Kammre fartriUld. arteZL™! ^dunT^afieende'' “Ta,™
SJ£l " Ka",mare" 1 *» «> *»' hl» bestämda Z-'
Tisdiigca den 18 Januari 1870.
Kl. 10 f. m.
§ 1-
KiksdS~»erZ““l lÄT8tor “I"1?18 sammanträdet af
t«lsnm5!“rd Stockhola,s stad Herr L. J. Hierta med följande
“Mine Herrar!
Till följd af Riksdags-ordningens föreskrift, att den ledamot inom
hvaidera Kammaren, som bevistat de flesta riksdagarne, eger iöra ordet
vid Kammarens forsta sammanträde, bär mig tillfallit det hedrande unn
draget att helsa Eder välkomna till 1870 års Riksmöte PP
särskildabSr° ?rr-‘ f?rsa™Ii,nf bekräftar, hvad underrättelser från
särskilda delar åt riket förut meddelat, att talrika förändringar sedan den
forra riksdagspenoden inträffat i valen af de ombud till denna Kammare
som under de nu följande Henne åren skola med sina rådplägningar och
en giss £ MerTfndetS bästa- höfves ickfaS h°är väga
ti Afl li "a ell Jr aided”lnSarne ^ ^ssa förändringar kunnat vara
om frukterna Ä sammanhang med det allmänna tänkesättets omdöme
Z pTnf’ S6dan det, nuvfande representationssättets in-
rörande, hangångna Riksdagarnes verksamhet. Men å alla deras vägnar
som genom valmans fortfarande förtroende befinna sig åter på detta rum’
°r jag mig kunna uttala såsom en gemensam tanke, att den personliga
sammanvaro!! under flen förflutna 3-års-perioden hos de deruti deltagande
efteilemnat de angenamaste minnen af den aktning för och fördragsamhet
med olika meningar, samt den vänliga umgängeston, som, med sällsynta
Den 18 Januari.
undantag, utgjorde den .genomgående karakteren af ett tidskifte, under
hvilket de fleste af denna Kammares ledamöter hade tillfälle att närmare
lära känna hvarandra. ... ,...
Det är under den vissa förhoppningen, att ett lika angenämt förhål¬
lande äfven under den nu ingående riksdagen må fortfara, som de åter¬
komna ledamöterne utbedja sig att med de nykomna få utbyta ett upp¬
riktigt handslag. Gifvet i ett så högtidligt ögonblick, må detta handslag
tillika utgöra ett löfte, att ingen bland oss skall glömma den framstå af
de pligter, som vårt uppdrag innebär; att det icke ar for bevakandet
företrädesvis af vissa orters eller klassers eller yrkens mer eller mindre
enskilda intressen, utan af hela Svenska folkets, som vi enligt grund¬
lagens föreskrift befinna oss här församlade, samt att btaten, som skall
bekosta de allmänna utgifterna, icke betyder annat än detta samma,folk,
såsom ansvarigt för betalandet af allt, hvad dess ombud bevilja, Om den
allvarliga uppfattning af detta vårt åliggande, som i närvarande Ögonblick
säkert lifvar oss alla, äfven under riksdagens lopp fortfar, det Gud gifve,
så böra vi kunna hoppas, att vårt arbete icke skall blifva fruktlöst utan
lefva i ett tacksamt minne. “
§ 2.
Ordföranden anmodade undertecknade att tillsvidare föra protokollet,
hvarefter upprop af Kammarens ledamöter anställdes, dervid såsom från-
varande ledamöter antecknades: Friherre J. Liljencrantz för Stockholms
stad, Konditor C. J. Grafström jemväl för nämnde stad (hade med läkare¬
bevis styrkt sjukdomsförfall), Friherre K. Bonde från Stockholms län.
Ola Jönsson i Kungshult från Malmöhus län (hade med läkarebevis styrk.
sjukdomsförfall), Herr J. G. Ågardh från Lund, Herr J F Iranchell
från Landskrona, Herr P Lamberg från Ystad, Herr C. O. Kjellberg
från Göteborg (hade med läkarebetyg styrkt sjukdomsförfall), Herr B. J. .
Wikström från Wermlands län. Herr J. A. Bovm från Sala och Herr
P. Staaff från Gefleborgs län.
§ 3.
Ordföranden anmälde, att från Hans Excellens Herr Justitie-Stats-
ministern blifvit insändt det inför honom förda protokoll rörande gransk¬
ningen af fullmakterne för Andra Kammarens ledamöter, varande detta
protokoll af följande lydelse:
Utdrag af protokollet, hållet inför Hans Excellens Heri
Justitie-Statsministern vid lagtima Riksdagen i Stockholm den
17 Januari 1870.
S. D. För granskning af de riksdagsmannafullmakter, hvilka, jemlikt
32 8 Riksdags-ordningen, blifvit den 15 innevarande månad af Andra
Kammarens ledamöter till Hans Excellens Herr Justitie-statsmimstern
afiemnade, hade Hans Excellens bestämt denna dag samt till följd åt stad¬
Den 18 Januari.
5
gandet i Riksdags-ordningens nämnda paragraf anmodat tre bland Full¬
mäktige i Riksbanken och tre bland Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att
vid denna granskning närvara; och infunno sig nu, uti dertill anvisadt
rum inom Kongl. Slottet, af Fullmäktige i Banken: Herrar f. d. Stats¬
rådet, Riddaren och Kommendören af Kongl. Maj:ts Orden m. m. O. I.
håhraeus, Kaptenen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärds-orden in. in. Friherre
C. J. A. Skogman och Professoren, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nord-
stjerne-orden N. H. Selander, samt af Fullmäktige i Riksgäldskontoret:
Herrar t. d. Statsrådet, Riddaren och Kommendören af Kongl. Mai:ts
Orden m. in. Grefve Henning Hamilton, Kammarrättsrådet, Riddaren af
Konung Carl XIIBs Orden in. m. C. L. Kinmanson och Bruksegaren, Rid¬
daren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden A. A. Berger.
Hofrätts-e. o. notarien Roland Martin hade aflemnat en fullmakt,
utvisande att han blifvit utsedd till ledamot af Andra Kammaren vid
riksdagsmannaval, som hållits i “Gillbergs härads valdistrikt af Söder-
sysslets domsaga-1; men som Gillbergs härad för sig icke utgör något val¬
distrikt, utan, enligt Kongl. Kungörelsen den 4 Juli 1866 angående vissa
domsagors och städers indelning i valkretsar för riksdagsmannaval m. in,
Gillbergs och Näs härader gemensamt bilda en valkrets, ansågs berörde
fullmakt icke böra godkännas, Kammarens i 32 § Riksdagsordningen för¬
behållna rätt att, oaktadt hvad sålunda förekommit, pröfva behörigheten
för Martin till riksdagsmannakallets utöfvande, härigenom dock oförkränkt.
Vidare anmärktes, att den af Häradshöfdingen Pehr Staaff afiemnade
fullmakt för honom att vara ledamot af Andra Kammaren för Söderhamns
och Hudiksvalls städer icke på sätt, till följd af stadgandet i 20 § Riksdags¬
ordningen, ske bort, blifvit underskrifven af Magistraten, utan endast af
en magistratsledamot, å Magistratens vägnar; hvarom anteckning skulle i
protokollet göras, på det Kammaren må komma i tillfälle att utöfva dess
pröfningsrätt, huruvida berörde fullmakt ändock må såsom giltig an¬
tagas.
Ufi flera bland de i öfrigt företedda fullmakterna förekommo åtskil¬
liga, skiljaktigheter och afvikelse!- från det i Riksdags-ordningens 20 § före-
skrifna formulär, såsom att i några fullmakter tiden för riksdagsmanna-
uppdragets fortvaro förmälts skola beräknas “från-- den 1 Januari inne¬
varande år, i stallet för “från och med" nämnde dag; att i en del full¬
makter de i officiela handlingar antagna benämningarne å vissa domsagor
och valkretsar ej blifvit med fullkomlig trohet och fullständighet återgifna;
att i en fullmakt blifvit infördt, att det val, hvarå fullmakten sig grun¬
dade, blifvit, efter anförda besvär, faststäldt; att jemväl för öfrigt i åt¬
skilliga fullmakter ett eller annat ord blifvit antingen tillagdt eller ute¬
slutet eller mot ett motsvarande utbytt; men då samtliga dessa afvikelser
icke syntes vara af beskaffenhet att derigenom meningen förändrades eller
otydlighet föranleddes, ansågos berörde fullmakter, i likhet med öfriga,
mot hvilka anmärkning ej förekommit, böra godkänna^
Här skulle antecknas, att under sammanträdet aflemnades fem full¬
makter, nemligen en för Göteborgs stad, en för städerna Sala och Arboga,
en för Norra 'ljusts härads valdistrikt af Tjusts domsaga, en för Aska,
Hals och Bobergs domsaga, samt eu för Jemtlands södra domsaga.
6
Den 18 Januari.
För städerna Hernösand, Umeå, Luleå och Piteå samt för Norrbot¬
tens norra domsaga hade icke någon Riksdagsman sig inställt; och till-
kännagaf Hans Excellens att, enligt af honom inhemtad underrättelse,
det i städerna Hernösand, Umeå, Luleå och Piteå förrättade riksdags¬
mannaval blifvit genom Kongl. Maj:ts Utslag den 29 sistlidne November
upphäfdt
Hvad sålunda förekommit skulle Andra Kammaren genom Utdrag af
protokollet meddelas; hvarjemte förteckning å de Kammarens ledamöter,
för hvilka fullmakter blifvit aflemnade, skulle till Kammaren öfverlemnas
samt fullmakterna till bemälde ledamöter återställas.
In fidem
G. G. Hernmark.
Den i berörda protokoll åberopade förteckning lydde sålunda:
Förteckning ä ledamöter af Riksdagens Andra Kammare, för
hvilka fullmakter blifvit den 15—17 Januari 1870 till
Hans Excellens Herr Justitie-statsministern
aflemnade.
Stockholms stad.
1. Kommendören m. m. A. Adlersparre.
2. Grosshandlanden L. J. Hierta.
3. Direktören A. W. Dufva.
4. t. d. Statsrådet m. m. Friherre J. A. Gri-
penstedt.
5. f. d. Kaptenen Friherre J. Liljencrantz.
6. Litteratören S. A. Hedin.
7. Sockerbagaren G. J. Grafström.
8. Professoren m. m. Friherre A. H. E. Fock.
9. Rektorn m. m. J. 0. Leffler.
10. Kaptenen J. Mankell.
11. Fabriksidkare!! m. in. W. Lindberg.
12. Professoren A. E. Nordenskiöld.
13. Kammarrättsrådet m. m. G. L. Kinmanson.
Stockholms län.
Frösåkers, Närdinghundra \
samt Wäddö och Häf-j
verö domsaga:
Sjuhundra, Lyhundra, Frö- i
tuna och Länna samt;
Bro och Wätö domsaga:)
Färentuna, Sollentuna, ,
Danderyds, Åkers och (
Wermdö domsaga: 1
Erlinghundra, Seming- \
hundra, Långhundra /
och Wallentuna dom- {
saga: )
14. Hemmansegaren Per Persson i Barkö.
15. Hemmansegaren Jan Gustaf Jansson i
Hemmarö.
16. Godsegaren Friherre G. S. Åkerhjelm.
17. Expeditions-kronofogden L. Öhlin.
Den 18 Januari.
7
Södertörns domsaga:
Södertelje, Norrtelje, Wax-
holm, Oljegrund, Öst¬
hammar och Sigtuna.
Upsala län.
Norra domsagan:
Södra domsagan:
Mellersta domsagan:
Upsala:
Södermanlands län.
Hölebo, Rönö och Jön-1
åkers härader: j
Oppunda och Willåttingej
härader: i
Öster- och Wester-Rekarne j
härader: \
Daga, Åkers och Selebo)
härader: |
Nyköping, Thorshälla, Ma- i
riefred och Trosa: j
Strengnäs och Eskilstuna:
Östergötlands län.
Kinda och Ydre domsaga:
Björkekinds, Östkinds,
Lösings, Bråbo och
Memmings domsaga:
Lysings och Göstrings j
o domsaga: )
Åkerbo, Bankekinds och i
Hanekinds domsaga: (
Wifolka, Walkebo och)
Gullbergs domsaga: i
Risinge samt Hällestads i
och Tjellmo domsaga: i
Aska, Dals och Bobergs j
domsaga: 1
Skärkinds och Hammar- j
kinds häraders med!
Stegeborgs skärgårds 1
domsaga: '
Linköping:
Norrköping:
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
39.
40.
F. d. Öfvers te-kammarjunkaren m. m. Fri¬
herre K. Ph. Bonde.
Postmästaren J. Borg.
Bruksegaren Friherre C. G. A. Tamm.
Hemmansegaren Johan Fredrik Fredriksson
i Eklunda.
Landtbrukaren A. Lindevall.
Professoren m. m. S. Ribbing.
Öfversten in. m. Friherre C. J. G. af
Schmidt.
Hemmansegaren Lars Ersson i Wik.
Hemmansegaren Anders Petter Andersson
i Helgesta.
Godsegaren G. A. V. Kallstenius.
Rådmannen J. E. Bäcklin.
Handlanden J. Wedberg.
Vice Häradshöfdingen J. A. Åstrand.
Kammarherren m. m. Grefve G. E. Piper.
Hemmansegaren Per Otto Petersson i Linde-
kullen.
Löjtnanten in. m. Friherre J. Koskull.
F. d. Öfverj ägaren F. A. Forssbeck.
Kaptenen 11. von Steijern.
Kaptenen m. in. O. E. Garlsund.
Komministern A. Törnfelt.
Rådmannen L. J. Lönnberg.
Fabriksidkaren J. R. Sääf.
Kontraktsprosten m. m. Doktor C. H. Rund¬
gren.
8
Den 18 Januari.
Wadstena, Skeninge, Sö-j ^ Fabriksidkaren J. G. Granlund,
derköpmg och GrennaG
Jönköpings lita.
Westra härads domsaga: 42. Hemmansegaren Anders Johansson i Fa¬
gerhet.
Östra härads domsaga: 43. Hemmansegaren Samuel Jonsson i Torget.
Östbo härad: 44. Vice Häradshöfdingen A. T. Gustafson.
Westbo härad: 45. Hemmansegaren Carl Johan Kjellman i
Strömhult.
Tveta, Wista och Mo dom-j 46. Hemmansegaren Johannes Andersson i
saga: j Ryssby.
Norra och Södra Wedbo , ,, ... „... ,
domsaga: i Godsegaren m. m. C. W. Sjogreen.
Jönköping: 48. Borgmästaren m. m. A. Printzensköld.
Kronobergs lita.
Uppvidinge härad: 49. Hemmansegaren Jonas Samuelsson i Eke.
Konga härad: 50. Hemmansegaren J. M:son Englander i
Tingsryd.
Norrvidinge och Finne- j T . TT , , „
valds härader: j *>L 0rgelmsten Peter Petersson i Ugglekull.
Allbo härad: 52. Hemmansegaren Anders Medin i Taxäs.
Sunnerbo domsagas östra; 53. Hemmansegaren Carl Isak Bengtsson i
valkrets: i Össlöf.
Sunnerbo domsagas vestra j r. T1 ... n . . .. ,
valkrets- j 54. Hemmansegaren Jons Pehrsson i Krakeryd.
Wexiö, Eksiö och Wim- i r. T , . , n .. .
i, J 5t>. Lektorn m. m. A. Rundback.
mer by: (
Gata: ar län.
Norra Tjusts härad: 55. Landtbrukaren Th. Ekenstam.
Södra Tjusts härad: 57. Godsegaren E. Key.
Aspelands och Handbörds ( 5g. Hemmansegaren Peter Magnus Gunnarsson
domsaga: t i Bjcrkmossa.
Sefvedes och Tunaläns i
domsaga: f 59. Hemmansegaren P. M. Johansson i Södra Wi.
Norra Möre och Stranda i 60. Hemmansegaren Gustaf Jonsson i Skeppne-
domsaga: j torp.
Södra Möre domsagas ve-)
strå valkrets: i 61. Hemmansegaren Jonas Jonasson 1 Gullaboås.
Södra Möre domsagas 1 . Tr Å ,
östra valkrets • f 62. E d. Kaptenen m. m. C. A. Mannerskantz.
Ölands domsaga: 68. Hemmansegaren Fredrik Petersson i Möls-
torp.
Calmar: 64. Rektorn m. m. O. E. L. Dahm.
Westervik och Oscars-1 „ , T) ...... „ T, -
hamn- / b 5. r. d. Premierlojtnanten C. b. i enger.
Gotlands lita.
Södra domsagan: 66. Hemmansegaren Ludvig Norrby i Stenstugu.
Den 18 Januari.
9
Norra domsagan:
Wisby:
Blekinge län.
Listers domsaga:
Bräkne domsaga:
Ostra domsaga:
Medelstads domsaga:
Carlskrona:
Carlshamn och Sölvesborg:
Christianstads län.
Ingelstads och Jerrestadst
domsaga: J
Willands härad:
Östra Göinge härad:
Allbo och Gerts domsaga
Westra Göinge domsaga:
Norra Isbo härad:
Södra Åsbo och Bjäre(
härader: /
Christianstad och Cim-j
brishamn: f
67. Arrendatorn G. Kolmodin.
68. Regementsläkaren m. m. Doktor .1, G. E.
Leijer.
69. Hemmansegaren Ola Månsson i Jemshög.
70. Garfverifabrikören J. Sjögren.
71. Hemmansegaren Petter Andersson i Säby.
72. Vice Häradshöfdingen O. F. Brunberg.
73. Kaptenen F. A. Palander.
74. Handlanden C. G. Berg.
75. Hemmansegaren Ola Lasson i Hofby.
76. Hemmansegaren Sven Nilsson i Österslöf.
77. Hemmansegaren Per Nilsson i Östra Kul-
hult.
78. Landstingsmannen Sven Nilsson i Efveröd.
79. Hemmansegaren Ola Bosson Olsson i Magle-
hult.
80. Hemmansegaren Johan Jönsson i Axtorp.
81. Hemmansegaren Ola Nilsson i Rebbelberga.
82. Hofrättsassessoren m. m. P. A. Bergström.
Malmöhus län.
Skytts och Oxie domsaga: 83.
Färs härad:
84.
Frosta härad: 85.
Rönnebergs och Harjagersj
härader: /
Onsjö härad: 87.
egude domsagas norrai
” OO.
LU;
valkrets: [
Luggude domsagas södra]
valkrets: /
Bara och Torna domsaga: 90.
Herrestads och Ljunitsj 91.
härader: j
Wemmenhögs härad: ' 92.
Malmö: 93.
94.
Lund:
Landskrona:
96.
Hemmansegaren Åke Andersson i Mellan-
köpinge.
Hemmansegaren Jöns Andersson i Fren-
ninge.
Hemmansegaren Nils Nilsson i Östra Espinge.
Hemmansegaren Per Jonsson i Remmarlöf.
Hemmansegaren Anders Fredrik Petersson
i Sibbarp.
Hemmansegaren Ola Jönsson i Kungshult.
Hemmansegaren Anders Persson i Mörarp.
Hemmansegaren Jöns Olsson i Nordanå.
Godsegaren m. m. Grefve A. R. Freon
Posse.
Hemmansegaren Per Nilsson i Espö.
Handlanden C. G. Kruse.
Kabinettskammarherren m. m. S. G. von
Geijer.
Professoren m. m. J. G. Agardh.
Grosskandlanden in. m. J. F. Tranchell,
10
Den 18 Januari.
Helsingborg och Engel-!
holm. I
Ystad, Skanör, Falsterbol
och Trelleborg: J
97. Kyrkoherden H. A. Witt.
98. Handlanden P. C. Lamberg.
Hallands län.
Halmstads och Tönnersjöl ()Q
härader: J
Höks härad: 100.
Årstads och Faurås hä-l 101.
rader•
Himble härad: 102.
Wiske ochFjäredomsaga: 103.
Halmstad, Warberg, La-j1f.,
holm, Falkenberg och'
Kongsbacka:
Landtbrukaren I. Lyttkens.
Fullmäktigen i Riksbanken Carl Ifvarsson.
Landtbrukaren Carl Aron Jönsson i Thors-
liolm.
Hemmansegaren Anders Persson i Tofta.
Kommissions-landtmätaren H. B. A. Hanson.
Landshöfdingen m. m. Friherre C. J. O.
Alströmer.
Göteborgs och Bohus län.
Westra och Östra Hisingsi ^ Orgelnisten Jöns Rundbäck i Asmundtorp.
och Askims domsaga: ( °
Inlands domsaga: 106. Hemmansegaren Anders Andersson i In¬
tagan.
Orousts och Tjörns dom-i ^7 Hemmansegaren Carl Ljungman i Sundsby.
saga 1 i
Norrvikens domsaga: 108. Häradshöfdingen m. m. L. Norm
Lane och Stångenäs hä-i 109. Regementsläkaren m. Doktor C. F. Appel-
rader: / toft t.
Sotenäs, Tunge och Sör-j 110. Hemmansegaren Johannes Andersson 1
bygdens härader: j Knarrevik.
Säfvedals domsaga: Hl. Godsegaren m. m. II. Schmidt.
Göteborg: 112. Grosshandlanden m. m. J. Lindström.
Uddevalla, Strömstad, \
Marstrand och Kongelf:/
113. Grosshandlanden U. Wijk.
114. Rektorn C. F. Winkrans.
115. Litteratören V. Rydberg.
116. Grosshandlanden C. O. Kjellberg.
117. Kontraktsprosten m. m. G. T. Ljunggren.
Elfsborgs län.
Marks härad: 118. Handlanden O. P. Hallin.
Wedens och Bollebygdsl „ TT r. „ . . J
härader- j H-L Hemmansegaren Per Benjammsson 1 Tamta.
Flundre, Wäne och Bjer-\ . ... T. , , „ .
ke domsaga: } 120’ Kaptenen J. Ericson.
Kinds härader: 121. Hemmansegaren Svante Fredrik Norén i
Solberga.
122. Landtbrukaren O. P. Rylander.
Redvägs härad:
Den 18 Januari.
11
Wettle, Ale och Kullings
domsaga:
As och Gäseneds domsaga:
Sundals härad:
Nordals ochWalbo härader:
Tössbo och Wedbo dom¬
saga:
Wenersborg och Ämål:
Borås, Alingsås och Ulri¬
cehamn.
J 123. Sven Andreasson i Tollered.
124. Godsegaren O. Thorell,
i 125. Hemmansegaren Daniel Isaksson i Ny-
f gården.
126. Landtbrukare!! G. von Proschwitz.
| 127. Bruksegaren A. W. Chenon.
128. Landshöfdingen m. m. Grefve E. Sparre.
| 129. Borgmästaren P. Walberg.
130.
131.
132.
Skaraborgs län.
Ase och Wiste, Bar ne och
Laske domsaga:
Kinnefjerdings, Kinne och
Kållands domsaga: 1
Skånings, Wilske och Walle
domsaga:
Gudhems och Kåkinds) 133.
domsaga: I
Wartofta och Frökinds
domsaga:
Norra Wadsbo domsaga:
Södra Wadsbo domsaga:
Mariestad, Skara och Sköf-
de:
Lidköping, Falköping och
Hjo. i
134
135.
136.
137.
138.
Hemmansegaren Magnus Svensson i Stora
Torpa.
Landtbrukaren J. W. Lundqvist.
Landtbrukaren S. Brolin.
Hemmansegaren Johannes Jonsson i Frös¬
torp.
Landtbrukaren Gustaf Bjerkander.
Sven Magnusson i Fors.
Hemmansegaren Anders Andersson i Greby.
Auditören A. Grenander.
T. f. Borgmästaren m. m. C. A. J. Wen-
nérus.
Wermlands län.
Wäse, Wisnums och Öl-1 139. Landtbrukaren Andreas Andersson i Nå¬
lno härader: | serudstorp.
Fernebo härad: 140. Bruksegaren J. F. Geijer.
Mellansysslets domsaga: 141. Auditören C. Wikström.
Gillbergs och Näs härader: 142.
Nordmarks härad: 143. Hemmansegaren Olof Olsson i Mosstaka.
Fryksdals öfre tingslag: 144. Landthandlanden P. Sahlström.
Fryksdals nedre tingslag: 145. Kommissions-landtmätaren P. I. Warberg.
Jösse domsaga: 146. Hemmansegaren Olof Olsson i Olebyn.
Elfdals och Nyeds dom-1 147. Hemmansegaren Bengt Bengtsson i Gun-
saga: ( neby.
Carlstad och Filipstad: 148. Biskopen m. m. Doktor A. N. Sundberg.
Askersund, Nora, Lindes-1 149 Borgmästaren C. H. Nordenfelt.
berg och Ohnstinehamn: |
Örebro län.
Edsbergs, Lekebergs,Grim-|
stens och Hardemo hä-f- 150. Godsegaren O. G. Hedengren.
rader: I
Rumla och Sundbo hä-l ,t*. ,... . „
rader • ( *51. Direktören m. in. A. Grill.
12
Ben 18 Januari.
Glanshammars och Örebro
härader:
Askers och Sköllersta hä¬
rader :
Lindes domsaga:
Nora domsaga:
Örebro:
j 152. Hemmansegaren Olof Larsson i Nästa.
I 153. Hemmansegaren Anders Wilhelm Uhr 1
i Svenstorp.
154. Bruksegaren R. Ehrenborg.
155. Bergsbruksidkaren Johan Johansson i Rings¬
hyttan.
156. Telegraf-kommissarien C. A. Gumselius.
Westmanlands liin.
Tuhundra, Siende, Snef-j
ringe och Ytter-Tjurbo •
o domsaga:
Åkerbo och Skinskatte- ^
bergs domsaga: {
Norrbo, Wangsbro och!
Gamla Norbergs dom-!-
saga:
Thorstuna, Simtuna, Öf-|
ver-Tjurbo och Wålaj-
domsaga: |
Westerås, Köping och En- /
köping: i
Arboga och Sala:
157. Hemmansegaren Lars Persson i Hjulsta.
158. Landtbrukaren B. Stenbäck.
159. Bergsmannen Per Andersson i Fragg.
160. Hemmansegaren Johan Erik Johansson i
Forneby.
161. Stadsläkaren m. m. Doktor L. M. Altin.
162. Borgmästaren J. A. Bovin.
Kopparbergs län.
Sårna och Idre, Elfdals,!
Orsa samt Mora, Sofia I,
Magdalena och Wenjansj
tingslager: '
Rättviks och Ore, Lek- y
sands. Åls och Bjursås [
samt Gagnefs tingslager:)
Hedemora domsaga:
Falu domsaga:
163. Hemmansegaren Carl Johanson i Hansjö.
164. Hemmansegaren Fiss Olof Larsson i
Westannor.
165. Hemmansegaren Jan Andersson i Jönvik.
165. Hemmansegaren Anders Andersson i Nyc¬
kelby.
Söderbärkes, Norrbärkes)
och Grangärdes tingsla- j
ger: ’
Nås, Järna och Flöda samt)
Malungs, Lima och Ap- j 168. Komministern J. E. Eriksson,
pelbo tingslager: )
Falun, Hedemora och Sä- j
ter:
Gefleborgs län.
Hedesunda och Öster-Fer-
nebo samt Ofvansjö, ,
Thorsåkers och Ärsunda)
tingslager:
167. Hemmansegaren Johan Bergström i Wester-
by.
169. Handlanden W. Falk.
170. Inspektören H. fbegermarck.
Den 18 Januari.
13
Ugglebo och Hamrånge,
samt Hille och Walbo (171. Friherre O. von Otter.
tingslager: )
Norra Helsinglands dom- } 172 Hemmansegaren Per Ersson i Wik.
saga: » °
Westra Helsinglands dom- / 1?3 Hemmansegaren Hans Larsson i Flästa.
saga: \
Södra Helsinglands dom- / 174. Hemmansegaren Magnus Jonsson i Wan
saga: i sätter.
Gelie: 175. Landshöfdingen m. in. G. F. Asker.
Söderhamn och Hudiksvall: 176. Häradshöfdingen P. Staaff.
Wester-Norrlands län.
in. in. P. Lithner.
Torps, Tima ochNjurunda/
tingslager: ' \ltT Ilofpredikanten
Selångers, Indals, Ljus- j (n„ TT _ , , . _
torps och Sköns tingsla- J Hemmansegaren P. Tjernlund i Westan-
ger; ) back.
Säbrå, Gudmundrå, Botheå
och Nora tingslager:
Ramsele och Sollefteå tings-
179. Hemmansegaren Per Östman i Ry.
180. Hemmansegaren Per Engman i Näsåker.
Norra Ångermanlands dom- ( 181. Hemmansegaren Per Olof Hörnfeldt i Hör¬
lager :
saga:
nas.
Hernösand, Umeå, Luleå) 1Q(>
och Piteå: . <
Sundsvall och Östersund: 183. Borgmästaren M. Ahlgren.
Jemtlands län.
Hammerdals, Liths och) 184. Hemmansegaren Hans Andersson i Bring-
Offerdals tingslager: i åsen.
Ragunda, Refsunds, Brun-
flo och Rödöns tingsla- f 185. F. d. Talmannen Nils Larsson i Tullus.
ger: (
, T , , 186. Hemmansegaren Gunnar Eriksson i Mör-
SodraJemtlands domsaga: viken
Westerbottens län.
Umeå tingslag: 187. Hemmansegaren Per Jonsson i Teg.
Nordmalings och Bjur- j
holms, tingslag, Deger- f
fors tingslag samt Asele/ 188. Handlanden G. E. Hseggström.
och Lycksele lappmark
ker:
Westerbottens norra dom-) 189 Folkskoleläraren C. E. Hjelm,
saga: '
Westerbottens mellersta j 190 Handlanden H. Bexelius.
domsaga: ’
14
Den 18 Januari.
Norrbottens län.
Norrbottens södra dorn-) 191. Hemmansegaren Anders Bäckström i Piteå
saga: i och Porsnäs.
Norrbottens norra dom- j
saga: I 19z.
Och blefvo dessa handlingar på begäran bordlagda.
§ 4.
Enligt 2 § i Arbetsordningen anmodade Ordföranden tolf af Kamma¬
rens ledamöter att, jemlikt 33 § Riksdags-ordningen, hos Konungen begära
Talman och vice Talman; och anmodades Herr Alströmer anföra deputa-
tionen, till hvilken äfven andra ledamöter af Kammaren egde att an¬
sluta sig.
§ 5.
Ordföranden uppläste en från Konungens Öfverste-kamm arherre anländ
skrifvelse, innefattande tillkännagifvande, att i dag kl. '/2 1 skulle till
Kammaren ankomma två Konungens Öfverste-kammarjunkare för att in¬
bjuda Kammarens ledamöter att i morgon onsdag bevista gudstjenst i
Storkyrkan och derefter infinna sig å Rikssalen.
§ 6-
Den här ofvan i § 4 omförmälda deputation återkom, hvarvid herr Al¬
strömer tillkännagaf, att Kongl. Maj:t behagat utnämna och förordna till
Talman i Andra Kammaren Biskopen i Carlstads stift m. m. Doktor Anton
Niklas Sundberg och till vice Talman f. d. Kapitenen in. m. Carl Axel
Mannerskantz, hvilka hvar för sig, i de deputerades närvaro, inför Konun¬
gen aflagt den i Riksdags-ordningen föreskrifna ed.
Härefter öfverlemnade Ordföranden klubban till Talmanen och yttrade
dervid å Kammarens vägnar några hjertliga helsningsord.
§ 7.
Talmannen intog sin plats och tilltalade Kammaren med följande ord:
Mine Herrar! För fj rde gången är nu talmansbefattningen i Riks¬
dagens Andra Kammare till mig öfverlemnad. Jag vågar tro, att en sådan
förnyelse af det ansvarsfulla uppdraget icke skett, om ej H. Maj:t Konun¬
gens nådiga förtroende blifvit af Kammarens eget förtroende bekräftadt.
Den myckna vänskap, jag under tre Riksdagar här åtnjutit, gifver mig
åtminstone rättmätig anledning att hysa denna tro, utan hvilken jag skulle
skygga tillbaka för den ifrågavarande befattningens svåra och grannlaga
pligter. Af dem bland Eder, mine herrar, för hvilka jag är personligen
okänd, kan jag emellertid icke ännu begära något, som först genom sjelfva
utöfningen af mitt kall måste förtjenas. För närvarande anhåller jag
blott hos Eder alla om benäget öfverseende med mina brister och om väl¬
Den 18 Januari
15
villigt bistånd, när resultaterna af Edra blifvande öfverläggningar skola i
form af grundlagsenliga propositioner framställas.
I afseende på vårt förestående gemensamma arbete önska vi säkert
allesamman, att det må fortgå i frid och krönas med framgång. Salus
reipublicse summa lex esto (fäderneslandets välfärd vare lagen för våra
handlingar): se der då främsta vilkoret för önskningarnes uppfyllelse.
Väl är det sannt, att ingen lag, ingen grundsats, huru hög och lefvande
den än må vara, eger tillräcklig makt att förekomma allvarsamma me-
ningsstrider eller ens dessa politikens oskyldigare tornerspel, åt hvilka den
enskilda talangen ofta skördar större ära än samhället vinst; men inom
en rådplägande församling, der alla i grunden vilja befrämja ett och samma
mål, der kunna dock aldrig skadliga partisöndringar få något fotfäste.
Tänkte alla lika om de tjenligaste medlen, genom hvilka målet bör upp¬
nås, så vore det mer än sannolikt, att ingen tänkte med fullt besked och
vederbörlig sjelfständighet. Nej, mine herrar, åsyftar blott vår sträfvan
först och sist ett älskadt fosterlands bästa, så kunna vi fritt och, om då
någon gång behöfves, äfven skarpt meddela hvarandra våra olika öfver-
tygelser och erfarenheter utan fara för att den väsendtliga endrägten deraf
skall störas eller ofärd inträffa. Tider hafva visserligen funnits, då me-
ningsstriderna inom representationen urartat till en strid om väldet; men
så hafva ock andra tider funnits, då den fredliga stillheten varit föga
annat än en yttring af svaghet eller beroende. Genom intetdera har sam¬
hällets sunda utveckling blifvit befordrad. Då det nu åligger oss såsom
folkets ombud att i vår mån bidraga till en dylik utveckling, kan det
likväl icke undgå någons uppmärksamhet, hvilka svårigheter dervid möta.
Våra dagars opinioner tränga lika starkt på som de hastigt omvexla; man
fordrar gerna af hvarje Riksdag med alltför stor otålighet mer än den
förmår uträtta, och dessutom förefinnes, när bekymmer trycka, en natur¬
lig benägenhet i sinnena att i sjelfva samhällsorganismens beskaffenhet
söka orsakerna till de besvärliga verkningar, som i någonting helt annat
hafva sin upprinnelse. Redan dessa omständigheter äro nog mäktiga att
vilseleda omdömet i fråga om landets verkliga behof och hvad som för
den eller den gången bör göras. Ty derom äro vi utan tvifvel alla ense,
att hvarje förändring i våra förhållanden icke nödvändigt innebär en för¬
bättring och att botemedlen hunna vara värre än det onda, man genom
dem vill afhjelpa. Men här liksom på de cfriga lefnadsområdena har
lyckligtvis den goda viljan, det redliga uppsåtet, en förunderlig makt att
klara blicken och uppsöka de rätta utvägarne. Gifve Gud derföre, att
hon alltid måtte få behålla sitt herravälde oförkränkt! Med en båttre
önskan kan jag ej utsluta min första helsning till Eder,^ mine Herrar, på
samma gång jag ödmjukt återupprepar min bön om Eder trofasta hjelp
i mitt eget arbete.
§ 8.
På hemställan af Talmannen beslöt Kammaren att nästa Thorsdag
den 20 dennes anställa val af:
l:o sekreterare;
16
Den 18 Januari.
2:o åtta ledamöter, hvilka ega att jemte Talmannen, efter samråd
med Sekreteraren, tillsätta Kammarens tjensteman och betjening;
3:o tre ledamöter för handläggning af Kammarens ekonomiska an¬
gelägenheter.
§ 9-
Två Konungens Ofverste-kammarjunkare företrädde och inbjödo Kam¬
marens ledamöter att i morgon Onsdag bevista gudstjensten för Riksda¬
gen i Storkyrkan och derefter samlas inför Konungen å Rikssalen, hvil¬
ken inbjudning, på Kammarens vägnar, besvarades af Talmannen, hvar¬
efter beslöts att Kammarens ledamöter skulle, för att samfäldt afgå till
kyrkan, sammanträda härstädes i morgon klockan '/211 f. m.
§ io.
Kammaren beslöt, på hemställan af Talmannen, att nästa Lördag
den 22 dennes anställa val af ledamöter och suppleanter i Riksdagens
ständiga Utskott.
Vid derefter gjord hemställan om bestämmandet af suppleanternes
antal, begärdes ordet af:
Herr Lindström, som, ehuru Kammaren vid de två sista riksda-
garne utsett suppleanter till lika stort antal som ledamöter, sade sig ej
kunna inse behofvet häraf, helst erfarenheten vid föregående riksdagar
ådagalagt, att Utskotten med mindre antal suppleanter kunde utöfva sin
verksamhet och svårighet eljest kunde uppstå vid de tillfälliga Utskottens
besättande, samt i följd deraf föreslog att suppleanternes antal skulle be¬
stämmas till hälften af ledamöternes.
Herr Medin deremot ansåg att, då Riksdagen i följd af de olägen¬
heter, som uppstått derigenom att vid 1867 års riksdag suppleanternes
antal varit hälften mot ledamöternes, de följande åren beslutat att anta¬
let skulle vara lika samt nyttigt vore om de nya ledamöterne kunde be¬
redas tillfälle att åtminstone såsom suppleanter öfvervara Utskottens öf-
verläggningar, den praxis som sednast tillämpats fortfarande borde ega rum.
Herr H ier t a förmenade, att då antalet af nya ledamöter vore sär¬
deles stort och dessa i allmänhet för Kammaren i öfrigt okända, svårig¬
heter mötte för tillsättandet af ett större antal suppleanter, hvadan han
instämde med herr Lindström.
Herr Bergström. Utan tvifvel är det godt och nyttigt, att äfven
inom det parlamentariska lifvet sedvänja och praxis få utbilda fasta rätts¬
normer. Dermed torde kunna anses stå i strid, att jag nu uppträder mot
hvad vid de tvänne sistförflutna riksdagarne inom denna Kammare varit
vidtaget i afseende på antalet af suppleanter i de ständiga Utskotten;
men jag torde få erinra, att berörda praxis icke är den ursprungliga
sedan det nya representationsskicket började. Vid 1867 års riksdag be¬
slöts
Den 18 Januari.
17
slöt nemligen Kammaren att suppleanternes antal skulle vara hälften mot
de ordinarie ledamöternes, och tillämpningen af detta beslut medförde inga
verkliga olägenheter, icke ens klagomål öfver förmenta sådana. Det var
således utan behof en ledamot vid 1868 års riksdag väckte förslag om
utseende åt suppleanter till lika antal med de ordinarie Utskotts-ledamö-
ternes, och törslaget blef utan någon föregående öfverläggning snart sagd t
genom öfverraskning Kammaren bibragt. Man har således att välja emel¬
lan en tväfalld praxis, en ursprunglig som icke har oskäl med sig, och
eu sednare om hvilken jag icke tilltror mig säga detsamma. För min del
kan jag icke vara tveksam i valet. Att utse suppleanter till lika antal
med de ordinarie ledamöterne är obehöflig!, då man kan hjelpa sig med
mindre. Hvarken inom den fysiska eller andliga verlden bör man ut¬
veckla större kraft än behofvet fordrar. Hvarje, kraftutveckling derutöf¬
ver är ett förspillande af kraft. Det lär blifva svårt att ens föreställa
sig hvilka händelse) skulle kunna så decimera de ordinarie ledamöterne,
att man behöfde hafva i beredskap en reserv lika stor som hufvudstyrkan.
På dessa skäl biträder jag Herr Lindströms yrkande.
Herr Kallstenius vitsordade af egen erfarenhet huru svårt det under
föregående riksdagar stundom varit att supplera Utskotts-ledamöterna, helst
vissa tider af riksdagen funnes, då en mängd af dess ledamöter i följd
af enskilda angelägenheter nödsakades att lemna hufvudstaden; instämde
derföre med Herr Medin.
Herr As k er ansåg, att om suppleanternes antal borde vara lika med
ledamöternes, hade grundlagen säkerligen innehållit något stadgande derom,
men då sådant ej funnes samt ett val af lika många suppleanter som le¬
damöter skulle innefatta ett medgifvande för dessa sednare att de ej be¬
höfde fullgöra sina skyldigheter, förordade Herr Asker ett mindre antal
suppleanter än ledamöter.
Herr John Ericson tyckte, att då sed nu vore att välja lika många
suppleanter som ledamöter, vore ej skäl att frångå denna sed, helst flere
derigenom kunde få tillfälle att bevista de lärorika öfverläggningarne i
Utskotten.
Herr Jan Andersson i Jönvik instämde hufvudsakligen med
Herr Medin, helst ledamöterne understundom väl kunde behöfva ledighet.
Herr AVennérus ville äfven, att suppleanternes antal skulle bestäm¬
mas lika med ledamöternes samt stödde sig dervid på enahanda skäl som
Herr Medin.
Sedan öfverläggningen förklarats slutad, framställdes af Herr Talman¬
nen propositioner på de yrkanden, som förekommit, och då dessa med
blandade ja och nej besvarades samt omröstning begärdes, blef följande
voteringsproposition uppsatt, justerad och anslagen:
Riksd. Prut. 1870. 2 A/d. 1 Band. . 2
18
Den 19 Januari.
Den, som vill att suppleanter i de ständiga Utskotten skola utses till
lika stort antal som de ordinarie ledamöterne,
röstar ja;
Den det ej vill,
röstar nej;
Vinner nej, har Kammaren beslutat att suppleanternes antal skall
vara hälften mot ledamöternes.
Omröstningen utföll med 131 ja mot 44 uej, hvadan Kammaren be¬
slutat i öfverensstämmelse med ja-propositionen.
§ 11-
Efter hemställan af Talmannen beslöt Kammaren att straxt etter ut¬
skottsvalen skulle väljas:
l:o två ledamöter för inseende öfver Riksdagens Kansli;
2:o tre ledamöter i Talmanskonferensen.
§ 12-
Dagens sammanträde afslöts kl. 1.
Rätteligen antecknadt, enligt uppdrag.
A. Printgenskölä. 0. E. L. Dukm.
Onsdagen den IO Januari.
Kl. Väll f- m-
Kammarens ledamöter samlades vid ofvan uppgifna tid och afgingo
till Storkyrkan, för att, efter derstädes bevistad gudstjenst, infinna sig å
Rikssalen.
Rätteligen antecknadt, enligt uppdrag.
A. Printgenskölä.
0. E. L. Dahm.