14
Motioner i Första Kammaren, N:o 27.
dessa lägenheters taxering och skattläggning samt bestämmande af området för
hvarje lägenhet, så vinnes genom det ifrågavarande karteverket också de fördelar
att afvittringen och skattläggningen i denna vidsträckta landsdel, som innehåller
omkring 1,100 qvadratmil, med säkerhet kan antagas medhinnas flera decennier
tidigare” och med mångfaldigt mindre kostnader, än om afvittringen skulle utföras
utan att föregås af ekonomiska karte-arbeten.
Det stora gagn dessutom, som detta arbete i och för sig* sjelf!, oberoende
af afvittringen, skall medföra för vården om Kronans skogar och möjligheten att,
inom några få år, efter de ekonomiska kartorna, af de oafvittrade _ markerna för
Kronans räkning undantaga vissa trakter till kronoparkcr, hvartill författning am e
gifva anledning, föranleda mig att fästa Riksdagens uppmärksamhet på angelägen¬
heten att de ekonomiska kartearbetena äfven utsträckas till Westerbottens läns
lappmark; och får jag i följd häraf vördsamt anhålla,
att Riksdagen — med uttryckande uti underdånig skrifvelse af den ön¬
skan, att Kong!. Maj:t täcktes låta tillse huruvida icke för åstadkom¬
mande af ett skyndsammare och mindre kostsamt utförande af afvittrin¬
gen och skattläggningen i Norrbottens och Westerbottens lappmarker,
det ekonomiska karteverket må kunna läggas till grund för nämnda för¬
rättningar — till Kongl. Maj:ts disposition ställer ett förslagsanslag af
5,000 R:dr R:mt, att utgå redan under innevarande år för anställande i
Westerbottens län af de trigonometriska mätningar, som för erhållande
af säkra ortbestämmelser böra föregå det ekonomiska kartearbetet;
detta dock för så vidt Kongl. Maj:t anser, det ekonomiska kartearbetet
för nämnda ändamål kan, med besparing af tid och kostnader och utan
förnärmande af någons rätt, användas vid de förestående atvittringarnc i
Lappmarken.
Stockholm den 29 Januari 1870.
A. E. Ros.
N:o 27.
Af Friherre Raah, Adam: Om fastställande af det vilkor för medels
beviljande till norra och östra stambanornas fortsättning, att
de skola byggas smalspåriga.
Ehuru jag redan vid remissen af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om an¬
slag till fortsättning af Statens jernvägsbyggnador haft tillfälle uttala mina åsigtér
Motioner i Första Kammaren N:o 27. ]_5
om möjligheten att inskränka utgifterna för dem; ock alltså äfven för den nådigt
föreslagna störa upplåningen, och änskönt jag liar mig nogsamt bekant att Stats¬
utskottet, derest dess majoritet skulle omfatta den grundsats af sparsamhet, som
jag förordat, icke är åt vår Riksdags-ordning förhindrad att till Riksdagen framlägga
förslag i denna syftning, har jag dock, för att försäkra mig derom att Utskottet
måtte taga mina framställningar om tillämpning hädanefter af det smalspåriga ioru-
vägssystemet i öfvervägande, ansett det ändamålsenligt att gifva dem formen af motion.
Under åberopande af de motiv, som jag vid remissen af Kong! Propositionen
för detta förslag anfört, får jag nu i afseende på den besparing i kostnad, smil vinnes
genom användandet af det smalspåriga jern vägssystemet, åberopa dels den erfaren¬
het man i vårt brödrarike vunnit, der alla Statens jernvägar numera byggas smal¬
spåriga och till ett pris, som öfver hufvud för de redan byggda 17 och under bv«g-
nad varande och föreslagna 43,5, tillsammans 60,5 Svenska mil, icke uppgår per mal
till 400,000 R:dr Runt, inberäknad all materiel, dels ock vår egen Jernväirsstyrclses
utlåtande, som återfinnes i Ståts-Utskottets Betänkande vid ISO!) års riksdag N:o
OO, page 43 och 44, der donna auktoritet sjelf uppgifvit att smalspåriga banor kunna
byggas för 4 ä 300,000 R:dr milen på samma terräng, der den uppgifvit 800,000
R:dr anläggningskostnad för bredspåriga. Allmänt bekant är att enskilda smal¬
spåriga banor blifvit här i landet byggda för vida billigare pris.
Hvad angår de smalspåriga jernvägarncs trafikförmåga, får jag, utom det
exempel, jag redan vid remissen anfört om trafiken å Norbergs vägen, som dock har
lutningar af 1 på 40, nu påpeka; jernvägstrafikstyrelsens uppgift" om Hudiksvalls-
banan, hvilken väl är 4 fot bred, men endast har samma trafikförmåga, som de af
mig föreslagna af något smalare spårvidd, enär den endast har 14 @ skenvigt.
På denna jernväg, som dock har olägenheten af lutningar af 1 på 50, äro trans¬
porterade 2,074,091 centner mil årligen, änskönt den endast trafikeras sommartid.
Hå man nu vet att lokomotiven på Drammenbanan i Norge i regeln draga,
i lutningar af 1 på 100, fjorton lastade vagnarmed eu nettolast af 1,080 centner, tror
jag mig ingalunda räkna för högt, då jag antager att på eu dylik smalspårig bana
minst 3,000,000 centner mil årligen kunna trafikeras. På Statens bredspåriga ba¬
nor transporteras icke mor än 1,344,498 centner.
Angående trafikkostnaden visar sig af trafikstyrelsens berättelse att å smal¬
spåriga banor med eu mindre trafik utgör kostnaden per banmil 15 till 19,500 Rall-.
Vid den förut åberopade Hudiksvall s-banan med 50 procent större trafik än
statsbanorna, och dubbelt svårare lutningar, är trafikkostnaden 37,380 Rall- per mil.
Hå trafikkostnaden vid Statens breda banor med cirka 1,350,000 centner banmil
utgör 41,970 Rall* per milen är det uppenbart att drift- och underhållskostnaden vid
eu mindre trafik på smalspårig bana blir betydligt — sannolikt till hälften billigare,
än på den bredspåriga. Att donna kostnad ställer sig annorlunda vid en större
trafik är naturligt, men icke kan den vid en jernvägstrafik, som är jemförlig med
statsbanornas, blifva högre, än kostnaden är på de bredspåriga, och skulle den, vid
en betydligt stigande trafik af t. ex. 3 å 4 millioner centner per banmil, i någon
män öfverstiga densamma, är det omöjligt att den kan blifva så mycket högre, att
Överskjutande beloppet uppgår till räntan på besparade kapitalet vid anläggningen.
Att trafikkostnaden på eu och annan enskild jernväg ställt sig temligen
hög, är lätt förklarligt, då vägen varit mycket kort och likväl måst underhålla
styrelse och åtskilliga andra kostnader lika med banor af större längd.
Skulle trafiken å en smalspårig bana blifva större, än att den kan besörjas
med enkel bana, återstår alltid den lätta utvägen att tillbygga ännu ett spår, hvithet,
16
Motioner t Första Kammaren, Å':o 27.
inberäkna^ erforderlig materiel, foga kan öfteistaga 50 procent åt den p
kostnaden, hvaraf följer att en smalspårig jernväg med dubbel bana \ h\ liken huiu
stor trafik som helst kan bestridas, icke kommer att kosta öfver 700,000 R:dr milen,
som dock är nära 200,000 R:dr billigare, än statsbanorna kosta. ..
I afseende å östra banan, vet jag af äldre erfarenhet att denna bana ai eu
Ömtålig punkt att vidröra. Den har många och mäktiga försvarare, men dessa man
äro fosterländskt sinnade och kunna således icke missbilliga ett bemödande att in¬
skränka kostnaden så mycket som möjligt för anläggningen af den bana de önska
få ankmd.^ trafikj som kommer att uppstå på östra banan, blir endast till högst
finera del transito. Småland skickar icke sina skogsprodukter på ostra banan till
Stockholm, icke heller Skåne sin spanmål. Det gods, som skulle omlasta» bhi san¬
nerligen icke betvdligt, och erfarenheten har visat att oml astnin gsk o stil adeii i allt
tall är en obetydlighet. Personerna, som resa transito, flytta sig sjelfva, och det
besvär — om det så skall kallas — de dervid kunde iå, skulle rikt belönas i med¬
vetandet att mer än 5 millioner blifvit sparade vid banans anläggning.
Då man antager att icrnvägar norr om befle—Dala-vagen alltid skulle
blifva smalspåriga och äfven torde kunna tara för gifvet att de enskilda jernvagar,
som komma att utgå från eller mynna i banan mellan Stockholm och Stom ik,
blifva smalspåriga blir det alltid eu lättnad för trafiken att äfven donna sistnamuda
El” nemligen “Stockholm-Opsala, hvilken vid Storvik troligen endnst tömmer att
crå tvärt öfver Gefle—Dala-vägen, varder smalspårig anda till sm andpunkt Stockholm.
.lag får alltså vördsamt föreslå, , , ,, oP
att Riksdagen ville vid beviljandet af medel för fortsättning åt så väl
norra som östra stambanan fästa det vilkor att banorna byggas med
fots spårvidd, omkring 14 it rails och i öfrig! med de inskränkningar i
anläggningskostnaden, som äro förenliga och ändamålsenlig vid detta
anspråkslösare byggnadssätt. ■ ...... ,
Kostnaden enligt Kong!. Maj:ts nådiga ProP°slt^n„;“‘r.|)®1'aknud-
östra banan till . . . ........R:dr Z
den norra öfver Sevalla till........ d',,d‘ ,
för
antagande
af
eller tillsammans Rall- 20,819,000:
det smalspåriga byggnadssättet
m-
men skulle med
för’*öttra*‘banan, 15 mil, hvilka i förhållande till den kostnad Jern-
vägsstvrelsen beräknat för en bredspårig bana, icke kunna bei alc-
nas kosta mer än 400,000 Rall- milen ••••••• K:dr
och för den norra öfver Upsala, 14 mil, å 450,000
6,000,000
6,300,000
Rall- 12,300,000
hvadan alltså besparades R:dr 14,519,000,
hvilken besparing utan allt tvifvel skulle blifva ännu betydligare om by;
betet upplåtes på entreprenad.
'ggm
ridsår -
Stockholm den 29 Januari 1870.
liaab.
N:o 28.