Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
1
N:o 28.
Anis. till Riksd. Kansli den 16 April 1870, kl. I e. ra.
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande (N:o 4),
i anledning af Herr A. Rundbäcks motion (N:o 22) om
förändrad plan för undervisningens 'meddelande vid ri¬
kets elementarläroverk.
I anförda motion, hvars innehåll närmare blifvit utveckladt i en af
trycket utgifven och till Riksdagens medlemmar utdelad skrift >om bri¬
sterna i elementarläroverkens nuvarande organisation jemte förslag till
deras ändamålsenliga ombildning», har motionären, på skål, som i det föl¬
jande komma att, hvart i sin ordning, beröras, föreslagit den förändring af
elementarläroverken i riket, »att undervisningens fördelning på olika bild—
ningslinier vid dem framflyttas från andra till nedre sjette klassen, der
den s. k. gymnasialafdelningen börjar; att läroverket dessförinnan i de fem
lägsta klasserna hufvudsakligen må göra tjenst såsom en högre medbor¬
gerlig bildningsanstalt och först derefter på tvänne linier, den klassiska och
reala, fungera såsom egentlig lärdomsskola eller högre elementarskola med
speciel uppgift att förbereda för universitetet eller i allmänhet för högre
vetenskapliga studier; samt att undervisningen i elementarläroverkets lägre
och högre afdelning må ordnas med noggrant aktgifvande på hvardera
afdelningens sålunda bestämda olika karakter och ändamål; äfvensom slut¬
ligen att de begge bildningslinierna i elementarläroverkets högre afdelning
helt och hållet må åtskiljas och förläggas till olika läroverk.»
Bih. till Riksd. Prof. 1870. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 12 Raft.
1
2 Andra Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
Alltsedan elementarläroverket år 1856 erhöll den organisation, som
det ännu väsendtligen bibehåller, hafva gång efter annan förslag till en
förändrad anordning af undervisningen vid detsamma blifvit framställda,
hvilka äfven haft till följd flera förändringar och jemkningar i dess inrätt¬
ning och undervisningsordning. Att det missnöje, som framkallat dessa
jemkningar, dock ej genom dem kunnat afväpnas, det synes i Utskottets
tanke bevisa, att desamma, huru riktiga och nyttiga de än må hafva varit,
likväl afsett blott mindre väsendtliga punkter, under det de lemnat de
hufyudsakliga brister, som vidlåda elementarläroverket, orubbade. Ar åter
denna uppfattning riktig, så måste det anses högeligen angeläget, att lag¬
stiftningen genom en afgörande reform utan uppskof söker undanrödja dessa
brister, på det elementarläroverket så fort som möjligt må erhålla en tids¬
enlig och tillfredsställande organisation och derigenom vinna den hittills
alltför länge saknade förmånen att få arbeta i ro, hvilket för framgången
af dess verksamhet är af största vigt.
De väsendtliga brister, som vidlåda elementarläroverket, kunna, en¬
ligt Utskottets åsigt, hufvudsakligen sammanfattas i följande punkter:
De båda bildningsliniernas parallela undervisning vid samma läroverk;
Det mängläseri i läroverkets lägre klasser, som är en följd affär mänga
språks tidiga inträde i undervisningen; och
Saknaden af en af slutning spunkt på ett lägre stadium af läroverket,
hvarifrån de, som ej vilja genomgå hela läroverket, kunna lemna detsamma
med någonting helt och afslutadt, af studier och insigter.
l:o. Hvad först angår de båda liniernas paralleia undervisning vid
samma läroverk, har följden häraf naturligen blifvit den, att den ena li-
nien måst besvära och hämma den andras sjelfständiga och planmessiga verk¬
samhet. Genom denna anordning måste nemligen för det första hvardera
liniens lärokurser och undervisningsordning blifva i viss mån beroende af
den andras, så att dels för hvarje gång, då ett nytt läroämne inträder på
den ena linien, en motsvarande utvidgning af undervisningen måste ske på
den andra, äfven om detta icke påkallas af hänsyn till den sednares eget
intresse, dels också bestämmandet af lärokurserna särskildt i de ämnen,
i livilka undervisningen är gemensam, till viss grad måste blifva oberoende
af hvardera liniens eget kraf. Vidare kan ej undvikas, att, så ofta de begge
liniernas stridiga intressen med afseende på undervisningen icke kunna
förlikas, den ena linien måste gifva vika för den andra, något som före¬
trädesvis inträffar med reallinien, hvilken i allmänhet räknar vida färre
lärjungar än den klassiska och derföre, vid uppkommen kollision mellan
hennes och den sednares intressen, gemenligen får stå tillbaka. Vid gransk¬
ning af läroverkens läseordningar för sistlidet år har Utskottet sålunda funnit,
3
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
att realklasserna ofta förenas, allt eftersom omständigheterna föranleda, än
med hvarandra och än med olika klasser pä latinlinien. Att dessa om-
vexlingar, hvarigenom å ena sidan lärjungar på helt olika kunskapsstånd-
punkt sammanföras, medan å andra sidan kamratskapsbandet i afseende på
sjelfva studierna försvagas och trefnaden i skolan för dem, som sålunda
kastas fram och tillbaka och ej rätt veta hvart de höra, undergräfves,
måste ofördelaktigt inverka såväl på beskaffenheten af realisternas under¬
visning som på deras ambition, ligger för öppen dag, liksom att detta ej
kan undgå att nedsätta realliniens anseende; och torde häri till någon del
orsaken böra sökas, hvarför realliniens frequens af lärjungar är så ringa i
jemförelse med den klassiska lioiens, om än hufvudsakliga anledningen
dertill otvifvelaktigt ligger i de för akademiska grader och embetsexamina
stadgade kompetensvilkor. Ännu en tredje icke ringa olägenhet af linier-
nas parallela undervisning är den, att de ordinarie lärarne ej räcka till för
undervisningens bestridande, hvadan hjelplärare icke sällan måste anställas,
hvilka ofta ombytas och i allmänhet torde sakna ej blott nödig vana vid
undervisning, utan kanske äfven erforderliga kunskaper. Sistlidet års vår¬
termin voro ej mindre än 80 dylika extra lärare anställde vid de fullstän¬
diga och femklassiga elementarläroverken.
Att få dessa olägenheter afhulpna är derföre en allmän önskan hos
både lärare och den tänkande allmänheten utom läroverket. Mot den ut¬
väg för detta ändamåls vinnande, som ofta förordats, nemligen att alltifrån
undervisningens början helt och hållet skilja båda linierna och förlägga
dem till hvar sina uteslutande klassiska eller uteslutande reala läroverk,
resa sig emellertid så stora betänkligheter, att Utskottet icke anser sig
kunna tillstyrka en dylik åtgärd. Sålunda skulle, andra olägenheter att
förtiga, valfriheten mellan de begge linierna faktiskt blifva i betydlig grad
inskränkt, med detsamma hvarje läroverk finge blott en bildningslinie, hvar¬
till kommer, att de särskilda orterna otvifvelaktigt skulle anse sina intressen
förnärmade, om ena linien vid deras läroverk helt och hållet upphäfdes.
Deremot anser Utskottet, att de öfverklagade olägenheterna af lini-
ernas parallela undervisning kunna på bättre sätt väsendtligen undanrödjas
genom de åtgärder, motionären föreslagit, nemligen att framflytta läsningen
af latin och engelska språken från andra till tredje klassen; att derefter hålla
undervisningen i tredje, fjerde och femte klasserna gemensam i alla ämnen
utom i ett främmande språk; samt att slutligen från sjette klassen helt och
hållet skilja linierna och förlägga dem till olika läroverk.
a) Att läsningen af latin och engelska framflyttas ett är, derför tala
de giltigaste pedagogiska grunder, nemligen att lärjungarne, som i nuva¬
rande första klassen börja läsa tyska jemte modersmålet, icke böra redan
4
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
i nästföljande klass eller efter blott ett år sysselsättas med ett nytt språk,
latin eller engelska. Denna grundsats, att ej låta språken så hastigt efter
hvarandra inträda i undervisningen, liar ock intill helt nyligen hos oss varit
erkänd, i det att, innan den förut varande första klassen vid läroverken
indrogs, studiet af latin och engelska vidtog först i tredje klassen, d. v. s.
två år efter det lärjungen börjat läsa tyska språket.
b) Om vidare undervisningen i tredje, fjerde och femte klasserna blir
gemensam i alla ämnen utom i ett främmande språk, så medför detta en i
det aldra närmaste fullständig förening af båda linierna och således de
förutvarande svårigheternas undanrödjande till och med läroverkets femte
klass. Visserligen utgör den föreslagna valfriheten, från och med tredje
klassen, mellan latin och ett modernt språk en afvikelse eller ett undantag
från den sammansmältning af båda linierna, som skulle upphäfva alla olä¬
genheterna af deras nuvarande parallela undervisning vid samma läroverk; men
något mer än en afvikelse eller ett undantag är den ej heller. Skiljaktig¬
heten emellan lärjungarnes studier i läroverkets fem första klasser blir
nemligen härigenom inskränkt till ett minimum, som alls icke kan sägas
konstituera hvad man under nuvarande förhållanden förstår med Minne
bildningslinier, ja! som knappast utgör något dermed jemförligt. Visserligen
vore det enklare och beqvämare att utplåna äfven den skiljaktighet i stu¬
dier, som förenämnda valfrihet medför, hvilket skulle kunna ske genom
att antingen göra latinet i klasserna III—V obligatoriskt för alla eller upp¬
skjuta dess studium till gymnasialafdelningen på klassiska linien. Men
liksom det skulle innebära en orimlighet att inskjuta latinet såsom ett
tvångsämne i realisternas lärokurs, likaså skulle det, i betraktande af lati¬
nets betydelse för hela det akademiska studiet och embetsexamina, utan
tvifvel icke vara välbetänkt att förlägga dess läsning blott till elementar¬
läroverkets högre klasser, i ty att härigenom de preliminära studierna vid
universitetet skulle förlängas och de egentliga fakultetsstudiernas början
fördröjas, hvilket af flera, lätt insedda skäl ingalunda är önskligt.
c) Hvad slutligen det yrkandet angår, att från och med sjette klassen
helt och hållet skilja linierna och förlägga dem till särskilda läroverk, så på¬
kallas äfven denna åtgärd af undervisningens eget intresse, men tillika af
sa vigtiga ekonomiska skäl, att de ej kunna förbises. Realisternas ringa
antal i gymnasialafdelningens klasser vållar ofta, såsom i det föregående
är antydt, att de under många timmar, då de borde undervisas särskildt,
förenas med lärjungar af olika kunskapsståndpunkt i andra klasser än på ena,
än på andra linien, hvilket naturligtvis måste i hög grad skadligt inverka
på sammanhanget och följdriktigheten i deras undervisning. Vid särskilda
realgymnasier skulle deremot undervisningen, såsom befriad från trycket
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28. 5
af en formelt sidoordnad, men i verkligheten öfvermäktig klassisk linie,
nödvändigt blifva bättre ordnad samt mera sorgfällig och grundlig. I fråga
åter om den antydda vinsten i ekonomiskt hänseende af liniernas full¬
komliga skilsmessa på gymnasialafdelningen, får Utskottet, med hänvisning
till de bifogade tabellerna, erinra derom, att lärjungarnes antal på klas¬
siska liniens gymuasialafdelning sista året utgjorde 2,254, men på reala liniens
370; att emedlertid för de sednares undervisning funnos 30 realgymnasier,
men för de förras blott 28 latingymnasier; att sålunda i medeltal 80 lär¬
jungar komme på hvarje gymuasialafdelning af sednare, men endast 12 på
hvarje af förra slaget Häraf inses, att ett så stort antal realgymnasier
är obehöfligt och att härigenom föranledes en högst betydlig, onödig kost¬
nad. lab. II visar också, att kostnaden för hvarje realgymnasists särskilda
undervisning i realämnena vid vissa läroverk öfverstiger 1,000 och undan¬
tagsvis närmar sig 2,000 R:dr. Om man ej kan förneka, att häri ligger ett
verkligt slöseri med landets tillgångar, så kan man ej heller bestrida be¬
fogenheten af det framställda yrkandet att helt och hållet skilja realliniens
gymuasialafdelning från latinliniens och för realgvmnasisternas undervis¬
ning använda särskilda realgymnasier blott till det antal, som det verkliga
behofvet kräfver.
Beträffande vidare verkställigheten af denna förändring, hyser Ut¬
skottet den åsigt, att vid de nuvarande, på båda linierna fullständiga ele¬
mentarläroverken gymnasialafdelningen bör bibehållas såsom blott latin¬
gymnasium, och att deremot det behöfliga antalet realgymnasier inrättas
såsom öfverbyggnader å vissa af de nuvarande femklassiga läroverken.
En annan utväg kan visserligen ifrågasättas, nemligen att vid någon af de
fullständiga läroverken indraga latinlinien på gymnasialafdelningen och i
stället bibehålla denna afdelning på reallinien såsom realgymnasium; men
då latingymnasisternas antal är och, så länge nuvarande vilkor för akade¬
miska examina ega bestånd, fortfarande måste blifva ganska betydligt, samt
då följaktligen hvarje ort, som eger förmånen af ett fullständigt läroverk,
företrädesvis sätter värde på latinlinien, torde detta alternativ näppeligen
böra väljas. — Hvad angår antalet af behöfliga realgymnasier, anser Ut¬
skottet fem böra blifva för behofvet fullt tillräckliga, åtminstone så länge
den maturitetsexamen på reallinien åtföljande kompetens icke utsträckes
öfver sitt nuvarande mått. Med inberäkning af det realgymnasium, som
redan finnes vid Westerviks blott på reallinien fullständiga elementar-läro-
verk, skulle således blott 4 nya realgymnasier, hvartdera med 3 lektorer,
erfordras, af hvilka ett borde förläggas i norra, ett i södra och tvänne på
passande orter i mellersta Sverige. Härigenom skulle således den ytterst
6
Andra Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
dryga kostnad, statsverket nu får vidkännas för realgymnasisternes under¬
visning vid 30 på reallinien fullständiga elementarläroverk, kunna inskrän¬
kas till aflöning af 12 lektorer vid de 4 nya realgymnasierna. — Mot
denna anordning att förlägga samtliga realgymnasisternas undervisning till
några få särskilda läroverk, torde emellertid den invändning göras, att för¬
äldrar, som nödgas sända sina barn till ett aflägset realgymnasium, der¬
igenom skola adragas ökade kostnader; men i betraktande saväl af den
vinst, denna anordning medför för statsverket, som af landets på sednare
tider så betydligt förbättrade och i ytterligare utveckling stadda konimuni-
kationsanstalter, förtjenar denna invändning så mycket mindre afseende,
som eu ej oväsendtligt förbättrad undervisning väl får anses innebära full
ersättning för den möjliga tillökningen i utgifter. De obemedlade semina-
risterne, hvilka äro mer än dubbelt så många som de n. v. realgymnasi-
sterne, få nöja sig med ett helt ringa antal läroverk och nödgas derför till
stor del underkasta sig långväga och kostsamma resor. För öfrigt måste
ju äfven nu ett stort antal studerande, nemligen de, som från ett ofull¬
ständigt läroverk öfvergå till ett högre, underkasta sig att afsluta sina skol¬
studier å en annan, måhända aflägsen ort än den, der de börjat desamma.
1 detta afseende medför förändringen således hvarken någon nyhet eller
obillighet.
Med afseende slutligen på den besparing i utgifter, som statsverket
skulle vinna genom undervisningens ordnande på här föreslagna sätt, får
Utskottet meddela följande: Den tid, hvarunder reallinien från andra till
och med femte klassen bör hafva särskild undervisning, uppgår under nu¬
varande förhållanden vid samtliga läroverken till ungefär 3,100 timmar i
veckan. Inskränkes åter realliniens särskilda undervisning till blott ett
främmande språk under t. ex. 6 timmar i veckan i hvardera af klasserna
III—V, så gör detta vid våra 50 fullständiga och femklassiga läroverk
blott 900 timmar i veckan. Skilnaden, eller 2,200 timmar, motsvarande
73 adjunkters tjenstgöringstid ä 30 timmar i veckan, visar alltså den be¬
sparing i lärarekrafter, som från andra till femte klassen vinnes. Antages
nu adjunktslönen i medeltal till 2,000 R:dr, uppgår nämnda besparing i pen¬
ningar till .......................................................................................... 146,000 R:dr
Vidare uppgår pa gymnasialafdelning en den tid, hvarunder
realisterne böra hafva särskild undervisning, till ungefär 1,800
timmar i veckan. Antages nu, att denna undervisning till s
bestrides af lektorer med en medellön af 3,000 R:dr och en
tjenstgöringstid i veckan af 20 timmar och till } af adjunk¬
ter, så gör detta en kostnad af 220,000 Rdr. Enligt före-__________
Transpoi-t 146,000 R:dr
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28. 7
Transport 146,000 R:dr
nämnda förslag till realgymnasisternas undervisning skulle
åter kostnaden för denna inskränkas till aflöning af 12 lek¬
torer, eller 36,000 R:dr. Skilnaden, eller............................:....... 184,000 R:dr,
utvisar alltså den besparing, som vinnes genom realgymna¬
sisternas undervisning vid särskilda läroverk. Hela summan
af statsverkets besparingar genom undervisningens ordnande
på här föreslagna sätt uppgår således till .............................. 330,000 R:dr.
2:o. Om man för det andra tager i betraktande klagomålet öfver
det mängläseri i de lägre klasserna, som i synnerhet beror deraf, att för
mänga språk så tidigt inträda i undervisningen, så kan, enligt Utskottets
tanke, befogenheten af detta klagomål svårligen jäfvas. Enligt gällande
undervisningsplan inträder på latinlinien tyska språket vid sidan af moders¬
målet i första, latin i andra, grekiska i fjerde och franska i femte klassen,
samt på reallinien tyska jemte modersmålet i första, engelska i andra och
franska i fjerde klassen. Redan under de fyra första skolåren måste så¬
ledes lärjungens svaga krafter ansträngas för inhemtande af tre främmande
språk, hvartill särskildt för klassiska liniens lärjungar kommer ett ytterligare
språk under femte året. Språkstudierna upptaga också i klasserna II—V
på latinlinien 73 timmar och på reallinien 49 timmar af de 128 timmar
i veckan, som undervisningstiden i dessa klasser omfattar. Detta hopande
af språkstudier vid så tidig ålder är, enligt Utskottets tanke, i hög grad
förderfligt. Den förvirring och sammanblandning, som de många olika
språklärorna måste föranleda, när lärjungen ej hinner fast och säkert in¬
hemta ett språks elementer, innan han skall börja med ett nytt, kan ej
annat än väsendtligen både motverka den formela förståndsöfning, som
språkstudiet eljest med rätta anses i synnerlig grad befrämja, och tillika
förminska det praktiskt nyttiga resultat af språkstudiet, som ju äfvenledes
afses och eftersträfvas i och med denna del af undervisningen. Och medan
sålunda detta öfverdrifna språkstudium i läroverkens lägre klasser, med
hänsyn såväl till själsförmögenheternas utveckling som ock beräknadt gagn
för det praktiska lifvet, lemnar otillfredsställande frukter, inkräktar det,
till stort men för deras medborgerliga bildning, som åt skolstudier kunna
egna endast några få år, en alltför stor del af lärotiden på andra vigtiga
ämnens bekostnad. Men framför allt torde de skadliga verkningarne af
det mångläseri, som i dessa för långt drifna språkstudier har sin egentliga
rot, framträda i det alltför starka anlitande af lärjungarnes ännu svaga
krafter, livilket hämmar deras såväl andliga som kroppsliga utveckling och
8
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
gifver sig tillkänna, hvad den förra angår, i en allmän kunskapernas lös¬
lighet och tillämpningens osäkerhet samt, beträffande den sednare, åtmin¬
stone hos de mindre begåfvade, i bristande spänstighet och styrka. Hvem
som häråt egnat någon längre tids uppmärksamhet måste hafva iakttagit,
hos en stor del af elementarläroverkets ungdom, jemte kroppslig svaghet
och brist på sinnets hurtighet, eu slags andlig brådmogenhet i vissa afse-
enden, som just röjer sin osunda beskaffenhet i den vacklande hjelplöshet
att reda sig på egen hand, hvilken i andra fall framträder.
Då Utskottet följaktligen anser det vara af yttersta vigt, att under¬
visningen, särskildt i de lägre klasserna, mera koncentreras, på det dels
för stor ansträngning af lärjungarnes krafter må undvikas, och dels deras
kunskaper må, inom ett mindre område, vinna större djup och fasthet,
tvekar Utskottet icke att instämma i motionärens yrkande, att språkstudi¬
erna i elementarläroverkets lägre afdelning inskränkas till tvänne främmande
språk — nemligen från och med första klassen ett, för alla obligatoriskt,
lefvande språk samt från och med tredje klassen latin eller ett nytt lef¬
vande språk —■ och att läsningen af öfriga, i det fidlständiga elementar¬
läroverkets undervisningsplan ingående språk uppskjutes till gymnasial¬
afdelningen.
Den möjliga invändningen, att genom denna anordning de lärjungar,
som afgå från något stadium af elementarläroverkets lägre afdelning, be-
röfvas tillfälle att i skolan inhemta de första elementen af de språk, hvil-
kas läsning uppflyttas till gymnasialafdelningen, kan Utskottet, under hän¬
visning till hvad ofvan är yttradt, så mycket mindre tillerkänna någon
vigt, som den härigenom möjliggjorda grundligare insigten i ett eller tvänne
språk måste dels medföra större praktiskt gagn eller bättre användbarhet
af det inhemtade, än de aldra första och dertill osäkert inlärda begyn¬
nelsegrunderna af flera språk förmå, dels också i allmänhet lägga en vida
säkrare grundval för språkbildningen, hvilken sätter lärjungen i stånd att
sedermera med större lätthet inhemta ett nytt språk, som han för något
sitt ändamål kan behöfva lära känna. Detta, hvad de lärjungar vidkom¬
mer, som ej genomgå gymnasialafdelningen.
I öfrigt vill Utskottet, beträffande grekiskans och ett lefvande språks
uppflyttning till läroverkets öfre afdelning, anmärka, att grekiskan numera,
då lärjungarne på klassiska linien kunna från dess läsning dispenseras,
ju icke längre anses vara oundgängligen nödig för alla deras bildning,
som gå den s. k. lärda vägen, och att derföre dess läsning, som sålunda
erhållit karakteren af ett fackstudium, skäligen bör inträda först på ett
sednare stadium. Dertill må fogas den erinran, att i Norges skolor gre¬
kiskan
9
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
kiskan läses blott tre år, hvaremot hon, enligt Utskottets förslag, skulle
komma att läsas under fyra år, hvilken tid bör vara fullt tillräcklig för
uodiga elementarkunskapers inhemtande i detta ämne. — T fråga åter om
ett af de nu, redan på ett tidigare stadium inträdande lefvande språkens
uppflyttning till gymnasialafdelningen, kan Utskottet dels åberopa hvad
IlySS, J,ttratS 0m betydelsen för nya språkstudier af en god grundval för
sprakbildmngen, som näppeligen kan läggas under de tidiga och samtidiga
anstrangningarne för inhemtande af flera språks elementer, dels ock på¬
minna derom, att. intill 1856 intet lefvande språk, utom möjligen undan¬
tagsvis, inträdde i den lärda skolans undervisning förr än på gymnasium
eller motsvarande skolafdelning, hvilket dock ej hindrade lärjungarne, som
förut hunnit göra. en grundligare bekantskap'med ett främmande språk,
att under gymnasnåren i dem inhemta ganska goda insigter. I detta sam¬
manhang torde Utskottet, som redan angifvit skälen, hvarför det ej ansett
sig kunna tillstyrka latinläsningens uppskjutande till gymnasialafdelningen,
bora erinra om, att i detta språks framflyttning från andra till tredje klas-
s.en sa mycket mindre ligger någon betänklig inskränkning af den för la¬
tinets studium nödiga tid, som det, enligt motionärens och Utskottets för¬
slag, skulle komma att, under tre på hvarandra följande år, studeras utan
intrång af nya, i undervisningen inträdande språk.
Särskildt får Utskottet erinra om, att med den anordning af språkstu¬
dierna, som Utskottet här framställt, en jemkning af lärokurserna måste
följa, så att dessa, såväl i de språk, hvilka härigenom få mindre, som i de
C™rdru.umn,en’ • lmlka fa ökad uridervisningstid åt sig anslagen, bestämmas
i förhållande till det förändrade antalet lärotimmar.
3:o.. Med icke mindre skäl och ej mindre allmänt, än de förut om¬
talade bristerna i elementarläroverkets organisation, öfverklagas saknaden
af en a/slutning spunkt på ett lägre stadium, hvarifrån de, som efter ett min¬
dre antal års skolstudier, vilja utträda i det praktiska lifvet, kunna afgå
med en, så vidt möjligt, hel och afslutad studiikurs och således med en
större behållning och praktisk användbarhet af det i skolan inhemtade.
Elementarläroverket har, genom samhällsförhållandenas utveckling, numera
fått en dubbel uppgift att. fylla, nemligen dels att, såsom den förutvarande
lärda skolan, förbereda till de akademiska studierna, och dels att tjena
deras behof, som före utträdet i det praktiska lifvet önska vinna en högre
allmänbildning än folkskolan är i stånd att meddela. I hvilken stor om¬
fattning elementarläroverkets tjenst tages i anspråk för detta sednare ända-
Bih. till Riksd. Prof. 1870. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 12 Häft. 2
10 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
mål, framgår tydligt ur skolstatistikens siffror. Man skulle kunna sluta
dertill redan från det stora och alltjemt tillväxande antalet af lärjungar vid
elementarläroverken. Att detta, som år 1864 utgjorde 11,589, men sist¬
lidet år växt till 13,975 eller med omkring 20 procent, ej kan, ens till
större delen, bestå af blifvande akademiska medborgare och embetsaspi-
ranter, är redan vid första anblicken klart. Ännu tydligare framträder
dock detta, om man betraktar förhållandena närmare och ger akt på an¬
talet af dem, som på olika stadier afgå ifrån läroverket. Af tab. I inhem-
tas sålunda, att, under åren 1864—1869, de lärjungar, som från lärover¬
ket afgått,
före Yl klassen före afgångsexamen
i medeltal utgjort
på klassiska linien..................... 58,5 proc..................... 82 proc.
» reallinien ............................. 83 » .................... 94,5 »
» begge linierna ..................... 68 » .................... 86*5 »
af hela det antal, som i tredje klassen inträdt på de respektiva linierna.
Mer än 1 af dem, som inträda på de båda linierna, afgå således före
sjette klassen och nära före lärotidens slut. Särdeles i ögonen fallande
är den starka afgången från reallinien, der till slut endast 51 procent åter¬
stå af dem, som inträdt på denna linie. På klassiska linien synes visser¬
ligen förhållandet ställa sig annorlunda, om man endast jemför de afgåen-
des antal med dem, som på denna linie inträdt; men om man gifver akt
derpå, att latinlinien upptager ej mindre än 73 procent, reallinien deremot
blott 27 proc. af samtlige studerande från tredje klassen, så inses lätt, att
i sjelfva verket ett vida större antal lärjungar, före lärotidens slut, afgår
från den klassiska än från den reala linien.
Det kan ej bestridas, att dessa siffror oförtydbart ådagalägga, att
elementarläroverket faktiskt icke är, såsom mången möjligen torde före¬
ställa sig, nästan uteslutande eller åtminstone i öfvervägande grad, en för¬
skola för danande af akademiska medborgare eller blifvande embetsmål!,
utan att det numera fått till en väsendtlig uppgift att meddela en för öD
rige medborgare i yrkeslifvets skilda grenar lämpad, högre allmänbildning,
sådan vår tid mer och mer fordrar den. Om det vidare ej lärer nekas,
att det behof af en till allt vidare och vidare kretsar spridd allmänbild¬
ning, som af flera samverkande orsaker framkallats, och som särskildt,
genom de nyare reformerna i vårt samhällsskick, vunnit ökad styrka, bör
af samhället i största möjliga mån tillgodoses; och om det dessutom ej
torde kunna ifrågasättas att för detta ändamål inrätta nya, särskilda bild¬
ningsanstalter, så ser Utskottet häri en afgörande grund att instämma i
motionärens yrkande om en sådan förändring af elementarläroverkens or¬
11
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
ganisation, hvarigenom de kunna sättas i stånd att på ett mera tillfreds¬
ställande sätt fylla den nya uppgift, som en i alla afseenden glädjande
utveckling af samhällsförhållandena dem förelagt, utan att derför deras
förmåga att behörigt verka för sitt mera särskilda ändamål, såsom försko¬
lor för universitetet och embetsmannabildningen, lider något afbräck.
För att uppnå detta syftemål anser Utskottet, i likhet med motio¬
nären, undervisningen i elementarläroverkets lägre afdelning .böra så ordnas,
att den hufvudsakligen afser den högre allmänbildningen, hvilket åter för¬
utsätter den inskränkning af språkstudierna, som i det föregående är när¬
mare angifven. De lärjungar, som efter några år nödgas afbryta skol¬
gången, skola sålunda kunna förvärfva ...ett, visserligen inom ett mindre
omfattande område begränsadt, men deremot mera helt och sammanhän¬
gande kunskapsmått, som tillika för det praktiska lifvets behof blifver
mera användbart. Tidpunkten för denna afslutning efter femte klassen
skulle också, särdeles lämpligt, i allmänhet sammanfalla med konfirmations-
åldern, då just öfvergången från skolan till en praktisk verksamhet vanli¬
gen inträffar för dem, som ej söka elementarläroverket för att förberedas
till universitetet eller högre fackskolor. Då på detta sätt undervisningen
i elementarläroverkets fem första klasser blefve för samtlige lärjungarne i
det närmaste gemensam, kan Utskottet följaktligen med motionären med
allt skäl förorda, att den afdelning af läroverket, som omfattar dessa klas¬
ser, ordnas såsom ett helt för sig, med sä vidt möjligt af slutade kurser.
Dertill anser sig Utskottet böra ytterligare foga det förslag, att un¬
dervisningen i denna afdelning afslutas med en särskild afgangspröfning.
Utskottet hyser nemligen den åsigt, att en sådan examen och ett derpå
grundadt vitsord om de insigter och den andliga mogenhet, som i förhål¬
lande till vår tids fordringar aktas nödiga för en hvar, hvilken träder ut
ur skolan med en social ställning i sigte, som något höjer sig öfver mäng¬
dens, skulle vara i hög grad egnade att bibringa såväl lärjungarne som
deras målsmän en högre uppfattning af denna allmänbildningsskola och
sporra de förre att söka genomgå och med heder afsluta hela den så be¬
gränsade lärokursen. Samma förfogande skulle säkerligen äfven deruti
visa sitt gagn, att det vid en lämplig tidpunkt framkallade ett allvarligt
öfvervägande, å såväl målsmäns som lärjungars sida, af frågan om de sed-
nares framtida verksamhet, hvarigenom mången, som saknar anlag eller
böjelse för mera vidtgående studier, skulle föranledas att i rätt tid af¬
sluta sin skolgång och derigenom blifva i bättre tillfälle att utbilda sig
till en i yrkeslifvet nyttigt verksam samhällsmedlem.
Att elementarläroverkets mera speciela ändamål, att utgöra förskola
för universitetet, alls icke skulle motverkas genom denna undervisningens
12 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
anordning i de lägre klasserna och vissa läroämnens framflyttning till gym-
nasialafdelningen, tror sig Utskottet i det föregående hafva visat. Och
undei denna förutsättning kan Utskottet så mycket mera lägga vigt på
den stora betydelsen, i politiskt och socialt hänseende, af ett undervis¬
ningssystem, som erbjuder en för alla samhällsklasser, så långt undervis¬
ningens eget kraf det medgifver, gemensam högre skolbildning. Gemensam
uppfostran och undervisning under de yngre åren måste nemligen mellan
yrkesmannen, vetenskapsidkare!! och embetsmannen medföra flera andlioa
beröringspunkter samt _ en gemensamhet i åskådnings- och tänkesätt, som
utom skolan otvifvelaktigt skola kraftigt medverka att fylla klyftan och för¬
medla öfvergången mellan samhällets skilda klasser, mellan olika sträfvan-
den och intressen i både det enskilda och offentliga lifvet.
Slutligen . har Utskottet i den öfverraskande starka afgången från
reallinien, hvarigenom hon nära nog upplöses före slutet, funnit en giltig
anledning att undersöka, huruvida reallinien rätteligen bör bibehålla sin
nuvarande utsträckning. Då, såsom tab. I utvisar, lärjungeantalet i sjunde
klassens öfre afdelning å denna linie sistlidet år uppgick till blott 47 och
i. närmaste afdelning till endast 79, synes detta ådagalägga, att den med
sin nuvarande utsträckning ej är efter det verkliga behofvet afpassad.
Också är det naturligt, då denna linie för sina lärjungar öppnar utsigt till
endast ett mindre antal underordnade, offentliga befattningar, att endast få
skola finna skäl att, för vinnande af en så begränsad kompetens, genomgå
hela reallinien, de öfriga lemna henne vanligen redan före gymnasialafclel-
mngens början, eller sednast efter att hafva genomgått sjette klassen, då de
kunna vinna inträde vid krigsskolan. Under sådana förhållanden anser
Utskottet denna linie höra förkortas med två eller minst ett år, helst som
de lärjungar, hvilka sju år begagna undervisningen på denna linie, väl torde
utan någon olägenhet kunna tillerkännas samma kompetens till underord¬
nade befattningar, som nu är beroende af en nioårig kurs. Liniernas hit-
tills varande förbindelse har emellertid utgjort ett hinder för realliniens
afkortning, men detta undanrödjes, om på.gymnasialafdelningen, såsom Ut¬
skottet förut til styrkt, linierna åtskiljas- Utskottet anser sig derföre böra
förorda, att realliniens lärokurs på gy mnasialafdelning en inskränkes till tvä
eller högst tre ettariga klasser.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet, i hufvud¬
saklig öfverensstämmelse med motionären, föreslå,
A) att undervisningen vid rikets elementarläroverk mätte ordnas i en¬
lighet med följande grundsatser:
1:° att studiet af främmande språk i elementarläroverkets fem första
klasser inskränkes derhän, att blott tvänne sädana ide-ni läsas,
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28. 13
nemligen från första klassen ett lefvande språk, som bör vara
obligatoriskt för alla, och från tredje klassen derjemte latin
på den klassiska och ett nytt lefvande språk på den reala li¬
men; samt att studiet af öfriga främmande språk uppskjutes
till gymnasialaf delningen.
2:o Att i sammanhang härmed lärokurserna, såväl i sin helhet som
för hvarje klass, bestämmas i passande förhållande till den
tid, hvarje läroämne får åt sig anslagen.
3:o Att, sedan undervisningen i elementarläroverkets fem första klas¬
ser sålunda kan blifva för begge linierna gemensam i alla
ämnen, utom i ett främmande språk, densamma så ordnas,
att hela lärokursen för dessa klasser kommer att utgöra ett, så
vidt möjligt, afslutadt helt.
4:o Att efter slutad lärokurs i femte klassen särskild afgångspröf-
ning med lärjungarne anställes, och att det dervid afgifna be¬
tyget berättigar lärjunge, som blifvit godkänd i alla ämnen, till
inträde på vederbörande bildning slinies gymnasialaf delning.
5:o Att de begge bildning slinier na på gymnasialaf delning en, eller
från och med. sjette klassen, i den mån förhållandena medgifva,
helt och hållet åtskiljas och förläggas till olika läroverk.
6:o Att, i sammanhang härmed, lärokursen för reala linien på gym¬
nasialafdelning en inskränkes till tvänne eller högst tvenne ett-
ånga klasser.
samt, i fall Riksdagen godkänner hvad sålunda blifvit föreslaget,
B) att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes vidtaga nödiga åtgärder för undervisningens ordnande vid
rikets elementarläroverk i öfverensstämmelse med förenämnda all¬
männa grundsatser.
Stockholm den 16 April 1870.
På Utskottets vägnar:
A. Rundbäck.
14 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
Reservationer:
Af Herr G. v. Geijer: Af mest framstående vigt har, under öfver-
läggningarne, synts mig vara fragan om skoltidens nedsättande från 9-årig
till 8- eller 7-årig kurs. Utskottet har endast velat föreslå denna åtgärds
vidtagande för reala linien Jag har härutinnan ej delat majoritetens me¬
ning, utan föreställer mig att, utan nämndvärd rubbning af nuvarande gi un¬
der, kursen för klassiska linien likaledes kunde och borde afslutas åt¬
minstone ett år tidigare än nu. Men än vidare har jag ej, i likhet med
hvad Utskottet förmenat, kunnat anse att denna åsyftade minskning i tiden
för skolgången skulle tillvägabringas endast genom borttagande af skolans
öfverstå årsklass och kunskapsfordringarnes nedsättande i förhållande här¬
till — utan har jag dervid hyst den förmening att, då skoltiden nedsättes
från 9 till 8 år, skulle i sammanhang dermed den vid svenska elemen¬
tarläroverken antagligen allt för långa ferietiden nedsättas från 16 till
10 veckor, och undervisningstiden sålunda ökas från 36 till 42 veckor om
året, hvarigenom en 8-årig skolgång komme att gifva ynglingen något mera
verklig undervisning än hvad som meddelas under skolans nuvarande
9 läsår.
Härigenom skulle ej fordringarne behöfva nedsättas så mycket som
egentligen motsvarar ett års afkortning i skoltid.
På dessa anförda grunder får jag reservera mig mot Utskottets be¬
tänkande i 6:te punkten, och föreslå att följande lydelse må åt densamma
gifvas:
»att i sammanhang härmed lärokurserna å gymnasialafdelningarne
må inskränkas till högst 3:ne ettåriga klasser, och att i förening
härmed elementarläroverkens årliga jul- och sommarferier må
nedsättas från 16 till högst 10 veckor; samt, i fall Riksdagen god¬
känner hvad som blifvit föreslaget,
b) att Riksdagen må hos Kongl Maj:t i underdånighet anhålla,
det undervisningen vid elementarläroverken i riket måtte ordnas
i öfverensstämmelse med förenämnda allmänna grundsatser»;
af Herr H. A. Witt: »Då Utskottet föreslagit, att de begge skilda
bildningslinierna uti de fem nedersta klasserna skola förenas till en enda,
med det undantag, att valfrihet emellan latinet och ett modernt språk inträder
med tredje klassen, hade det, enligt min tanke, varit förmånligare både för
undervisningens enhet och språkstudiernas grundlighet, om latinet, i stället
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28. 15
för tyskan, bildat den gemensamma grundvalen för dessa och studiet af
detsamma inom denna lägre afdelning af läroverket intagit det omfång,
som kan anses erforderligt för en klar uppfattning af de allmänna gram-
matikaliska begreppen och en säkrare och snabbare fortgång i studiet af
så väl modersmålet, som främmande språk. En sådan åsigt synes äfven
hafva föresväfvat motionären, då han pag. 50 af sin broschyr om elemen¬
tarläroverkens nuvarande organisation yttrar: »Dessutom är det en känd
sak att latinet mer än något annat främmande språk behöfver att stude¬
ras i god tid, om det skall blifva grundligare lärdt, och att en tidig under¬
byggnad deri är ett ypperligt hjelpmedel jör en snabbare fortkomst i andra
språk»• Då emellertid ett sådant förslag i närvarande stund icke skulle
hafva synnerlig utsigt till ett allmännare bifall, har jag endast ansett mig
böra uttala min oförgripliga mening i denna fråga.
Skulle Utskottets förslag vinna bifall, så torde en så väsendtlig om¬
arbetning af skolstadgan komma att ega rum, att det synes mig vara skäl att
i sammanhang dermed ytterligare vidtaga vissa förändringar, hvilka, enligt
min öfvertygelse, skulle kraftigt bidraga att förekomma den så mycket öfver-
klagade öfveransträngningen vid läroverken. Jag räknar hit: inskränkning
af feriernas längd i sammanhang med minskning af den dagliga arbetstiden
samt ämnenas fördelning i de lägre klasserna på ett färre antal lärare, och
får i öfverensstämmelse härmed föreslå:
att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla:
l:o att Kongl. Maj:t täcktes tillse, huruvida icke läseterminerna, utan
någon inskränkning i den för lärare och lärjungar nödiga som-
marhvilan, skulle kunna förlängas i den mån, som är erforderlig
för att i den för hvarje vecka föreskrifna undervisningstiden äfven
kunna inrymma de så kallade öfningstimmarne; samt
2:o att fördelningen af läroämnena i skolans 4 nedersta klasser på
olika lärare än ytterligare inskränkes.»
16
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
Tal»
A n t a
|
Vid rikets samtliga
elementarläroverk och
pedagogier.
|
|
|
i be
|
qge
|
i n i e r n a.
|
|
|
Summa.
|
Klassiska
linie».
|
Reala
linien.
|
m kl.
|
IV kl.
|
V‘kl.
|
V2kl.
|
VI'kl.
|
VPkl.
|
VI!'k!.
|
VII2kl.
|
År 1864 .........
|
11,589
|
4,529
|
1,971
|
2,117
|
—
|
—
|
—
|
547
|
_
|
_
|
: 9
|
| » 1865 .........
|
12,441
|
5,152
|
2,154
|
2,313
|
—
|
—
|
—.
|
635
|
_
|
_
|
248
|
» 1866 .........
|
12,814
|
5,592
|
2,221
|
2,371
|
—
|
—
|
—
|
653
|
—
|
_
|
302
|
» 1867 ........
|
48,102
|
6,184
|
2,130
|
2,371
|
—
|
—
|
—
|
737
|
—
|
_
|
339
|
» 1868 .........
|
13,556
|
6,499
|
2,151
|
2,225
|
—
|
—
|
—
|
907
|
—
|
_
|
413
|
» 1869 .........
|
13,975
|
6,899
|
2,218
|
2,232
|
1,688
|
1,382
|
1,181
|
867
|
779
|
530
|
4 5 81
|
Med huru många procent lärjnngeantalet vid
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A begge
|
1 i n i
|
e r n a
|
|
|
|
uti
|
IV
|
V1
|
v2
|
VI’
|
VP
|
VII1
|
VII2
|
År 1864 . .
|
—
|
—
|
__
|
—
|
74 %
|
___
|
_
|
95 %
|
» 1865 ........
|
—
|
—
|
_
|
—
|
73 >.
|
—
|
—
|
90 »
|
|» 1866 ........
|
—
|
—
|
|
—
|
72 »
|
—
|
_
|
87 »
|
» 1867 ........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
69 »
|
—
|
—
|
86 »
|
» 1868 ........
|
—
|
—
|
—
|
—-
|
60 »
|
—
|
—
|
81 »
|
»1869 .......
|
—
|
24 %
|
38 %
|
47 %
|
61 »
|
65 %
|
76 %
|
80 »
|
I medeltal under alla 6 åren......
‘ 1
|
—
|
—
|
~ 1
|
—
|
68 »
|
—
|
—
|
86,5»
|
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
17
I.
L ä r j u n g a r,
|
A
|
kla
|
s s i s A
|
a 1 i
|
ni e n.
|
|
|
|
0
A reala
|
linie n.
|
|
|
III
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
IV
|
V»
|
V2
|
VI1
|
VP
|
VII'
|
VII2
|
m
|
IV
|
V1
|
V2
|
VP
|
VP
|
VII1
|
VIP
|
1,349
|
—
|
—
|
—
|
404
|
—
|
—
|
83
|
768
|
—
|
—
|
—
|
143
|
|
_
|
16
|
1,352
|
—
|
—
|
—
|
475
|
—
|
—
|
210
|
961
|
—
|
—
|
—
|
160
|
—
|
—
|
38
|
1,393
|
—
|
—
|
—
|
527
|
—
|
—
|
242
|
978
|
_
|
—
|
—
|
126
|
—
|
__
|
60
|
1,440
|
—
|
—
|
—
|
582
|
1
|
—
|
271
|
931
|
|
—
|
—
|
155
|
|
_
|
68
|
1,430
|
—
|
—
|
—
|
757
|
|
—
|
346
|
795
|
|
—
|
—
|
150
|
—
|
_
|
67
|
1,399
|
1,203
|
1,073
|
962
|
745
|
657
|
451
|
411
|
833
|
485
|
309
|
219
|
122
|
122
|
79
|
47
|
iniernas början (i tredje klassen) sjunkit.
A kla s s i ska linie n.
uti
|
IV
|
v1
|
V2 VP
|
VP
|
VII'
|
VII2
|
—
|
—
|
—
|
— 0 %! —
|
-
|
94 %
|
—
|
—
|
_
|
- 5 »
|
|
—
|
84 »
|
—
|
—
|
|
— 62 »
|
—
|
—
|
83 »
|
—
|
—
|
-•
|
— 0 »
|
—
|
—
|
81»
|
—
|
—
|
—
|
— 47 »
|
—
|
—
|
77 »
|
—
|
14 %
|
23 %
|
30 % 7 »
|
53 %
|
67 o/o
|
71 »
|
—
|
—
|
—
|
— 58,5»
|
|
—
|
82 »
|
|
A
|
reala 1 i n i e n.
|
|
|
IV
|
V*
|
V2
|
VP
|
VP
|
VII1
|
VII2
|
—
|
—
|
—
|
81 %
|
—
|
-
|
98 »/o
|
—
|
—
|
—
|
83 »
|
—
|
—
|
96 »
|
—
|
—
|
—
|
87 »
|
—
|
|
94 »
|
|
—
|
—
|
83 »
|
—
|
—
|
93 »
|
|
—
|
—
|
81 »
|
—
|
—
|
92 »
|
41 %
|
63 %
|
74 %
|
OO
Or
|
85 %
|
91 %
|
94 »
|
—
|
—
|
—
|
83 »
|
_
|
—
|
94,5 »
|
Bih. till liiksd. Vrot. 1870. 8 Sami. 2 Afä. 2 Vand. 12 Haft.
3
18
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o J) Utlåtande N:o 28.
Tab.
|
A
|
ii t a
|
l.
|
|
Antal
lär¬
jungar.
|
Kostnad
|
Antal
realister
|
Antal
timmar
|
Kost¬
naden
|
År 1869.
|
Rektor
och
|
Adjuuk-
ter.
|
Extra
lärare.
|
Ordinarie
aflöningsstat.
|
för hvar
lärjunges
under-
|
särskilda
under¬
visning
|
särskilda
under¬
visning
|
|
Lektorer.
|
|
|
|
|
|
på gymuasialafdelningen.
|
fullständiga ele¬
mentarläroverk.
Upsala ....
Gefle.....
|
8
|
16
|
3
|
53,700
|
510
|
106
|
18
|
9
|
9
|
8
|
9
|
1
|
48,075,88
|
309
|
156
|
14
|
39
|
418
|
Hudiksvall . . ,
|
5
|
7
|
—
|
28,050
|
141
|
199
|
2
|
17
|
1,27 5
|
Linköping
|
8
|
14
|
4
|
50,388,40
|
484
|
104
|
8
|
64
|
1,200
|
Norrköping . . .
|
6
|
10
|
3
|
29,800
|
330
|
90
|
13
|
58
|
669
|
Skara.....
|
8
|
15
|
2
|
49,237,28
|
474
|
104
|
18
|
9
|
9
|
Wenersborg . . .
|
6
|
10
|
'-
|
31,300
|
271
|
116
|
17
|
41
|
362
|
Strengnäs . . .
|
8
|
7
|
—
|
44,040,98
|
150
|
293
|
7
|
27
|
579
|
Örebro ....
|
8
|
16
|
3
|
50,550
|
569
|
88
|
29
|
108
|
560
|
Nyköping ....
|
6
|
8
|
—
|
26,800
|
166
|
162
|
8
|
32
|
600
|
Westerås ....
|
8
|
10
|
2
|
48,800
|
328
|
1 49
|
9
|
59
|
|
Falun.....
|
6
|
11
|
1
|
38,800
|
474
|
82
|
4
|
33
|
1,237
|
Wexiö.....
|
8
|
12
|
3
|
45,307
|
442
|
103
|
10
|
11
|
165
|
Jönköping . . .
|
6
|
13
|
6
|
35,553
|
502
|
71
|
13
|
48
|
555
|
Lund.....
|
8
|
15
|
6
|
52,300
|
520
|
100
|
10
|
34
|
510
|
: Malmö.....
|
6
|
14
|
3
|
39,758
|
415
|
96
|
14
|
46
|
493
|
i Carlskrona . . .
|
6
|
10
|
2
|
33,800
|
279
|
121
|
22
|
45
|
307
|
Christianstad
|
6
|
10
|
4
|
32,300
|
333
|
97
|
9
|
47
|
|
Helsingborg . .
|
5
|
7
|
2
|
25,400
|
179
|
143
|
9
|
36
|
600
|
! Göteborg ....
|
8
|
15
|
2
|
53,950
|
5 ! 8
|
104
|
27
|
9
|
9
|
! Halmstad . . .
|
5
|
7
|
4
|
24,800
|
220
|
1 13
|
7
|
42
|
900
|
! Calmar ....
|
8
|
14
|
1
|
49,748,45
|
448
|
111
|
4
|
20
|
750
|
J Carlstad ....
|
8
|
9
|
1
|
51,039,90
|
330
|
155
|
12
|
55
|
687
|
j Hernösand . . .
|
7
|
n
i
|
2
|
39,237,92
|
190
|
207
|
7
|
35
|
750
|
Östersund
|
6
|
8
|
_
|
31,200
|
170
|
184
|
3
|
9
|
9
|
Umeå.....
|
6
|
8
|
1
|
34,550
|
229
|
151
|
6
|
38
|
950
|
Wisby.....
|
5
|
10
|
1
|
43,491,70
|
234
|
190
|
13
|
39
|
450
|
Sthlms Gymnasium
|
8
|
—
|
4
|
24,950
|
161
|
155
|
32
|
80
|
375
|
Nya elementarskolan
|
8
|
11
|
1
|
43,150
|
300
|
144
|
?
|
9
|
9
|
Westervik , . .
|
3
|
7
|
1
|
20,600
|
148
|
139
|
22
|
68
|
464
|
Luleå.....
|
3
|
7
|
—
|
15,900
|
74
|
215
|
3
|
38
|
1,900
|
Summa
|
205
|
317
|
63
|
1,196,57 8,51
|
9,898
|
|
|
|
|
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
19
II.
i
|
A n
|
. a 1.
|
|
C
|
§ g-
n-
cn os
|
|
53
ro
TT
O
|
|
>
|
»
1
|
|
w
|
a
|
Ordinarie
|
|
C
|
|
O
|
Ordinarie
|
|
ÖS
Cl. Oj
|
Femklassiga
|
gl
|
OJ
|
aflöuingssta.t.
|
ps:
c"
|
ro
|
Trcklassiga
|
«
|
aflöningsstnt.
|
|
=
7q 2‘
|
elementar-
|
ro' *1
7Q
|
»t
|
|
B
aq
fö
|
—. <
’n as
|
elementar-
|
O
|
|
cn
as
|
<
|
läroverk.
|
<-i O
P“
|
fö
ro
|
|
p
|
|
läroverk.
|
m
ro
|
|
|
|
Norrtelje. . . .
|
6
|
__
|
10,350
|
74
|
140
|
Söderhamn. . .
|
3
|
5,050
|
51
|
99
|
Enköping . . .
|
6
|
—
|
9,350
|
68
|
138
|
Söderköping . .
|
3
|
6,058,99
|
60
|
101
|
! Eksjö.....
|
G
|
1
|
12,350
|
105
|
118
|
Wadstena . . .
|
3
|
8,050
|
52
|
155
|
| Mariestad . . .
|
6
|
|
10,850
|
89
|
122
|
Wimmerby . .
|
3
|
8,057,30
|
27
|
298
|
Borås .....
|
6
|
I
|
13,350
11,850
|
88
|
152
|
Alingsås . . . .
Sköfde.....
|
3
|
9,050
|
53
|
171
|
Lidköping . . .
|
6
|
I
|
91
|
130
|
3
|
5,050
|
81
|
62
|
Eskilstuna . . .
|
6
|
1
|
11,153,33
|
105
|
106
|
Askersund . . .
|
3
|
5,550
|
44
|
126
|
|
6
|
|
8,850
13,850
|
95
|
93
|
Sala......
|
3
|
8,050
|
43
|
187
|
Ystad.....
|
6
|
|
131
|
106
|
Göteborg....
Warberg . . . .
|
3
|
5,050
|
53
|
95
|
Carlshamn . . .
|
6
|
_
|
11,350
|
98
|
116
|
3
|
8,050
|
46
|
175
|
Landskrona . .
|
6
|
1
|
10,357,42
|
88
|
118
|
Oscarshamn . .
|
3
|
6,050
|
57
|
106
|
Uddevalla . . .
|
6
|
1
1
|
9.850
|
1 18
|
83
|
A mål......
|
3
|
7,550
|
63
|
120
|
Göteborg ....
|
6
|
9,350
|
126
|
74
|
Filipstad . . . .
|
3
|
6,050
|
42
|
144
|
Christinehamn .
|
6
|
1
|
9,350
|
69
|
134
|
Arvika.....
|
3
|
5,550
|
54
|
103
|
Sundsvall . . .
|
6
|
1
|
11,850
|
140
|
85
|
Haparanda. . .
|
4
|
9,550
|
43
|
222
|
Piteå......
|
4
|
|
11,075
|
65
|
186
|
Skellefteå . . .
|
3
|
5,050
|
32
|
158
|
|
|
|
Clara ......
|
8
|
1
|
13,500
|
245
|
55
|
Summa
|
49
|
107,816,29:
|
801
|
|
Maria .....
|
|
8
|
2
|
17,475
|
232
|
75
|
|
|
|
7
|
1
|
14,475
15,998,45
|
236
|
61
|
|
|
|
|
|
Katarina ....
|
8
|
4
|
332
|
48
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa
|
125
|
17
|
236,584,20
|
2,595
|
|
|
|
|
|
|
20
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
Tab.
Vårtermi-
Åntal lärjungar
Fullständiga elemeu-
|
I.
|
II.
|
III.
|
IV.
|
1.
kl.
|
4
|
|
|
tarläroverk.
|
|
|
kl.
|
r.
|
kl.
|
r'
|
r.
|
Z
kl.
|
r.
|
Upsala.......
|
52
|
60
|
57
|
6
|
52
|
3
|
56
|
3
|
51
|
7
|
Gefle........
|
19
|
48
|
38
|
14
|
28
|
16
|
26
|
6
|
30
|
7
|
Hudiksvall......
|
23
|
22
|
14
|
6
|
16
|
2
|
13
|
2
|
13
|
3
|
Linköping......
|
28
|
45
|
46
|
10
|
56
|
2
|
69
|
5
|
46
|
5
|
Norrköping......
|
33
|
73
|
23
|
20
|
32
|
15
|
30
|
ii
|
21
|
5
|
Skara.......
|
19
|
48
|
36
|
7
|
46
|
5
|
65
|
4
|
43
|
8
|
Wenersborg.....
|
21
|
38
|
30
|
13
|
32
|
15
|
14
|
8
|
20
|
7
|
Strengnäs......
|
11
|
21
|
15
|
5
|
14
|
6
|
14
|
5
|
22
|
0
|
Örebro.......
|
48
|
66
|
48
|
33
|
42
|
33
|
48
|
21
|
53
|
7
|
Nyköping......
|
17
|
25
|
24
|
5
|
14
|
7
|
14
|
6
|
10
|
1
|
Westerås......
|
14
|
42
|
37
|
4
|
54
|
5
|
36
|
2
|
39
|
5
|
Falun.......
|
32
|
44
|
26
|
17
|
35
|
5
|
28
|
10
|
20
|
2
|
Wexiö........
|
28
|
56
|
66
|
3
|
41
|
2
|
64
|
5
|
50
|
4
|
Jönköping......
|
19
|
60
|
88
|
9
|
82
|
21
|
48
|
6
|
48
|
12
|
Lund.......
|
34
|
50
|
53
|
11
|
55
|
13
|
60
|
11
|
66
|
10
|
Malmö.......
|
41
|
58
|
49
|
30
|
38
|
18
|
48
|
11
|
28
|
8
|
Carlskrona......
|
21
|
52
|
24
|
22
|
22
|
25
|
10
|
12
|
18
|
11
|
Christianstad.....
|
17
|
61
|
42
|
11
|
41
|
6
|
32
|
12
|
20
|
0
|
Helsingborg.....
|
13
|
9
|
15
|
11
|
10
|
15
|
15
|
19
|
16
|
8
|
Göteborg ......
|
42
|
69
|
36
|
34
|
45
|
24
|
39
|
27
|
48
|
18
|
Halmstad......
|
34
|
35
|
25
|
12
|
32
|
5
|
24
|
4
|
19
|
1
|
Calmar .......
|
56
|
35
|
46
|
9
|
72
|
9
|
45
|
6
|
38
|
7
|
Carlstad.......
|
23
|
36
|
38
|
9
|
27
|
17
|
38
|
12
|
34
|
5
|
Hernösand......
|
17
|
27
|
18
|
2
|
24
|
0
|
13
|
4
|
22
|
1
|
Östersund......
|
28
|
19
|
35
|
10
|
23
|
8
|
10
|
1
|
10
|
1
|
Umeå.......
|
20
|
33
|
20
|
5
|
18
|
1
|
24
|
4
|
15
|
4
|
Wisby.......
|
34
|
49
|
26
|
25
|
18
|
10
|
16
|
1
|
4
|
8
|
Gymnasium.....
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
Summa
Pa realliiiicn fullst.
|
744
|
1,181
|
976
|
343
|
969
|
288
|
899
|
217
|
804
|
154
|
Westervik......
|
12
|
29
|
10
|
20
|
15
|
8
|
10
|
8
|
4
|
10
|
Luleå.......
|
6
|
12
|
17
|
4 i
|
9
|
0
|
8
|
0
|
6
|
4
|
Summa
|
18
|
*i|
|
27
|
21
|
24
|
8
|
18
|
8
|
10
|
14
|
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
21
III.
nen 1869.
vid rikets
kl.
|
V
1.
r.
|
[.
•>
| kl,'
|
r.
|
I
kl.
|
VII.
I
r. | kl.
|
I r*
|
1
Summa
i & ii.
|
i S:a på
kl. 1.
|
S:a på
r. 1.
|
Summa
Stim luarum.
|
39
|
5
|
37
|
3
|
40
|
<
|
2S
|
'1
|
112
|
36'
|
37
|
5 40
|
19
|
6
|
11
|
5
|
20
|
a
|
13
|
(
|
67
|
185
|
57
|
309
|
12
|
I
|
8
|
4
|
3
|
0
|
2
|
t
|
45
|
8
|
15
|
14 1
|
72
|
2
|
45
|
3
|
21
|
2
|
26
|
1
|
73
|
384
|
30
|
484
|
16
|
4
|
19
|
4
|
42
|
2
|
7
|
3
|
106
|
160
|
64
|
330
|
50
|
4
|
60
|
9
|
37
|
2
|
28
|
3
|
67
|
365
|
42
|
474
|
22
|
5
|
4 6
|
5
|
8
|
3
|
10
|
4
|
59
|
152
|
60
|
271
|
'12
|
0
|
10
|
3
|
2
|
3
|
6
|
1
|
32
|
95
|
23
|
150
|
45
|
8
|
36
|
8
|
42
|
9
|
4 8
|
4
|
1 14
|
332
|
4 23
|
569
|
12
|
2
|
10
|
1
|
5
|
2
|
8
|
3
|
42
|
97
|
27
|
166
|
21
|
I
|
17
|
5
|
24
|
2
|
19
|
1
|
56
|
247
|
25
|
328
|
14
|
0
|
9
|
2
|
13
|
0
|
15
|
2
|
76
|
4 60
|
38
|
474
|
4
|
3
|
32
|
7
|
20
|
0
|
20
|
0
|
84
|
334
|
24
|
442
|
31
|
7
|
29
|
3
|
4 9
|
2
|
17
|
1
|
79
|
362
|
61
|
502 !
|
38
|
2
|
56
|
8
|
32
|
0
|
21
|
0
|
84
|
384
|
55
|
520
|
20
|
5
|
4 9
|
3
|
15
|
4
|
18
|
2
|
99
|
235
|
81
|
415
|
17
|
12
|
13
|
7
|
5
|
3
|
5
|
0
|
73
|
114
|
92
|
279
|
32
|
5
|
17
|
2
|
45
|
1
|
18
|
1
|
78
|
217
|
38
|
333
|
'15
|
1
|
5
|
1
|
9
|
5
|
10
|
2
|
22
|
95
|
62
|
4 79
|
44
|
14
|
32
|
3
|
18
|
4
|
16
|
6
|
1 11
|
277
|
130
|
518
|
7
|
1
|
9
|
2
|
4
|
3
|
2
|
4
|
69
|
122
|
29
|
220 |
|
46
|
I
|
31
|
2
|
14
|
0
|
30
|
1
|
91
|
322
|
35
|
448
|
26
|
2
|
25
|
8
|
13
|
2
|
15
|
0
|
59
|
2 i 6
|
55
|
330 !
|
'15
|
I
|
20
|
2
|
9
|
4
|
41
|
0
|
44
|
132
|
4 4
|
190
|
8
|
1
|
6
|
1
|
8
|
1
|
0
|
0
|
47
|
100
|
23
|
170
|
29,
|
3
|
26
|
2
|
11
|
1
|
13
|
0
|
53
|
156
|
20
|
229
|
12
|
5
|
9
|
4
|
4
|
3
|
5
|
1
|
83
|
94
|
57
|
234
|
29|
|
13
|
43
|
13
|
28
|
6
|
29
|
0
|
—
|
129
|
32
|
161
|
744
|
114
|
650
|
117
|
451
|
7 ej
|
441
|
38'
|
1,925
|
5,902
|
4,349
|
9,176
|
0
|
6
|
0
|
4
|
0
|
3
|
0
|
9
|
44
|
39
|
68
|
148
|
1
|
2
|
7
|
1
|
0
|
0
|
0
|
0
|
4 8
|
48
|
8
|
74
|
1
|
8
|
7
|
5
|
0 3
|
0
|
9
|
59
|
87 j
|
76
|
222
|
22
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
Till).
Yårtermi-
Femklassiga
läroverk.
|
1.
|
II.
|
11
kl.
|
1.
r.
|
IV.
I
I
kl. | r.
|
kl.
|
A
r.
|
2.
kl. | r.
|
S:a i
I. II.
|
S:a på
kl. 1.
|
S:a på
r. 1.
|
Summa
S:arum.
|
Norrtelje ......
|
22
|
20
|
7
|
3
|
7
|
5
|
5
|
4
|
0
|
1
|
42
|
19
|
13
|
74
|
Enköping......
|
«
|
10
|
14
|
2
|
10
|
1
|
10
|
0
|
8
|
0
|
23
|
42
|
3
|
68
|
Eksjö........
|
2 1
|
25
|
10
|
9
|
9
|
6
|
12
|
9
|
4
|
0
|
46
|
35
|
24
|
105
|
Mariestad.....
|
22
|
13
|
9
|
5
|
14
|
1
|
12
|
I
|
7
|
5
|
35
|
42
|
12
|
89
|
Borås . .......
|
26
|
16
|
11
|
8
|
7
|
3
|
5
|
4
|
6
|
2
|
42
|
29
|
17
|
88
|
Lidköping.....
|
29
|
20
|
3
|
14
|
4
|
8
|
4
|
4
|
4
|
1
|
49
|
15
|
27
|
91
|
Eskilstuna.....
|
48
|
27
|
3
|
12
|
2
|
3
|
4
|
0
|
3
|
3
|
75
|
12
|
18
|
105
|
Afboga.......
|
2 1
|
21
|
12
|
10
|
6
|
9
|
5
|
5
|
5
|
1
|
42
|
28
|
25
|
95
|
Ystad..... ...
|
32
|
26
|
10
|
17
|
15
|
8
|
7
|
5
|
8
|
3
|
58
|
40
|
33
|
131
|
Carlshamn.....
|
2 1
|
15
|
17
|
10
|
10
|
6
|
5
|
5
|
8
|
1
|
36
|
40
|
22
|
98
|
Landskrona ....
|
11
|
25
|
5
|
16
|
7
|
8
|
7
|
5
|
3
|
1
|
36
|
22
|
30
|
88
|
Uddevalla.....
|
28
|
35
|
16
|
12
|
4
|
8
|
8
|
2
|
5
|
0
|
63
|
33
|
22
|
118
|
Göteborg......
|
43
|
36
|
4
|
18
|
4
|
13
|
2
|
1
|
0
|
5
|
79
|
10
|
27
|
126
|
Christineharan . . .
|
10
|
18
|
12
|
4
|
7
|
8
|
5
|
1
|
4
|
0
|
28
|
28
|
13
|
69
|
Sundsvall......
|
39
|
31
|
12
|
15
|
9
|
12
|
7
|
0
|
13
|
2
|
70
|
41
|
29
|
140
|
Piteå........
|
13
|
26
|
6
|
6
|
3
|
2
|
1
|
1
|
6
|
i
|
39
|
16
|
10
|
65
|
Clara...... .
|
42
|
5 1
|
24
|
26
|
26
|
23
|
21
|
6
|
20
|
6
|
93
|
91
|
61
|
245
|
Maria........
|
41
|
54
|
17
|
39
|
16
|
21
|
14
|
10
|
19
|
1
|
95
|
66
|
71
|
232
|
Jakob .......
|
52
|
70
|
16
|
40
|
13
|
19
|
5
|
10
|
5
|
6
|
122
|
39
|
75
|
236
|
i Katarina......
|
49
|
87
|
28
|
46
|
37
|
25
|
17
|
11
|
20
|
12
|
136
|
102
|
94
|
332
|
Summa
|
583 626 236 312 210 189 156
|
84 148
|
51
|
1,209
|
750
|
636
|
2,595
|
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 28.
eu 1869.
Trcklassiga liiro-
■
|
I.
|
II.
|
III.
|
S:nm i
|
Summa
|
S>c(la«:o«:ier.
|
verk.
|
|
|
kl.
|
r-
|
I. 11.
|
Siaruin.
|
o o
|
Söderhamn.......
|
15
|
14
|
11
|
11
|
29
|
5 1
|
Öregrund.......
|
|
20
|
18
|
|
17
|
38
|
60
|
Hjo..........
|
|
|
|
Wadstena.......
|
15
|
13
|
9
|
15
|
28
|
52
|
F'alköping.......
|
Wi m in erby.......
|
4
|
8
|
15
|
0
|
12
|
27
|
Ulricehamn.....
|
Alingsås.......
|
i 8
|
15
|
4
|
16
|
33
|
53
|
|
Sköfde.........
|
2 1
|
27
|
17
|
16
|
48
|
81
|
Södertelje.......
|
Askersund . ......
|
21
|
15
|
0
|
8
|
36
|
44
|
|
Sala...........
|
15
|
12
|
8
|
8
|
27
|
43
|
Köping........
|
Göteborg........
|
26
|
12
|
0
|
15
|
38
|
53
|
Warberg........
|
7
|
17
|
8
|
14
|
24
|
46
|
Nora .........
|
Oscarshamn .....
|
25
|
14
|
12
|
6
|
39
|
57
|
Hedemora .....
|
Amål..........
|
17
|
24
|
19
|
3
|
4 1
|
63
|
|
Filipstad........
|
10
|
12
|
11
|
9
|
22
|
42
|
|
|
11
|
15
|
19
|
9
|
26
|
54 !
|
Säter . ........
|
Haparanda.......
|
13
|
12
|
12
|
6
|
25
|
43 |
|
|
Skellefteå........
|
7
|
11
|
10
|
4
|
18
|
32 |
|
|
Summa
|
245
|
239
|
160
|
157
|
484
|
801
|
Engelholm......
|
|
|
|
|
v^iuiui iMia.mil.....
|
Tvåklassiga läroverk.
|
I.
|
II.
|
bomma.
|
Kongelf.........
|
Wernamo............
|
21
|
23
|
44
|
Kongsbacka......
|
Sölvesborg. .........
|
13
|
11
|
24
|
Falkenberg.......
|
llonneby............
|
11
|
29
|
40
|
Laholm.........
|
Trelleborg............
Strömstad....... ...
|
18
15
|
20
17
|
38
32
|
Mönsterås.......
|
Marstrand....... . . . .
|
7
|
2 l
|
28
|
Borgholm........
|
Örnsköldsvik ... .......
|
11
|
12
|
23
|
Summa
|
Nicolai ............
|
16
|
8
|
24
|
Hedvig Eleonora..........
|
10
|
8
|
18
|
|
Adolf Fredrik . ........
|
14
|
8
|
22
|
|
Summa
|
136
|
157
|
293
|
|
Enklassigt läroverk.
|
|
|
|
|
Skeninge...........
|
18
|
—
|
—
|
|