4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 75.
2:o) arfvode och resekostnadsersättning för exsekutiva förrättningar
föreslås till dessa kommun-exsekutorer ett lika belopp som
för fjerdingsmän är bestämdt, att gäldas af gäldenären eller,
om han saknar tillgång, af sökanden.
Om remiss till vederbörligt Utskott får jag vördsamt anhålla.
Stockholm den 25 Januari 1870.
J. Samuelsson,
från Kronobergs län.
X:o 73.
Herr J. Samuelsson: Med förslag till förändrad lydelse för 2 § i
5 kap. Utsöknings-ballcen.
Nu gällande lag, enligt Utsöknings-balken, tillåter, att fordringsegare får
hos sina gäldenärer, på grund af laga kraftvunnet utslag eller dom, låta utpanta
nära nog allt hvad gäldenären eger. I följd deraf har, synnerligast under den länge
och ännu rådande penningebrist samt inskränkta arbetsförtjenster, en mängd mindre
bemedlade personer af sina borgenärer blifvit utblottade.
Med anledning deraf hafva gäldenärer med deras familjer fallit fattigvården
till last.
Som kommunala utskylder, år efter år, ökas till en oroväckande grad, och,
såsom obegränsade, snart nog ruinera flertalet af mindre bemedlade jordbrukare, så
är af behofvet påkalladt, att den lagstiftande makten sätter en gräns derför, att for-
dringsegarnc icke må kunna i laglig väg alldeles utblotta sina gäldenärer. Såsom
skydd deremot vågar jag vördsamt föreslå, att Utsöknings-Balkens femte kapitels
andra paragraf får följande ordalydelse:
Hvad gäldenären minst umbära kan, såsom de lösörepersedlar af
lösegendom, hvilka till nödigt lifsuppehälle, gång- och säng¬
kläder, det han sin näring idkar med, och annan efter hvarje
Motioner i Andra Kammaren, N:o 76. 5
persons stånd och vilkor (noga inskränkt beqvämlighet) ound¬
gängligast fordras, för ett sammanräknadt värde af minst två
hundra Riksdaler Riksmynt, hör från utmätning undantagas och
till gäldenärens bergning qvarlemnas.
Om remiss till vederbörligt Utskott får jag vördsamt anhålla.
Stockholm den 25 Januari 1870.
J. Samuelsson,
från Kronobergs län.
N:o 76.
Herr A. JohailSSOH från Jönköpings län: Om ändring af 11 kap.
1 och 4 ,§§ Rätte gängs-holken, Sfi kap. I § samma balk
samt upphäfvande af Kongl. Resolutionen den 17 Sep¬
tember 17 S3.
Under det vi medelst lättade kommunikationsanstalter af alla slag ifrigt och
med framgång arbeta på utvecklingen af vårt kommersiela lif och ekonomiska välstånd,
synes det mig böra tagas i betraktande, att det allmännas välstånd äfven är beroende
af andra vilkor, till hvilka jag hänför lagsöknings- och processlagstiftningen i civila
mål. Huruvida våra nu gällande processlagar uti denna del äro tidsenliga för att åt
handel och näringar gifva det stöd, desamma kunna af lagstiftningen fordra, torde
kunna ifrågasättas. Den knappa penningetillgång vi ega har visserligen varit för¬
nämsta orsaken till det hos oss allt för högt uppdrifna kreditsystem, som snart sagdt
öfvergått till lättsinne; men enligt min tro har vårt alltför långsamma exsekutions-
väsendo äfven bidragit till kreditens ohejdade anlitande; ty har vinglaren endast kunnat
tillnarra sig kredit, har han icke heller försummat att af densamma sig begagna, väl
vetande, att åratal kunde åtgå, innan fordringsegaren med lagliga medel vore i stånd
att uttaga sin fordran. Följderna af kreditens missbruk och det långsamma rätte-
gångssättet för fordringars utbekommande hafva icke heller uteblifvit. Under det att en
oredlig gäldenär i åratal kan uppehålla tiden, innan fordringsegaren på laglig väg hos