
fattighjon af båtsmän
och deras familjer.
|
Procent
i förhållande till
folkmängden.
|
Procent
af fattighjon bland båts¬
män och deras familjer i
förhållande till fattighjon
bland alla klasser.
|
af fattighjon
bland
alla klasser.
|
af fattighjon
bland båtsmän
och
deras familjer.
|
Stockholms Län
|
|
92,677
|
2,905
|
584
|
3,14
|
0,63
|
20,10
|
Upsala „
|
|
13,956
|
393
|
35
|
2,90
|
0,25
|
8,90
|
Södermanlands „
|
|
27,332
|
1,289
|
181
|
4,72
|
0,66
|
14,04
|
Östergötlands „
|
|
28,753
|
1,232
|
243
|
4,30
|
0,81
|
19,72
|
|
Södra Möre.
|
44,563
|
4,634
|
1,877
|
10,40
|
4,21
|
40,50
|
|
öfriga delen.
|
125,820
|
3,722
|
650
|
2,96
|
0,52
|
17,46
|
Gotlands „
|
|
47,789
|
1,627
|
446
|
3,40
|
0,93
|
27,41
|
Blekinge „
|
|
103,043
|
6,658
|
2,223
|
6,46
|
2,16
|
33,39
|
Hallands „
|
|
108,134
|
4,757
|
589
|
4,40
|
0,54
|
12,38
|
Göteborgs och Bohus Län . . .
|
160,131
|
8,580
|
666
|
5,36
|
0,42
|
7,76
|
Elfsborgs
|
V ...
|
28,355
|
1,210
|
83
|
4,27
|
0,29
|
6,86
|
Gefleborgs
|
„ ...
|
34,830
|
984
|
175
|
2,83
|
0,50
|
17,78
|
Westernorrlands
|
» ...
|
120,813
|
7,860
|
817
|
6,50
|
0,68
|
10,39
|
Westerbottens
|
T) ...
|
8,586
|
*) 9
|
9
|
—
|
0,10
|
—
|
|
Summa
|
944,782
|
45,860
|
8,578
|
4,85
|
0,90
|
12,16
|
Anm. Ofvanstående tabell uptager folkmängden endast i de orter af respektive län,
hvarest båtsmanshåll finnes.
*) Antalet af samtlige fattighjon är för Westerbottens län icke upgifvet, hvarföre
här endast upföres det upgifna antalet båtsmansfattige, hvilka, liksom för de
öfriga länen, böra ingå uti den totalberäkning denna kolumn afser.