Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 19.
1
A7: tf 19.
Ank. till Riksd. Kansli d. 26 Febr. 1870, kl. 8 e. m.
Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga Proposition,
angående anslag till fortsättande af Statens jernväqsbyqq-
nader, dels enskilda motionärers framställningar i fråga
om stambanornas spårvidd och anläggningssätt samt an¬
gående understöd eller räntegaranti för ifrågasatta jernvägs-
anläggningar.
(R. A.)
Då beloppet af de medel, som af Riksdagen varda anvisade till
utförande af jernvägsbyggnader, i väsendtlig grad inverkar på statsregle-
ringen, har Stats-Utskoltet ansett sig, under nuvarande förhållanden,
böra med all den skyndsamhet, som varit möjlig, till Riksdagen in¬
komma med sitt utlåtande rörande alla de till Utskottets förberedande
handläggning öfverlemnade frågor, hvilka i följd af gjorda framställ¬
ningar . om . anslag till jernvägsbyggnader samt om åstadkommande af
minskning i deras anläggningskostnad böra af innevarande Riksdag af-
göras.
Härvid förekommer i främsta rummet Kongl. Maj:ts under den 21
sistlidne? Januari till Riksdagen aflåtna nådiga Proposition, angående
anslag till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader, (införd under N:o
8 i lista Samlingen af Bihanget till Riksdagens protokoll). Uti denna
nådiga Proposition har Kongl. Majit föreslagit Riksdagen att bevilja:
dels för innevarande år till fortsättande af arbetena å nordvestra
stambanan .............R:dr 1,600,000: —
dels för år 1871 till fullbordande af samma
_ arbeten.........R:dr 1,160,000: —
till anskaffande af förökad materiel . . 250,000: —
Transport R:dr 1,410,000: 1,600,000: —
Bill. till Rikscl. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
Transport
R:dr 1,410,000: — 1,600,000:
samt till fortsättande af arbetena å de
öfriga två ofullbordade stamba¬
norna, nemligen den östra och den
norra, med hälften till hvardera
banan ..........
2,590,000:
4,000,000:
Angående Nordvestra Stambanan.
Enligt den beräkning, hvilken låg till grund för Kongl. Maj:ts
framställning till 1869 års Riksdag om beviljande af medel för fortsatt
byggande af nordvestra stambanan mellan Christinehamn och Arvika,
uppgick återstoden af den antagna kostnadssumman för banans full¬
bordande till 6,180,000 R:dr. Medelst eu i banans riktning vidtagen
förändring, åsyftande att genom ett sidospår vinna afsedd förbindelse
med Frykarnes vattendrag, har dock en besparing i anläggningskost¬
naden af 325,340 R:dr ansetts kunna vinnas, och af det derefter åter¬
stående beloppet beviljade Riksdagen, i enlighet med KongL Maj:ts Pro¬
position, 3,100,000 R:dr för arbetenas fortsättning under innevarande
år. Då ifrån ofvannämnde 6,180,000 R:dr afräknas så väl det belopp,
hvarmed anläggningskostnaden ansetts kunna minskas, som ock de för
innevarande år beviljade byggnadsmedlen, återstår alltså för fullbor¬
dandet af den ifrågavarande delen af nordvestra stambanan i rundt
tal en summa af 2,760,000 R:dr.
Enär emellertid af de för innevarande år till denna banas fort¬
sättning beviljade 3,100,000 R:dr, enligt Riksdagens medgifvande en million
Piksdaler redan under år 1869 blifvit å banbyggnaden använda utöfver
de för sistnämnde år ursprungligen anslagna 3,090,000 R:dr, hvadan för
innevarande år återstode 2,100,000 R:dr för nordvestra banan jemte
300,000 R:dr, som blifvit beviljade för det till sammanbindningsbanan
genom hufvudstaden hörande stationshus, men det icke för arbetets
jemna gång kunde vara gagneligt, att detsamma under innevarande år
minskades, har Kongl. Maj:t ansett önskligt att till arbetenas fortsättande
å nordvestra stambanan för år 1870 ytterligare anvisades det ofvan-
uppgifna beloppet af 1,600,000 R:dr samt att för sistnämnda stambanas
fullbordande för år 1871 beviljades återstoden af beräknade kostnaden
med 1,160,000 R:dr.
Härförutan har Herr C. F. Wcern uti en inom Första Kammaren
väckt och till Utskottet remitterad motion (N:o 28) föreslagit, att Riks-
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 19.
3
(lagen, för möjliggörande af nordvestra stambanans öppnande för allmän
trafik vid eller inom detta års slut, måtte medgifva, att Kongl. Maj:t
må af det anslag, som vid denna riksdag för år 1871 beviljas till nämnda
banas fullbordande, ega att redan under innevarande år lyfta, icke blott
det af Kongl. Maj:t begärda belopp, 1,600,000 R:dr, utan derutöfver
ytterligare 900,000 R:dr, till stöd för hvilken framställning motionären
åberopat den omständigheten att, då vid sistlidne riksdag, i ändamål
att skaffa nödlidande arbetsförtjenst, det medgafs att eu million Riksdaler
utaf det för år 1870 till fortsättning af arbetena å nordvestra stam¬
banan beviljade anslag finge förskottsvis lyftas under år 1869, så var
ett af motiven, hvarför arbetsförtjensten skulle lemnas just vid denna
bana, önskligheten deraf att banan blefve tidigare fullbordad. Att
så ock verkligen skulle komma att ske och en väsendtlig tidsvinst genom
arbetets påskyndande ernås, hade härigenom naturligen blifvit ett mål
för Byggnadsstyrelsen, som härutinnan blifvit af Kongl. Maj:t ytterligare
understödd, i det att äfven från handels- och sjöfartsfonden förskott
till arbetets pådrifvande lemnats. Arbetsplan hade derför blifvit uppgjord
och alla förberedande åtgärder vidtagna i det syfte, att nordvestra stamba¬
nan skulle kunna inom 1870 års slut öppnas för allmän trafik. För detta
ändamål hade hela behofvet af räler och rörlig materiel blifvit beställda
att tidigt detta år levereras och en arbetsstyrka af ungefär 2,000 man
bibehållits under vintern i och för nödiga bergsprängnings- och sten¬
arbeten. Men just för dessa anordningar, hvilka, om banan icke skulle
öppnas förr än under år 1871, varit till en del obehöfliga, måste så
störa penningesummor utbetalas, att, om icke större förskott å 1871
års anslag lemnades, än Kongl. Maj:t begärt, återstoden icke blefve till¬
räcklig till arbetets fortsatta bedrifvande med erforderlig styrka.
Motionären har vidare till stöd för sin framställning, dels upp¬
gjort åtskilliga sifferberäkningar, dels åberopat en utaf chefen för Bygg¬
nadsstyrelsen honom lemnad uppgift, enligt hvilken nordvestra stanbanan
skulle kunna under innevarande år öppnas, om, utöfver de af Kongl. Maj:t
begärda 1,600,000 R:dr, ytterligare 900,000 R:dr finge under innevarande år
lyftas; och har motionären slutligen erinrat, dels om fördelen deraf att
ett år tidigare ernå de politiska och kommersiela ändamål, för hvilka
denna stambana blifvit anlagd, dels att det äfven ur ekonomisk syn¬
punkt vore förmånligt, om arbetet bedrefves med oafbruten fart, enär
ett hälft års ränta å det under sednare delen af år 1870, i stället för
under förra delen af år 1871, behöfliga beloppet 900,000 R:dr blott
föga öfvei'stege den årliga utgiften till Norska Statsverket för bedrif¬
vande af bandelen Arvika—Norska gränsen och borde betydligt under¬
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
stiga trafikinkomsten af eu jernbana, som, oafsedt lokala tillflöden, komine
att utgöra föreningsbandet mellan ett jernvägsnät af nära 1 50 mil å den
Svenska och 20 mil å den Norska sidan.
Chefen för Statens jernvägsbyggnader har visserligen, uppå derom
af Utskottet framställd förfrågan, meddelat den upplysning, att, så vida
det af Herr Wiern föreslagna belopp blefve för ändamålet tillgängligt
samt icke händelser inträffade, hvilka nu icke kunde förutses, nordvestra
stambanan kan under innevarande år så fullbordas, att den före årets
utgång kan för allmän trafik upplåtas, samt att jernvägsarbetenas be¬
drifvande med hänsyn till stambanans fullbordande under detta år icke
erfordrade användandet af större arbetsstyrka, än den, som under för-
lidet år vid samma stambana sysselsattes och icke heller i annat af¬
seende, enligt bemälde chefs åsigt, skulle komma att medföra någon
olägenhet. Men detta oaktadt har dock Utskottet ansett i hög grad be¬
tänkligt att i denna del frångå hvad Kongl. Maj:t i den nådiga Propo¬
sitionen föreslagit. Redan år 1867 fastade dåvarande Stats-Utskott, uti
sitt angående anslag för fortsättande af Statens jernvägsbyggnader under
N:o 61 afgifna Memorial, Riksdagens uppmärksamhet på angelägenheten
deraf att, genom inskränkningar af behofven, återställa jemnvigt mellan
Statens inkomster och utgifter, hvarjemte Utskottet, i anledning af då
väckt förslag, att, till fortskyndande af arbetena å nordvestra stambanan,
det vid föregående riksdag för år 1867 dertill beviljade anslag måtte
ökas med 720,000 Riksdaler, erinrade om vigten deraf, att jernvägsar-
betena för hvarje år så ordnades, att, de inskränktes inom. det anslags-
belopp, som vid hvarje riksdag blifvit dertill anvisadt. Då denna åsigt
af Riksdagen gillades, samt då dertill kommer att, ehuru det af Jern-
vägsbyggnadsstyrelsen framlagda förslag till arbetenas fortsättande å
nordvestra stambanan, hvilket förslag låg till grund för Kongl. Maj:ts
till 1868 års Riksdag derom aflåtna nådiga Proposition, innefattade fyra
särskilda alternativer, af hvilka tvänne afsågo banans färdigbyggande under
år 1870 och tvänne dess fullbordande år 1871, Riksdagen likväl, i enlighet
med Kongl. Maj:ts då gjorda framställning, afslog förstnämnda tvänne
alternativer och endast beviljade medel till det belopp, som af Kongl.
Maj:t äskades med afseende å banans färdigblifvande under år 1871, har
Utskottet, vid det förhållande att Kongl. Maj:t nu icke ifrågasatt anvi¬
sandet af medel för banans fullbordande under år 1870, ansett sig böra
hemställa,
l:o
att Riksdagen, med afslag å Herr Waörns i ämnet väckta
förslag, måtte, på sätt Kongl. Maj:t i nåder äskat, till
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
5
fortsättande af arbetena å nordvestra stambanan för
innevarande år anvisa ett belopp af En million sexhun¬
dratusen Riksdaler, samt för år 1871 till fullbordande
af samma arbeten bevilja Eu million etthundrasextio¬
tusen Riksdaler.
Hvad äter angår Kongl. Maj:ts i sammanhang härmed framställda
yrkande, att ett belopp af 250,000 Riksdaler måtte anvisas till den rör¬
liga materielens tillökning, så inhemtas af det vid den Kongl. Propo¬
sitionen bifogade Statsråds-protokoll att, enligt hvad Styrelsen för Sta¬
tens jernvägstrafik i underdånighet anmält, för rörlig materiel till de
särskilda delarne af nordvestra stambanan uti kostnadsförslagen beräknats:
för luden Laxå—Christinehamn 5,6 mil .... R:dr 295,700: —
» » Arvika—Norska gränsen 3,8 » .... » 220,050: —
»> » Christinehamn—Arvika 10 » . . ■ ■ » 1,000,000: —
tillsammans R:dr 1,515,750: —
samt att Trafikstyrelsen för denna inateriels anskaffande
dels redan bekommit, dels egde att påräkna ett samman-
räknadt belopp af............R:dr 1,531,791: 89.
Då likväl någon uppsättning af egna transportmedel på linien
Arvika—Norska gränsen icke erfordrades förr, än hela nordvestra stam¬
banan blefve fullbordad, och det belopp, som blifvit utbetaldt för linien
Laxå—Christinehamn, utgörande i rundt tal 55,650 Riksdaler per mil,
befunnes alldeles otillräckligt, hade de för linien Arvika—Norska grän¬
sen beräknade 220,050 Riksdaler måst tagas i anspråk till fyllande af
behofvet för linien Laxå—Christinehamn, som, äfven med detta tillskott,
icke bekommit mera än 94,784 Riksdaler per mil och således icke fullt
det belopp af 100,000 Riksdaler per mil, hvilket, efter hvad erfarenheten
visat, erfordrades till första uppsättningen af transportmedel på stam¬
banorna. På grund häraf och efter det Styrelsen framlagt en beräkning
öfver behofvet af ytterligare transportmateriel, hvaraf visade sig, att
för fyllande af detta behof erfordrades ett belopp af 245,660 Riks¬
daler, hvartill medel saknades, har Styrelsen, som ansåge behofvet
af rörelsemateriel för den närmaste framtiden kunna afhjelpas med detta
belopp, eller i jemnadt tal 250,000 Riksdaler, i underdånighet anhållit,
att sistnämnda summa måtte anvisas till ökande af transportmaterielen,
på sätt Styrelsen närmare uppgifvit; hvarjemte, i afseende på sättet för
de nödiga medlens åstadkommande, blifvit hemstäldt, att Styrelsen måtte
erhålla nådigt bemyndigande att under åren 1870 och 1871 förskotts¬
vis bestrida ifrågavarande utgifter af under händer hafvande medel,
6
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 19.
eller ock att särskilt anslag dertill måtte af Riksdagen anvisas såsom
fyllnad i bristen af för ändamålet disponibla tillgångar å byggnadsan-
slaget för de först fullbordade delarne af nordvestra stambanan.
Ehuru således sammanräknade beloppet af de medel, hvilka blifvit af-
sedda för anskaffande af den för nordvestra stambanan, med en längd af 19,4
mil, erforderliga rörliga materiel, icke uppgår till mera än 1,531,791 Riks¬
daler 89 öre, eller omkring 79,000 Riksdaler per mil, har dock Utskottet
ansett frågan om tillökning i detta belopp kunna anstå intill dess rörelsen
på nordvestra stambanan vunnit den utveckling, att materielens tillök¬
ning visar sig vara af behofvet påkallad.
Af sådan orsak och då ännu icke torde kunna afgöras, om icke
tilläfventyrs sådana besparingar i byggnadskostnaden för nordvestra
stambanan kunna göras, att utgifterna för den erforderliga materielen
kunna af byggnadsanslaget bestridas, har Utskottet, under för handen
varande förhållanden, ansett sig böra hemställa,
2:o
att några medel för tillökande af den rörliga materielen
nu icke må af Riksdagen anvisas.
Angående Norra och Östra stambanorna.
Uti ofvanberörda nådiga Proposition har Kongl. Maj:t vidare an¬
fört, att, sedan nordvestra stambanan blifvit färdigbyggd, återstode af
det redan för längre tid tillbaka för Sverige uppgjorda statsbanesyste-
met såsom ofullbordade norra och östra stambanorna, utgående, den
förra från Stockholm, och den sednare från vestra stambanan vid Katri¬
neholm. Fortsättningen af båda dessa banor motsåges med stor otålig¬
het af de landsdelar, hvilka vänta att deraf närmast draga nytta, och
nekas kunde ej, att de båda vore af stor nationel betydelse samt hvar
för sig af den framstående vigt, att, då arbetet å dem med första borde
företagas, Kongl. Maj:t icke kunde åt endera af dem tillmäta företräde
framför den andra, utan ansåge medel för dem båda böra samtidigt beviljas-
I afseende å riktningen för den östra banans fortsättning hade på
sednare tider skiljaktiga meningar icke försports, utan hade det antagits,
att den från Norrköping borde öfver Linköping och Mjölby sträcka sig
till Nässjö, der den södra stambanan möter. Någon anledning till af¬
vikelse härifrån hade ej heller yppats; och vore kostnaden för denna
banas fullbordande beräknad till 11,360,000 R:dr.
Helt olika vore förhållandet med den norra stambanan, för hvil-
kens fortsättning åtskilliga från hvarandra mer eller mindre afvikande
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
7
förslag blifvit uppgjorda. Vigten af att i samband med en jernbanas
byggande norrut bereda en gen och lätt förbindelse mellan Westman-
lands bergslag och Stockholm, å ena, samt nämnda bergslag och de norra
orterna, å andra sidan, vore dock så stor och hade äfven på sednaste
tiden blifvit så allmänt erkänd, att, oaktadt genom antagande af ettdera
af de två förslag för banans sträckning, hvilka erbjöde nämnda fördel,
nemligen öfver Upsala och Sala till Storvik samt öfver Thureberg och
Sevalla till Storvik, kostnaderna icke obetydligt öfverstege hvad enligt
hvartdera af de andra förslagen, eller öfver Upsala och Gysinge till Stor¬
vik, öfver Upsala och Söderfors till Margretehill och öfver Upsala till
Gefle, vare sig med eller utan dragning till Dannemora, för jernvägs-
förbindelse mellan de norra orterna och hufvudstaden erfordras, och
oaktadt sjelfva väglängden äfven blifver betydligt ökad, fråga dock nu¬
mera knappast kunde blifva om väljande af någon annan linie, än en af
de två förstnämnda.
Vid valet åter mellan dessa förekomme å ömse sidor vigtiga för¬
delar, som, i olika hänseenden, den ena riktningen hade att framför den
andra erbjuda. De väsendtligaste skäl, hvilka talade för riktningen öfver
Upsala och Sala voro: att en sträcka af 4 mil 32,500 fot redan funnes
derå färdig, utöfver hvad förhållandet är å den andra riktningen; att i
följd häraf äfven kostnaden för banans byggande till Storvik öfver Sala
blifver lägre, än om Sevalla-linien väljes; att det för framtiden vore med
mindre kostnad förenadt att å eu gemensam bana framföra den Norr¬
ländska och Upsala-banans trafik, än att fördela denna på två linier, hvaraf,
i sådan händelse, åtminstone endera ej kunde antagas särdeles väl åter¬
gälda de kostnader, som å dess byggande blifvit använda; samt slutli¬
gen, att banan med sträckning öfver Upsala och Sala komine att mellan
dessa städer genomlöpa en landsdel, hvilken saknade lätta kommunika¬
tioner, under det att en ganska betydlig del af området för den sydli¬
gare riktningen öfver Thureberg och Sevalla vore gynnad af en ovanligt
beqväm vattenkommunikation.
Om än hvad emot dessa skäl kunde å andra sidan framhållas derom,
att Sevalla-liniens antagande medförde någon förkortning i banans längd,
icke borde tillerkännas någon afgörande betydenhet vid jemförelsen, så
vore dervid en annan synpunkt af synnerlig vigt, nemligen afseendet å
sambandet med öfriga jernvägs- och vattenkommunikationer. Det kunde
nemligen i den allmänna rörelsens intresse icke vara önskligt, att trafi¬
ken, der sådant stode att undvika, intvingades i vissa riktningar, utan
borde densamma lemnas all den frihet, hvartill möjlighet funnes. Den
trafik, som komme å den ifrågavarande banan norr ifrån, borde således
8
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 19.
ej heller ovilkorligen drifvas åt öster, vare sig för att i hufvudstaden
stadna, eller sjöledes gå vidare, eller att först efter en lång omväg komma
till vestliga delarne af riket. Den behöfde en möjlighet att, utan
denna omväg, kunna vända sig i vestlig riktning och sålunda komma
i beröring med det sig der utbredande jernvägsnätet eller att omedel¬
bart söka hamn vid Mälaren, likasom för trafiken från de vestra orterna
och från Mälaren behöfdes en möjlighet att utan alltför stora svårighe¬
ter komma i beröring med den norra banan. I detta afseende innebure
otvifvelaktigt den sydliga linien ett stort företräde, i det att sannolik¬
heten af en enskild banas byggande från Köping öfver Westerås till Se¬
valla, om norra statsbanan droges öfver sistnämnda ort, syntes, med af¬
seende ej mindre å den kortare vägsträckan och derigenom äfven lägre
anläggningskostnaden, än ock å det intresse för en sådan anläggning,
som nu i orten gifvit sig tillkänna, vara ganska stor i förhållande till
utsigterna för en banas dragande mellan Sala och Köping.
Men icke nog att kommunikationen mellan Mälaren och de vestra
orterna, å ena, samt de norra orterna å andra sidan, borde på nämnda
sätt tillgodoses. Den rörelse, som intill sednaste tiden förenat vestra
Westmanland, norra delen af Nerike och södra delen af Dalarne med
hufvudstaden, kräfde ock, om den icke skulle med tvång hänvisas att
i stället draga sig vesterut, en lättnad i förbindelsen, större, än att den
ens kunde anses vunnen med en jernbana, som genom krökning uppåt
Sala och Upsala blefve 4 till 5 mil längre, än om vägen toges öfver
Sevalla och Thureberg.
För att närmare tillse hvilken uppoffring i ökad byggnadskostnad
fordrades för vinnande af sednast omförmälda förmåner i allmänna rö¬
relsens intresse har Kongl. Maj:t derefter yttrat sig i fråga om valet
mellan de flera för banans framdragande på det för båda riktningarne
hufvudsakligen gemensamma området undersökta alternativ, hvilka finnas
omförmälda uti Jernvägsbyggnads-styrelsens vid den Kongl. Propositionen
bifogade underdåniga skrifvelse. Hvad dervid först anginge förslaget
att med banan beröra Avesta, — denna punkt i afseende å hvilkens
vigt för banans sträckning de i öfrigt skiljaktiga meningarne syntes tem-
ligen eniga — uppvägdes de stora kostnader, som dermed äro förenade,
icke af motsvarande fördelar, utan borde linien snarare läggas öfver det
ej aflägse derifrån belägna Krylbo, der öfvergången af Dalelfven lättare
låter sig verkställa och hvarifrån, då sådant anses erforderligt, ett sido¬
spår med mindre kostnad borde kunna till Avesta utläggas. Af nyss
anförda grund har Kongl. Maj:t ansett att i fortsättning från Krylbo
norrut
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
9
norrut icke borde bestämmas vestligare riktning än öfver Horndal till
Storvik. I fråga åter om sträckningen söder om Krylbo, så, ehuru det
måste erkännas vara fördelaktigt, att banan erhölle en så vestlig riktning
som möjligt, funne Kongl. Maj:t dock den obetydliga dragning i vester,
som af Sevalla-liniens förande öfver Fors blefve en följd, icke tillräck¬
ligt uppväga den tillökning i kostnad med ej mindre än 415,000 R:dr,
som deraf skulle föranledas. Kongl. Maj:t hade derföre ansett, att, derest
hufvudriktningen toges öfver Thureberg och Sevalla, det särskilda alter¬
nativ för banans fortsättning borde väljas, hvilket af Jernvägsbyggnads-
styrelsen blifvit benämndt Sevalla, Ang sholmen, Muren, Wansjö, Krylbo,
Horndal, Storvik, med antecknad byggnadskostnad från Thureberg till
Storvik af 15,459,000 R:dr; men att, då under banans byggande borde
tillses i hvad mån inom den beräknade byggnadskostnaden en ytterligare
dragning åt vester läte sig göra, banlinien borde upptagas under benäm¬
ningen endast af Thureberg, Sevalla, Wansjö, Krylbo, Storvik. Jemfördes
till väglängd och anläggningskostnad denna sträckning med det alternativ
af Sala-linien, som på samma sätt sträcker sig fram till Muren, Wansjö
och Krylbo, funnes Sevalla-linien emellan ändpunkterna Stockholm och
Storvik ega företräde af att vara öfver l1|s mil kortare, men i anlägg¬
ningskostnad 2,617,000 R:dr dyrare än Sala-linien.
Genom uppoffring af nämnda summa vore dock för en blifvande
jern!)anas byggande öfver Westerås till Köping vunnen en förkortning
af inemot 2 mil och en besparing i anläggningskostnad af öfver en
million Riksdaler. Den derefter återstående större kostnaden för norra
jernbanans framdragande öfver Thureberg och Sevalla syntes mera än
väl motsvaras af de förmåner för rörelsen i allmänhet, som, enligt hvad
redan blifvit anfördt, denna riktning medförde; och då härtill komme:
att densamma jemväl i strategiskt hänseende egde ett afgjordt företräde;
att de Upsala—Sala-linien omgifvande orter icke i industrielt hänseende
voro af någon för landet särskildt framstående betydelse; att de deri¬
från gjorda erbjudanden af bidrag till lindring i expropriationskostnaden
vore till en dei mindre bestämda och i allt fall ej förtjenta af synnerlig
uppmärksamhet vid afgörandet af frågan om den ena eller andra rikt¬
ningens väsendtliga fördelar; samt att en ny jernvägssträcka af 33|4 mils
längd i närheten af hufvudstaden, hvarigenom denna förbundes med
orter, derifrån den redan nu hemtar en stor del af sina dagliga förnö¬
denheter, icke kunde annat än vara gagnelig samt komma att lemna
icke obetydlig nettoinkomst, tvekade Kongl. Maj:t ej att hos Riksdagen
föreslå antagandet af Sevalla-linien, på det sätt härofvan tinnes närmare
bestämdt.
Bih. till Riksd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft.
2
10
Stats-Utshoitets Utlåtande N:o 19.
Förutom de framställningar rörande fortsättande af östra och norra
stambanorna, hvilka innefattas uti Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga
Proposition, hafva uti motioner inom Kamrarne följande förslag beträf¬
fande berörda banor blifvit väckta, nemligen:
A) Angående norra stambanan:
af Herr F. Asker inom Andra Kammaren (uti motion N:o 57), att
Riksdagen måtte, för sin del, med anvisande af det utaf Kongl. Maj:t
för norra stambanan äskade belopp, besluta, att denna stambana skall
fortsättas från Upsala åt Sala, Krylbo och Horndal till Storviks station
på Gefle-Dala jernväg med de närmare bestämmelser i {ifrigt angående
banans riktning och beröringspunkter, till hvilka ärendets vidare utred¬
ning hos Stats-Utskottet må föranleda;
af Herr J. E. Johansson, likaledes inom Andra Kammaren (uti
motion N:o 225), att, till förberedande arbeten å norra stambanans
fortsättning från Upsala till Sala, Bolandet, Brovallen och Krylbo och
derifrån till Storvik, i enlighet med Kongl. Maj:ts Proposition, måtte
anslås 500,000 R:dr för innevarande år, och för år 1871 Fn million
tvåhundranittiofem tusen Riksdaler; samt att Riksdagen måtte uti un¬
derdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, att, i sammanhang med
och på de grunder, som af tillsatte komiterade kunna för privata jern-
vägar förordas statsbidrag, sådant måtte förordas för en bibana från
Sala till Westerås, och äfven för en bibana från trakten af Avesta—
Krylbo till Norbergs grufvefält eller Norbergs jernväg;
af Herr Jan Andersson, inom samma Kammare (uti motion N:o
235), att Riksdagen måtte besluta, att norra banan bör fortsättas ifrån
Upsala öfver Sala, Krylbo och Avesta samt vidare den vestligaste eller
år 1869 undersökta riktningen till Storvik, och att till arbetena å denna
bana måtte anvisas det af Kongl. Maj:t i nåder äskade anslag till norra
stambanans fortsättning;
af Herr Friherre F. von Essen, inom Första Kammaren (uti motion
N:o 22) samt af Herr Friherre Gust. Tamm, inom Andra Kammaren
(uti motion N:o 141), att Riksdagen måtte såsom norra stambana, hvilken
bör med Statens medel bekostas, antaga eu bana från Upsala öfver Sö¬
derfors till Margretehill på Gefle—Dala-jernväg, för att derifrån kunna,
när statsmakterna så besluta, såsom statsbana fortsättas norrut i den rikt¬
ning och med den spårvidd, som då kan varda bestämd, samt att Riks¬
dagen måtte till denna bana bevilja medel i enlighet med Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition om anslag till norra stambanans fortsättande.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
11
B) Angående östra stambanan:
af Herr A. Grill inom Andra Kammaren (uti motion N:o 65), att
östra stambanan måtte dragas från Nässjö öfver Mjölby och Motala till
Hallsberg; eller, för den händelse Riksdagen skulle besluta, att östra
stambanan bör gå från Mjölby öfver Linköping till Norrköping, att
räntegaranti eller understöd till 1j4:del af byggnadskostnaden, 2,354,000
R:dr, med 588,000 R:dr Runt måtte beviljas det bolag, som kan komma
att bildas för att bygga eu s. k. smalspårig jernväg ifrån Motala till
Hallsberg förbi Carlsby, Degéersfors, Godgård, Mariedam, Skyllberg och
Asbroh ammar.
I öfrigt hafva, genom särskilda inom Kamrarne väckta och till
Stats-Utskottet remitterade motioner, följande framställningar rörande
jernvägsanläggningarne blifvit gjorda, nemligen:
Angående jernväg emellan Köping och Sevalla.
Af Herr Friherre W■ F. T er smeden inom Första Kammaren (uti
motion N:o 2) och af Herr L. M. Altin inom Andra Kammaren (uti
motion N:o 142), att Riksdagen, under förutsättning att norra stam¬
banan kommer att utläggas från Thureberg till trakten af Sevalla kyrka,
måtte, såsom bidrag till utförande af ofvanberörda enskilda jernvägs-
anläggning emellan Köping och Sevalla öfver Westerås, under de vilkor
Riksdagen dervid lärer utfästa, anslå ett belopp af Femhundratusen
Riksdaler Riksmynt.
Angående jernväg emellan Carl skrona och Wexiö.
Af Herr ÅT. S. von Kock inom Första Kammaren (uti motion N:o
40) att från Carlskrona måtte byggas en statsjernvägsbana till Wexiö
öfver Emmaboda, eller till annan punkt, som, förnämligast med hänsyn
till rikets försvar, Kongl. Maj:t pröfvar mera lämplig; samt att denna
statsbana må blifva den,. som först, efter den nordvestras afsittande,
påbörjas och fullbordas med de medel, beräknade för närvarande till
högst 3 millioner årligen, hvilka utan nya lån eller ökad beskattning
böra, såsom nettoinkomst af färdiga jernvägar, från och med 1871, kunna
för jernvägsbyggnader blifva att använda;
af Herr F. Palander inom Andra Kammaren (uti motion N:o 172),
att Riksdagen till påbörjande af arbetena för en smalspårig stambana
från Wexiö öfver Emmaboda till Carlskrona, i öfverensstämmelse med
12
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 19.
tippgjorda och till Kongl. Maj:t och dess komiterade ingifna förslag
och ritningar, måtte anslå så stort belopp, som rikets tillgångar kunna
medgifva, efter det att nödiga medel för nordvestra stambanans fullbor¬
dande blifvit afsedda, eller, för den händelse detta förslag icke- skulle
vinna Riksdagens bifall, att Riksdagen i och för anläggandet, enligt af
Kongl. Maj:t fastställd plan, af den föreslagna jern vägen emellan Wexiö
och Carlskrona öfver Emmaboda, måtte garantera ränta å fem procent å
det beräknade anläggningskapitalet, 5,600,000 R:dr Runt, under de vil¬
kor för öfrigt hvilka till Statens säkerhet kunna böra uppställas.
Angående jernväg emellan Frövi och Falun.
Af Herr B. Ehrenborg inom Andra Kammaren (uti motion N:o 78)
att derest det' vilkor, som vid den utaf Kongl. Maj:t för Frövi—Ludvika
jernvägen beviljade koncession blifvit fästadt. rörande en viss penninge-
summas deposition inom den 1 instundande April, icke komme att full¬
göras, Riksdagen måtte bemyndiga Kongl. Maj:t att med enskildt bolag,
som åtager sig att på egen bekostnad, enligt af Kongl. Maj:t godkänd
plan, anlägga och allt framgent trafikera en jernväg från Frövi till Falun
med grenbana till Insjön (eller ock grenbana till Båstad jemte kanalise-
ring af Dalelfven derifrån till Siljan), träffa det aftal, att bolaget, under
tjugo år från den tid, då berörda bana är färdig och öppnad för rörel¬
sen, eger att af statsmedel uppbära ett kontant årligt understöd, mot¬
svarande 2 procent å den summa, hvartill Kongl. Maj:t anser anlägg¬
ningskostnaden kunna skäligen beräknas; dock med vilkor att sistnämnda
summa ej af Kongl. Maj:t bestämmes till högre belopp än 16,000,000
R:dr, eller att det årliga bidraget ej må utgå med mera än 320,000 Riksda¬
ler; eller ock, derest Riksdagen skulle finna sådant fördelaktigare, att,
i stället för de föreslagna årliga bidragen, en mot desamma ungefärli¬
gen svarande summa må anvisas att åt det för ifrågavarande jernvägs-
anläggning sig bildande bolag utbetalas, sedan banan blifvit färdigbyggd
och för trafik öppnad;
af Herr J. Bergström inom Andra Kammaren (uti motion N:o 148)
att Riksdagen för utförande af ofvan omförmälda jernvägsanläggning
emellan Frövi och Falun, enligt dertill uppgjordt kostnadsförslag, der¬
est sådant icke kommer till utförande till större eller mindre del af
sträckningen till följd af derom redan framställda ansökningar utan stats¬
understöd, måtte anvisa ett anslag af allmänna medel, motsvarande 14 af
den för hela sträckningen beräknade kostnaden.
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 19.
13
Angående jernväg emellan Calmar och Emmaboda.
Af Herr O. E. L. Dahm inom Andra Kammaren (uti motion N:o
173) att Riksdagen för en jernvägsanläggning från Calmar öfver Nybro
till Emmaboda ville åtaga sig ansvarighet under eu tid af tolf år efter
färdigbyggandet för en årlig nettobehållning, beräknad till fem procent
å totalsumman i det kostnadsförslag, som vunne antagande och som i
intet fall finge öfverstiga tre millioner Riksdaler Riksmynt, eller ock att
Riksdagen för en jernvägsanläggning i ofvan anförda riktning måtte anslå
En million Riksdaler, om banan bygges bredspårig, eller Sju hundra tu¬
sen Riksdaler Riksmynt om den bygges smalspårig, utan återbetalnings-
skyldighet, men med vilkor att det bolag, som komme att utföra bygg¬
naden, underkastar sig de bestämmelser, såväl rörande arbetets utfö¬
rande som banans trafikerande, hvilka statsmakterna finna lämpligt före¬
skrifva.
Angående Nässjö—Oscarshamns-jernvägen
Af Herr C. W. Sjögréen inom Andra Kammaren (uti motion N:o
27) att Riksdagen måtte för ifrågavarande, redan påbörjade jernvägsan¬
läggning bevilja ett anslag af En million Riksdaler att utgå med 500,000
Riksdaler, när '|4:del af vägen, och ytterligare 500,000 Riksdaler, när
halfva vägen är färdigbyggd och öppnad för trafik.
Härförutan har Herr A. Grill uti en inom Andra Kammaren väckt
motion (N:o 18) föreslagit, att Riksdagen, vid behandlande af öfriga
jernvägsfrågor, behagade pröfva de förslag af Tyske jernvägsbyggaren
Doktor Strousberg, hvilka med afseende på bergslagsbanors byggande
komma att framläggas. I
I sammanhang med de sålunda väckta förslagen har Stats-Utskottet
jemväl till behandling före haft eu af Herr Friherre A. C. Raab inom
Första Kammaren väckt och till Utskottet remitterad motion (N:o 27),
deri motionären, med afseende på den besparing i kostnad som skulle
vinnas genom användande af det smalspåriga jernvägssystemet, förordat
byggandet af smalspåriga jernvägar. Motionären har i sådant afseende
åberopat dels den erfarenhet man vunnit inom Norge, der Statens alla
jernvägar numera byggas smalspåriga och till ett pris, som öfver hufvud
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
för redan byggda 17 och under byggnad varande eller föreslagna 43,5
mil eller tillsammans 60,5 Svenska mil, icke skulle uppgå per mil till
mera än 400,000 Riksdaler, inberäknad all materiel, dels ock Svenska
Jernvägsbyggnads-styrelsens Utlåtande, som återfinnes i Stats-Utskottets
vid 1869 års riksdag afgifna utlåtande N:o 66 (pag. 43, 44), der be-
mälda styrelse uppgifvit, att smalspåriga banor kunna byggas för 4 å
500,000 Riksdaler milen på samma terräng, der den uppgifvit 800,000
Riksdalers anläggningskostnad för bredspåriga, hvarförutan motionären
framställt åtskilliga beräkningar angående vissa uppgifna jernvägars tra-
fikförmåga och trafikkostnad, samt, på grund af hvad sålunda anförts,
föreslagit, att Riksdagen måtte vid beviljandet af medel för fortsättning
af såväl norra som östra stambanorna fästa det vilkor, att banorna
byggas med 3% lots spårvidd, omkring 14 «#:s räler och i öfrigt med
de inskränkningar i anläggningskostnaden, som äro förenliga med och
ändamålsenliga vid detta byggnadssätt.
Då Stats-Utskottet nu öfvergår till besvarande af de sålunda
väckta frågorna, får Utskottet först tillkännagifva, att Utskottet fullkom¬
ligen instämmer i det yttrande, som vid sistlidne riksdag af dåvarande
Stats-Utskott uti dess Betänkande N:o 66 (sid. 27—31) afgafs i fråga
om den utsträckning, hvari jernvägsarbetena böra för Statens räkning
utföras, och på grund hvaraf Utskottet framställde den åsigt, »att de
redan år 1856 påbörjade och nu till större delen utförda stambanorna
visserligen borde fullbordas, på det Staten må af dessa banor erhålla
alla de fördelar, som endast genom deras färdigbyggande kunna vinnas,
och hvilka fördelar säkerligen äro tillräckligt stora, för att innebära gil¬
tigt skäl att icke längre uppskjuta med arbetenas verkställande, — men
att derefter inga flera jernvägar under den närmaste framtiden böra
för Statens räkning anläggas». Utskottet finner således, för sin del, det
af Kongl. Maj:t nu framställda förslaget att, sedan nordvestra stamba¬
nan blifvit fullbordad, samtidigt påbörja arbetena å östra och norra
stambanorna, desto heldre böra vinna bifall, som det för åvägabringan¬
det af enskilda jernvägsanläggningar onekligen är af stor vigt, att stam¬
banorna icke allenast varda till sin riktning bestämda, utan ock be¬
arbetade i den utsträckning, som kan anses förenlig med Statens egen
fördel.
I fråga om den summa, som för år 1871 må anvisas till arbeten
å norra och östra stambanorna, har Kongl. Maj:t föreslagit, att den-
Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 19.
15
samma måtte bestämmas till 2,590,000 Riksdaler. På sätt af den Kongl.
Propositionen inhemtas, har Kongl. Maj:t vid detta förslag utgått från
den åsigt, att det belopp, som för jernvägsbyggnaderna för nästkom¬
mande år borde anvisas, skulle uppgå till jemnt 4,000,000 R:dr, eller
samma belopp som under år 1870 kommer att för jernvägsbyggnader
användas, i fall det af Utskottet tillstyrkta förslaget om anvisande af
1,600,000 E:dr för innevarande års arbeten å nordvestra stambanan vinner
Riksdagens bifall. Men ehuru således — till följd af behofvet att inneva¬
rande år godtgöra det förskott, som under år 1869 undantagsvis fått
lyftas å 1870 års anslag till nordvestra stambanan, — sammanräknade
beloppet af de medel, som under innevarande år blifva för jernvägsbygg¬
naderna disponibla, skulle komma att uppgå till 4,000,000 R:dr, anser dock
Utskottet betänkligt att äfven för nästkommande år anvisa en så stor
summa. Allt sedan år 1867, då anslagen till jernvägsbyggnader ned-
sattes till 2,000,000 R:dr, synes Riksdagen hafva gillat den af dåvarande
Stats-Utskott yttrade åsigt, att ett långsammare, men stadigt fortskri¬
dande i afseende på jernvägsbyggnadernas utförande vore mera fören¬
ligt med landets sanna fördel, än deras alltför hastiga fortskyndande.
Till följd af denna åsigt hafva ock jernvägsanslagen blifvit så begränsade,
att de vid 1867 års riksdag bestämdes för år 1868 till R:dr 2,000,000
samt att vid 1868 års riksdag anvisades för år 1869 » 3,090,000
och att vid sistförfiutna riksdag för år 1870 beviljades » 3,400,000
Om härtill lägges det af Kongl. Maj:t äskade
och af Stats-Utskottet tillstyrkta fyllnadsanslaget till
innevarande års arbeten å nordvestra stambanan . . » 1,600,000:
uppgår alltså summan af de för åren 1868, 1869 och
1870 beviljade byggnadsanslagen till.......R:dr 10,090,000:
motsvarande i medeltal för hvarje af dessa 3 år omkring » 3,363,000:
Utskottet anser, för sin del, att de medel, hvilka för nästkom¬
mande år må till fortsättande af Statens jernvägsarbeten anvisas, icke
böra öfverstiga nämnda medeltal; och som Utskottet här ofvan föresla¬
git att, till fullbordande af arbetena å nordvestra stambanan må beviljas
1,160,000 R:dr, skulle alltså till fortsättande af arbetena å norra och
östra stambanorna för år 1871 kunna afses ett belopp af Två millioner
Riksdaler.
Beträffande härefter den riktning ifrågavarande båda stambanor
böra erhålla, och dervid först den norra stambanans, så afse de derom
vid innevarande riksdag framställda yrkanden trenne särskilda hufvud-
riktningar, nemligen dels från Thureberg öfver Sevalla och Krylbo
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
till Storvik, dels från Upsala öfver Sala och Krylbo till Storvik samt
dels från Upsala öfver Söderfors till Margretehill.
Innan Utskottet öfvergår till utredning af frågan, om hvilken af
dessa trenne hufvudriktningar må ega företräde, anser sig Utskottet,
med hänvisning till den fullständiga redogörelse för alla de ifrågasatta
bansträckningarnes längd och anläggningskostnad, hvilken igenfinnes uti
Jernvägsbyggnadsstyrelsens vid den Kongl. Propositionen fogade under¬
dåniga utlåtande med dervid bilagde tabeller, här endast böra erinra,
att den af Kongl. Maj:t nu föreslagna bansträckningen från Stockholm
öfver Thureberg, Sevalla, Wansjö, Krylbo till Storvik, om banan för¬
lädes öfver Ängsholm och Muren, skulle erhålla en längd mellan Stock¬
holm och Storvik af............19 mil 16,211 fot,
men att, då derifrån afdrages den redan färdiga ban-
delen från Stockholm till Thureberg.....1 » 9,500 »
den erforderliga nya banbyggnaden skulle blifva. . 18 mil 6,711 fot,
med beräknad anläggningskostnad för den nya ban-
delen af .... ..........R:dr R:mt 15,459,000:
I fall åter banan skulle utläggas från Stockholm—Upsala-banan
öfver Sala, Bolandet, Brovallen, Krylbo och Horndal till Storvik, blefve
våglängden mellan Stockholm och Storvik .... 20 mil 7,948 fot,
hvadan, med afdrag af den redan färdiga bandelen
från Stockholm till Upsala.........6 » 6,000 »
den nya banbyggnaden skulle blifva......14 mil 1,948 fot
med en anläggningskostnad, beräknad till . . R:dr R:mt 12,395,000:
Vid jemförelse mellan dessa begge alternativer skulle alltså Våg-
sträckningen från Stockholm öfver Sevalla, Muren, vVansjö och Krylbo
till Storvik blifva 27,737 fot eller nära 0,8 mil kortare, men anläggnings¬
kostnaden, med afräkning af den redan färdiga banan mellan Stockholm
och Upsala, 3,064,000 R:dr högre, än Sala-liniens.
Hvad angår förslaget om jernvägens fortsättande från Upsala öfver
Söderfors till Margretehill på Gefle—Dala-banan, sa får Utskottet upp¬
lysa, att längden af denna jernvägsanläggning beräknats till 9 mil 31,650
fot samt kostnaden derför till 7,505,000 R:dr.
Ehuru sistnämnda bansträckning så väl till längd som anläggnings¬
kostnad betydligt understiger de båda andra alternativen, nemligen från
Thureberg öfver Sevalla till Storvik, eller från Upsala öfver Sala till
Storvik, anser sig Utskottet dock icke kunna förorda att densamma såsom
stambana på Statens bekostnad anlägges. Skälen dertill hafva redan
vid
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
17
vid sistförflutna riksdag blifvit af dåvarande Stats-Utskott i dess ofvan
omförmälda Betänkande N:o 66 framställda. Nuvarande Stats-Utskott,
soin hufvudsakligen delar de derom då uttalade åsigter, har, för sin
del, funnit den uppgift, som genom norra stambanans anläggning skall
lösas, egentligen ligga deri, att banan erhåller en riktning, som på ett
nöjaktigt sätt tillfredsställer icke blott Norrlands och Dala,nies behof
af jernvägsförbinaelse med hufvudstaden samt rikets södra och vestra
delar, utan ock bergslagernas behof af ändamålsenliga kommunikationer
så väl med afsättningsort erna, som med de delar af landet, h vilka ega
tillgång på kol, spanmål eller vattenkraft till bedrifvande af jernverks-
rörelse. Det är obestridligt att linien Upsala—Margretehill icke upp¬
fyller dessa fordringar, och Utskottet har, på sådan grund, icke ansett
sig kunna förorda de gjorda framställningarne, att en bana i sådan
riktning skall på Statens bekostnad anläggas.
Vidkommande derefter de båda andra bansträckningarne, så före¬
kommer visserligen, att, om jernvägen skulle byggas i den af Kongl.
Maj:t föreslagna riktning, afståndet mellan Stockholm och Storvik skulle
blifva något kortare, än om vägen toges öfver Upsala och Sala till
Storvik; men denna skilnad i väglängd är dock så obetydlig, att den¬
samma vid bestämmandet af banans sträckning icke torde böra tagas i
beräkning. Deremot synes den besparing i utgift, som för Staten upp-
komme, i fall Sala-linien antoges, och hvilken, såsom ofvan är nämndt,
uppgår till mera än tre millioner Riksdaler, vara af den betydenhet,
att den förtjenar stort afseende vid frågans afgörande, synnerligast om
det kan visas, att nämnda riktning i ännu högre grad än Sevalla-linien
uppfyller det med norra stambanans anläggning afsedda ändamål. Men
denna besparing i anläggningskostnad är derjemte af desto större vigt,
som den uppkommer derigenom, att Staten redan eger eu färdigbyggd
stambana mellan Thureberg och Upsala af nära fem mils längd, hvars
trafik komme att vinna en högst betydlig tillökning i fall banan fort-
sättes från Upsala, hvaremot, om banan utlägges från Thureberg öfver
Sevalla, trafiken, på sätt i den Kongl. Propositionen jemväl finnes an¬
märkt, komme att fördelas på två linjer, hvaraf, i sådan händelse, åt¬
minstone endera ej kunde antagas återgälda de på dess byggande an¬
vända kostnader. Det torde nemligen icke kunna bestridas att den
skilnad i trafikkostnad, som uppkommer, om norra stambanan fortsättes
från Upsala öfver Sala, eller om den utlägges från Thureberg till Sevalla
blir ganska betydlig. I ena fallet komme nemligen Staten att underhålla
trafiken på en enda linie (Stockholm, Upsala, Sala, Storvik) med en längd
Bih. till Tliksd. Vrot. 1870. 4 Sarnl. 1 Afd. 8 Häft. 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19
af 20 mil 7,948 fot och i det andra på två linier, af hvilka den ena
från Stockholm till Upsala har en längd af.... 6 mil 6,000 fot
och den andra från Thureberg öfver Sevalla till Stor¬
vik skulle blifva . . .......... 18 » 6,711 »
eller tillhopa 24 mil 12,711 fot.
Då denna längdskilnad alltså uppgår till 4 mil 4,763 fot, skulle,
äfven om de årliga utgifterna för drift och underhåll icke beräknas till
mera än 30,000 R:dr per mil, i fall Upsala—Sala-linien antagen, uppkomma
en årlig trafikbesparing, öfverstigande 120,000 R:dr, som kapitaliserade ef¬
ter 6 procent motsvarar ett kapital af mera än 2 millioner R:dr. Om härtill
räknas den ofvan uppgifna besparingen i anläggningskostnad, uppgående
till fullt 3 millioner R:dr, skulle alltså, genom antagandet af Sala-linien,
uppkomma en besparing af minst Fem millioner R:dr emot om jern-
vägen bygges från Thureberg öfver Sevalla.
Då sålunda stambanans fortsättande från Upsala öfver Sala till
Storvik medförer så betydlig besparing, i förhållande till jernvägsanlägg-
ningen öfver Thureberg och Sevalla, så framställer sig den frågan, om
antagandet af denna sednare linie kan medföra så stort ekonomiskt
gagn framför Sala-linien, att den förra, oaktadt den större uppoffringen,
dock bör föredragas den sednare.
I detta afseende förekommer väl att, på sätt Kongl. Maj:t i den
nådiga propositionen anfört, Sevalla-liniens antagande skulle underlätta
anläggningen af en enskild jernväg af 4,8 mils längd mellan Sevalla
öfver Westerås till Köping, hvarför kostnaden, förutom nödig rörelse-
materiel, beräknats till 2,000,000 R:dr, eller med sådan materiel till
2,416,666 R:dr, och för hvilken anläggning ett bolag, enligt uppgift,
redan lärer vara under bildande, med vilkor att dertill erhålles ett
statsunderstöd, motsvarande ‘^del af anläggningskostnaden. Genom denna
väg skulle alltså, i fall Thureberg—Sevalla-linien komrne till utförande,
eu oafbruten kommunikation norr om Mälaren erhållas mellan Stockholm
och Köping—Iiult-banan samt såmedelst med det öfriga stambanenätet.
Men en sådan förening mellan norra stambanan och Köping—Hult-banan
torde utan synnerlig svårighet kunna vinnas, äfven om Upsala—Sala-
linien antages. Då anläggningen af denna sednare linie medförer en
besparing af mera än Fem millioner R:dr samt Staten såsom bidrag till
anläggning af linien Köping—Westerås—Sevalla skulle tillskjuta minst
500,000 R:dr, kunde, med betydligt mindre uppoffring än dessa 5l|Ä
millioner, åstadkommas antingen den utaf en motionär föreslagna jern-
vägen från Sala till Westerås eller en jernväg direkt mellan Sala och
Gefle —Storvik................................................................................................................
Storvik — Falun ..............................................................................................................
|
! Väglängd.
, o r>
|
Beräknad anlägg¬
ningskostnad
|
Summa.
|
Afstånd från Stock¬
holm
|
i
Mil.
|
Fot.
|
för hvarje
jernvägs-
linie.
|
i’
utgörande
per mil.
|
Väglängd.
|
Beräknad anläggnings¬
kostnad
|
till Gefle.
|
till Falun.
1
|
Mil.
|
Fot.
|
för hvarje
jernvägs-
linie.
|
utgörande
! per mil.
|
Mil.
|
Fot.
|
Mil.
|
Fot. !
|
|
—
|
—
|
1--
|
3
4
|
25,200
32,400
|
|
1
1
|
—
|
—
|
|
j
_
|
Upsala—Gysinge—Storvik .........................................................................................
|
•
|
! _
|
|
--.
|
! 9
|
30,200
|
7,341,000
|
j 746,036
|
19
|
:
•
.
25,400
|
20
|
”1
32,600
|
Upsala—Tierp—Gefle ...................................................................................................
|
1
_|
1
|
|
|
9
|
8,000
|
7,430,000
|
805,859
|
15
|
14,000
|
23
|
35,600
|
Upsala—Söderfors—Margretehill .............................................................................
|
_
|
|
|
|
9
|
31,650
|
7,505,000
|
759,615
|
17
|
19,650
|
23
|
5,250|
|
Upsala—Dannemora—Gefle..........................................................................................
|
|
t
|
|
|
10
|
25,410
|
8,871,000
|
X
829,065
|
16
|
■
31,410
|
25
|
1
17,010
|
Upsala—Sala.................................................................
|
5
|
22,500
|
4,531,000
|
805,511
|
|
|
|
|
|
|
|
_ |
|
S ala—Bolandet—Bro vallen—Kry Ib o......................................................
|
3
|
5,286
|
2,490,000
|
791,272
|
-..
|
—
|
|
|
_
|
|
|
|
Krylbo—Horndal—Storvik.........................................................................................
|
5
|
10,162
|
5,374,000
|
1,017,364
|
14
|
1,948
|
12,395,000
|
881,948
|
23
|
33,148
|
25
|
4,348
|
Upsala—Sala................................................................
|
5
|
22,500
|
4,531,000
|
805,511
|
|
|
|
|
|
|
t
|
|
Sala—Muren—Wansjö—Krylbo .............................................................
|
3
|
18,646
|
2,937,000
|
834,863
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
Krylbo—llorndal—Storvik..........................................................................................
|
5
|
10,162
|
5,374,000
|
1,017,364
|
'14
|
15,308
|
12,842,000
|
890,246
|
24
|
10,508
|
25
|
17,708
|
Stockholm—Thureberg....................................
|
1
|
9,500
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Thureberg—Upsala.......................................................................................................
|
4
|
32,500
|
|
—
|
6
|
6,000
|
|
__
|
|
|
—
|
—
|
Thureberg—Sevalla ...............................................
|
7
|
29,910
|
1
!
6,500,000;
|
830,140
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sevalla —Angsholmen —Muren—Wansjö—Krylbo
|
5
|
2,639
|
3,585,000
|
706,640
|
_
|
__
|
|
___
|
|
|
_
|
_
|
Krylbo—Horndal—Storvik .......................................................................................
|
5
|
10,162
|
5,374,0001
|
1,017,364
|
18
|
6,711
|
15,459,000;
|
794,795
|
|
—
|
—
|
—
|
|
Sevalla—Westerås .
|
1
|
22,500
|
|
|
|
J
|
|
1
|
|
|
|
|
W esterås—Köping................................................................................................
|
3
|
6,500
|
12,416,666
|
—
|
4
|
29,OOo!
|
2,416,666
|
— !
|
_
|
_
|
_
|
|
Hör till Stats-Utskottets Utlåtande 1870, N:o 19, pag. 18.
Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 19.
19
Köping med bibana till Westerås. Ehuru genom en sådan jernvägs-
anläggning afståndet mellan Stockholm och Köping samt emellan Stock¬
holm och Westerås blefve omkring 4 mil längre, än om vägen förlägges
från Köping öfver Sevalla, synes dock denna omständighet icke böra
tillmätas någon afgörande vigt, enär denna förlängning hufvudsakligen
endast inverkar på fraktkostnaden under den mindre del af året då sjö¬
farten är stängd.
Det torde således kunna antagas att det hufvudsakligaste ända¬
målet, som med jernvägens dragande öfver Sevalla afses, eller att bereda
en sammanbindning mellan Köping, Westerås och norra stambanan, lika
väl och med större gagn, men med vida mindre kostnad kan vinnas,
om en sammanbindningsbana anlägges mellan Köping och Sala, antingen
öfver Westerås eller direkt, men med grenbana till sistnämnda stad.
Om man åter jemför de orter, hvilka Upsala—Sala-linien skulle
komma att genomlöpa med dem, hvilka angränsa Thureberg—Sevalla-
linien, så torde icke kunna nekas, att, äfven derest de trakter, hvilka
omgifva hvardera linierna, icke kunna anses i någon afsevärd grad öfver¬
träffa hvarandra i folkmängd, bördighet eller andra på trafiken inver¬
kande förhållanden, linien Upsala—Sala skulle komma att framdragas
på ett längre afstånd från Mälaren genom orter, som i följd deraf hafva
vida större behof af förbättrade kommunikationsanstalter, än Thurebergs—
Sevalla-linien, hvilken åter under första delen efter sin utgrening från
Thureberg på en längd af mera än tre mil skulle komma att dragas
nära stranden af de utaf mångfaldiga vikar genomskurna Bro och Håbo
härader samt äfven på den återstående delen till Sevalla skulle komma
att löpa på ett ringa afstånd från Mälaren. Det är bekant att, om ock
dessa trakter utöfver eget behof hafva icke så ringa tillgång på landt-
mannaprodukter, hvilka finna sin afsättning i hufvudstaden, transporten
dit under större delen af året ombesörjes på ett för dessa slags varor
särdeles billigt och beqvämt sätt genom en mängd större och mindre
ångbåtar, som underhålla daglig kommunikation med hufvudstadens
hamnar och under vintertiden ifrån de orter, som ligga inom tre mils
afstånd, med landtmannens egna dragare. Att för underlättandet af
denna transport en jernvägsanläggning är af behofvet mindre påkallad,
inses af hvar och en, som vill taga kännedom om dessa förhållanden.
Dertill kommer att en jernväg i detta fall hvarken i beqvämlighet eller
billighet kan täfla med sjökommunikationen. Upsala—Sala-linien genom¬
löper deremot en trakt, som hittills saknar andra kommunikationsmedel,
än vanliga vägar. Hvad-fsärskildt beträffar den fördel, man förmenar,
att hufvudstaden skulle hafva deraf att banan blefve dragen från Thure-
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19,
berg till Sevalla, så torde icke böra förbises, att hufvudstaden, ehvad
denna bana anlägges eller icke, alltid kan från norra stranden af Mälaren
sjöledes påräkna samma tillförsel af lifsförnödenheter, som den linien
Sevalla—1Thureberg. skulle lemna, samt att följaktligen, om vägen förlä°--
ges från Upsala till Sala, en tillökning i denna tillförsel skall uppstå,
hvilken icke i förra fallet skulle erhållas.
I anledning af hvad den Kongl. Propositionen innehåller derom,
att Thureberg-Sevalla-linien »jemväl i strategiskt hänseende eger ett
afgjordt företräde», anser sig Utskottet endast böra erinra, att detta
företräde icke torde vara af den öfvervägande vigt, att bestämmandet
af norra stambanans riktning deraf hufvudsakligen må göras beroende.
Då, enligt hvad Utskottet sålunda sökt ådagalägga, företrädet sy¬
nes böra lemnas åt den bland de föreslagna 2:ne bansträckningarne, som
medför största besparing i kostnaderna för dess byggande, underhåll
och trafikering, då i öfrigt icke några öfvervägande fördelar skulle vin¬
nas genom antagande af den längre och kostsammare linien, finner Ut¬
skottet, för sin del, att sträckningen från Upsala öfver Sala, Brovallen
och Krylbo bör ega företräde framför den af Kongl. Maj:t föreslagna
sträckningen från Thureberg öfver Sevalla till sistnämnda ställe-
Hvad derefter vidkommer sträckningen af östra stambanan, så har
visserligen Herr A. Grill, på sätt ofvan är nämndt, uti sin inom Andra
Kammaren väckta motion, föreslagit, att denna bana måtte dragas från
Nässjö öfver Mjölby till Motala och Hallsberg. Då likväl östra stamba¬
nans riktning redan vid 1862—1863 årens riksdag blifvit bestämd, enär
Kongl. Maj:t genom nådig proposition af den 25 November 1862 före¬
slagit Rikets Ständer, att »till påbörjande af östra stambanan från Ca-
thrineholm öfver Norrköping och Linköping, vester om sjön Sömmen
till trakten af Nässjö, anvisa det för anläggningen af sträckan emellan
Cathrmeholm och Norrköping erforderliga belopp», samt Rikets Ständer
uti underdånig skrifvelse af den 14 September 1863 tillkännagifvit, att
Rikets Ständer till denna nådiga framställning lemnat bifall, har det
synts Utskottet, som skulle detta sålunda af begge statsmakterna fattade
beslut icke. kunna eller böra ensidigt upphäfvas; och aldraminst torde
någon ändring deri böra, utan de mest giltiga skäl, ifrågakomma, då vid
alla derefter inträffade riksdagar, vid hvilka fråga förevarit om bevil¬
jande af anslag till. östra stambanan, någon annan riktning af denna
bana. icke ens blifvit ifrågasatt, än den hvilken på ofvanberörda sätt
blifvit bestämd. Då härtill kommer, att, enligt motionärens egen upp¬
gift, den väg, som skulle byggas ny, blefve nära 2 mil (1 mil 32,950
fot) längre till Hallsberg än till Norrköping, och vägen emellan Cathri-
Stats-UtsJcottets Utlåtande. N:o 19.
21
neholm och Nässjö mil längre, om den tages öfver Hallsberg och
Motala, än om den dragés från Norrköping öfver Linköping, samt att
tillräcklig utredning saknas om kostnaden för den af motionären före¬
slagna banans anläggning med samma spårvidd och samma byggnads¬
sätt som öfriga hittills anlagda stambanor, anser sig Utskottet sakna
skäl göra någon framställning rörande förändring af det redan fattade
beslutet om östra stambanans framdragande från Norrköping öfver Lin¬
köping och Mjölby till Nässjö.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet hemställa,
att Riksdagen måtte besluta:
3:o
att för år 1871 bevilja En million Riksdaler till fort¬
sättande af arbetena å norra stambanan från Upsala
till Sala och vidare öfver Bolandet, Brovallen och
Krylbo till Storvik, samt att arbetena skola börja vid
Upsala; och
4:o
att för år 1871 bevilja En million Riksdaler till fort¬
sättande af arbetena å östra stambanan från Norrkö¬
ping öfver Linköping och Mjölby till Nässjö.
Då Utskottet nu öfvergår till den af Herr Friherre A. C. Raab
väckta fråga, att Riksdagen vid beviljande af medel för fortsättning af
såväl östra som norra stambanorna måtte fästa det vilkor, att banorna
byggas med 3‘j* fots spårvidd, omkring 14 «tf.;s räler och i öfrigt med de
inskränkningar i anläggningskostnaden, som äro förenliga med och ända¬
målsenliga vid detta byggnadssätt, får Utskottet yttra den åsigt, attfnågon
förändring af deri för stargbanorna hittills begagnade spårvidd och det
dervid följda byggnadssätt desto mindre bör ifrågakomma, som, hvad
angår östra stambanan, densamma är afsedd att förkorta afståndet från
Stockholm till södra delarne af Sverige samt ombesörja fortskaffandet af
posten till och från utlandet, och hvad beträffar den norra banan, denna
bana, genom att anslutas till Gefle—Dala-jernväg, synes böra erhålla
samma spårvidd som sistnämnda bana och Statens redan byggda stamba¬
nor. Till följd häraf och då den hastighet samt trahkförmåga, som kan
åstadkommas å eu bana, anlagd med samma spårvidd som de hittills
byggda stambanorna, icke skulle kunna uppnås, om spårvidden förminska¬
des eller banan anlades med ett svagare byggnadssätt, anser sig Utskot¬
tet böra tillstyrka,
22
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 19.
5:o
att, vid fortsättningen af norra och östra stambanorna,
dessa banor skola anläggas med samma spårvidd och
enahanda byggnadssätt, som vid de hittills anlagda
stambanorna blifvit begagnade.
Uti den nådiga propositionen har Kongl. Maj:t föreslagit, att
Riksdagen måtte medgifva att, i händelse någon del af det vid nord¬
vestra stambanan använda arbetsbefäl och manskap, som för kommande
år för de öfriga stambanorna blifver behöfligt, icke under årets fortgång
kan eljest lämpligen sysselsättas, ett belopp af högst 500,000 R:dr må
af anslaget för sistnämnda banor redan under innevarande år användas
till beredandet och företagandet af arbetena derå. Som likväl det be¬
lopp, hvilket kommer att för jernvägsarbetena under år 1870 utgå, ifall
Utskottets här ofvan gjorda hemställan om beviljande af 1,600,000 R:dr
för innevarande års arbeten å nordvestra stambanan vinner Riksdagens
bifall, uppgår till 4,000,000 R:dr, och Utskottet anser betänkligt att
derutöfver öka innevarande års utgifter för ifrågavarande ändamål, hvil¬
ket dessutom icke synes vara af behofvet påkalladt, då arbetena å nord¬
vestra stambanan icke förr än år 1871 skola vara fullbordade, har Ut¬
skottet funnit sig böra hemställa:
6:o
att Kongl. Maj:ts förslag om användande redan under
innevarande år af högst 500,000 R:dr utaf anslaget
för östra och norra stambanorna icke må vinna Riks¬
dagens bifall.
Deremot får Utskottet tillstyrka, att, i enlighet med hvad hittills
i allmänhet blifvit i afseende på Statens jernvägsbyggnader iakttaget,
samt Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen nu jemväl äskat, Riksdagen
måtte medgifva:
7:o
att det öfverskott, som möjligen kan uppkomma å an¬
slaget till nordvestra stambanans fullbordande, må för
annan stambana användas; samt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
23
8:o
att, vid jernvägsbyggnadernas utförande, af Kongl.
Maj:t må närmare bestämmas de orter, som stambana
eller handel, hvartill anslag varder beviljadt, skall ge¬
nomgå och de ställen, den bör anlöpa.
Efter att sålunda hafva afgifvit utlåtande öfver så väl Kongl. Maj:ts
som enskilda motionärers framställningar, hvilka afse nordvestra, östra
och norra stambanorna, öfvergår Utskottet till besvarande af de inom Kam-
rarne väckta förslag rörande öfriga nu ifrågasatta jernvägsanläggningar.
Beträffande dervid först Herr N. S. von Kochs förslag rörande an¬
läggandet af en statsbana från Carlskrona öfver Emmaboda till
Wexiö äfvensom Herr F. Palanders framställningar i samma ämne, så
och enär motionärerne hufvudsakligen grundat sina förslag på angelägen¬
heten deraf, att Carlskrona, såsom inneslutande flottans etablissementer,
genom jernväg förbindes med landets öfriga jernbane-nät, men Kongl. Maj:t
i detta ämne icke till Riksdagen gjort någon framställning, anser sig Ut¬
skottet, vid det förhållande derjemte att, enligt hvad af den ena motio¬
nären blifvit upplyst, förslag och ritningar till den af motionärerne
förordade vägen blifvit ingifna till och således äro beroende på närmare
utredning af den utaf Kongl. Maj:t i nåder tillsatta komité, hvilken har
att afgifva yttrande och förslag om erforderliga jernvägsanläggningars
utförande med understöd af statsmedel, anser sig Utskottet böra hemställa,
9:o
att Herrar von Kochs och Palanders ifrågavarande fram¬
ställningar icke må till någon Riksdagens åtgärd för¬
anleda.
Hvad sedermera vidkommer Herr Friherre Tersmedens och Herr
Altins yrkande om anslags beviljande för en enskild jernvägsanläggning
mellan Köping och Sevalla, så har Utskottet, med afseende å det
skick, hvari den af motionärerne väckta fråga sig för närvarande befin¬
ner, samt enär densamma blifvit öfverlemnad till och är beroende på
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19
närmare utredning af den utaf Kong!. Maj:t sednast tillsatta jernvägs-
komité, ansett sig icke kunna tillstyrka bifall till de gjorda framställ-
ningarne, utan hemställer,
10:o
att Herr Friherre Tersmedens och Herr Altins ofvan-
berörda förslag nu icke må af Rikdagen bifallas.
I afseende på den utaf Herr And. Grill väckta motion om bevil¬
jandet af räntegaranti eller anslag motsvarande ]j4:del utaf byggnadskost-
naden till det bolag, som kan bildas för byggandet af en s. k. smalspå¬
rig jernväg från Motala till Hallsberg, förekommer jemväl att framställ¬
ning om understöd för denna jernvägsanläggning är öfverlemnad till be¬
handling af förenämnda komité. Vid sådant förhållande lärer Riksdagen
finna,
ll:o
att det af Herr Grill i ofvanberörda hänseende väckta
förslag nu icke bör komma under pröfning.
I afseende på den af Herr Dahm väckta 'fråga om anslag eller
räntegaranti för en enskild jernvägsanläggning mellan Calmar och Em-
maboda äfvensom Herr J. E. Johanssons framställning rörande bibanor
dels från Sala till Westerås och dels från trakten af Avesta eller Krylbo
till Norberg, behagade Riksdagen finna, att, då samtliga frågor om en¬
skilda jernvägsanläggningar torde böra i ett sammanhang behandlas af
den utaf Kongl. Maj:t för utredandet af dessa frågor tillsatta jernvägs-
komité,
12:o
Herrar Dalmas och J. E. Johanssons förslag, i hvad
de röra enskilda jernvägsanläggningar, nu icke böra
till afgörande hos Riksdagen förekomma.
Beträffande
Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 19.
25
Beträffande Herrar R. Ehrenborgs och J. .Bergströms vilkorligen
framställda förslag om understöd för byggande af jernväg emellan Frö vi
och Falun, så och enär äfven denna fråga, innan densamma af Riksda¬
gen afgöres, först torde böra undergå förberedande behandling af jern-
vägskomitéen, anser sig Utskottet böra hemställa,
13:o
att Herrar Ehrenborgs och J. Bergströms framställ¬
ningar rörande den föreslagna jernvägen emellan Frövi
och Falun nu icke må komma under pröfning.
Vidkommande derefter den utaf Herr C. W. Sjögréen väckta mo¬
tion om beviljandet af ett anslag af En million Riksdaler, att för jernvägs-
anläggningarne mellan Nässjö och Oscarshamn utgå med 500,000 R:dr, när
en fjerdedel af vägen, och ytterligare 500,000 R:dr, när halfva vägen är
färdigbyggd och öppnad för trafik, så och enär sistlidne Riksdag, i an¬
ledning af då väckt motion om statsunderstöd för ifrågavarande jernvägs-
anläggning, under vissa vilkor anvisat En million R:dr att, sedan banan
blifvit färdigbyggd, afsynad och godkänd, på sätt Kongl. Maj:t kan finna
för godt föreskrifva, tilldelas det för nämnda jernväg bildade bolag, samt
bolaget förklarat sig villigt att ingå på de i sådant afseende bestämda
vilkor för anslagets erhållande, anser Utskottet, då ifrågavarande bolag
alltså erhållit försäkran om allt det statsunderstöd, som ansetts böra det¬
samma tillerkännas, skäl icke förefinnas att för samma ändamål ytterli¬
gare medel varda anvisade; Och Utskottet hemställer på sådan grund,
14:o
att Herr Sjögréens ifrågavarande motion må lemnas
utan afseende.
Hvad derefter angår den af Herr A. Grill väckta motion, att Riks¬
dagen, vid behandlande af öfriga jernvägsfrågor, behagade pröfva de
förslag af Tyska jernvägsbyggaren Doktor Strousberg, hvilka med afse¬
ende på bergslagsbanors byggande komma att framläggas, så och enär
några sådana förslag, så vidt Utskottet har sig bekant, ännu icke blifvit
Bill. till Biksd. Prat. 1870. 4 Sami 1 Afd. 8 Raft. ■ 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
Riksdagen delgifna, samt handläggningen af de vid innevarande riksdag
väckta frågor om jernvägsanläggningar icke torde böra uppehållas i af¬
vaktan på de i Herr Grills motion antydda förslag, hemställer Utskottet,
15:o
att Herr Grills ifrågavarande motion måtte lemnas
utan afseende.
Slutligen anser sig Utskottet böra anmäla, att Utskottet framdeles
skall afgifva sitt yttrande angående sättet för anskaffande af de medel,
som kunna blifva erforderliga till följd af de anslag till jernvägsbyggna-
der, hvilka af Riksdagen kunna varda beviljade.
Stockholm den 25 Februari 1870.
ARVID FR:SON POSSE.
Reservationer:
emot lista punkten (angående nordvestra stambanan):
af Herr C. F- Wcern: »På sätt Utskottet anfört, afslog Riksdagen år
1867 en då ifrågasatt ökning i anslaget till arbetena å nordvestra stambanan
för det året, men motivet till detta afslag kunde så mycket mindre vara
att till någon viss tid fördröja banans fullbordan, som vid samma riks¬
dag äfvenledes på dåvarande Stats-Utskotts tillstyrkan beslöts att, om
något öfverskott utöfver två millioner af trafikinkomsterna uppstode, ett
deremot svarande belopp finge för arbetena å nordvestra stambanan
disponeras. Då Kongl. Maj:t vid 1868 års början meddelade Riksdagen,
att nordvestra stambanans färdigblifvande år 1870 icke ansågs kunna
åstadkommas, utan att ett ganska betydligt tillskott för år 1868 blefve
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
27
tillgängligt, men detta under dåvarande förhållanden icke kunde ifråga¬
sättas, och att Kongl. Maj:t af denna anledning fann ett annat af de
utaf Byggnadsstyrelsen framställda alternativ, som afsåg banans full¬
bordan år 1871, böra läggas till grund för sin proposition, samt icke
heller något annat förslag väcktes om förökadt anslag till arbetenas på¬
skyndande för färdigblifvande år 1870, så synes det mig icke heller all¬
deles riktigt att säga, att Riksdagen eif slög alternativen afseende banans
fullbordan år 1870, eller att anse konseqvensen af de vid dessa båda riks¬
dagar fattade beslut nu förbjuda omfattande af ett genom sednare hän¬
delser möjliggjordt tillfälle att så till vida färdigbygga nordvestra stam¬
banan, att den ännu i år kan för allmän trafik upplåtas.
Väl är det sannt att Stats-Utskottet vid 1868 års riksdag i sitt
Betänkande om anslag till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader
motiverade sin tillstyrkan af nedsättning uti detta anslag till lägre
belopp än uti någotdera af framställda alternativ för banans färdig¬
byggande 1870 eller 1871 var föreslaget, dermed att den ekonomiska
förlust, _ som i afseende på sjelfva byggnadskostnaden af detta långsam¬
mare tillvägagående möjligen uppkomme, skulle å andra sidan uti icke
ringa grad motvägas af andra fördelar; men dels blef Utskottets förslag
icke af någondera Kammaren godkändt, utan högre summor för arbetets
påskyndande beviljade, dels äro just de af Utskottet uppgifna fördelar,
så vidt de nu kunna afses, sådana att de snarare vinnas genom bifall'
än genom afslag till min motion.
Dessa fördelar uppgifvas nemligen vara: möjligheten af en önsk¬
värd förenkling i byggnadsadministrationen, undvikande af de olägen¬
heter, som större förändringar i arbetarepersonalens antal medföra, samt
säkerhet för den inhemska industrien att kunna beräkna jernvägarnes
årliga behof af nödiga materialier.
Lemnande det sista skälet å sido, såsom icke på frågan inverkande,
enär behöfliga materialier för den nordvestra stambanan redan äro in¬
köpta eller kontraherade, så är det väl i afseende först på önskvärd
förenkling i byggnadsadministrationen klart, att möjlighet dertill skall i
väsendtlig mån försvåras, och kostnaderna för denna administration onödigt
ökas, om, på sätt Utskottet föreslagit, arbetena år 1871 så bedrifvas att
något öfver en million skall användas i Wermland, en million i Upland
och en million i Östergötland. Då jag inom Utskottet gifvit min röst
för anslags beviljande till arbetena icke blott på den norra, utan äfven
på den östra stambanan för år 1871, så har det skett' under förut¬
sättning att nordvestra stambanan i år hufvudsakligen fullbordades, så
att icke det inöfvade befälet och arbetsmanskapet till de andra stam¬
28
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
banorna förflyttades, förrän och i den mån de vid den nordvestra, på
hvilken för år 1871 endast några kompletteringsarbeten borde återstå,
kunde undvaras.
Hvad åter angår de olägenheter, som större förändringar i arbe¬
tarepersonalens antal medföra, så skola dessa alltid blifva synnerligen
svåra de år, då större utgifter för jern vägsskenor och rörelsemateriel
eller andra materialier måste göras, om icke afseende derpå fästes vid
^nslagsbeloppens bestämmande, och det är just hvad som nu inträffat.
År 1869 har Jernvägsbyggnads-styrelsen haft att disponera det af Riks¬
dagen för samma år beviljade anslaget 8,090,000 R:dr, förskottet å an¬
slaget för år 1870, 1,000,000 R:dr och det anslag, som Kongl. Maj:t af
Handels- och Sjöfartsfonden beviljadt af 300,000 R:dr för stationsbygg¬
naden i Stockholm, men hvilka icke derföre varit under året behöfliga,
tillsammans 4,390,000 R:dr, hvaraf, enligt mig benäget lemnad uppgift,
till jernvägsskenor och bryggor åtgått 700,000 R:dr och till rörelsemateriel
400,000 R:dr, så att för arbete kunnat användas 3,290,000 R:dr. För
år 1870 utgör återstoden 2,100,000 R:dr och om detta anslag ej ökas
med mera än 1,600,000 R:dr, eller till inalles för aret 3,700,000 R.dr,
hvaraf redan för jernvägsskenor äro utbetalde 300,000 R:dr och för bryg¬
gor, skenor och rörelsemateriel skola utbetalas 1,300,000 R:dr, förutom
återbetalning af de 300,000 R:dr, som i fjor erhöllos från Handels- och
Sjöfartsfonden, men i år skola för stationshuset i hufvudstaden använ¬
das, sammanlagdt 1,900,000 R:dr, så återstå för arbete endast 1,800,000
R:dr- Under år 1871 skulle deremot, enligt Utskottets förslag, utgif¬
terna för arbetet åter höjas, ty då man kan antaga att under de första
åren af en jernvägsanläggning trefjerdedelar af anslaget åtgå i arbets¬
kostnader, så skulle utom något öfver 1,100,000 R:dr till arbetena i
Wermland arbetskostnaderna å norra och östra banorna uppgå till 1,500,000
R:dr, eller tillsammans till närmare 2,700,000 R:dr. Mig synes olägen¬
heterna af större rubbningar i arbetspersonalens antal blifva minskade,
om man, efter att år 1869 hafva i arbetslöner utgifvit 3,290,000 R:dr,
år 1870 använder 2,700,000 R:dr och först år 1871 nedgår till 1,800,000
R:dr, än om man 1870 minskar dessa utgifter på ett år ända till 1,800,000
R:dr och påföljande år åter höjer dem till 2,700,000 R:dr, möjligen för att
derpå följande år åter nedsätta dem. Säkert är att det plötsliga afske-
dandet af en stor del utaf den arbetspersonal af omkring 2,000 man,
hvilken nu är samlad på nordvestra stambanan, som måste ega rum,
om Riksdagen inskränker anslaget, skall förorsaka mycket bekymmer.
Återgående till de alternativer, hvilka vid 1868 års riksdag fram¬
ställdes för banans färdigbyggande, ber jag att få erinra att det anslag,
Stats-UtsJcottets Utlåtande N;o 19.
29
som då för banans fullbordande år 1870 uppgafs vara behöflig!, var
6,180,000 R:dr, hvarifrån dock i främsta rummet skall afdragas den be¬
sparing af 325,000 R:dr, som, på sätt vid sistlidne riksdag anmäldes,
kunnat genom en förändring i stambanans riktning åstadkommas, och
dernäst har Byggnadsstyrelsen upplyst att i dess beräkning 1868 in-
gingo dels 600,000 R:dr för anskaffande af rörlig materiel och dels 750,000
R:dr för inköp af skenor m. in., som enligt hvad erfarenheten sedermera
utvisat, kunnat anstå till detta år. Frånräknas dessa summor, eller sam-
manlagdt 1,675,000 R:dr, så återstå af uppgifna behof 4,505,000 R:dr,
hvaremot, på sätt jag ofvan nämnt, styrelsen haft att disponera 4,390,000
R:dr, så att skilnaden ej är större än 115,000 R:dr. Det är härigenom
i förening med de. gynnsamma arbetsförhållandena under åren 1868 och
1869, som det varit möjligt att verkställa de på denna stambana före¬
kommande stora bankfyllningar i den omfattning att man nu kan motse
deras fullbordan så tidigt detta år, — om nödiga medel dertill bevil¬
jas, - att banan utan all olägenhet kan före utgången af detta år för
allmän trafik upplåtas. Det synes mig ock vara hög tid att så kommer
att ske. Förrän bandelen Arvika—Norska gränsen blir förenad med det
Övriga stambanenätet, kostar dess bedrifvande Statsverket årligen betyd¬
liga summor. Af Jernvägs-trafikstyrelsens räkenskaper för år 1868,
hvilka varit andra utgiftsafdelningen tillgängliga, har jag funnit att ut¬
gifterna till den Sönderfjeldske Statsjernbane det året voro i hyra för
lokomotiver 28,754 R:dr och för vagnar 16,812 R:dr, eller tillsammans
45,566 R:dr. Jag har visserligen blifvit upplyst derom att de sedan dess
blifvit förminskade, men efter det Staten inköpt egen för denna bana
ansedd rörelsernateriel, så synes det ock vara skäl att så snart som lämp¬
ligen ske kan möjliggöra dess användning derpå, heldre än att betala en
främmande jernbane-styrelse för bruket af dess materiel, ökade inkom¬
ster af en så lång stambanas trafikerande i förening med det öfriga stam¬
banenätet tillkomma dessutom.
Utskottet har slutligen afstyrkt min motion på den grund att
Kongl. Maj:t nu icke ifrågasatt anvisande af medel för banans fullbor¬
dande under år 1870.
Kongl. Maj:t har dock alldeles icke afstyrkt ett sådant fullbordande
eller uppgifvit sig anse det i något hänseende förmånligare om dermed
dröjde till 1871, utan, såsom det förekommer mig, tydligen låtit Riks¬
dagen förstå att motivet, hvarför Kongl. Magt icke begärt derför nödiga
medel, vant att Kongl. Maj:t väntat ännu större fördelar af ett beslut,
genom, hvilket Riksdagen ville bestämma anslagen till jernvägsbyggna-
30
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
der att år efter år utgå med jemna fyra millioner. Då nu Utskottet
icke omfattat denna åsigt utan framställt helt andra förslag, så tillåter
jag mig icke att betvifla att ju icke Kongl. Maj:t skulle framför andra
förändringar, eller redan om andra förändringar rubba den af Kongl.
Maj:t såsom förmånlig ansedda plan, föredraga den att nödiga medel
anslås för den nordvestra stambanans tidigare öppnande för allmän trafik —
utgörande de Kongl. Propositionerna om anslag till Statens jernvägs-
byggnader vid de tre sednaste riksdagarne, ovedersägliga bevis för den
omtanke Kongl. Maj:t städse haft för detta måls vinnande.
Jag får derföre föreslå,
att Riksdagen måtte, till fortsättande af arbetena å nord¬
vestra stambanan, för innevarande år anvisa ett belopp
af Två millioner fem hundra tusen Riksdaler, samt för
år 1871 till fullbordande af samma arbeten bevilja Två
hundra sextio tusen Riksdaler».
af Friherre F. von Essen, Grefve A. Posse och Herr O. G. Hedengren.
af Friherre C. Beck-Friis.
af Herr G. Bjerkander: »Då jag, i fråga om fortsättande af Statens
jernvägsbyggnader, icke ansett mig kunna i allo dela pluralit.etens inom
Utskottet åsigter, vill jag härmedelst tillkännagifva min särskilda mening.
Att Staten bör fortsätta byggandet af de stambanor, som redan
äro^påbörjade, derom äro väl meningarne temligen ense, men icke så
om tiden och sättet för denna fortsättning.
Att för den nordvestra banans fullbordande under nästkommande
år anslå 1,160,000 R:dr, derom är jag med Utskottet ense, och hade
helst dermed velat stadna tills vidare, men då denna åsigt icke vunnit
tillräckligt understöd, har jag åtminstone trott mig böra inskränka det
belopp, som under år 1871 bordefanslås derutöfver, till 1,000,000 R:dr,
hvarigenom hela anslaget till stambanor under nämnda år skulle in¬
skränkas till 2,160,000 Riksdaler, hvilket nära motsvarar hvad som under
närmast föregående riksdagar blifvit till stambanor anslagne. Skälen
härtill har jag hemtat dels af 1867 års Stats-Utskotts, af Riksdagen
gillade åsigt, att jernvägsbyggnadernas långsamma, men stadigt fort¬
skridande utförande, vore bäst öfverensstämmande med landets sanna
fördel, än dess allt för hastiga fortskyndande, hvilken åsigt äfven gilla¬
des af 1868 och 1869 årens Riksdagar, ehuru under den sistnämnda, af
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
31
tillfälliga orsaker, gjordes ett undantag, hvilket nu icke bör föranleda
till någon afvikelse från den vanliga ordningen, dels af den finansiela
ställningen och slutligen äfven derföre att jag, innan allt för stora summor
anslås till jernvägar, önskade att åtgärder måtte vidtagas, hvarigenom
mera sparsamhet kunde iakttagas så väl i fråga om utförandet som
administrationen».
emot 3:dje punkten (angående Norra stambanan):
af Friherre F- A. Funck, Herr F. W. Leijonancker, Friherre C.
Beck-Friis, Flerr E. M. af Klint, Herr Fr. Brusewitz, Herr A. O. Wal-
lenberg och Grefve A. Posse, Indika, med åberopande af Riksgälds-
afdelningens förslag till utlåtande i denna del, anfört: »Hvad vid¬
kommer sträckningen för norra stambanan, så har Stats-Utskottet vid
sistförflutna riksdag, uti sitt ofvannämnda Betänkande N:o 66 (sid. 31-—
38), erinrat om de olika åsigter, som rörande denna bansträckning allt¬
sedan år 1856 sökt göra sig gällande, samt framlagt de motiver, som
föranledde Utskottet att framställa förslag om norra stambanans anlägg¬
ning från Thureberg öfver Sevalla till Storvik i ungefärligen samma rikt¬
ning, som Kongl. Maj:t uti den nu afgifna nådiga Propositionen godkänt.
Ehuru berörda förslag, i frågans dåvarande icke fullt utredda skick, af
Riksdagen afslogs, hafva de under sistförflutna år på Kongl. Maj:ts nådiga
befallning verkställda noggranna undersökningar om lämpligaste sträck¬
ningen för jernvägsanläggningarne norr om Mälaren klart ådagalagt, att
norra stambanan bör byggas i hufvudsakligen den riktning, som vid
sistlidne riksdag af dåvarande Stats-Utskott föreslogs.
I afseende på de ifrågasatta särskilda bansträckningarnes längd
och anläggningskostnad, torde, med hänvisning till den fullständiga re¬
dogörelse derför, hvilken igenfinnes uti Jernvägsbyggnadsstyrelsens vid
den Kongl. Propositionen fogade underdåniga utlåtande med dervid bi-
lagda tabeller, här endast böra erinras, att den af Kongl. Maj:t nu före¬
slagna bansträckningen från Stockholm öfver Thureberg, Sevalla, Wansjö,
Krylbo och Storvik, om banan förlägges öfver Ängsholmen och Muren,
skulle erhålla en längd mellan Stockholm och Storvik af 19 mil 16,211 fot,
men att, då derifrån afdrages den redan färdiga
bandelen från Stockholm till Thureberg .... 1_„___ 9^500
den erforderliga nya banbyggnaden skulle blifva . 18 mil 6,711 fot.
med beräknad anläggningskostnad för den nya
bandelen af.............R:dr Runt 15,459,000.
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
I fall åter banan skulle utläggas från Stockholm—Upsala-banan öfver
Sala, Muren, Wansjö, Krylbo och Horndal till Storvik, blefve våglängden
mellan Stockholm och Storvik ........ 20 mil 21,308 fot,
hvadan, med afdrag af den redan färdiga bande-
len från Stockholm till Upsala....... 6 ,, 6,000 ,,
den nya banbyggnaden skulle blifva......14 mil 15,308 fot.
med en anläggningskostnad, beräknad till . . R:dr R:mt 12,842,000.
Vid jemförelse mellan dessa begge alternativer skulle alltså, på sätt
i den Kongl. Propositionen finnes uppgifvet, vägsträckningen från Stock¬
holm öfver Sevalla, Muren, Wansjö och Krylbo till Storvik blifva (1 mil
5,097 fot eller) omkring 1'!, mil kortare, men anläggningskostnaden, med
afräkning af den redan färdiga banan mellan Stockholm och Upsala,
2,617,000 R:dr högre än Sala-liniens.
Hvad särskild! angår förslaget om jernvägens fortsättande från
Upsala öfver Söderfors till Margretehill på Gefle—Dala-banan, så har
längden af denna jernvägsanläggning beräknats till 9 mil 31,650 fot samt
kostnaden derför till 7,505,000 R:dr.
Ehuruväl sistnämnda bansträckning såväl till längd som anläggnings¬
kostnad betydligt understiger de båda andra alternativen, nemligen från
Thureberg öfver Sevalla till Storvik, eller från Upsala öfver Sala till
Storvik, torde dock densamma icke böra såsom stambana på Statens
bekostnad anlägges. Skälen dertill hafva redan vid sistförfiutna riksdag
blifvit af dåvarande Stats-Utskott i dess ofvan omförmälda Betänkande
N:o 66 framlagda. Nuvarande Stats-Utskott, som hufvudsakligen delar
de i detta ämne då uttalade åsigter, har, för sin del, funnit den uppgift,
som genom norra stambanans anläggning skall lösas, egentligen ligga deri,
att banan erhåller en sådan riktning, att hon på ett nöjaktigt sätt till¬
fredsställer icke blott Norrlands och Dalarnes behof af jernvägsför-
bindelse med hufvudstaden samt rikets södra och vestra delar, utan ock
bergslagernas behof af ändamålsenliga kommunikationer så väl med af-
sättningsorterna, som med de delar af landet, hvilka ega tillgång på kol,
spannmål eller vattenkraft till bedrifvande af jernverksrörelse. Om dertill
lägges att åt Stockholm, såsom rikets hufvudstad och ännu dess förnämsta
handelsstad, torde böra, der sådant, utan uppoffring af vigtigare intressen,
kan ega rum, beredas någon fördel derigenom, att norra stambanan anläg¬
ges i en riktning, som underlättar hufvudstadens förbindelse så väl med
Norrland och Dalarne, som med Westmanland och norra delen af Nerike,
— hvaraf dock icke endast hufvudstaden har gagn — så lärer icke
kunna
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
33
kunna nekas, att den af Kong].. Maj:t nu föreslagna riktningen för ifråga¬
varande stambana mera än någon annan af de ifrågasatta riktningarne upp¬
fyller dessa olika ändamål. Redan under sednaste riksdag anmärktes af då¬
varande Stats-Utskott, att bergslagerna inom Westmanland, Nerike och Da-
larne hafva ett oafvisligt behof af så korta jernvägsförbindelser som möjligt,
dels med Stockholm, dels med Köping—Hult-banan och vidare till vestra
kusten, dels med Mälarehamuarne och den jernväg, som skall anläggas norr
om nämnda sjö, och dels slutligen med Gefle—Dala-banan. Det torde svår-
ligen kunna påstås, att linien Upsala—Sala—Storvik uppfyller berörda
fordringar, enär den icke kan komma i förbindelse med' Köping—Hult-
banan utan anläggning af eu väg från Sala till Köping, hvilken anlägg¬
ning, om den skulle komma till stånd, icke allenast blefve betydligt län¬
gre än den nu föreslagna jernvägen mellan Köping och Sevalla, utan
ock körnare att genomlöpa trakter, som både till folkmängd och bördig¬
het äro underlägsna dem, som skulle beröras af vägen från Köping öfver
Westerås till Sevalla.
Hvad nu angår frågan om hvilkendera sträckningen, som för Norr¬
land och Dalarne må vara den förmånligaste, antingen den från Storvik
öfver Sala och Upsala till Stockholm eller den från Storvik öfver Sevalla
och Thureberg till Stockholm, så är redan anmärkt att Sevalla-linien
till Stockholm blir l1!s mil kortare än Sala-linien. Då dertill kommer
att Dalarne genom Sevalla-liniens antagande träffar Mälarehamn i Westerås
på vida närmare håll, än om vägen dragés öfver Sala, samt att större
utsigt förefinnes att eu jernväg från Sevalla till Westerås och Köping
skall komma till stånd, än att eu jernväg skall blifva anlagd från Sala
till Köping, med bibana till Westerås, så synes det vara obestridligt, att
Norrlands och Dalarnes behof af jernvägskommunikation såväl med Stock¬
holm som med Mälarehamn och med vestra och södra Sverige blir bättre
tillgodosedt genom Sevalla-linien, än om Sala-linien antages.
Vidkommande derefter frågan, huruvida bergslagernas behof af
ändamålsenliga kommunikationer såväl med afsättningsorterna, som med
de delar af landet, hvilka ega tillgång på kol, spanmål eller vattenkraft
för jernverksrörelses bedrifvande, bättre fylles genom antagande af Se-
valla- eller af Sala-linien, så kan det icke nekas att begge sträcknin-
garne lika mycket gagna bergslagerna, så vidt man blott afser sträck¬
ningen norrut, enär vägen från trakten af Muren till Avesta och Storvik
blir densamma, antingen Sevalla- eller Sala-linien kommer till stånd.
Deremot kunna hvarken Norbergs bergslag eller Dalarnes och Norrlands
jernverks- och skogsdistrikter hafva samma nytta af Sala-linien, som af
Bill. till Biksd. Prof. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 5
34
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 19.
Sevalla-linien, enär denna sednare är kortare till Stockholm samt med¬
för större utsigt att få jernvägen fortsatt dels till närmaste Mälarehamn
vid Westerås, dels till Köping och vestra stambanesystemet. . För Nor¬
bergs bergslag måste dessutom Sevalla-linien ega företräde i det hän¬
seendet, att den genomlöper den rika spanmålsort, från hvilken bergs¬
lagen från urminnes heintat största delen af sitt spanmålsbehof och med
hvilken bergslagen i följd deraf står i liflig affärsförbindelse.
Vid bestämmandet af företrädet emellan Sevalla- och Sala-linierna
måste jemväl komma under öfvervägande den vigtiga omständigheten,
att, på sätt såväl uti Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, som uti de of¬
van intagna motionerna är nämndt, all anledning är för handen att, om
Sevalla-linien antages, en bredspårig jernväg mellan Köping öfver We-
sterås till Sevalla ofördröjligen kommer till utförande. I sådant afseende
torde böra erinras, att, enligt till Utskottet ingifna handlingar, kost¬
nadsförslag för en sådan jernvägsanläggning af 4 mil 29,000 fots längd
samt 4,83 fots bredd, med räler af 20 skålp. vigt, blifvit uppgjordt af
Löjtnanten vid Väg- och vattenbyggnadskorpsen Erik Sandell, upptagande
kostnaden derför, oberäknadt rörlig materiel, till 2,000,000 Riksdaler,
eller, med inberäknande af sådan materiel, till 2,416,666 Riksdaler; samt
att, sedan aktieteckning för bildande af ett bolag till åstadkommande af
berörde jernväg blifvit öppnad, denna teckning, enligt hvad den. ena
motionären uti en den 10 innevarande månad till Utskottet ingifven
skrift upplyst, redan före sistlidne Januari månads slut uppgått till
505,400 Riksdaler, som, enligt beräkning att bolaget af Staten erhölle
1|4:del af kostnadssumman, samt att en million Riksdaler kunde af bo¬
laget upplånas, vore fullt tillräckligt för arbetets utförande.
Om nu således torde kunna antagas att, derest norra stambanan
bygges från Thureberg till Sevalla, den enskilda jernvägsanläggningen
från Sevalla öfver Westerås till Köping samtidigt varder utförd, så skulle
Sevalla-linien jemväl för bergslagerna i vestra delen af Westmanland
och norra delen af Nerike samt för dessa trakters innevånare i allmänhet
medföra högst väsendtligt fördelar. Ifrågavarande orters produkter, och
deribland företrädesvis malm och metaller, skulle då kunna på de redan
anlagda Nora—Ervalla-, Köping- Hults- samt Köping——Uttersbergs-
banorna nedkomma till Köping och derifrån kunna äfven vintertiden på
jernväg fortskaffas till Stockholm för att derifrån på första öppet vatten
utskeppas. Det stora gagn, som skulle tillskyndas jernproducenten, genom
att omedelbart och utan uppläggnings- och omlastningskostnader kunna
försända sina produkter direkt till förläggaren eller till Stockholms
jernväg, torde icke kunna nog uppskattas. Ått dessa fördelar skulle
Stats-Utskottels Utlåtande N:o 19.
35
blifva eu följd af jernvägens förläggande öfver Sevalla, men gå alldeles
förlorade, om vägen, genom dess dragande öfver Sala, blefve förlängd
med 4 å 5 mil, lärer icke kunna bestridas; och för sannolikt torde
jemväl kunna antagas, att någon väg mellan Köping och Sala icke genom
enskild företagsamhet kunde åvägabringas, hvadan det blefve en nöd¬
vändighet för Staten att på sin bekostnad anlägga densamma.
Utan att nu ingå i någon närmare undersökning om möjligheten
att för Svenska bergsprodukter öppna en marknad österut, måste det
dock alltid för producenten medföra stor fördel, ju flere afnämare han
kan påräkna. Det är således påtagligt, att, om en jernvägsförbindelse
öppnades, som gjorde det möjligt för bergslagerna att under alla årstider
sända sina produkter icke blott till Gefle eller Göteborg, utan ock till
Stockholm, så bereddes landets jernproducenter härigenom en högst be¬
tydande förmån. För bedömandet af denna fråga torde här böra med¬
delas följande upplysningar om afståndet mellan nedanstående punkter,
nemligen:
mellan Örebro och Göteborg.............26,4 mil
» » » Stockholm öfver Hallsberg......20,8 »
» » » » » Sevalla.......20,6 »
» » » Gefle öfver Köping, Westerås, Sevalla, Storvik 25,6 »
» » » Falun » » » # 26,8 »
» Arboga och Göteborg............31,7 »
mellan Arboga och Stockholm öfver Flallsberg......26,i »
» » » » » Sevalla.......15,b »
« » » Gefle öfver Köping, Westerås, Sevalla, Storvik 20,3 »
» » » Falun » » » » 21,5 ®
» Köping och Göteborg............33,2 M
» » » Stockholm öfver Hallsbei’g......27,5 »
» » » » » Sevalla och Thureberg . 13,8 »
» » » ); » Sala och Upsala .... 18,5 »
>) » » Gefle öfver Sevalla, Storvik......18,8 »
» » » Falun » » ......21,5 »
» Westerås och Göteborg...........36,3 »
» » » Stockholm öfver Hallsberg.....30,6 »
i, » » » » Sevalla och Thureberg . 10,7 »
» » » » » Sala och Upsala . . . 15,4 »
» » » Gefle öfver Se valla, Storvik.....15,7 »
» « » Falun » »......18,4 »
Slutligen torde icke böra förbigås5 ett förhållande, som redan år
1862, då frågan om norra stambanans riktning föredrogs inför Kongl.
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
Maj:t i Stats-Rådet, framställdes såsom ett skäl för anläggandet af en
jernväg öfver Staket till Sevalla och vidare öfver Westerås till närmaste
punkt på Köping—Hult-jern vägen, nemligen den vigt en sådan jern-
vägsanläggning i strategiskt hänseende måste medföra, Det erinrades
nemligen dervid utaf en bland Stats-Rådets ledamöter, att, om en fiende
skulle t. ex. vid Södertelje, såsom lätt kunde ske, afskära den vestra
stambanan, vore hufvudstadens förbindelse med samma bana på eu väg
norr om Mälaren af oberäkneligt värde, vare sig för försvarskrafters
samlande i Stockholm eller för bortförandet af dess dyrbarheter. Det
anmärktes jemväl af sednaste Riksdags Stats-Utskott, att en enda till
Upsala på östra sidan om Sigtunafjärden fortsatt jernväg i strategiskt
hänseende har ett mindre godt läge, hvaremot en bana, som, med ut¬
gångspunkt från Stockholm—Upsala-banan, på lämplig punkt öfvergår
till Sigtunafjärdens vestra sida och vidare i nordvestlig riktning mot
bergslagen, ur militärisk synpunkt måste ega ett oomtvistadt företräde.
På dessa skäl och under hänvisning i öfrigt till hvad Stats-Utskottet
vid sistförflutna riksdag uti dess ofvan åberopade Betänkande N:o 66
(sid. 36—38) anfört, få vi vördsamt yrka,
att Riksdagen måtte besluta, att för år 1871 bevilja
En million Riksdaler för anläggning af eu bana, hvilken,
utgående från Thureberg på Stockholm—Upsala-banan,
skall sträcka sig öfver Sevalla, Wansjö och Krylbo till
Storvik på Gefle—Dala-banan»;
af Herr C. F. Wcern: »Antalet och riktningen af våra stambanor
har, såsom bekant, aldrig genom något sammanstämmande beslut af
båda statsmakterna blifvit bestämdt, men så ofta landets förhållanden
i sin helhet blifvit såsom derför bestämmande tagna i betraktande, har
också en sammanbindning af de vestra och norra stambanorna hittills
alltid blifvit såsom stambana ansedd.
Den första stora jernvägs-komitéen, som den 30 September 1856
afgaf sitt betänkande, föreslog en stambana från Stockholm till Köping,
hvilken de ansågo höra blifva den vestra stambanan. I sin år 1856
till Rikets Ständer i ämnet aflåtna nådiga Proposition förklarade Kongl.
Maj:t, att Kongl. Maj:t godkände ett system, som afsåge att från Upsala
draga norra stambanan öfver Sala dels norrut mot Gefle—Dala-jern-
banan, dels ock vesterut mot Örebro och särskildt en bibana till Westerås
för upptagande af trafiken med tyngre varor, ämnade att derifrån sjö¬
vägen fortskaffas, dock ansåg Kongl. Maj:t att, enär lokalundersökningar
blifvit förrättade endast för vägen från Upsala till Sala, afgörande! af
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
37
frågan om denna banas utgreningar derifrån borde blifva beroende af
den ytterligare utredning, som för slutlig pröfning vore af nöden.
Den andra stora jernvägs-komitéen, som tillsattes 1858 och den 8
November 1859 afgaf sitt betänkande omtalar, att Kongl. Maj:t i sin
instruktion för komitéen föreskrifvit, att en föreningsbana borde utläggas
från norra stambanan i trakten af Sala i sydvestlig riktning emot vestra
stambanan, men då hufvudändamålet med denna statsbana vore att öppna
en kortare jernvägsförbindelse från norra delen af Sverige genom och i
grannskapet af bergslagsorterna till de inre stora segellederna samt vestra
kusten, än den som åstadkommes genom norra och vestra stambanorna
öfver Stockholm, så ansåg komitéen, att norra ändpunkten för ifråga¬
varande bana borde förläggas norr om Sala, hvadan komitéen drog den¬
samma från Brovallen till Frövi station på Köping—Hults jernväg.
Denna förändring i föreningsbanans lä,ge vann icke några sympa¬
tier, och de lifliga striderna om den norra stambanans riktning i andra
delar deraf, såsom först om den skulle gå öster eller vester om Sigtuna-
fjärden och sednare om den skall gå öfver Sevalla eller Sala, hafva bragt,
föreningen med vestra stambanan i bakgrunden. Dess egenskap af stam¬
bana har dock allt hitintills varit erkänd, ty ännu vid sistlidne riksdag
yttrade Stats-Utskottet, i sitt Betänkande N:o 66 pag. 31, att de redan år
1856 föreslagna stambanorna böra fullbordas.
Det är således först vid denna riksdag, som det blifvit allvarligen
ifrågasatt, att den förening med vestra stambanan, som hitintills blifvit be¬
traktad såsom en utgrening af den norra, skulle blifva en enskild bana,
och märkligt nog har sannolikheten af att en sådan enskild bana skulle
komma till stånd anförts såsom hufvudmotiv för den norra stambanans
förläggning i en sydligare linie, med en kostnad, som, jemte det bidrag
Staten skulle lemna den enskilda banan, efter all sannolikhet skulle komma
att öfverstiga hela föreningsbanans kostnad.
Utom det besynnerliga i detta förslag, att Staten skulle emot större
kostnad bidraga dertill, att en så värdefull egendom som en stambana
blefve ett enskildt bolags tillhörighet, i stället för att den medUmindre
kostnad blefve statsegendom, är ock tydligt att dess dragnin|*%sterut
ända till Sevalla skulle minska de fördelar, för hvilka »en kortare jern¬
vägsförbindelse från norra delen af Sverige genom och i grannskapet af
bergslagsorterna till de inre stora segellederna samt vestra kusten» borde
åstadkommas. Det är äfven vanskligt, huruvida en sådan enskild bana
skulle komma till stånd, men äfven förutsatt att så skedde, så skulle
den i väsendtlig mån blifva för trafiken mindre fördelaktig än en stam¬
bana. Detta synes bäst af den fördelning af trafikafgifter, som eger
38
Stats-Utslcottets Utlåtande N;o 19.
rum mellan vestra stambanan och Köping—Hult-bolaget, Från Kö¬
ping till Göteborg, en våglängd af 33,2 mil, betalas för 1 centner jern
33 öre eller i det närmaste 1 öre per mil, men af denna afgift har Sta¬
ten med en våglängd å vestra stambanan af 26,4 mil blott 23 öre och
Köping—Hult-bolaget, hvars bana är 6,8 mil, 10 öre, emedan driftkost¬
naderna å eu sådan mindre bana, som sjelfständigt för sig trafikeras,
måste blifva större. På Sevalla—Westerås-banan skulle kostnaden blifva
ytterligare fördyrad deraf, att den icke skulle hafva egen rörelsemateriel
utan förhyra sådan och möjligen äfven deraf att dess skenor skulle blifva
lättare.
Jag anser icke det norra, mellersta och vestra Sveriges fördelar
tillgodosedda derigenom, att anläggningen af en stambana mellan dem,
i stället för att hittills vara erkänd och en gång af Kongl. Maj:t före-
skrifven, nu skulle lemnas till ovissheten af en enskild anläggning och
äfven i bästa fall blifva af underordnad nytta; och då det blifvit ifråga¬
satt, att detta resultat skulle vinnas med ökad kostnad för Statsverket,
måste jag deremot protestera, men jag kan ej heller vara nöjd med det
slut, hvartill Utskottet kommit, enär detta förbigår allt yttrande om före-
ningsbanan.
Jag hemställer derföre,
att Riksdagen måtte besluta att bevilja en million Riks¬
daler att Under år 1871 utgå till fortsättning af ar¬
betena å norra stambanan från Upsala till Sala och
vidare derifrån dels till Storvik öfver Bolandet, Bro¬
vallen och Krylbo, dels till West.erås och Köping, samt
att arbetet skall börja vid Upsala».
af Friherre F. von Essen.
emot 3:dje och 4:de punkterna (angående norra och östra stambanorna):
Herr E. Key: »Då jag icke funnit skäl att frånträda min för-
lidet år uttalade åsigt om nödvändigheten att upphöra med byggande
af stambanor på sätt hittills skett, och då jag blifvit alltmera öfvertygad
om riktigheten af eu snar och genomgripande reform i detta hänseende,
så nödgas jag här nedlägga min reservation mot Utskottets beslut att
under 1871 anslå en million R:dr till byggande af den norra stambanan
och en million R:dr till den östra,
Stats-UtsTcottels Utlåtande N:o 19.
39
Först och främst framställer sig den frågan: när och hvar skola
stambanorna anses fullbordade, när skola orternas fordringar, att om
möjligt utan någon egen uppoffring få komma i åtnjutande af de för¬
delar jernvägarne bereda, taga slut, och när skola ansträngningarne att
få dessa anläggningar qvaliticerade som stambanor en gång upphöra?
Skall man stadna med den norra stambanan vid Storvik, och månne icke
bergslagerna skola anse sig ega anspråk att ej blifva mindre gynnade
än andra orter? År det icke på tid att med ens och för alltid afskära
dessa förhoppningar samt hänvisa orterna till pligten att sjelfva bidraga
till sin framtida utveckling?
Dernäst torde det numera vara ådagalagdt, att Staten både bygger
och trafikerar sina banor för dyrt. Att byggnadssättet är förträffligt och
att trafikerandet uppfyller hvarje befogadt anspråk är en skyldighet att
erkänna, på samma gång det måste sägas, att dessa fördelar ernås med
alltför stora och obehöfliga uppoffringar af Statsverket. År det då skäl
att alltjemt utvidga dessa missförhållanden, och hafva vi råd, hafva vi
rätt att egna åt lyxen och slentrianen hvad som mer än väl erfordras
för det nödvändiga och för vårt finansiela sjelfbestånd?
Vidare skulle, i händelse inga stambanor efter den nordvestra jern-
vägens fullbordande komma att af Staten utföras, hvarje återstående
skymt af skäl försvinna för byggnadsstyrelsens bibehållande. Denna
kunde helt och hållet indragas och Statsverket derigenom inbespara eu
icke obetydlig årlig utgift, ungefäidigen motsvarande räntan på en million
af vår statsskuld. De reformer inom traflkstyrelsen till eu större för¬
enkling och ekonomi, som genom sednaste Riksdagars fortsatta påtryck¬
ning blifvit påbörjade, skulle deremot, med en ökad utveckling af vårt
stambaneväsen, desto lättare återigen gå förlorade, ju mera utbredd och
våldsam den nya springfloden af statsbanor blir.
Ytterligare visar de flesta främmande länders erfarenhet, deribland
nationers långt rikare och mäktigare än Sverige, att öfverallt der Staten
byggt jernvägar har den derifrån måst afstå af finansiela skäl, och Sverige
torde icke ensam bestå ett prof, vid hvilket så många andra kommit till
korta. Dessutom lärer icke kunna förnekas, att hvarken den ena eller
andra statsmakten företrädesvis är egnad att finna den ändamålsenligaste
riktningen af kommunikationens stora pulsådror; åtminstone hafva icke
statsmakterna i Sverige i detta hänseende visat sig lyckliga. Tvifvel¬
aktigt lärer nemligen vara, i fall man ännu en gång skulle votera om
Laga- eller Nässjölinien, Carlstad eller Norum, norr eller söder om Mä¬
laren, om ej besluten skulle utfalla väsendtligen olika med de förut fat¬
tade. Äfven detta ådagalägger i sin mån, att det enskilda intresset, ju
40
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
mera villigt och förtröstansfullt det visar sig beredt till egna uppoffringar,
ju mera egnadt är det äfven att, i fråga om jernvägars sträckning, finna
d0t rättä
Slutligen torde det vara otvifvelaktigt, i händelse de cirka 26 millioner,
som norra och östra stambanorna beräknas kosta, skola på sätt Ivongl.
Mai:t föreslagit med ett belopp af 4 millioner årligen utgå, att, så väl
med afseende derå som äfven å kostnaden för fullbordande af nordvestra
banan och stationshuset å sammanbindningsbanan, minst 8 å 10 år måste
åto-å, innan Staten kan få tillgång att bispringa med anslag någon af de
bibanor, för hvilka bolag bildat sig, och till hvilkas granskning eu jern-
vä°'skomité, såsom bekant är, blifvit tillsatt, savida nemligen man ej vill
öfverskrida det årliga öfverskott trafikmedlen lemna, öka den utländska
skuldsättningen samt åtaga sig förhöjd bevillning. Om nu de tvänne
ifrågavarande stambanorna, i stället att helt och hållet bekostas af Staten,
understöddes med halfva anläggningskostnaden, ,så. skulle ett öfverskott
af 13 millioner uppkomma, för hvilka, med beräkning af 450,000 per mil
och 1|a i statsbidrag, ej mindre än 86 mil smalspåriga jernvägar utöfver
de tvänne ifrågavarande, kunde beredas — och jag frågar, om icke en hvar
ointresserad i fosterlandets intresse skall lemna företräde häråt? Han
måste göra det, ty rättvisan fordrar att hvarje ort, beredd till egna upp¬
offringar, ej allt för sent skall komma i åtnjutande af samma fördelar
som andra orter,- hvilka för dessa icke gjort något, och den statsekono¬
miska fördelen kräfver tillflöden af bibanor, om Statens jernvägar skola
ernå en betydligare förhöjning i deras nuvarande afkastning, på samma
sätt som det erfordras grenar till stammen, på det att trädet skall bära
På grund af hvad jag här i korthet haft äran anföra, får jag
vördsamt föreslå:
l:o) att, med utslag å Stats-Utskottets hemställan om
beviljande för år 1871 af en million Riksdaler till den
norra och en million Riksdaler till östra stambanan,
inga jernvägar efter nordvestra banans fullbordande
vidare må af Staten anläggas och trafikeras;
2:o) att likväl — då de förut ifrågasatta östra och
norra banorna dels ega eu för Statens ändamål all¬
männare betydelse, dels onekligen kunna sägas hafva
varit i viss mån utlofvade, samt fördenskull mera än
öfriga bibanor vara berättigade till och erforda ett
större statsbidrag — de bolag, som för byggande af
nämnda
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
41
nämnda banor bildas, må erhålla ett statsbidrag af
50 procent utaf anläggningskostnaden, med rättighet
att utfärda obligationer, dock utan Statens garanti, för
det belopp, som icke genom aktieteckning eller på
annat sätt kan fyllas, med skyldighet för sagde bolag
att underkasta sig alla de kontroller med afseende å
byggande och trafikerande, som Kongl. Maj:t och Riks¬
dagen kan komma att föreskrifva, äfvensom att utan
ersättning besörja transporter af trupper och krigs¬
materiel, post- och statstelegrammer, samt att, när den
behållna trafikinkomsten öfverstiger 6 procent af bo¬
lagets tillskott, till Statsverket öfverlemna hvarje till¬
ökning i sagda inkomst, ända till dess att Staten äfven
erhåller 6 procent af dess bidrag, hvarefter bolaget
ensamt tillgodonjuta’ derutöfver uppkommande behåll¬
ning; egande Kongl. Maj:t, för ernående af kontroll,
att i direktionen tillsätta en ledamot, som skall vara
ordförande, samt utse en revisor vid den årliga gransk¬
ningen af bolagets räkenskaper;
3:o) alla öfriga banor med statsbidrag skola hädan¬
efter byggas smalspåriga, börande — af dessa — jern-
vägsanläggningar norr om Falu—Gefle-banan erhålla
äfvenledes hälften af anläggningskostnaden i statsbidrag,
men öfriga endast en tredjedel; skolande för öfrigt
samtliga dessa smalspåriga banor vara underkastade
samma vilkor och kontroller, som de i andra punkten
omförmäld a».
emot 4:de punkten (angående beviljandet af anslag till arbeten å östra
stambanan):
af Friherre F. von Essens
af Herr Carl Ifvar sson: »Enär jag ingalunda kan anse det, från
Statens sida betraktadt, fördelaktigt att nu anslå medel för jernvägs-
byggnad inom två särskilda orter, medan icke allenast nordvestra stam¬
banans fullbordande kräfver ett anslag af ej mindre än 2,760,000 R:dr,
utan uppförandet af ett ganska kostsamt stationshus inom hufvudstad en
Bih. till Biksd. Prot. 1870. é Sand. 1 Afd. 8 Raft. 6
42
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 19.
äfven pågår; så och då jag anser skäl förefinnas, att, af de två ifråga¬
satta och af Stats-Utskottets majoritet tillstyrkta anslagen, nemligen till
norra och östra banan, företräde bör lemnas åt det till den förstnämnda,
får jag härmed emot det till den sednare, för nästkommande år till¬
styrkta anslaget 1,000,000 R:dr, vördsamligen nedlägga denna min reser¬
vation.»
af Herr L. J. Hierta: »Emot Utskottets förslag till fortsättande på
Statens bekostnad redan under loppet af nästa år af den så kallade östra
stambanan, medelst byggande af en jernväg söderut från Norrköping med
riktning öfver Linköping till Nässjö station på södra stambanan, nödgas
jag anmäla min reservation.
Enligt min tanke vore det önskvärdt, att intet anslag till jernvä-
gars byggande för Statens räkning vid denna riksdag beviljades, utöfvej1
hvad som erfordras till fortsättande af den nordvestra stambanan. A
ena sidan behöfde någon förlust härigenom icke befaras, men väl skulle
ränta vara inbesparad, om arbetet ett annat år, sannolikt snart nog, kunde
fullföljas med så ökad arbetskraft, att färdigbyggandet af de banor, som
Riksdagen kunde besluta, icke derigenom behöfde försenas. A andra si¬
dan finnes ett vigtigt skäl till ett sådant uppskof uti behofvet af råd¬
rum för Riksdagens ledamöter, bland hvilka en del tilläfventyrs ännu icke
hunnit göra sig förtroliga med detta ämne, att taga närmare kännedom
af den erfarenhet, som, enligt flere tillförlitlige jern vägsbyggares påstå¬
ende, såväl inom vårt eget land af enskilda jernvägsföretag som af dy¬
lika ifrån Norge och Finland numera vunnits derom, att jernvägar, fullt
motsvarande trafikbehofvet å de Svenska stambanorna, äfven med samma
spårvidd som de hittills byggda, skulle kunna, under iakttagande af nö¬
dig hushållning, åstadkommas för måhända två tredjedelar af den kost¬
nad per mil, som i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition finnes upptagen för
den norra och den östra stambanan; och att denna kostnad, genom an¬
tagande af en mindre spårvidd och derefter lämpad rörelsemateriel, skulle
kunna ytterligare inskränkas öfverallt der den mindre spårvidden kan
tillfredsställa rörelsens behof.
Det torde icke behöfvas vidlyftigare fästa uppmärksamheten på
den fördel eller, kanske riktigare uttryckt, den mindre förlust, som skulle
uppstå för statskassan, om de båda ännu återstående jernvägar, hvilka
äro i fråga att byggas på Statens bekostnad under namn af stambanor,
kunde åstadkommas till ett sådant pris, att behållningen af trafiken derå
redan inom en ej aflägsen framtid motsvarade beloppet af den amorte¬
ring, Staten har att betala för de dertill upptagna lån, — ett resultat,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
43
hvilket icke är att vänta genom dessa jernvägsbyggnaders fortsättande
med samma kostnader som hittills.
Oaktadt de vigtiga skäl, som enligt mitt förmenande sålunda skulle
tala för ett uppskof för närvarande af både den norra och den östra
banans fortsättande, har jag emellertid ansett det vara ändamålslöst, att
inom Utskottet yrka på omröstning om ett sådant förslag. Deremot
hafva flere af Utskottets ledamöter lika med mig särskild! ansett så stora
skäl tala för ett sådant uppskof med fortsättandet af den östra banan,
att det synes kunna ega utsigt att gillas af Riksdagen.
Jemte fördelen att genom ett sådant uppskof kunna, åtminstone
till någon del, ernå det här ofvan angifna syftemålet af en betydlig be¬
sparing i anläggningskostnaden, förekommer i afseende på den blifvande
verkan af den östra stambanans färdigbyggande den anmärkningen, att
denna bana, en gång öppnad å hela sträckningen emellan Norrköping
och Nässjö, kommer att med nära tre timmar förkorta resan med snäll¬
tåg emellan Stockholm eller Norrköping å ena samt Nässjö och alla sta¬
tioner söderut derifrån å andra sidan. Det kan ej betviflas, att detta
kommer att undandraga den vestra stambanan all den persontrafik, som
nu går emellan dessa orter och att Staten sålunda här inträder i en för-
lustbringande täflan med sig sjelf. Östergötland, redan genom sitt läge
mellan Östersjön med derinvid befintliga hamnplatser och stapelstäder
å ena, och Wettern å andra sidan, en af de lyckligast lottade provinser
i afseende på sjökommunikationer, har derjemte erhållit ett betydligt un¬
derstöd genom direkt anslag af Staten för underlättande af en tredje be¬
tydlig sjökommunikation genom Kinda båtled, som sammanbinder flera
insjöar. Härtill kommer slutligen, att eu del af Östergötland redan fått
ett betydande behof af jernvägskommunikation tillfredsstäldt genom
öppnandet af jernvägen mellan Kathrineholm och Norrköping, och ifrån
sistnämnda stad har endast sex timmars jernvägsresa till Stockholm,
samt jemväl flera timmars kortare väg än ifrån Stockholm till Göteborg
och Malmö. På grund af dessa skäl tillåter jag mig föreslå,
att något anslag till fortsättande af den så kallade
östra stambanan icke vid denna riksdag må beviljas».
af Herr O. G. Hedengren.
af Herr G. Bjerkander: »I fråga om tiden för östra och norra
stambanornas fortsättning, så har jag trott att det vore klokast om den
ena gjordes färdig innan den andra fortsattes, på det att Staten måtte
få någon inkomst så snart som möjligt och arbetskraften icke splittrades
44
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 19.
på flera håll; och i fråga om valet emellan de tvänne banorna, så har
jag icke tvekat att gifva den norra företrädet, såsom på en gång mest
behöflig för bergslagerna och Norrland samt för Staten bäst inkomst¬
bringande; man bör nemligen taga i betraktande att Östergötland och
de södra provinserna redan förut icke äro i saknad af lätta kommunika¬
tioner, dels på sjöar och kanaler, dels på jernvägar; och om man der¬
till lägger, att östra banan, en gång färdig, måste komma att upptaga
en betydlig del af den trafik, som nu går på den vestra, och således minska
denna sednares inkomster, så blifver detta, sedt från synpunkten af
Statens fördel, ett skäl mera att icke påskynda denna banas byggande
förr än den norra är färdig.
På dessa skäl föreslår jag,
att Riksdagen måtte afslå Utskottets hemställan i af¬
seende på fortsättningen af den östra stambanan».
emot 5:te punkten (angående spårvidden och: byggnadssättet vid fort¬
sättandet af arbetena å norra stambanan):
af Herr O. G. Hedengren, som yrkade att Riksdagen måtte ingå till
Kongl. Maj:t med underdånig anhållan, att Kong]. Maj:t täcktes taga i
nådigt öfvervägande, om icke vid byggandet af norra stambanan från
Upsala öfver Sala, Brovallen och Krylbo till Storvik ett billigare bygg¬
nadssätt, antingen ett smalspårigt eller lättare bredspårigt, kunde an¬
vändas eller andra åtgärder vidtagas, hvarigenom besparing i byggnads-
kostnaden kunde vinnas.
af Herr L. J. Hierta: »Jag hade för min del hoppats, att Utskot¬
tet skulle fästat mera afseende vid de af Friherre Raab i dess motion
anförda skäl för vidtagande af ett billigare byggnadssätt af de jernvägar,
som hädanefter komma i fråga.
Det torde enligt så väl vunnen erfarenhet vid redan trafikerade
jernvägar, som sakkunnige mäns sammanstämmande utlåtanden icke mera
vara tvifvel underkastadt, att en betydlig besparing i anläggningen af
sådana och en bättre räntabilitet kan vinnas icke blott genom begag¬
nande af en mindre spårvidd af 3'b fot, med tillräckligt tillfredsställande
af de nu återstående stambanornas trafikbehof, utan äfven med bibehål¬
lande af den hittills varande spårvidden, förmedelst begagnande i svå¬
rare terräng af lutningar, såsom på en del af Gefle—Dala-banan eger
rum af ända till 1 på 60, och kurvor med mindre radie, utan kännbar till¬
ökning
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 19.
45
ökning i trafikkostnaden, äfvensom att nyare förbättringar i lokomotiver-
nas konstruktion, hvarigenom dessas vigt fördelas på flera punkter af
jernskenorna, medgifva en ej obetydlig minskning af de sednares vigt
och följaktligen kostnad. Oaktadt flertalet af Utskottets ledamöter icke
ansett sig böra härpå grunda n^got förslag till antagande af en mindre
spårvidd eller något annat byggnadssätt än det hittills begagnade för
den norra stambanan, synes dock frågan om möjliga besparingar vid
jernvägsbyggnadernas fortsättning vara af den vigt, att jag förenar mig
uti den reservation, som en annan ledamot af Utskottet, Herr Heden¬
gren, afgifvit om en underdånig hemställan hos Kongl. Maj:t, rörande
ett billigare byggnadssätt».
af Herrar Carl Ifvar sson och M. Ahlgren;
af Herr G. Bjerkander: »I fråga om byggnadssättet har jag, så
väl på grund af väckt motion som inom afdelningen meddelade upp¬
lysningar af en tillkallad fackman, uttalat den åsigt, att norra stam¬
banan från Upsala till Storvik borde byggas antingen smalspårig eller,
i fall detta ansåges olämpligt, bredspårig, men med ett byggnadssätt,
som vore enklare och i afseende på kostnaden närmade sig till hvad
denna för smalspåriga banor beräknas, eller, om ett bestämdt beslut i
sådan syftning kunde änses för mycket vågadt, åtminstone en skrifvelse
till Kongl. Maj:t aflåtas, med anhållan om utredning i denna syftning.
Som emellertid icke ens detta ville medgifvas, så tager jag mig nu
friheten föreslå,
att Riksdagen måtte besluta, att i underdånig skrif¬
velse hos Kongl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida
norra stambanan från Upsala skulle kunna på ett ända¬
målsenligt sätt byggas med mindre kostnad än de
hittills utförda stambanorna».
Bill. till Bikscl. Prot. 1870. 4 Sami. 1 Afd. 8 llåft.
7
'Vasa><y'rv
as * L^J° r-
c rf o r r/ ‘ Ii ö g* bo y^tioQ
Lwd&utäjhta.'
Smwis)
%m. tfwv * nXci^CVt^M/
afcibo^V .
nocw
Hih-t-do
%tUrfpfg;
I43UWSV :
Öfva nw
Sandvik
i \A/ J l^or
Jf6b*ur£shol
otät* UtskottetsJo?sloLGf
Körtel. Maf&forsla^.
$ OruSoor. toJficLtugjt/. r JBruJv
7
s70tyre»do-
% Elfkarlto j
\RoFoT9 ;.
Snack ro rs\Eds
BXUTOM.
ourtaorrve,^ 4$
#
Hoo TfiltcL
ny sfi ri x/l rkc n/
r«K4Än/
^Uoroooc-
sl-Ma/
Lauruyshy
Åx&lsh&nfrri^p
ntCLTi
esHa
törsta *«f
'trtimrsber.
kj Bravur) (^*/ 'tf
• »tf kedw-i
r
lefra
Hedesun
FClas t ér 9
Id.kay?'n,s on £<
\
/ %: T^i J rA
TER
iJiiUéloloLs
Garg£*bere?
^ Ticirsjöh-ytUcnS
ytfiytte
ysvrWji
uy vi k t‘GABP£N6ER6 jf ^
Altför.
Olif P*ry^9%t
\
i » <^\
SO \ /Sy>
or/kitäprunc-r-jf ( <&
<&
WestcLyL*,j
flor sou jW.
Wasttcri^jö »
JrutTiAo A.
^ Vw^t^nJ-for^
rnurr
£ Olof fors
och £2*
\ AVEST
/" **s / £aU\r°0?'OC' Jk
it
JSyår/fJtp/Uxr^^ *
0*
?*’ J
Harbo
rovaue
A,'
rf rånare s c>&r<y vt \
NOflBE
Jfyhytfanv'
Wiksta ^
\3zern 9\ijtta,-ri/ ^
Södarberk£ 4;
KN tSlBER5^Ä«%y Srot
1 ,1 »>
|
il
^^Medfä Na ...
\ 31 orsj 0
i&B-rourors %
Hud a u n tpe
ert Ht BO:
JlQ-rke
AZB-reda?
^Kä^bening'
N
ft3rån för
'N-yfors
Ito rslJL ny ens
% sWrun&e
* \ \
\ '
drrw.ciie-rcj
rp
MaJmjsbo
J/f A
*Lw“‘tk
+
w.wii*
W.FerneHo
rl䥫
a. -Kloten
Kopparberg-
EåjTiJn&.-m/n.
nacke
WiHing^
A \
Skirmskartebersr
Danmark
kärr la
Öl I.acc
Tibblel^S l
Gunti bo
Hjulsjo
JjimitJiiiss $ J r
Octmnvoloo
rf ^
; R a no n ■å s
m ar-oMoJeirn^
nawi sberg*
.impzs»
EVALLA
- O
Qkultuna V
/VVV/ / ir / /-/ // m /-
\=^ Spsreasvra
V
t
I
vyG^OFibo
OÄIGTIPJA
-DESSERT
0den/3vi
^ r/^S+eav»
Storbo
MovJutonSruir l I \
FR O VIA »
Ja
UREBtRG
O
STBElÖrtlAS
HMA