Dc.fi 28 Januari
HD
Fredagen den 28 Januari 1870.
Kammaren sammanträdde kl. 10 f. m.
Justerades 8 protokollsutdrag för den 27 dennes.
Föredrogs ock hänvisades till Stats-Utskottet Friherre Tersme-
dens den 27 dennes bordlagda motion N:o 2, om beviljande af ett
anslag å 500,000 K:dr för en enskild jernvägsanläggning emellan Köping
och Sevalla, under förutsättning af norra stambanans framdragande
öfver sistnämnda punkt.
Föredrogs och hänvisades till Bevillnings-Utskottet Herr O del¬
lo er gs den 27 dennes bordlagda motion N:o 3, angående åtskilliga
ändringar i tulltaxan.
Föredrogs och hänvisades till Stats-Utskottet HerrHazelii den
27 dennes bordlagda motion N:o 4, angående Statens befrielse från
-embets- och tjenstemäns pensionering.
Föredrogs och hänvisades till Stats-Utskottet Herr Heijken-
skjölds den 27 dennes bordlagda motion N:o. 5, om upphörande af
-den från Yesterbergslagen utgående tackjemstionde.
Föredrogs Herr Heijkenskjölds den 27 dennes bordlagda mo¬
tion N:o 6, om särskild skatt å tobaks tillverkning eller försäljning.
Herr Hasselrot: Då jag hade ämnat väcka en motion i ena¬
handa syftning som Herr Heijkenskj ölds nu föredragna motion, vill
Den 28 Januari.
120
jag inskränka mig till att instämma i densamma. Jag anhåller dock
att få yttra några ord. Af Kongl. Majtts Proposition om Stats¬
verkets tillstånd och behof hafva vi erfarit, att Statens inkomster
icke betacka dess utgifter. För att utjemna detta missförhållande
gifvas tvänne utvägar, för att icke tala om den tredje eller iåne-
utvägen, som dock slutligen, så väl för Staten som den enskilde, leder
till ruin och derföre icke kan utan fara fortsättas. Hvad de båda
andra beträffar, så består den ena uti att minska statsutgifterna och
den andra uti att öka Statens inkomster. Om den förra utvägen
har redan under de föregående dagarne blifvit så mycket taladt,
att derom icke är något vidare att nämna. Den är under nu¬
varande förhållande särdeles lämplig, och det synes otvifvelaktigt,
att Statens utgifter kunna i många afseende» inskränkas, men det
ligger äfven i sakens natur, att en stats utgifter oupphörligen skola
tillväxa, i samma män som dess industriela lif och dess kultur, ma-
teriela och andliga krafter utvecklas, och att man icke i längden kan
tillbakavisa alla måttliga anspråk på anslag för allmännyttiga ändamål.
Jag tror derföre icke, att man endast genom sparsamhet skall kunna
vinna målet, utan att man äfven måste söka förskaffa Staten ökade
inkomster. Denna väg bär ock Kongl. Maj:t beträda men jag be¬
tvifla^ att Kongl. Maj:t inslagit den rätta vägen, då Kongl. Maj:t
proponerat en förhöjning af JO öre på bränvinsskatten samt 30 pro¬
cent af allmänna bevillningen. En förhöjning af bränvinsskatten an¬
ser jag icke under nuvarande förhållanden vara lycklig, tv denna
skatt är redan så hög, att den nått kulminationspunkten. Orsaken
hvarför bränvinstillverkningen under sednare tider aftagit, kan icke,
såsom man föreställt sig. sökas i den omständighet att kaffe börjat
blifva ett surrogat för bränvin, utan i en för hög skatt och, hvad si¬
sta året angår, en felslagen potatisskörd. Om således skatten nu
förhöjdes till 80 öre, skulle detta endast föröka smuggling och lönn¬
bränning, men icke Statens inkomster. Att åter anlita den andra
af Kongl. Maj:t föreslagna utvägen eller att öka allmänna bevillnin¬
gen, synes mig hvarken klokt eller nödigt. Eu förhöjning af skat¬
ten i debetsedlarne skulle nemligen framkalla ett allvarligt miss¬
nöje. Förra gången man vidtog denna utväg, fann man sig föran¬
låten urskulda tillökningen genom att gifva den ett särskildt namn:
Yapenskatt. Jag vet ej hvilket namn man nu skulle gifva den ökade
skatten, för att rättfärdiga (Ten. Att under fredliga förhållanden utan
tillstöt af någon allmännare olycka öka bevillningen skall säkert
framkalla ett allmänt missnöje i landet, hvilket åter skulle tillbaka-
verka på riksdagsmannaval och Riksdagens .sammansättning. Denna
utväg synes mig icke heller vara nödvändig, då vi hafva en annan
och en ändamåisenligare. nemligen indirekt beskattning. Den som ej
tål vid denna skatt kan undandraga sig den efter behag. Den kännes
ock mindre tryckande. Jag frågar, mine Herrar, hvilken af oss be¬
klagat sig öfver den förhöjda tullen på kaffe och socker, hvarigenom
dock störa summor influtit i statskassan. Denna beskattningsmetod
har äfven den fördelen, att den tenderar att minska konsumtionen
och import. Orsaken hvarför vi under sednare tider ständigt mötts
med underrättelse om en statsbrist, under det att fordom Rikets
Den 28 Januari.
121
Ständer hugnades med budskapet om öfverskott i statskassan, är, en¬
ligt min åsigt, att Staten under sednare åren bortkastat millioner
Riksdaler inkomster i tullafgifter, hvilka förr gingo in till Staten,
men som nu stadna hos importörer och mellanhänderna, utan att
komma Staten till godo. Jag har visserligen under förra tider i
Borgareståndet deltagit i arbetet med borttagande af förbud och
höga tullar, men jag har dock icke kunnat fortgå till den punkt, der
vi nu befinna oss, och dit vi kommit genom åtgörande af dem, hvilka
utdragit konseqvens erna ur en i teorien riktig princip till dess ytter¬
sta gränser. För att undvika följderna häraf hafva vi ingen annan
utväg än att slå in på den indirekta beskattningsmetoden, och det är
under sådant förhållande, som jag önskar en högre skatt eller accis
på tobak. Jag kan icke finna, att dervid skulle möta större svårig¬
heter än vid beskattningen af bränvin. Lands- och stadskommunerna
kunde ju bestämma antalet af försäljningsställena, hvilka kunde ut¬
bjudas på auktion, eller ock kunde ju försäljaren få uppgifva det an¬
tal skålpund han ville försälja, samt afgiften derefter bestämmas af
taxeringskomitéen. Om en sådan åtgärd vidtoges, skulle man der¬
jemte möjligen i hufvudstaden blifva qvitt dessa små försäljnings¬
ställen för cigarrer, som, om aftonen skyltande med röda lyktor, må¬
hända mindre äro salubodar än nästen för osedlighet.
Ofverläggningen förklarades slutad och motionen jemte yttran¬
det hänvisades till Bevillnings-Utskottet.
Föredrogs Friherre Raabs den 27 dennes bordlagda motion,
N:o 8, om åtgärders vidtagande för skyndsammare tryckning af Kam-
rarnes protokoll.
Herr Bergstedt: Jag anser den i Friherre Raabs motion af-
handlade frågan vara så vigtig, att jag anhåller att få yttra några
ord. Enligt min tanke är det eu helt och hållet politisk fråga, att
Kamrarnes förhandlingar snart komma till allmänhetens kännedom.
Jag är visserligen icke så sangvinisk som Friherre Raab, att jag be¬
gär, att vi skulle få läsa referaterna öfver en debatt aftonen efter
det den varit hållen, men det vore mycket vunnet, om Kansli-depute¬
rade kunde uppfylla det löfte de gifvit oss, att vi skulle få läsa re¬
feraterna öfver eu debatt åtta dagar derefter. Detta låter sig väl verk¬
ställas, då plena förekomma endast tvänne gånger i veckan, men det är
omöjligt med den besättning, Kammarens kansli för det närvarande
har, att få protokollen färdiga till justering på tredje dagen, då plena
fortgå hvarje dag, morgon och afton. Under sådana förhållanden
erfordras långt starkare besättning af kansliet än för det närvarande,
men jag ser ingenting, som hindrar Kansli-deputerade att för sådana
tider, då ökadt arbete förekommer, förstärka notariernas antal med
fyra eller sex. Det är för att åstadkomma något sådant som jag
velat yttra dessa ord, och jag tror icke, att kostnaderna för en så¬
dan förstärkning af kansliet skulle vara så öfverdrifvet stora, att icke
penningarne skulle kunna anses väl använda.
122
Den 28 .Januari.
Grefve Hamiltom, Henning: Enligt Biksgälds-kontorets regle¬
mente åligger det Fullmäktige att vidtaga förberedande åtgärder för
tryckning af Bill angel till Riksdagens protokoll, hvaremot Kansli¬
deputerade ombesörja tryckningen af Kamrarnes protokoll, och det
bär derföre hittills varit omöjligt för Fullmäktige att vidtaga några
definitiva åtgärder, som kunnat påskynda tryckningen af protokollen.
Jag får dock nämna, att af Kommissariatet förberedande öfverens¬
kommelse blifvit träffad med boktryckare, som förbundit sig att lemna
ända till 12 ark i veckan, om så skulle vara behöfligt. Det har hittills
ansetts väsendtligåst, att Utskotts-betänkandena först trycktes, hvar¬
före man lemnat protokollen till tryckning endast i den mån sådant
kunnat ske, utan försummande af Biliangets tryckning. Om man nu
kan erhålla ett större arktal tryckt i veckan och derjemte vill be¬
gagna den utväg att få protokollen hastigt uppsätta, som blifvit bär
föreslagen genom kansliets förstärkning, samt det tillika föreskrefves,
att hvarje färdigtryckt ark af protokollen utdelades, i stället för,
såsom hittills, häften på några ark, så tror jag, att man tagit ett
vigtigt steg i den riktning motionären åsyftat.
Öfverläggningen förklarades slutad, och motionen jemte de i an¬
ledning deraf afgifna yttranden hänvisades till Kansli-deputerade.
Föredrogs och hänvisades till Stats-Utskottet Herr de Lav als
den 27 dennes bordlagda motion, N:o 9, om befrielse från erläggande
af tionde för tillverkning af metaller.
Föredrogs och hänvisades till ett Tillfälligt Utskott Herr Falks
den 27 dennes bordlagda motion, N:o 10, om ett tillägg i 24 § Jagt-
stadgan.
Föredrogos och hänvisades till Lag-Utskottet följande, den 27
dennes bordlagda motioner, nemligen:
N:o il, af Herr Lillieliöök, om upphäfvande af alla stadgan-
den rörande införsel i embets- och tjenstemäns löner; och
N:o 12, af Herr Casparsson, angående revision af gällande
stadga liden rörande eder.
Herr Nordenfelt, Leonard Magnus, uppläste en motion, N:o
14, angående förhöjning till 75,000 il:dr af anslaget för Topografiska
korpsens arbeten.
Begärdes på bordet.
Den 28 Januari.
Herr Stålhammar väckte en motion, N:o 15, om utbekommande
af återstoden utaf anslaget till omläggning af Hvetlanda—Serarps-
vägen, då densamma blifvit färdig och behörigen afsynad.
Hänvisades till Stats-Utskottet.
Herr Stålhammar afgaf vidare en motion, N:o 16, om ändring
af 47, 67 och 126 §§ i Konkurslagen.
Hänvisades till Lag-Utskottet.
Kammaren åtskiljdes kl. I 11 f. m.
In tulem
O. Brakel.