Motioner i Andra. Kammaren, N:o 97.
17
i
i; ,, j N:o 97.
t > / I i :■ ! ■ ; I ••;'»! j i jr
Herr Gustaf Jonsson: Om kreditivrätt i Riksbanken för blifvande
jordbruksbanker samt om vilkor en för en sådan kreditivråtts
beviljande.
Att jordbruket är vårt lands modernäring- är alla bekant och på dess fram¬
åtskridande till något bättre ligger således största vigt för alla samhällsklasser och
för utveckling af handel och industri, då genom modernäringens fördelaktiga bedrif¬
vande den stora massan sättes i tillfälle att kunna tillfredsställa sina konsumtions-
behof. För jordbrukets framsteg behöfves nödvändigt rörelsekapital. Att detta
rörelsekapital under närvarande förhållanden måste erhållas genom lån är gifvet;
men då denna upplåning hos enskilda personer blir med hvarje år omöjligare, eme¬
dan kapitalen gått till de enskilda bankerna, hvarifrån visserligen lån kan erhål¬
las, men då lån derifrån endast lemnas på kort tid och hufvudsakligen endast mot
borgen såsom säkerhet, äro de olämpliga för jordbrukaren, hvarjemte, genom sär¬
skilda omkostnader, penningarnc blifva så dyra, att anlitandet af dessa"låncinrätt-
ningar af jordbrukaren bär varit och måste blifva en anledning till ruin för mån¬
gen. Do onda lånoinrätt-ningar, som motsvara jordbrukarens behof, äro hypoteks-
föreningarne, Indika dock redan länge icke i näpen väsendtlig mån kunnat tillfreds¬
ställa lånebeköfvande, då lånen utfallit först efter flera års förlopp sedan de söktes
och då med flora procents kapitalrabatt, hvarjemte dcu stadgade amorteringstiden,
omkring 40 år, torde vara allt för lång. För jordbrukaren lämpliga låneinrättnin-
gar äro således högeligen al behofvet påkallade. Skulle do enskilda bankerna vid
nuvarande. oktrojticls slut upphöra, torde det vara böhöfligt att dessförinnan hafva
andra låneinrättningar i verksamhet. De här påpekade förhållanden föranleda mig
till Riksdagens antagande föreslå:
att jordbruksbanker, bildade i öfverensstämmelse med de för hypoteksföre-
ningarne gällande stadganden, då dclaktigbetsbeloppet uppgår till minst
500,000 Rall- R:nit, berättigas att mot 5 procent ränta erhålla kreditiv i
Riksbanken till halfva beloppet af do säkerlietshandlingar lottegarne i ban¬
kon klimat och mot af dom iklädd solidarisk ansvarighet. Säkerhets-
handlingarne utgöras af första inteckning i jordbruksfastighet till halfva
taxeringsvärdet, hvarå lottegarne äro berättigade utfå lån till fulla be¬
loppet, dock med skyldighet att emottaga tre fjerdedelar deraf uti af ban¬
ken utgifva, å 10 till 100 R:dr R:mt lydande obligationer, löpande med
Bill. till Riksd. Prot. 1870. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 8 Höft. 3
18
Motioner i Andra Kammaren, N:o 98.
5 i procent ränta. Å lånebeloppet betalas årligen af lottegaren 6 procent
ränta och 4 procent amortering, äfvensom 1 procent till reservfond för
bankens behof under 16 år, eller ock under kortare tid med förhöjning
i förhållande derefter af amorteringsprocenten.
Om remiss till Banko-Utskottet anhålles.
Stockholm den 27 Januari 1870.
Gustaf Jonsson,
Ledamot af Riksdagens Andra Kam¬
mare för Stranda och Norra Möre
härader af Calmar län.
N:o 98.
Herr Gustaf Jonsson: Om inrättande af förlikningskomitéer.
Att Svenska folket i allmänhet ofta inkastar sig i långa rättegångar, utan att
göra sig i ringaste mån reda för följderna af ett sådant lättsinne förr än för sent,
det är af många bedröfva fakta bekräftadt. Icke sällan hav en sådan rättegång,
som rört sig om en obetydlighet, medtagit stora belopp, ja, stundom allt hvad den
af samvetslösa rådgifvare eller af sina passioner vilseledde egt och hvaraf osämja
och ofrid också vanligen följa jemte moralisk och religiös förslappning. I våra grann¬
riken, Danmark och Norge' hafva redan år 1795 inrättats förlikningsdomstolar, för
att, om möjligt, förekomma förhastande i ifrågavarande afseende. Skulle icke något
motsvarande vara af behofvet äfven i vårt land? Jag tror det för visso, och hop¬
pas att flera med mig, som sett detta kräftsår på samhället, processlystnaden, på
närmare håll och med öppet öga, skall inse nödvändigheten af lagstiftningens åt¬
görande för ändamålets vinnande, hvadan jag i sådan syftning tager mig friheten
föreslå till Riksdagens antagande följande förslag:
A) I hvarje kommun på landet och i stad, som under landsrätt lyder, väl-
jes årligen vid den ordinarie kommunalstämma, som hålles i December
månad, en förliknings-komité, bestående af tre aktade och för redbarhet
kända personer inom kommunen, som tillsammans med kommunalstäm¬
mans ordförande och den prest i församlingen, som sköter de pastorala