21
Motioner i Andra Kammaren, 2V;o ,34
|
|
|
Gemens, lin.
kl. 1 och II.
|
Reailinien.
|
Latinlinien.
|
Summa.
|
År
|
|
H:t.
|
|
56.
|
82.
|
32.
|
170.
|
1865
|
V:t.
|
|
65.
|
79.
|
32.
|
176.
|
|
|
H:t.
|
|
50.
|
81.
|
42.
|
173.
|
|
1866
|
V:t.
|
|
56.
|
81.
|
41.
|
178.
|
|
|
H:t.
|
|
44.
|
80.
|
47.
|
171.
|
«
|
1867
|
V:t.
|
|
48.
|
75.
|
47.
|
170.
|
|
|
H:t.
|
|
44.
|
68.
|
54.
|
166.
|
U
|
1868
|
V:t.
|
|
46.
|
67.
|
46.
|
159.
|
|
|
H:t.
|
|
34.
|
75.
|
42.
|
151.
|
a
|
1869
|
V:t.
|
|
42.
|
73.
|
40.
|
155.
|
|
Westervik
|
den 5 Januari 1870.
|
|
|
It. Kajerdt.
H:o 34.
Af Herr Samuel Johnson: Om upphörande af sedelutgifning srätt för en¬
skilda banker samt om reserverande af Riksbankens vinst.
Huru ofantligt vidsträckt de inom landet varande bankinrättningarnes verk¬
samhet inverkar på lefnadsförhållandena i allmänhet, torde de sistförflutna årens
erfarenhetsrön hafva ådagalagt. Det beroende, hvaruti hvarje enskild närings¬
idkare står till penningekonjunkturerna i landet och särdeles i hans hemort,
är af nämnda erfarenhet nog utvisadt. Detta beroende är nu mer än förr
utsträckt till den jordbrukande befolkningen, som för 30 eller 40 år sedan långt
mer än nu kunde och ville nära sig af hvad jordbruket frambragte, utan att
behöfva underkasta sig så stora kontanta utgifter, som de, hvilka nu äro all
deles nödvändiga, bland annat äfven derföre att skatterna till Statsverket, till
kommuner och till presterskapet m. m. skola i de flesta fall afbördas, icke så¬
som förr med arbete eller med varor, som falla af jordbruket, utan med kon¬
tanta penningar. Men då det ofvan åsyftade beroendet af penningen uppkom
mit och underhålles icke blott af den nuvarande generationens begär efter njut¬
ningar, utan äfven framhålles af lagstiftningen om beskattningen, så synes rätt¬
22
Motioner i Andra Kammaren, K:o 35
visan kräfva, att den lagstiftande makten söker så anordna, att all bankrörelse
bedrifves för Statens räkning, och att vinsten deraf kommer Statsverket till godo
och icke tillfaller några få bankmän, som deraf kunna hopa för sig en ofantlig
rikedom, under det att såväl den stora allmänheten som Statens drätsel lider
brist och olägenheter af mångahanda slag.
Jag får derföre vördsamt föreslå:
att icke några enskilda banker med sedelutgifningsrätt hädan¬
efter oktrojeras, och att ny oktroj icke lemnas de nuva¬
rande privatbankerna, då deras oktrojer tilländagå, samt att
Riksbankens vinst reserveras till utlåning af Riksgäldskon
toret, för att användas till Riksbankens utvidgning sålunda,
att, i den mån privatbanker upphöra, afdelningskontor af
Riksbanken inrättas der Kongl. Maj:t pröfvar sådana vara
för penningerörelsen behöfliga.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 26 Januari 1870.
S. Johnson,
från Jönköpings län.
H:o 35
Af Herr Samuel Johnsons Om äterhemtande på Statsverkets bekostnad af
sådane personer, som, utan att hafva godtgjort sina fordrings-
egare eller afträdt sin egendom, afvika till Amerika.
Det har under de sistförflutna åren allt oftare visat sig, att bedrägliga
gäldenärer flytt öfver till Amerika och derigenom undandragit sig det ansvar,
som den borgerliga lagen stadgar för sådana bedrägerier, och det nämnda för¬
hållandet förekommer olyckligtvis allt mera ofta och oförskämdt, och rymning
undan straff för sådant bedrägeri begagnas af personer utaf alla samhällsklasser,
så att det kan synas som strafflagen i vårt land kunde i sådana brottmålsfall
komma att tillämpas endast på de små bedragarne, men nästan aldrig på de